MILJÖREDOVISNING. Aluminiumproduktion. sedan 1949!

Transkript

1 MILJÖREDOVISNING 2011 Aluminiumproduktion sedan 1949! 1

2 innehåll Förord... 3 Verksamhetsbeskrivning och organisation... 4 Geografisk översikt... 5 En mängd miljöfördelar och användningsområden... 7 Miljöhandlingsprogram... 8 Miljöpolicy Stena Aluminium... 9 Miljöpåverkan Processens steg Flödes- och nyckeltal i Älmhult Arbetsmiljö och säkerhet Ordlista Nästa utgåva av miljöredovisningen kommer våren Har du frågor om denna miljöredovisning eller är du intresserad av att veta mer om vårt miljöarbete är du välkommen att kontakta oss. Liisa Hastell, miljökoordinator Tel , liisa.hastell@stenaaluminium.com Erika Richard, miljökoordinator Tel , erika.richard@stenaaluminium.com Tryckt på ett papper med 100% returfiber och med helvegetabilisk tryckfärg.

3 Stena bygger för miljön och framtiden Välkommen att ta del av Stena Aluminiums miljöredovisning för år Miljöredovisningen omfattar produktionsanläggningen i Älmhult i Sverige. Redovisningen har tagits fram under vintern 2012 och baseras på fakta över verksamhetens miljöpåverkan under Dessutom redovisas de miljöförbättrande åtgärder som genomförts samt nya miljömål för verksamhetsåret 2011/2012. Miljöarbetet är på många sätt som det mesta här i livet, vi kan vara nöjda för stunden med vad vi uppnår, men sedan tar en stark vilja över att utveckla, upptäcka nytt och förbättra. Vi slår oss aldrig till ro på Stena Aluminium och i skrivande stund befinner vi oss i den mest expansiva fasen sedan aluminiumproduktionen startade i Älmhult Vi investerar över 100 miljoner kronor i ny miljöteknik som rustar oss för framtiden. Med denna förflyttning ska vi växa och stärka vår roll som Nordens ledande producent av aluminium genom återvinning. Den offensiva satsningen på en röasrening, efterbrännkammare och förhöjd skorsten skapar flera positiva effekter. Det är en miljöinsats och våra grannar i Älmhult kan se fram emot att vi eliminerar en lukt som ibland upplevts som besvärande. Satsningen gör det också möjligt att utveckla nya produkter och tjänster i en fortsatt hög takt när vår produktion tillåts nära fördubblas till per år. Positivt är att investeringarna gör det möjligt att minska vår totala miljöpåverkan även om produktionen ökar till framöver. Det är glädjande att se hur aluminium år efter år stärker sin roll i världsproduktionen. Aluminium är förträffligt för produkter med stränga krav på hållfasthet, miljöanpassning, design med mera! Vi har en nyckelroll då det gäller att erbjuda attraktiva produkter av återvunnet material till en lång rad kunder i olika branscher med höga krav på produkter och tjänster. Med ett helt nybyggt laboratorium tar vi också ett sjumilakliv och knyter ihop våra kvalitetsprodukter med vår kompetens i en ny tappning för att hjälpa kunderna att exempelvis optimera utbytet av aluminiumprodukter, analysera och produktutveckla. Här finns också klara miljöfördelar. Vi är också i full fart med att bygga en anläggning för att ta vara på spillvärmen från processen. Värmen räcker till att värma upp motsvarande småhus året runt, vilket är mycket i en kommun där det bor personer i tätorten. Med spillvärme som blir fjärrvärme kan vi, tillsammans med E.ON, bidra till ett minskat beroende av fossila bränslen i Älmhult. Inte minst när det gäller uppvärmning av våra egna lokaler och kontor. De pågående satsningarna ska uppfattas som ett crescendo på ett mångårigt miljöarbete. Sedan 1993 har vår produktion ökat med 150 procent. Under samma period har energiförbrukningen per producerat aluminium minskat med mer än 50 procent. Vi har nyligen skrivit under Länsstyrelsens klimatavtal och kan genom vårt hållbarhetsarbete sträcka på oss av flera skäl. Men nöjda blir vi som sagt aldrig. Tack för ett gott samarbete under 2011! Staffan Persson VD Stena Aluminium 3

4 VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH ORGANISATION AFFÄRSIDÉ Att framställa kundanpassade, högvärdiga aluminiumlegeringar med återvunnet aluminium för minsta resurs- och miljöpåverkan samt att på ett lönsamt sätt bedriva handel med dessa. Aluminiumåtervinning är grunden för Stena Aluminiums affärsverksamhet. Syftet med verksamheten är att med skrot som råvara producera högvärdiga aluminiumlegeringar för gjuteriindustrin samt desoxidationsaluminium för stålindustrin. Efterfrågan på aluminium ökar i världen och det utvecklas konstant nya användningsområden för materialet. Kontinuerlig återvinning av aluminium med högt utbyte och utan att sänka kvaliteten utgör plattformen för den aluminiumproduktion som idag bedrivs inom Stena Aluminium. En viktig framgångsfaktor är bolagets förmåga att anpassa sig till marknadens behov. Genom anpassning av produktionskapaciteten ska Stena Aluminium bibehålla konkurrenskraften så att man även i framtiden betraktas som en säker och pålitlig leverantör av aluminiumprodukter. Stena Aluminiums anläggning för aluminiumåtervinning är belägen i Älmhult, där det bedrivits återvinningsverksamhet sedan början på 1900-talet och aluminiumproduktion sedan Företaget sysselsätter i dagsläget runt 100 personer. Den tillståndsgivna kapaciteten för anläggningen är , men i november 2010 lämnade Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Kronobergs län bolaget tillstånd att utöka produktionen till Beslutet överklagades till Miljödomstolen som lämnade sitt godkännande i juni Ärendet är överklagat till Mark- och miljööverdomstolen som väntas lämna besked under första halvåret av Stena Aluminiums verksamhet är certifierad enligt miljöledningsstandarden ISO 14001:2004. Vidare är verksamheten certifierad enligt kvalitetsledningsstandarden ISO 9001:2008 och arbetsmiljöcertifierad enligt AFS 2001:1. I det dagliga arbetet har samtliga anställda medarbetaransvar för skeenden, händelser och avvikelser som berör och påverkar miljön. För rapportering finns en ansvarig person på varje skift. Incidenter utreds alltid för att förhindra att de upprepas. I ledningsgruppens ansvar ingår att regelbundet granska miljöpolicyns lämplighet och efterlevnad, övervaka miljömål och miljöhandlingsprogram, kommunicera med omvärlden, myndigheter och leverantörer samt kontrollera att miljöledningssystemet är effektivt och hålls aktuellt. Miljökoordinatorns uppgift är att säkerställa systemets efterlevnad. I miljögruppen utformas miljöhandlingsprogrammen, pågående revisioner behandlas och miljöpåverkande händelser i verksamheten diskuteras med syftet att förbättra och förebygga eventuella brister som kan uppstå i det dagliga arbetet. Eventuella störningar eller klagomål redovisas och prioriterade åtgärder sätts in vid behov. VD hr PRODUKTION Marknad försäljning INKÖP Administration Ekonomi TEKNIK KVALITET MILJÖ 4

5 Geografisk översikt INFART 1 På anläggningen i Älmhult sker materialhantering och tillverkning inom Stenas 18,5 hektar stora industriområde. Här har det bedrivits olika former av återvinningsverksamhet sedan Smältning av aluminium har bedrivits sedan Produktionsanläggningen gränsar i ostlig riktning närmast till järnväg (Södra Stambanan). Närområdet i västlig riktning utgörs av en 100 meter bred skyddszon bortom vilken det finns ett bostadsområde och en idrottsplats. Norr om industriområdet ligger sjön Möckeln, som utgör kommunens vattentäkt. I sydlig riktning ligger Älmhults centrum. Stena Aluminiums huvudkontor, med avdelningarna administration, försäljning, inköp, teknik, kvalitet och miljö, ligger i en kontorsbyggnad alldeles intill industriområdet Gotthards gata Ankomstmottagning 2. Skrotgård 3. Sax 4. Sortering 5. Press 6. Spånanläggning 7. Råvarulager 8. Smältugnar, legeringsugnar, gjutband 9. Färdigvarulager 10. Saltlager 11. Slagghantering 12. Förråd 13. Förråd 14. Truckverkstad 15. Mekanisk verkstad 16. Huvudkontor Häradsgatan 15 Järnvägsstation m 5

6 6 Vår produktion i Älmhult bidrar varje år till att undvika koldioxidutsläpp på Så mycket hade utsläppen ökat om inget återvanns och samma mängd aluminium framställdes av helt nya råvaror ur jordskorpan.

7 En mängd miljöfördelar och användningsområden Aluminium är ett material som är förträffligt att återvinna. Metallförlusten vid återvinning är ytterst liten och kvaliteten på omsmält material så hög att det går att använda till nya produkter i samhället om och om igen. Energibesparingen är också betydande. När man framställer aluminium genom återvinning, behövs endast 5 procent av den totala energimängd som krävs för att producera samma mängd primäraluminium. Återvinning minskar behovet av att bryta ny råvara ur jordskorpan. Genom att återvinna läggs mindre av samhällets restprodukter på sopberg och kostnaden för förbränning och deponi reduceras. Genom smart och systematisk användning av aluminium har inte minst fordonsindustrin dragit nytta av aluminiumets unika egenskaper, till exempel för att sänka vikten på fordon och därmed bidra till minskad bränsleförbrukning och miljöpåverkan. Användningsområdena för aluminium sträcker sig från små, enkla husgeråd till stora, kraftigt belastade konstruktioner. Inom fordonsindustrin ger aluminiumets låga vikt, goda formbarhet och goda korrosionsbeständighet stora fördelar. Inom byggindustrin används aluminium till tak, fasader och fönster med mera. Goda korrosionsegenskaper ger lång livslängd och låga underhållskostnader. Den goda ledningsförmågan för värme och elektricitet utnyttjas i högspänningstillämpningar såsom ledningar, kondensatorer och apparathöljen. Ett mindre känt användningsområde är användning av aluminium som reduktionsmedel vid stålproduktion. Aluminium är ett mycket tätt material som skyddar mot ljus, syre och fukt. Därför används metallen frekvent inom förpackningsindustrin där aluminiumfolie används i många olika typer av förpackningar, ofta tillsammans med papper eller plast. Andra fördelar med aluminium är att det är lätt att forma. Materialet kan valsas, pressas, dras, smidas och gjutas. Dessutom kan aluminium lätt sammanfogas med hjälp av traditionell svetsning, lödning och nitning. Under normala förhållanden finns det inte heller risk för korrosion. Aluminium rostar med andra ord inte. Aluminium är ett material som kan återvinnas nära på oändligt antal gånger utan att metallens egenskaper går förlorade. 7

8 miljöhandlingsprogram Bolagets åtgärdsprogram i miljöförbättringsarbetet bygger på en sammanställning över verksamhetens totala miljöpåverkan som uppdateras varje år. Syftet med sammanställningen är att ha en aktuell kartläggning av företagets samtliga miljöaspekter för att få en helhetsbild över vilka som genererar en direkt respektive indirekt miljöpåverkan. Miljöaspekterna värderas sedan för att särskilja miljöaspekter med betydande miljöpåverkan. Med samtliga fakta exponerade på detta sätt kan vi fastställa nya miljömål inför varje nytt verksamhetsår. Under året gjordes, i enlighet med miljöhandlingsprogrammet för året, ytterligare satsningar för att minska verksamhetens miljöpåverkan. Insatserna har främst inriktats på att fastställa detaljerna för reningsanläggningens utformning, att fortsatt arbeta med en ändrad slagghantering samt arbeta för att ytterligare minska energiförbrukningen. Teknik för ny röasrening De ämnen som ger upphov till luktstörningar från anläggningen är identifierade och resulterade i att en lämplig teknik för rening av röaserna kunde presenteras under Den föreslagna reningstekniken har godtagits av Miljöprövningsdelegationen liksom av Mark- och miljödomstolen och bolaget gavs tillstånd till utökad produktion i november Reningsanläggningens utformning har fastställts och installation av anläggningen påbörjades i november Energibesparingar Bolaget har under 2011 fortsatt att arbeta med att minska energiförbrukningen. Den totala energiförbrukningen 2011 uppgick till 36,8 GWh vilket motsvarar 738 kwh per producerat aluminium. Detta är en minskning med 6 procent jämfört med år 2010 och med 24 procent jämfört med år 2008, då energiförbrukningen ökade i samband med leveransstart av flytande aluminium. Bolaget har under 2011 skapat förutsättningar för leverans av spillvärme till fjärrvärmenätet. Detta innebär att värme från produktionsprocessen tas tillvara genom ett värmeåtervinningssystem med värmeväxlare och ackumulatortank. Första fjärrvärmeleveransen är beräknad till hösten Värmeåtervinningsprojektet ger bolaget möjlighet att ta tillvara energi som tidigare gått till spillo och på sikt avveckla fossil uppvärmning av de egna kontorslokalerna. Flytande aluminium Stena Aluminium är fortfarande det enda företaget i Norden som levererar aluminium i flytande form. Under 2011 levererades cirka 6850 flytande aluminium till några av kunderna i södra Sverige. Varje levererat av flytande aluminium medför en energibesparing på ca 350 kwh, främst genom att våra kunder inte behöver smälta ner aluminiumet på nytt. Avfallshantering Saltslagg är det avfall som genereras mest i Stena Aluminiums process, drygt år Bolaget har sedan 2007 bedrivit ett projekt för att minska mängden salttillsats i smältorna och detta projekt har fortsatt under Syftet med projektet är dels att reducera ämnena som gör att slaggen inte uppfyller kriterierna för deponering och dels att minska mängden saltslagg som måste deponeras. På längre sikt är målet att helt undvika deponering genom att istället generera en produkt av slaggen. Miljöhandlingsprogram 2011/2012 För att Stena Aluminiums strävan mot ständig förbättring och minskad miljöpåverkan ska uppnås upprättas varje år ett miljöhandlingsprogram med mål kopplade till verksamhetens miljöpåverkan. Nedan följer en beskrivning av några av målen för 2011/2012. Minimera luktolägenheter Under verksamhetsåret slutförs installation av röasreningsanläggning, efterbrännkammare och en högre skorsten. Problemet med lukt förväntas i och med denna åtgärd vara eliminerat. Energibesparingar Energibesparingar är ständigt aktuella och det bedrivs ett par projekt som syftar till att ytterligare minska processens energiförbrukning per färdigvara. Målet för året är att fortsatt minska energiförbrukningen och etablera denna på den låga nivå som uppnåtts under tidigare år. Avfallshantering Projektet med att finna rätt smältmetod för att minska salttillsatserna fortgår. Parallellt bedrivs projekt som syftar till att minska metallförlusterna i slaggen. I ett första skede är målet att minska salttillsatser i smältningsprocessen för att göra slaggen deponerbar igen och därmed även minska mängden avfall som exporteras. Minskad användning av råvaran salt är en annan positiv effekt. Det långsiktiga målet är att erhålla en produkt av avfallet så att deponering helt undviks. 8

9 Miljöpolicy Stena Aluminium Vi ska inom givna ekonomiska ramar utveckla arbetsmetoder och processer med hänsynstagande till miljön samt genom kontinuerliga förbättringar i vår verksamhet möta morgondagens miljökrav. Vi ska reducera vår resursförbrukning, mängden avfall samt förebygga föroreningar, buller och andra former av miljöincidenter. Vi ska beakta och föreskriva miljöaspekter i aktiviteter såsom planering, utveckling, inköp av varor och tjänster, försäljning, produktion och transporter. Vi ska utbilda och informera anställda och andra med anknytning till verksamheten för att på så sätt öka kunskapen om och förståelsen för vårt miljöarbete. Vi ska följa lagar, förordningar och andra krav inom vårt ansvarsområde. Vi ska tillhandahålla fakta beträffande vår miljöpåverkan och vårt miljöarbete för kunder, leverantörer, medarbetare och allmänhet, samt ta till oss inkommande synpunkter och behandla sådana på ett seriöst sätt. Bilden visar Stena Aluminiums nya skorsten med delar av den nya röasreningsanläggningen. Utrustningen ger en effektivare rening och en minskad miljöbelastning på omgivningen.

10 Miljöpåverkan Energiförbrukning Aluminiumproduktion är förhållandevis energikrävande. Miljövinsten är dock betydande när man jämför aluminiumproduktion av skrotråvara jämfört med att producera samma mängd aluminium av jungfruliga råvaror. Energiåtgången är endast 5 procent av den som krävs för att framställa samma mängd primäraluminium genom bauxitprocessen. Siffror på vår energiförbrukning presenteras på sidan Stena Aluminium använder i huvudsak gasol som energikälla i processen. Eldningsolja används endast som energikälla i en av legeringsugnarna. Den andra legeringsugnen fick en ny gasolbrännare under 2009 och planen är att även den kvarvarande oljebrännaren ska bytas ut under de närmsta åren. Miljödiesel används som drivmedel till huvuddelen av våra arbetsfordon. Undantagen är en eltruck som används i tacklagret sedan några år tillbaka samt en eltruck som började användas i smältverket under Bolaget har som mål att investera i fler icke dieseldrivna fordon, där det bedöms lämpligt, när gamla fordon byts ut. Salt I produktionen tillsätts salt som bidrar till ett högre metallutbyte, vilket innebär ett högre resursutnyttjande av råvara och energi. Salt motverkar bildandet av aluminiumoxid som annars sker när aluminium i nedsmält tillstånd reagerar med syret i luften. Saltet bidrar till utsläpp av klorväte. Utsläppen reduceras dock genom rening i ett textilt spärrfilter. Klorväte absorberas i filtret innan utsläpp till luft genom tillsatser av kalk. Se vidare utsläpp till luft. Företaget arbetar målinriktat för att få ned mängden salt i smältprocessen. Det kortsiktiga målet är att reducera de ämnen som innebär att avfallet inte uppfyller kriterierna för att få deponeras. Ett mer långsiktigt mål är att göra en produkt av slaggen så att deponering helt undviks. Klor Aluminiumsmältorna renas i legeringsugnarna från föroreningar som har en negativ inverkan på metallkvaliteten. Detta utförs genom att tillsätta en blandning av kvävoch klorgas. Kloret bidrar till utsläpp av klorväte, som dock reduceras innan utsläpp till luft genom rening i en filteranläggning. Se vidare utsläpp till luft. Avfall Stena Aluminium bedriver ett aktivt och målinriktat arbete för att minska avfallsmängderna. I processen genereras saltslagg och filterstoft samt mindre mängder slam. En del av avfallet läggs på deponi. Saltslagg och filterstoft exporteras för upparbetning respektive deponering, vilket innebär långväga transporter. Detta är inte någon önskvärd långsiktig lösning för bolaget. Målet är istället att få slaggen deponerbar genom att förändra slaggens sammansättning. Därmed skulle också de långväga transporterna minskas. Ett mer långsiktigt mål är att helt undvika deponering av slagg genom att istället generera en produkt av slaggen. Utsläpp till luft Utsläppen från processen reduceras genom att röaserna renas i filteranläggningarna. Smält- och legeringsprocessen samt förbränningen av fossila bränslen ger upphov till utsläpp av bland annat väteklorid, vätefluorid, svaveldioxid, kväveoxid, koldioxid, dioxiner och stoft. Dessa ämnen har olika påverkan på miljön, såsom exempelvis försurning, övergödning eller klimatpåverkan. Samtliga ovanstående ämnen mäts i enlighet med bolagets kontrollprogram genom vilket efterlevnaden av bolagets utsläppsvillkor kontrolleras. Buller Aluminiumskrot från hela svenska samhället tas tillvara i bolagets produktion i Älmhult. Skrothanteringen är en integrerad och självklar del i verksamheten och bearbetning av materialet är alltid förenat med visst buller. Vidare uppstår buller i samband med smältprocessen. Ett antal åtgärder har vidtagits för att minska denna påverkan och kontinuerligt arbete för att minimera bullerpåverkan pågår ständigt. Att gällande bullervillkor för verksamheten efterlevs kontrolleras årligen genom mätningar av en oberoende konsult. År 2011 mottog bolaget klagomål på buller från närboende. Endast i ett fåtal fall har någon speciellt bullrande verksamhet kunnat konstateras i samband med klagomålen. Lukt Stena Aluminium har med åren fått bebyggelse nära inpå verksamhetsområdet, vilket skapar nya utmaningar för verksamheten. Bolaget har under 2011 registrerat 35 klagomål på lukt. Omfattande lukt- och hälsoeffektsutredningar visar att koncentrationen av ämnen i omgivningen baserat på utsläpp från bolaget inte ger upphov till hälsoeffekter för boende i närområdet. De ämnen som orsakar luktstörningarna har identifierats och i samband med bolagets ansökan om tillstånd till utökad produktion presenterades en lämplig reningsteknik. Under 2011 har installation påbörjats av nytt textilt spärrfilter, en efterbrännkammare samt en högre skorsten. Dessa åtgärder ska eliminera olägenheterna med lukt. 10

11 ProcessENS Steg Råvaran som används i tillverkningen utgörs huvudsakligen av aluminiumskrot i form av fabrikationsspill och uttjänta aluminiumprodukter. Legeringsmetaller, främst kisel och koppar, mindre kvantiteter zink, magnesium och natrium används, liksom förlegerad aluminium innehållande något av grundämnena titan, järn, mangan eller strontium. Tillverkningen sker i följande sex steg: 1. ANKOMSTMottagning Det första steget är att väga, kontrollera och klassa inkommande material. Kvalitetsbedömningen sker enligt Stena Aluminiums 42 råvaruspecifikationer. 2. Preparering För optimal hantering i den fortsatta processen prepareras råvaran. Det rör sig om viss manuell sortering, klippning av storstyckig plåt, pressning av skrymmande material och brikettering av aluminiumspån. Utsorterat icke-aluminiumskrot går till återvinning och emulsioner av olja och vatten från spånorna sänds till destruktion. 3. Smältning Den bearbetade råvaran smälts i tippbara smältugnar med oxyfuelbrännare. Salttillsats (natrium- och kaliumklorid) skyddar metallen mot oxidation. Smältan förs över till legeringsugnar för färdigställande. Saltslaggen tappas ur och skickas för omhändertagande. Röaser från smältugnarna leds till röasreningsanläggningen. 4. Legering / Raffinering I legeringsugnarna får smältan sin specifika och slutliga sammansättning genom tillsatser av legeringsämnen. Med hjälp av kväv- och klorgas renas smältan. Föroreningar och slagg rakas ur, tappas upp i behållare och återvinns i processen. Den röas som alstras leds till röasreningsanläggningen. 5. Provanalys Under processen tas löpande prover för att säkerställa rätt analys och därmed säkra kundens krav på vår produkt. 6. GJUTNING, EMBALLERING och leverans Den färdiga aluminiumprodukten kan levereras i tre olika former; drops, tackor eller i flytande form. Den vanligaste formen är tackor. Efter gjutning och avsvalning kan tackorna emballeras för leverans till kund. Stena Aluminium levererar även drops till stålindustrin. Flytande metall hälls i termosar som levereras till kund i speciallastbil. 11

12 Flödes- och nyckeltal i Älmhult Nyckeltal totalt PRODUKTION ENHET Total produktion Drops Flytande Tackor ENHET Aluminiumskrot Kisel FÖRBRUKNING Övriga legeringsämnen m3ntg m GWh 7,3 7,3 7,6 7,1 7,8 6,9 Klor Kvävgas m Gasol Eldningsolja (Eo1) El 5,7 5,9 4,2 3,6 6 6, m ntg 2,82 2,76 2,95 2,71 4,00 4,05 Salt Vatten m Syrgas 3 3 AVFALL ENHET Saltslagg Filterstoft Oljeemulsion m ENERGIFÖRBRUKNING STENA ALUMINIUM AB Energiförbrukning per energislag (MWh/år) DIESEL GASOL ELDNINGSOLJA EL EL EL ÅR Kommentar till diagram Staplarna anger den totala energiförbrukningen per år fördelat på förbrukningen av gasol, eldningsolja, el och fordonsdiesel. Linjen anger energiförbrukning per producerat aluminium per år angivet i kwh/. Uppgången i energiförbrukning 2008 beror på att bolaget introducerade produkten flytande aluminium, där Stena Aluminium förbrukar mer energi mot att besparingarna är desto större hos kunden. Genom intrimning av brännare med mera kunde 2007 års nivå nås igen året därpå. 12 Energiförbrukning per färdigvara (kwh/)

13 Nyckeltal per producerat aluminium FÖRBRUKNING ENHET kwh m3ntg 14,3 13,9 16,0 17,6 18,7 17,9 l kwh Klor 0,14 0,14 0,10 0,10 0,12 0,14 Kvävgas 3 m 1,6 1,2 1,4 1,0 1,0 1,0 m ntg l AVFALL ENHET Saltslagg Filterstoft Oljeemulsion Venturislam 0 1,0 3,2 1,4 0,4 2,4 ENHET Stoft 0,02 0,08 0,05 0,02 0,07 0,11 HCl 0,05 0,15 0,10 0,04 0,07 0,14 HF 0,001 0,001 0,001 0,0005 0,01 0,001 SO2 0,33 1,26 1,69 0,39 0,33 0,37 CO2* NO2 0,29 0,27 0,35 0,26 0,24 0,38 Dioxin** µg 0,22 0,10 0,25 0,16 1,4 1,8 Total energi Gasol Eldningsolja (Eo1) El Syrgas 3 Salt Vatten UTSLÄPP TILL LUFT * Baserat på produktionens förbrukning av fossila bränslen. ** TCDD-ekvivalenter enligt I-TEQ. TILLVERKNING AV NYA PRODUKTER PRIMÄRVERK (BAUXITPROCESS) ANVÄNDNING AV ALUMINIUMBASERADE PRODUKTER a var ärrå Prim UTTJÄNTA PRODUKTER LÄMNAS TILL ÅTERVINNINGSCENTRAL STÅLVERK Fly ta nd Tac ea lum kor iniu m Dro ps ALUMINIUMSKROTET SORTERAS UT Avfall genererat i Älmhult 2011 Farligt avfall Filterstoft: Saltslagg: Oljeemulsion: 812 m3 Venturislam: 120 Oljeavfall: 6 Avfall Osorterat avfall: 53 Rivningsvirke: 60 STENA ALUMINIUM 13

14 Arbetsmiljö och säkerhet Stena Metallkoncernen påbörjade 2009/2010 arbetet med att förändra säkerhetskulturen inom koncernen för att minska antalet arbetsolyckor med 80 procent fram till år 2011/2012. Som ett led i detta får alla medarbetare en dags säkerhetsutbildning som syftar till att öka riskmedvetandet och engagemanget för säkerhetsfrågor. ANTAL Stenas principer om säkerhet Alla olyckor och arbetsskador kan förhindras. Alla olyckor och tillbud skall rapporteras och åtgärdas så att de inte händer igen. Som Stenaanställd eller underentreprenör föregår jag alltid med gott exempel. Säkerhet är en självklar del av vårt affärsmannaskap. Säkerhet är bra för affärerna. ARBETSSKADOR OCH TILLBUD HISTORIK ARBETSSKADOR OCH TILLBUD HISTORIK ARBETSOLYCKA MED FRÅNVARO ARBETSOLYCKA UTAN FRÅNVARO TILLBUD 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 VERKSAMHETSÅR En positiv utveckling har påbörjats när det gäller antalet arbetsolyckor. Vid årets slut hade 391 dagar utan arbetsskador med frånvaro uppnåtts. Det stigande antalet tillbudsrapporter uppmuntras av bolaget, då uppmärksammandet av dessa innebär att olyckor kan förebyggas. Förbättringsprogram Stena Aluminium är arbetsmiljöcertifierat enligt AFS 2001:1 och har därigenom ett självpåtaget uppdrag att arbeta för ständiga förbättringar inom arbetsmiljöområdet. Liksom på miljöområdet arbetar därför bolaget med årliga förbättringsprogram där mål för verksamhetsåret sätts upp. Fokusområden verksamhetsår 2011/2012 Fortsatt arbete för att inga arbetsolyckor ska inträffa. Samtliga medarbetare ska ha genomgått en dags säkerhetsutbildning. Samtliga medarbetare ska när de genomgått säkerhetsutbildning gå minst två safety walks per år. Slutföra separering av gång- och körbanor på verksamhetsområdet, och även inomhus i verksamhetens lokaler. Arbeta för att korttidsfrånvaron är max 2,5 procent. 14

15 ORDLISTA * Grundämnen och kemiska föreningar Aluminium kemisk beteckning: Al En mjuk lättmetall som är det tredje vanligast förekommande grundämnet i jordskorpan. Dioxiner Samlingsnamn för mycket miljöfarliga organiska föreningar som kan bildas vid förbränningsprocesser under samtidig närvaro av klor/klorider, syre och kolväten. Järn kemisk beteckning: Fe Metalliskt grundämne. Beroende på legeringstyp kan järn betraktas som en förorening eller som ett önskvärt legeringsämne för att förstärka specifika egenskaper hos legeringen. Kaliumklorid kemisk beteckning KCl Kemisk förening. Salt som används i en blandning med natriumklorid för att lösa aluminiumoxid och för att skydda aluminiummetallen under smältning. KALK Kemisk förening av kalcium, syre och väte. Benämns släckt kalk. Kisel kemisk beteckning: Si Grundämne. Det vanligast förekommande legeringsämnet i aluminiumlegeringar för gjutgods. Tillsätts för att förstärka specifika egenskaper. Klorgas kemisk beteckning: Cl 2 Gasformigt grundämne. Används i processen för att rena flytande aluminium. Klorväte kemisk beteckning: HCl Kemisk förening som förekommer i gasform samt inlöst i vatten. Den vatteninlösta formen benämns saltsyra. Koldioxid kemisk beteckning: CO 2 Gasformig kemisk förening. Bildas vid förbränning av kol, t ex olja, gasol och diesel. Kolväte Kemisk förening av kol och väte. Koppar kemisk beteckning: Cu Metalliskt grundämne. Tillsätts som legeringsämne för att förstärka specifika egenskaper hos aluminumlegeringar. Kväveoxider kemisk beteckning: No x Kväveoxider är ett samlingsnamn för de oxider av kväve som uppstår vid förbränning vid höga temperaturer. Bildas t ex vid förbränning av olja, diesel och gasol. Kvävgas kemisk beteckning: N 2 Gasformigt grundämne som finns naturligt i luft. Magnesium kemisk beteckning: Mg Metalliskt grundämne. Tillsätts som legeringsämne för att förstärka specifika egenskaper hos aluminiumlegeringar. Mangan kemisk beteckning: Mn Metalliskt grundämne. Tillsätts som legeringsämne för att förstärka specifika egenskaper hos aluminiumlegeringar. Natrium kemisk beteckning: Na Metalliskt grundämne. Tillsätts som legeringsämne för att förstärka specifika egenskaper hos aluminiumlegeringar. Natriumhydroxid kemisk beteckning: NaOH Starkt frätande bas, mest känt som lut. Används för att neutralisera det vatten som renar röaserna i våtfiltret. Natriumklorid kemisk beteckning: NaCl Känt som koksalt Används i en blandning med kaliumklorid för att lösa aluminiumoxid och för att skydda aluminiummetallen under smältning. Strontium kemisk beteckning: Sr Metalliskt grundämne. Tillsätts som legeringsämne för att förstärka specifika egenskaper hos aluminiumlegeringar. Svaveldioxid kemisk beteckning: SO 2 Gasformig kemisk förening som t ex bildas vid förbränning av svavelhaltig olja. Syrgas kemisk beteckning: O 2 Gasformigt grundämne som finns naturligt i luft. Titan kemisk beteckning: Ti Metalliskt grundämne. Tillsätts som legeringsämne för att förstärka specifika egenskaper hos aluminium. Vätefluorid kemisk beteckning: HF Kemisk förening av väte och fluor. Även känt som fluorväte. Väteklorid kemisk beteckning: HCl Kemisk förening av väte och klor. Förr kallat klorväte. Zink kemisk beteckning: Zn Metalliskt grundämne. Tillsätts som legeringsämne för att förstärka specifika egenskaper hos aluminium. ÖVRIGA FÖRKLARINGAR Deponi Plats för slutlig förvaring av avfall. Destruktion Oskadliggöra miljöfarliga ämnen, t ex färgrester och emulsioner som används vid skärande bearbetning. Emulsioner Finfördelade vätskedroppar uppblandade i en annan vätska. Filterstoft Partiklar som fångas upp av det textila spärrfiltret. Förlegerad aluminium Legering av aluminium och en eller flera grundämnen, löses i aluminiumsmältan för att förstärka egenskaper hos aluminiumlegeringar. Legeringsmetaller /Legeringsämnen Metaller som löses i aluminiumsmältan för att förstärka egenskaper hos aluminiumlegeringar. Miljöpolicy En skriftlig förklaring om hur företaget ska förhålla sig till miljöfrågor och hur dessa ska integreras i företagets miljöarbete. Miljörevision Granskning av företagets verksamhet ur miljöperspektiv, t ex utsläpp, resursförbrukning etc. Oxidation En reaktion mellan ett metalliskt grundämne och syre under bildning av motsvarande metalloxid. Oxyfuelbrännare Brännare där bränslet förbränns med ren syrgas. Primäraluminium Aluminium som är framställd genom elektrolys av aluminiumoxid. Radiak-kontroll Kontroll av ev. förekomst av radioaktiv strålning i materialleveranser. Raffinering Förfarande för att rena flytande aluminium. Skrotboken Publikation innehållande anvisningar för skrotklassificering mm. Slagg En restprodukt från smältugnarna, huvudsakligen bestående av natriumoch kaliumklorid. Textilt spärrfilter Anläggning som avskiljer stoft ur röaser med hjälp av filter av textilt material. Våtfilter Filter som renar röaser med hjälp av vatten. Venturislam Slam som bildas vid rening av röaser i våtfilter av venturityp. Återvinning Använt material som samlas in för att bli ny råvara och nya produkter. * Vissa förklaringar i ordlistan är anpassade till och endast giltiga för denna typ av verksamhet. 15

16 Tryckt på 100% återvunnet papper Stena Aluminium AB Gotthards Gata 5 Box 44 SE Älmhult Telefon