Stena satsar på miljön och framtiden

Transkript

1 Stena satsar på miljön och framtiden 1

2 Stena beredd att satsa 100 miljoner på bättre miljö i Älmhult och globalt Utbyggt smältverk spar miljön Stena Aluminiums expansion i Älmhult betyder inte bara fler och tryggare jobb. Framför allt bidrar utbyggnaden till bättre miljö globalt. Enbart förra året bidrog Älmhult med en besparing om ton koldioxidutsläpp! Återvinning av aluminium sparar varje år stora mängder koldioxidutsläpp som bidrar till växthuseffekten. Återvinningen bidrar också till en bättre hushållning med jordens begränsade naturresurser. För att producera ton ren aluminium skulle krävts bauxitbrytning om hela till miljoner ton malm. Inte nog med det. Koldioxidutsläppen skulle öka med ton genom de processer som följer efter gruvbrytningen för att få fram rent aluminium. Bara de koldioxidutsläppen motsvarar flygresor tur och retur Sverige Thailand. Miljövinsterna i att återvinna aluminium är oerhört betydande. Skapar miljönytta i Älmhult Tillsammans med alla som återvinner och använder aluminium skapar vi miljönytta här i Älmhult, säger Staffan Persson, vd för Stena Aluminium. Smältverket i Älmhult är Sveriges enda för att återvinna aluminium. Utan anläggningen ökar importen, och därmed transporterna. 2 Denna miljönytta, som vi i Älmhult levererar varje år, är något vi alla Älmhultsbor kan vara stolta över. Men det som inte hela tiden blir bättre, det slutar snart att vara bra, säger Staffan Persson och betonar att dagens begränsning av produktionen i Älmhult till ton per år riskerar att bromsa företagets utveckling. Ökad produktion av riksintresse Att växa är en naturligt för alla företag. Det gäller naturligtvis också för Stena Aluminium. Ett nej till vår ansökan om ökad produktion till ton, ger negativa konsekvenser inte bara för oss utan framför allt för miljön, säger Staffan Persson. Att öka produktionen av återvunnen aluminium är egentligen ingen lokal fråga för Älmhult. Det är ett riksintresse. Vi är enda smältverket i Sverige för återvunnet aluminium. Kan inte vi utvecklas och växa på ett naturligt sätt kommer importen till Norden att öka, med negativa konsekvenser för svenskt näringsliv som använder aluminium. De transporter detta skulle dra med sig är definitivt inte bra för miljön, säger Staffan Persson. Genom investeringen löser vi också de luktproblem som vi orsakat i Älmhult. Vitamininjektion Ett ja till de planerade nysatsningar och investeringar blir en vitamininjektion för hela bygden. 100 miljoner kronor satsas under en femårsperiod. Utökad verksamhet innebär också några fler anställda på Stena Aluminium. Smältverk har funnits i Älmhult sedan Samhället har vuxit upp kring Gotthard Nilsson. Vi vill även i framtiden spela en stor roll i bygden, säger Staffan Persson. Efterfrågan på återvunnet aluminium fortsätter dessutom att öka både i Sverige och globalt. Världsproduktionen väntas bli fördubblad på tio år, från dagens 15 miljoner ton till 30 miljoner ton per år. Stena Aluminium är viktig, för både Sverige och övriga Norden, och i synnerhet för miljön. Därför hoppas vi få ett positivt svar på vår ansökan. Vi vill satsa på Älmhult, säger Staffan Persson.

3 Smältverket här i Älmhult är ett riksintresse, det är Sveriges enda anläggning för återvunnen aluminium, säger vd Staffan Persson. Historien om Stena i Älmhult Stena Aluminiums historia går tillbaka till början på 1900-talet. Då kom lanthandlarsonen Gotthard Nilsson cyklande till Älmhult. På orten hade flera företag etablerat sig längs järnvägen och Gotthard grundade 1906 Aktiebolaget Gotthard Nilsson. Affärsidén var att köpa upp lump och skrot och företaget hade som mest 300 anställda. Ägaren var en socialt engagerad man som bland annat erbjöd sina anställda och deras familjer gratis tandvård och sjukvård, inte helt vanligt på den här tiden påbörjades smältningen av aluminiumskrot. På den tiden skedde detta i mycket liten skala, men som snabbt skulle växa såldes det hittills helt familjeägda företaget ut till tre externa ägare. Ratos, Gränges och Holmen som köpte 30 procent var, medan familjen behöll 10 procent tog Gränges över hela Gotthard Nilsson bildas Gotthard Aluminium som ett eget bolag under moderbolaget Gotthard Nilsson, fortfarande i Gränges ägo köper Gotthard Aluminium smältverket i Kolding av Boliden Bergsö köper Stena Metall hela Gotthardskoncernen byter Gotthard Aluminium namn till Stena Aluminium installeras ny smältteknik i Älmhult, med två nya smältugnsenheter installeras ny smältteknik i Kolding, Danmark med en ny smältugnsenhet Boxholms Aluminiumåtervinning förvärvas Tillverkning av aluminiumdrops flyttas till Älmhult Leverans av flytande aluminium. 3

4 Aluminium har låg vikt men väger tungt för industrin Genom smart och systematisk användning av aluminium har inte minst fordonsindustrin dragit nytta av aluminiumets unika egenskaper för att sänka vikten på bilarna och därmed få dem att dra mindre bränsle. Använder man sedan återvunnet aluminium, som tillverkas med en energiåtgång som bara är fem procent av den som krävs vid nyproducerad aluminium, är miljövinsterna uppenbara. I USA har användningen av aluminium i bilar ökat med 90 kilo per fordon sedan början av 1970-talet. Undersökningar visar att 84 miljarder liter bränsle har sparats sedan 1990, tack vare att aluminium använts för att hålla nere fordonens vikt. En medelbil i USA innehåller idag 148 kilo aluminium, en siffra som väntas öka med ett par kilo per år fram till Utvecklingen i Europa är ungefär densamma. Brett användningsområde Aluminiums användningsområden sträcker sig från små, enkla husgeråd till stora, kraftigt belastade konstruktioner. Inom transportindustrin har egenskaper som låg vikt, god formbarhet, hög återvinningsgrad och god korrosionsbeständighet gjort att andelen aluminium ökat kraftigt i bilar, bussar, tåg, flygplan och fartyg. Kylare, stötfångare, motorblock, kolvar, kaross är exempel på bilkomponenter i aluminium. Inom byggnadsindustrin används aluminium för till exempel tak, fasader och fönster. Goda korrosionsegenskaper ger lång livslängd och låga underhållskostnader. Högspänningstillämpningar som högspänningsledningar, elektriska kondensatorer och apparathöljen där den goda förmågan att leda värme och elektricitet utnyttjas. Jämfört med en kopparledare blir vikten halverad om man använder en aluminiumledare istället. Aluminium är ett mycket tätt material, som skyddar mot ljus, syre och fukt och används inom förpackningsindustrin. Aluminiumfolie används i många olika förpackningar, ofta som laminat tillsammans med papper och plast. Inom den metallurgiska industrin används aluminium som reduktionsmedel vid ståltillverkning och som legeringsämne i magnesium-, zink-, och kopparlegeringar. En annan fördel är att aluminium kan sammanfogas med hjälp av traditionella metoder, såsom svetsning, lödning, nitning och limning. Det rostar inte. Lätt att forma Det är lätt att forma aluminium. Materialet kan valsas, pressas, dras, smidas och gjutas. Det har också god elektrisk ledningsförmåga och används därför i praktiskt taget alla högspänningsledningar. Aluminium är ett material som kan återvinnas närapå oändligt antal gånger utan att egenskaperna går förlorade. Tack vare den låga energiförbrukningen vid återvinning jämfört med nyproduktion är detta självklart en stor miljöfördel. 4

5 Produktionen ett riksintresse När Stena Aluminium stängde verket i danska Kolding i augusti 2008, var tanken att skapa en rationellare produktion med en globalt sett lägre miljöpåverkan. Man kan inte enbart bedöma utsläppen lokalt. Vår verksamhet är en riksangelägenhet och bör kanske till och med betraktas ur ett Europaperspektiv. Totalt sett blir våra utsläpp mindre genom att lokalisera all vår verksamhet till Älmhult, säger Staffan Persson, vd för Stena Aluminium. Stenas smältverk i Älmhult är det enda i Sverige som använder återvunnet aluminium som råvara. Ur miljösynpunkt är det naturligtvis fördelaktigt att ha den typen av produktion i landet, eftersom import skulle dra med sig en kraftig ökning av transportarbetet och med detta en ökad miljöbelastning. Den globala efterfrågan på återvunnet aluminium ökar för varje år. Materialets fördelar utnyttjas inom allt fler områden låg världsproduktionen av aluminium på 28 miljoner ton, varav åtta miljoner ton kom från återvunnet material. Idag ligger världsproduktionen på 45 miljoner ton, varav 15 miljoner ton är återvunnet. De prognoser som finns pekar mot en produktion av 70 miljoner ton, varav 30 miljoner ton är återvunnen aluminium. Återvunnen aluminium blir alltså allt viktigare, både ekonomiskt men framförallt miljömässigt. Stenas anläggning i Älmhult är Nordens ledande producent av återvunnen aluminium och de nordiska länderna är de största marknaderna. Genom satsning på ny teknik och nya smältugnar har företaget kunnat öka produktionen, samtidigt som energiförbrukningen minskat med 35 procent. 5

6 Tryggare jobb och bättre miljö blir resultatet om Stena får ja på sin ansökan att öka produktionen av återvunnen aluminium i Älmhult. 6

7 Därför vill Stena investera 100 miljoner i Älmhult 100 miljoner kronor på fem år. Det är vad Stena Aluminium kommer att investera, om företaget får ja på sin ansökan att öka produktionen i Älmhult. Den enskilt dyraste satsningen görs på en ny reningsanläggning för rökgas. De nuvarande reningsanläggningarna, ett textilt spärrfilter och ett våtfilter, ska ersättas av ett nytt textilt spärrfilter dimensionerat för en högre produktionstakt. Innan rökgaserna från smält- och legeringsugnar når det textila spärrfiltret sker kontinuerlig tillsats av additiv i form av kalk och aktivt kol för reaktion med bla sura komponenter och dioxin. Spärr filtret består av en uppsättning långa, nedhängande textila slangar som rökgasen tränger igenom, medan stoft och reaktionsprodukter blir kvar på utsidan och samlas upp för omhändertagande som farligt avfall. Ett textilt spärrfilter kan jämföras med en dammsugare där de textila slangarna utgörs av dammsugarpåsen och rökgasfläkten med dammsugarmotorn, som skapar ett undertryck i anläggningen. Det textila spärrfiltret ger en nästan hundraprocentig rening av främst stoft, medan reningsgraden för övriga ämnen är beroende av hur väl de reagerar med additiven, vilket i sin tur är beroende av faktorer såsom uppehållstid, fuktig hetsgrad och temperatur. De renade rökgaserna leds till skorstenen. För de renade rökgaserna finns idag begränsningsvärden för klorväte, fluorväte, stoft och dioxin och att dessa värden underskrids kontrolleras vid återkommande mätningar enligt bolagets kontrollprogram. Ny effektivare rökgasrening löser luktproblemen Den nuvarande skorstenen är 45 meter hög, medan den nya planeras att bli 75 meter hög. Med filter och högre skorsten åtgärdas luktproblemen. Den totala kostnaden blir cirka 40 miljoner kronor. Att bygga en högre skorsten kan låta som en 70-talslösning, men när det gäller just luktproblem är det ett effektivt sätt. Även mycket låga halter av vissa ämnen kan uppfattas av näsan, jämför med lukten från surströmming eller nybakat bröd, säger miljökoordinator Erika Richard. Ett år efter klartecken Anläggningen kan vara på plats ungefär ett år efter ett positivt besked kommit på företagets ansökan. Jag har den största förståelse för att vissa uppfattar lukten som irriterande och störande. Det vi har gjort är att låta ett ledande företag inom miljöområdet undersöka om vår rök kunde vara farlig för hälsan. De hittade inget hälsovådligt alls i röken från vårt smältverk, säger vd Staffan Persson. Tryggare jobb och bättre miljö Förutom satsningen på ny rening av rökgasen kommer ett antal mindre satsningar för att öka företagets energieffektivitet och minska miljöpåverkan. Vi har ett antal starkt framtidsinriktade satsningar på gång, bland annat studerar vi möjligheten att producera fjärrvärme och använda återvunna samt icke-fossila bränslen till ugnen. Sammantaget kommer de att innebära tryggare jobb och bättre miljö här i Älmhult med omnejd. Vi sysselsätter idag totalt ett hundratal personer och kommer att behöva anställa ytterligare personal framöver, säger Staffan Persson. 7

8 Tillståndsprocessen så Stena Aluminium bjöd in till ett öppet samrådsmöte i september Det var startskottet för processen att få miljötillstånd enligt miljöbalken för en produktion på ton per år. September 2007 Allmänheten 1och berörda myndigheter var inbjudna och företaget presenterade sina planer för en ökad produktion och de konsekvenser för miljön som skulle bli följden. Även om uppslutningen från allmänhetens sida på samrådsmötet var liten, så blev det en hel del frågor och så gott som alla kom att handla om luktproblematiken. Skulle det lukta mer om produktionen ökas? Företaget redogjorde för sina planer vad gällde lukten och någon större diskussion blev det inte under själva samrådsmötet. Den har istället fortsatt bland annat via media. Även bullerfrågan kom upp. Hanteringen av råmaterialet står för det mesta av bullret idag och med en fördubblad produktion krävs dubbelt så mycket råmaterial. Nu kommer en stor del av detta att köpas in färdigbearbetat. Klippning, pressning och sortering som idag svarar för en stor del av bullret kommer inte att öka. Januari 2009 I januari lämnades den formella ansökan in till Länsstyrelsen i Kronobergs län avdelningen för Miljöskydd. De utreder själva ansökan, men beslutet fattas sedan av Miljöprövningsdelegation i Kronobergs län, som också har ansvaret för själva ärendet. Miljöprövningsdelegationen är en del av Länsstyrelsen, men skiljer sig från övrig verksamhet genom sin självständiga beslutsfunktion. Det innebär att ingen utanför delegationen kan besluta i delegationens ärenden. På det sättet skiljer man tillståndsprövningen inom Länsstyrelsen från det tillsynsansvar som Länsstyrelsen också har enligt miljöbalken. Ordföranden och de miljösakkunniga fattar beslut tillsammans, vilket är mer likt sättet som gäller i en domstol. Stena Aluminiums påverkan på miljön Att tillverka aluminium är relativt energikrävande. Verksamheten i Älmhult förbrukar cirka MWh/år vid normal produktion. Men hade inte Stenas aluminium framställts av återvunnen råvara, utan nytillverkats, hade energiförbrukningen legat 20 gånger högre, runt MWh/år. Gasol är den dominerande energikällan. En av legeringsugnarna konverterades under 2008 från eldningsolja till gasol. Arbetsfordonen drivs av miljödiesel, i tacklagret används eltruck. För att förhindra att det smälta 8 aluminiumet bildar aluminiumoxid, tillsätts idag salt. Det ger högre metallutbyte och därmed bättre utnyttjande av råvara och energi. Resultatet blir ett saltslagg som klassas som farligt avfall och hamnar på deponi. Stena Aluminium arbetar på bred front för att få ner mängden saltslagg. Bland annat drivs ett antal saltreducerande fullskaleprojekt och fler är inplanerade. Produktionsprocessen och förbränningen av fossila bränslen ger utsläpp av ett antal ämnen till luften, bland annat klorväte. Utsläppen renas genom ett textilt spärrfilter och våtavskiljare, och alla utsläpp håller sig inom begränsningarna. Den som vill veta mer exakt vad som släpps ut och hur mycket, hittar den senaste miljöredovisningen på företagets hemsida. Skrothanteringen och smältprocessen genererar visst buller, som också håller sig inom gränsvärdena. Verksamheten ger tidvis upphov till lukt, som under vissa vindförhållanden kan vara störande. En rad undersökningar har genomförts för att ta reda på exakt vad det är som luktar. Ännu har inget framkommit som stödjer tanken att det som luktar skulle ha någon negativ inverkan på människors hälsa. Blir det ja till ökad produktion kommer en ny effektivare rökgasreningsanläggning att byggas och skorstenen blir 75 meter hög jämfört med dagens 45. Därmed skall luktproblemen vara borta.

9 ser den ut steg för steg Juni 2009 I juni kom en begäran om komplettering av ansökan in till Stena Aluminium. Länsstyrelsen hade bland annat en del frågor kring hur bolaget skulle hantera den lukt som tidvis uppstår i processen. Företaget besvarade länsstyrelsens begäran i oktober. Till grund för det svaret låg bland annat nya mätningar av utsläppen till luften, med hjälp av en delvis ny mätmetod. Mätningarna skedde nu kontinuerligt och under en längre tidsperiod. December 2009 I december 4kom en andra kompletteringsbegäran in. Denna gång ville länsstyrelsen ha mer uppgifter kring hur mycket transporterna skulle öka och vilken effekt detta skulle ha på miljön. Likaså ville man ha mer uppgifter kring den nya rökgasreningen och vilka effekter den skulle få. Svaret från företaget lämnades in under februari. Då hade vi också fått in mer uppgifter från våra mätningar under hösten. Därför kompletterades det tidigare underlaget, säger Erika Richard. Maj 2010 Remisstiden 5för ansökan löper ut den 20 maj. Alla som anser sig berörda har rätt att skriva ett remissvar och det finns inga formella krav på hur ett sådant ska se ut. En handskriven lapp går bra. Normalt kommer remissvaren från kringboende samt kommunens tekniska förvaltning och miljö- och hälsoskyddskontoret. När beslutet kommer är idag omöjligt att säga. Länsstyrelsen kan välja att fatta beslut på det underlag de har idag. Ett annat alternativ är att det blir en öppen förhandling i frågan. Stena Aluminiums miljöpolicy När återvinning, att bidra till att hushålla med jordens resurser, är en del i affärsidén är det självklart att miljöfrågorna står i fokus. Förutom att sätta upp egna mål för miljöarbetet hjälper företaget också sina kunder att uppnå sina. Till grund för hela miljöarbetet ligger Stena Aluminiums miljöpolicy: Inom givna ramar utveckla arbetsmetoder och processer med hänsynstagande till miljön samt genom kontinuerliga förbättringar i vår verksamhet möta morgondagens miljökrav. Reducera vår resursförbrukning, mängden avfall samt förebygga föroreningar, buller och andra former av miljöincidenter. Beakta och föreskriva miljöaspekter i aktiviteter såsom planering, utveckling, inköp av varor och tjänster, försäljning, produktion och transporter. Utbilda och informera anställda och andra med anknytning till verksamheten för att på så sätt öka kunskapen om och förståelsen för vårt miljöarbete. Följa lagar, förordningar och andra krav inom vårt verksamhetsområde Tillhandahålla fakta beträffande vår miljöpåverkan och vårt miljöarbete för kunder, leverantörer, medarbetare och allmänhet, samt ta till oss inkommande synpunkter och behandla sådana på ett seriöst sätt. Miljöpolicyn avser hela vår verksamhet 9

10 Tillverkningsprocessen så går det till Råvaran som används i tillverkningen utgörs huvudsakligen av aluminiumskrot i form av fabrikationsspill och uttjänta aluminiumprodukter. Legeringsmetaller tillsätts, främst kisel och koppar samt mindre kvantiteter zink, magnesium och natrium används. 1Mottagning klassning vägning Allt börjar med att det inkommande materialet vägs, klassas och kontrolleras. Det finns 80 olika kvaliteter för råvaran. 2Preparering För optimal hantering i den fortsatta processen prepareras råvaran genom sortering, klippning, pressning och brikettering. 3Smältning Den bearbetade råvaran smälts i stora ugnar med syrgasbrännare. Ugnarna återvinner ton per gång. 4Legering och raffinering I legeringsugnen tillsätts legeringsämnen för att uppnå rätt sammansättning enligt kundens krav. 5Gjutning eller tappning Den färdiga produkten utgörs av drops, tackor eller flytande aluminium. Tackor är vanligast. Flytande aluminium hålls varm och levereras till kund i en stor termos som fraktas på speciallastbil. Den totala energivinsten jämfört med att kunden smälter ner tackor är 350 kwh per ton aluminium. 10

11 Här får du svar på de vanligaste frågorna: n Luktproblemet, hur ska det lösas? Stena avser att bygga en helt ny anläggning för rökgasrening, med ett nytt effktivare textilt spärrfilter. Den nya skorstenen blir 75 meter hög, 30 meter högre än dagens. Detta kommer att rena och späda ut rökgaserna och därmed lukten. Problemet kommer i och med dessa åtgärder att vara eliminerat. n Är lukten farlig? Vi har låtit fristående konsulter genomföra ett antal undersökningar och ingen har pekat på att lukten är hälsovådlig. n Innebär fördubblad produktion också dubbelt så mycket buller från anläggningen? Bolaget har yrkat på samma villkor för buller som idag. Hantering av skrot på skrotgården kommer även vid en utökad produktion att vara begränsad till dagtid. Det buller som uppstår vid bearbetning av skrot kommer inte att öka då det skrot som behövs för att öka produktionen kommer att köpas in färdigbearbetat. n När är det nya filtret och skorstenen på plats? Vi kan påbörja arbetet omgående efter ett nytt tillstånd beviljats och arbetet kan vara avslutat inom ett år. n Hur kommer man som boende i Älmhult att märka att verksamheten nära nog fördubblas? En positiv utveckling av vår verksamhet hoppas vi ska verka som en vitamininjektion för hela bygden. På den negativa sidan kan nämnas något ökat antal transporter. n Betyder investeringarna nu att Stenas verksamhet i Älmhult säkras? Så långt någonting i näringslivet överhuvudtaget kan garanteras, så tycker vi nog det. n Varför sker transporter till och från anläggningen med lastbil? Järnvägen går ju alldeles intill. Lastbilstransporterna har hittills visat sig vara överlägset flexibla för vår verksamhet. n Varför är det så viktigt för Stena Aluminium att få öka produktionen? Efterfrågan på återvunnet aluminium ökar och ska vi fortsätta att utvecklas positivt, säkra jobben och kunna nyanställa måste vi få växa. Det är en strävan alla framgångsrika företag har och en förutsättning för allt företagande. Stena Aluminium har stor betydelse inte bara för bygden utan för alla svenska företag som använder gjutet aluminium i sina produkter. Vi hade en total produktionsvolym i Kolding och Älmhult på ca ton för två år sedan. Den rådande ekonomiska situationen har reducerat volumen till dagens ton per år. När konjunkturen vänt och våra kunder är tillbaka på den tidigare volymen behövs ett utökat tillstånd om vi skall kunna leverera till våra kunder. n Vad händer med restprodukterna? Är de farliga? Restprodukterna utgörs främst av slagg som klassas som farligt avfall och som till del materialåtervinns och till del deponeras. n Blir det nya jobb? Ett mindre antal nya jobb blir det, både hos oss på anläggningen men också hos våra underleverantörer. Men personalökningen blir inte dramatisk, å andra sidan tryggas de jobb som redan finns här. n På vilket sätt bidrar Stena Aluminium till en bättre miljö? Om Stenas produktion hade ersatts av nytillverkad aluminium av mineralet bauxit hade koldioxidutsläppen ökat med ton. Det motsvarar uppvärmningen av närmare svenska småhus varje år. Genom att begränsa utvinningen av bauxit bidrar vi också till att hushålla med en ändlig resurs. 11

12 Stena Aluminium AB Gotthards Gata 5 Box 44 SE Älmhult, Sverige Tel +46 (0)