Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro

Relevanta dokument
Hur kan man gå tillväga för att riskbedöma sin vattenförsörjning med avseende på mikrobiologi? Vilka verktyg finns det?

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning (QMRA) Thomas Pettersson Chalmers tekniska högskola, Göteborg

Mikrobiologisk riskbedömning för grundvattentäkter

Per Ericsson Norrvatten

Mikrobiologisk riskanalys för dricksvattenrening vid Görvälnverket

Mikrobiologisk undersökning av Göta älv

Handledande exempel till QMRA- verktyget

Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt. Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning

Per Ericsson Görvälnverket

Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014

Förenklad MBA, Mikrobiologisk BarriärAnalys

Disposition. Grontmij simhallsgruppen. Vattenrening. Miljöförvaltningen 4 oktober Bottensugning Rent bassängvatten

Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter

Parametrar normal råvattenundersökning. Parameter Enhet Kommentar

Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin

Jokkmokks kommun Miljökontoret

BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN

Dricksvattenkvalitet Vålberg, Edsvalla och Norsbron

Att använda mikrobiologiska riskverktyg i planeringen

Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet

Vattenverk i Askersund kommun

Vad är vatten egentligen?

Hur kan GIS-modellering utgöra ett stöd för mikrobiell riskvärdering? Johan Åström, Tyréns AB

Dricksvattenkvalitet Skåre, Hynboholm och Gravaområdet

PUBLIKATION P112 Juni Introduktion till Mikrobiologisk BarriärAnalys, MBA

Säkert dricksvatten. ProMaqua. Presenterad av Bengt Ottefjäll.

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

GIS-stöd för prioritering av parasitkällor i ytvattentäkter

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK

Att aktivt arbeta med att inventera risker för mikrobiologisk förorening exempel från Rådasjön.

Måns Lundh : Dricksvatten - strategier och lösningar NYA VATTENVERK FÖR NYA UTMANINGAR

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

Operativa mål Säkert dricksvatten. Sandra Strandh Avdelning Support 18 maj 2017

FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE SAMT FÖRESKRIFTER FÖR RIMFORSA VATTENTÄKT

Cryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta

Mikrobiell riskanalys för ökat ytvattenintag åt Håbo kommun

Råvatten, beredning, HACCP, larm

Onlinemätning av mikrobiologisk påverkan i råvatten, beredning och ledningsnät

Gränsvärde * Ämne/Egenskap Enhet Antal tagna prover. Resultat Medianvärde

Analys över behovet av reningsverk

Riskbaserat beslutsstöd

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm

Naturliga förutsättningar att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Klimatet i framtiden en hotbild att räkna med

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)

Förenklad GDP. God Desinfektion Praxis. Ett verktyg för att bedöma om vattenverkets rening mot mikrobiologiska föroreningar är tillräcklig

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Provtagning av dricksvatten 2011

Förslag på egenkontrollprogram för små dricksvattenanläggningar

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Smittrisker Människa -Djur

Anmälan om registrering dricksvattenanläggning

Råd och riktlinjer för ansvariga inom dricksvattenproduktion

Robust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning i Stockholms län

Egenkontroll med HACCP. Systemet kommer från Nasa. Säker mat till astronauterna. Bygger på 7 grundprinciper

Produktionsrapport. Vattenkvalitet 2015

Vattenburna utbrott 1980-aug 2010

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning

Produktionsrapport. Vattenkvalitet 2012

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning

Telefon/mobil kontaktperson (inkl. riktnummer) Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning)

Kartläggning av virusförekomst i Göta älvregionen

Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten. Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

Gränsvärde * Ämne/Egenskap Enhet Antal tagna prover. Resultat Medianvärde

Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning Enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

operativa mål för livsmedelskontrollen Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december

Vad hände i Östersund?

Dricksvattenkvalitet Karlstad, Alster, Skattkärr och Väse

EGENTILLSYN VID LIVSMEDELSHANTERING

Kommittédirektiv. En trygg dricksvattenförsörjning. Dir. 2013:75. Beslut vid regeringssammanträde den 18 juli 2013.

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Stefan Johansson Avdelningschef, Vatten & avfall Tekniska kontoret, Skellefteå kommun Måns Lundh Enhetschef VA-process Ramböll Sverige AB

Geografiska informationssystem (GIS) för analys av parasitkällor i ytvattentäkter

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Hälsoeffekter av händelser i produktion och distribution av dricksvatten. Jonas Toljander

Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning)

Produktionsrapport. Vattenkvalitet 2014

Förändringar av vårt råvatten - orsaker, konsekvenser och behov av nya beredningsmetoder

MRA Ett modellverktyg för svenska vattenverk

Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten

Produktionsrapport. Vattenkvalitet 2016

Produktionsrapport. Vattenkvalitet 2013

Metoder för att förhindra mikrobiell avloppspåverkan på råvatten

Ny faecesdiagnostik med PCR

Analys av dricksvattenrening med metoderna Mikrobiologisk riskanalys (MRA) och God desinfeksjonspraksis (GDP)

Dricksvattensäkerhet virus, bakterier och parasiter

Vi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan?

VA inom Storumans kommun och Exploateringar i Hemavan. Debora Jonsson, Teknisk chef Erika Örnfjäll, Ingenjör och arbetsledare

Vad hände i Östersund? och vad har vi lärt oss. 26/ / Jari Hiltula. Miljöchef Östersunds kommun

Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009

Kontinuerlig övervakning av vattenkvalitet i dricksvattennät - vad är möjligt inom kort?

Vi har inte mindre än 25 vattenverk inom vårt verksamhetsområde. Här nedan presenteras översiktliga dricksvattenanalyser från respektive vattenverk.

Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning

Cryptosporidium och Giardia

Urinprover. Urinstickor. Urin-, avförings- och sekretprover

Utmaningen säkrare dricksvatten

Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi

Information om vatten och avlopp i samband med pågående planarbete för Årsta havsbad

Produktionsrapport. Vattenkvalitet 2017

Inventering av mikrobiologiska riskpunkter i östra Mälaren. Mikael Tärnström

Transkript:

Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro Skråmsta vattenverk, Örebro kommun 2013.04.17

Svartån som råvattentäkt Svartån - Råvattentäkt (25 200 E.coli / 100 ml), (Färg 80-400 Pt, FNU 2-200, COD 12-25 mg/l) Påverkan - Avloppsverk och pstn. Jordbrukslandskap (gödsling) Flera stora djurgårdar (Natura 2000 med strandbete), ca 1000 enskilda avlopp. En vattentäkt - saknar reservtäkt. Inget skyddsområde, arbete pågått sedan 2006

Vad är Mikrobiell Riskanalys (MRA)? En proaktiv metod har som mål att beräkna hälsorisken för konsumenten genom att följa den mikrobiologiska vattenkvaliteten från råvatten till tappkran (för denna MRA fram till utgående dricksvatten från vattenverk).

Skråmsta vattenverk KEMISK FÄLLNING OCH SNABBFILTER KONSTGJORD INFILTRATION KLORERING

Patogenhalt i råvattnet Patogenhalt i Svartån: Standardvärden från MRA-manual Patogen Patogenhalt i råvattnet, [medel/l] Campylobacter (bakterie) 1 Norovirus (virus) 1 Cryptosporidium (parasit) 0,4

Log 10 reduktion/inaktivering Mikrobiologisk barriäreffekt vid Skråmsta vattenverk, efter analysresultat 14 13 12 10 8 Bakterier 6 4 2,9 4,7 4,2 5,8 5,2 Virus Parasiter 2 1,6 1,9 0 Kemisk fällning med snabbfiltrering Konstgjord infiltration Klorering 0

Scenario 1 Normala förhållanden Normala halter patogener i råvattnet och normal drift av beredningsprocesser. Patogen Årlig infektionsrisk Campylobacter 0 Norovirus 4 10-9 Cryptosporidium 1 10-6 Låg risk Resultatet jämförs med rekommenderat gränsvärde enligt USEPA (Amerikanska naturvårdsverket) med mindre än 1 infekterad konsument per 10 000 personer och år, motsvarande mindre än 10-4 i årlig infektionsrisk.

Scenario 2 Driftstörningar 2a Störning i kemisk fällning under 5 dagar på ett år 2b Ej fungerande klorering under 5 dagar på ett år (Normala patogenhalter enligt standardvärden) Årlig infektionsrisk Patogen 2a 2b Campylobacter 0 2 10-7 Norovirus 5 10-9 Låg risk 1 10-5 Cryptosporidium 1 10-6 1 10-6 Låg risk

Resultat Scenario 1: Normala förhållanden Scenario 2a: Störning i kemisk fällning under 5 dagar på ett år Scenario 2b: Ej fungerande klorering under 5 dagar på ett år

Scenario 3 Nödavledning från pumpstation och samtidig epidemi bland anslutna personer till avloppssystemet uppströms råvattenintag under 5 dagar på ett år

Scenario 3 Nödavledning från pumpstation och samtidig epidemi bland anslutna personer till avloppssystemet uppströms råvattenintag under 5 dagar på ett år (Utan driftstörningar) Scenario 3a Patogen Årlig infektionsrisk Norovirus 3 10-7 Låg risk Cryptosporidium 7 10-4 Risk Scenario 3b: UV-behandling tillagt Patogen Årlig infektionsrisk Norovirus 2 10-11 Cryptosporidium 7 10-7 Låg risk

Årlig infektionsrisk Resultat 1,0E+00 1,0E-01 1,0E-02 1,0E-03 1,0E-04 1,0E-05 Gränsvärde enligt USEPA Campylobacter Norovirus Cryptosporidium 1,0E-06 1,0E-07 1,0E-08 1,0E-09 1,0E-10 1,0E-11 1 2a 2b 3a 3b Scenarier Scenario 1: Normala förhållanden Scenario 2a: Störning i kemisk fällning under 5 dagar på ett år Scenario 2b: Ej fungerande klorering under 5 dagar på ett år Scenario 3a: Nödavledning och samtidig epidemi under 5 dagar på ett år Scenario 3b: Nödavledning och samtidig epidemi under 5 dagar på ett år + UV-ljus

Årlig risk för infektion Resultat från samtliga scenarier som simulerats i MRA-analysen Annan numrering av scenarier i detta diagram än tidigare i presentationen 1,0E+00 1,0E-01 1,0E-02 1,0E-03 1,0E-04 1,0E-05 Gränsvärde enligt USEPA Campylobacter Salmonella EHEC 1,0E-06 1,0E-07 1,0E-08 1,0E-09 Adenovirus Rotavirus Norovirus Giardia Cryptosporidium 1,0E-10 1,0E-11 1,0E-12 1,0E-13 1,0E-14 1 2a 2b 3a 3b 3c 4a 4b 4c 5a 5b 5c Scenarier

Diskussion/slutsatser God avskiljning och inaktivering av patogener vid Skråmsta vattenverk Generellt visar MRA-resultaten på ett något sämre skydd mot virus och parasiter vid riskhändelser. För att ytterligare minska riskerna visar MRA-resultaten att UV-behandling skulle kunna vara ett komplement för parasiter. MRA-modellen har visat på vikten av att vattenverket upprätthåller en fungerande klorering för bakterier och virus.

Kommunens reflektioner Vi har använt konservativa värden i alla antaganden i modellen Var noga med att bedöma indata i relation till resultatet Modulera med indata för att få en uppfattning om känsligheten

Tack för att ni lyssnade!