Bild 1 Lennart Asteberg IFLA HB Kyltekniska Föreningen 10.02.22
Bild 2 Mångfald Småskalighet Passivhus 0-energihus 2019 Befintlig bebyggelse 50 kwh / Kvm / år. Vi i Sverige har en kärlek till stora centrala lösningar som i ett slag skall lösa alla problem. Behöver vi energi bygg några kärnkraftverk. Är lokaltrafiken dålig bygg en jätte tunnel, behöver vi värme bygg ett fjärrvärmenät. En stor central lösning för varje problem. Stora centrala lösningar har en annan sak gemensamt. De kräver långa avskrivningstider. Jag läste ett kåseri från någon som ena dagen var på ett möte med den energiintensiva industrin där det krävde nya kärnkraftverk för att säkra tillgängligheten till elenergi. Nästa dag var ha på möte med samma industri om energieffektiviseringar. Då krävde samma företagsrepresentanter 2,5 års pay-back på alla investeringar i energieffektivisiering. Sedan avslutades mötet med besök på ett pappersbruk där de förevisade sitt nya kontorshus. Uppvärmt med direktel samtidigt som man släppte ut flera MW 80 C spillvatten rätt ut i Vänern. För att nå optimal energi förbrukning kommer man i framtiden att behöva anpassa varje fastighet efter sina förhållande. Placering, orientering, typ av fastighet mm. Det betyder att de stora centrala lösningarna typ fjärrvärme mm kommer att få svårt att konkurrera. De är inte tillräckligt anpassningsbara. Utvecklingen går allt snabbare så dagens bästa lösning är snart gammalmodig. Stora centrala lösningar med tunga investeringar får svårt att hinna med i utvecklingen. I skogen använd biobränsle, vid kusten vindkraft, soligt läge solen, vid en industri spillvärme. Kombinera olika verksamheter så att energianvändningen blir optimal. Verksamheter med överskott kombineras med verksamheter med underskott. Isbana med badanläggning. Köpcentra med bostäder mm. All bebyggelse vare sig den är befintlig eller nybyggd måste bli mycket bättre. Det betyder att värmebehoven kommer att sjunka med ca 2/3 delar en normal fastighet. Hus kommer inte att behöva värme förrän det blir kallare än 0 grader ute. Varmvatten andelen kommer att öka.
Bild 3 Fjärrvärme. Pelletspannor. Biogas. Solfångare. (för värme) Solceller (el) Vindkraft. Värmepumpar. Hybrid lösningar. Fjärrvärme har vi men näten kommer i framtiden mera att användas för att utjämna energiförbrukningar och energiproduktion mellan olika fastigheter. I stället för att ha en ackumulatortank för solfångarna så kan man mata ut ett överskott på fjärrvärmenätet och köpa tillbaka energin när man behöver den. Värmepumpar kanske använder ett lågtemperaturnät som värmekälla i stället för borrhål. Pelletspannor kommer nog att vara kompletterade med en sterlingmotor för elenergiproduktion. Sotning och uraskning sker automatiskt. Ingen skorsten behövs. Service var3:dje månad. Allt detta finns redan. Det dröjer kanske innan biogas används för att värma hus med utan den kommer nog att användas som fordonsbränsle i första hand. I likhet med pellets så kommer biogaspannor att samtidigt producera el. Alla hus kommer i en nära framtid att vara försedda med solfångare. Solceller kommer att kunna producera el lika billigt som nätet inom ett par år. 2013 är dagens tips och så nära har vi aldrig varit. Vindkraft kommer att vara konkurrenskraftigt i bra vindlägen dvs. hus nära kusterna och höga hus. Värmepumpar minskar elbehovet och kan användas för att ta tillvara lågvärdig värme. Framför allt kommer vi att se kombinationer av många av alternativen.
Bild 4 Fördelar Bekymmersfritt. Låg investering. Miljövänligt. Tar liten plats. Nackdelar Hög energikostnad. Monopol Höga förluster Många fastighetsägare har vant sig vid att värme är något som bara finns och det enda man behöver göra är att betala räkningen. Investeringen har också tagits av fjärrvärme leverantören till stor del. Många sätter likhetstecken mellan fjärrvärme och förnyelsebar energi men så är det långt ifrån. Många fjärrvärme nät har en stor andel fossilt bränsle typ Göteborg, Västerås Uppsala mfl. Västra Götalands fjärrvärme släpper i snitt ut 120 ton /GWh och är med det 6 sämst av 21. Bäst är Sörmland med 19 ton /GWh Då bör man också ta med i beräkningen att det finns en hel del kreativ bokföring för att få siffrorna bättre än vad de är. Det fick vi lära oss hos Göteborg Energi. Pannrum behövs inte det räcker med ett litet rum på 15 kvm. Fjärrvärme är dock inte billigt vilket har gjort att många vill komma ifrån den energikällan. Tillstor del beror det på att man har monopol på leveranser i sina nät. I framtiden kommer de stora förlusterna i överdimensionerade nät att göra fjärrvärmen ännu dyrare.
Bild 5 Fördelar Hög effekt och temperatur. Lägre energikostnad Miljövänligt Konkurrens mellan leverantörer Nackdelar Mer hantering Hög investering Pannrum och skorsten Transporter Pellets har en ganska låg energikostnad om än inte så biligt som det en gång var. Det har stundtals varit brist på pellets vilket drivit upp priserna men en kraftig utbyggnad av produktionen har skett. Det är numera brist på råvaran till pellets som är sågspån och träspill från snickerier och sågverk. Skall man börja göra pellets från rundvirke blir tork processen dyrare. Det är dock konkurrens mellan många leverantörer så priset borde hålla sig på en rimlig nivå. Många fjärrvärmebolag eldar till viss del med pellets och de kan välja andra bränsle om pellets priset blir för högt och det har en dämpande faktor. Pellets kostar idag ca 55 öre/kwh i säck och 50 öre /kwh i bulk.
Bild 6 Fördelar Låg investering Miljövänligt. Enkel pannutrustning. Låga förluster. Nackdelar Finns inte överallt. Pris? Biogas får man idag främst från förgasning av soptippar och reningsverk men en kraftig utbyggnad planeras inom lantbruket och från komposterbara sopor. 2007 var kapaciteten 130 GWh biogas 14 miljoner liter bensin Biogas lämpar sig bäst som bränsle till fordon.
Bild 7 Fördelar Ingen energikostnad Miljövänligt Enkel utrustning Nackdelar Solen lyser bara dagtid halva året. Hög investering. Måste kombineras med ytterligare system. Solfångare borde vara obligatoriskt på alla nya hus. Har Ni inga solfångare så skaffa det. Fungerar perfekt även nu när det är kallt bara solen skiner. Mina var igång igår ett par timmar.
Bild 8 Fördelar Ingen energikostnad Enkel teknik Miljövänligt Framtidssäkert. Nackdelar Hög investering Solen lyser bara dagtid halva året. Måste kombineras med ytterligare system. Solceller kommer att vara obligatoriskt på alla byggnader i framtiden. Priset på solceller sjunker hela tiden. Förra året sjönk priset 40% mycket beroende på att nya fabriker öppnade så att underskottet i produktionskapacitet byttes mot överskott. Detta samtidigt som Spanien bromsade sitt mycket generösa stöd för solceller. Det finns ett stöd i Sverige nu på 60% av investeringen för nya solceller. Tyvärr har regeringen inte följt med med ny lagstiftning så det går i princip inte att ansluta solcellerna till nätet vilket är ett krav för att få stödet. Följaktligen har det bara betalats ut 40 000 :- av budgeterade 50 miljoner förra halvåret. Solen lyser faktisk mer än vad många tror i Sverige. 1 kw solceller ger ca 900 kwh per år. 1 kw är ca 7-10 kvadratmeter beroende på typ och fabrikat. 35-50 kvadratmeter solceller skulle alltså producera årsbehovet för en normal villa.
Bild 9 Fördelar Ingen energikostnad Miljövänligt Nackdelar Vinden blåser inte överallt och inte alltid. Buller och skuggor. Hög investering. Servicebehov. Större vindkraftverk satsas det på från flera industrier och fastighetsägare t.ex. Volvo Lastvagnar och Wallenstam. Wallenstam har ett eget energihandelsbolag som skall göra fastighetsdelen självförsörjande med el. Det finns många fler fastighetsägare som köpt in sig i olika vindkraftsbolag. Småskalig vindkraft skulle vara ett bra alternativ för många fastigheter i skärgården och i kustlandskapet. Ett litet 2 kw vindkraftverk skulle i ett bra vindläge ge hela årsbehovet för en normal villa dvs. ca 5000 kwh. Felet många gör är att man inte har tillräcklig höjd på masten. Den bör vara minst dubbelt så hög som närmaste hinder. Finns det hus i närheten med en höjd på 8 meter så bör masten vara minst 16 meter hög gärna 25 meter. Då är vinden ostörd och vindkraftverket kommer att gå tyst och länge. I inlandet med skog bör man upp minst 70 meter vilket gör det för dyrt med små vindkraftverk.
Bild 10 Måste klara varmvatten. Driftsäker. Längre livslängd. Bättre övervakning. Bättre styrning. Högre COP Hybrid system. Luft / Berg. Sol. Fjärrvärme. Marginaler? Vi har blivit väldigt bra på att kapa marginaler i dagens samhälle. Resultatet kan man se inom de flesta områden som lokaltrafik snöröjning, sjukvård mm. Man tar bort marginalerna och så säger man att man har rationaliserat när man i skälva verket bara har ökat sårbarheten. Detsamma kan sägas om många värmepumpskonstruktioner. Marginalerna som skall skydda en värmepump när något onormalt inträffar saknas. En värmepump för fastigheter måste klara att göra varmvatten som är varmare än +60 grader. Det betyder att värmepumpen måste kunna göra 65 gradig värmebärare. Man måste ta vara på de olika temperaturnivåerna bättre i värmepumpen. Hetgas för varmvatten. Kondensorvärme för uppvärmning. underkylare för förvärmning av varmvatten. Detta med en livslängd på minst 20 år. En livslängd på 20 år betyder att 80-90% av värmepumparna skall bli så gamla. Man måste arbeta med en helt annan marginal i konstruktionerna än vad som är fallet med villa värmepumpar. Troligtvis behövs det en kylkrets som arbetar med varmvatten och en annan som arbetar med värmesystemet. Man måste kunna övervaka hela kylprocessen via internet. Det skall finna intelligenta larmer för avvikelser som gör att dessa kan korrigeras innan en skada uppkommer. En års COP på över 5 borde vara fullt möjligt med en kombination av solfångare och värmepump som gör att värmepumpen inte behöver göra så mycket varmvatten. Solfångare som tillfredställer högtemperatur behovet halva året. Värmepumpen ger lågtemperatur värme.
Solceller producerar el sommartid motsvarande värmepumpens elbehov. Pelletspanna eller oljepanna med bioolja som effektreserv och back-up. Vintertid ger pelletspannan hög temperatur för eftervärmning av varmvatten. Bild 11
Bild 12 Målet 50 kwh /kvm efter färdig ombyggnad. Mät energin fördela kostnaderna. Individuell mätning av energi och vatten till lägenheterna. Fördela även energin till tvättstugan. Se över klimatskalet. Vindsbjälklag. Väggar. Fönster. Dörrar, trapphus. Sveriges mål är att minska energiförbrukningen med 20% till 2020 och 50% till 2050. Det är alldeles för lågt ställda mål. Mer realistiskt vore 65% till 2030.
Bild 13 Effektiv ventilation med värmeåtervinning. Behovsstyrd ventilation för varje lägenhet. Se över styrsystemet. Gärna individuell styrning för varje lägenhet. Effektiv utrustning i tvättstugan. Behovsstyrd belysning inne, ute och i garage. Effektiv energiproduktion. Solfångare. Värmepump. Solceller I takt med att klimatskalet blir bättre ökar ventilationens andel av energiförbrukningen. Husen blir också tätare så den ofrivilliga ventilationen minskar. Det blir då viktigare att förbättra ventilationen i husen. FTX system måste till för att klara detta. Behovsstyrd ventilation blir också viktigt. De flesta lägenheter står obebodda dagtid och behöver mycket lite ventilation. Då skall luftflödet minskas. Närvarogivare och co2 givare finns redan. En integrering med låssystemet är också möjlig. När man låser lägenheten utifrån går allt över i viloläge, belysning släcks, kaffekokaren stängs av och ventilationen går ner på minventilation. Temperaturen i lägenheten tillåts sjunka en aning. När man bestämt sig för att åka hem trycker man in en knapp på mobilen som sänder ett meddelande till styrsystemet att återgå till normalläge så lägenheten är varm och välventilerad när man kommer hem. Kaffet är nybryggt