Södra Lindhult 2008, startsida Södra Lindhult 2008 En järnåldersgård vid Södra Lindhult söder om Örebro Startsida Loggbok 1 2010-01-18 Härdarna som eventuellt har med bronsgjutning att göra. Karta över området kring Örebro med platsen för undersökningen markerad. Vi har nu avslutat grävningen i Södra Lindhult. Det har minst sagt varit blött, omväxlande med isigt väder. Detta till trots har vi lyckats urskilja en järnåldersgård på den svaga förhöjningen strax öster om åsen. Den andra gruppen med härdar ligger strax söder om huset, i det närmaste på gårdsplanen. Dessa skulle kunna vara lämningar efter något slags hantverk, tills vidare funderar vi kring bronsgjutning. I en av härdarna kom en liten bit bränd lera som av allt att döma är en del av en gjutform. Säkra kan vi bli först efter att jordprover analyserats. Husoffer eller en liten skattgömma Det är vanligt att vi finner fynd i stolphål som kan tolkas som offer för husets och familjens välgång. Detta är en företeelse som varit i bruk ända fram i 1900-talet och kanske än idag. Långt fram i tiden brukade man till exempel lägga stål under tröskeln, ofta i form av en kniv, för att hålla oknytt borta. Regnet till trots grävde vår frivillige medhjälpare Putte Skogh flitigt på med en av kokgroparna. Här bodde en familj under övergången mellan romersk järnålder och folkvandringstid. Att platsen inte varit helt oäven återspeglas i att man byggt sig två hus, först ett femton meter långt hus som http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/bergslagen/2008/2008_sodra_lindhult/index.htm[2013-10-08 13:26:08]
Södra Lindhult 2008, startsida sedermera blev ersatt av ett storslaget långhus, hela 30 meter långt. Det äldre långhuset som vi förmodar det var 15 meter långt och har varit uppdelat i tre rum. I väster fanns köket, intill detta storstugan eller hallen och i förlängningen av denna fanns det tredje utrymmet. Det saknar eldstad, till skillnad från de två andra rummen, vilket gör det svårt att bedöma rummets funktion. Möjligen kan det vara en del av hallen, möjligen kan det ha fungerat som förråd eller någonting liknande. En glad Jenny håller upp en av delarna av vridkvarnen som hon nyss grävt upp. I järnåldershus är det vanligt att man har lagt saker som hör samman med det dagliga livet som lerkärl, malstenar och eggredskap. I det lilla huset som byggts i vinkel mot långhuset fann vi, uppdelad på flera stolphål, delarna av en vridkvarn. En del påträffades redan vid förundersökningen, nu kom tre delar till. Vi har ännu inte hunnit passa bitarna mot varandra, men det verkar som om de motsvarar en komplett sten. Plan över järnåldersgården. (Klicka på bildden för en större version.) I vinkel till långhuset fanns en mindre byggnad med en eldstad i den ena änden. Det förefaller som huset har byggts till långhuset senare. Man kan tänka sig att man lyft ut köksfunktionen från långhuset för att få en bättre disposition av detta, Några av fynden från den lilla skattgömman. Invid ett av de takbärande stolphålen i det mindre långhuset fanns en liten stensatt grop, täckt med en flat sten. I gropen fanns ett tiotal små metallföremål: Tre bronspärlor, två knappar och en ring av brons. Därutöver fanns ett rör och en nål, http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/bergslagen/2008/2008_sodra_lindhult/index.htm[2013-10-08 13:26:08]
Södra Lindhult 2008, startsida eller är det ett särskilt gästabudskök? Det verkar som om man endast bytt ut en stolpe i huset, något som visar att huset inte stått så förfärligt länge. Kanske tyckte man redan efter 20-30 år att det behövdes ett större och mer representativt hus. Det nya huset anlades strax norr om det gamla, nästan vägg i vägg. Förmodligen fick det äldre huset stå kvar tills det nya blev inflyttningsbart. Det långa huset var 30 meter långt och cirka 7 meter brett. Det är byggt enligt den traditionella modellen vid mitten av järnåldern. Det är indelat i sex sektioner av olika längd. Det kortaste är ingångsdelen, förmaket, som bara är drygt två meter långt. Den leder åt väster in mot hallens första del, som är husets största rum, drygt sex meter långt. också de av brons. Till dessa skall läggas en liten bikonisk pärla som var svart och blank och som vägde ganska mycket mer än de andra pärlorna. Kan det röra sig om en silverpärla? Vi får vänta och se till efter konserveringen. Personliga tillbehör som det rör sig om här är betydligt ovanligare som husoffer. En möjlig tanke är att det rör sig om en gömd skatt, nedgrävd för att ingen skall kunna ta den från dess rättmätiga ägare. Föremålssammansättningen pekar i sådant fall på att det kan vara en liten flicka som gömt sina käraste ägodelar i sitt hem. Försiktigt förvarade i en liten läderpung och nedlagda i det lilla stensatta utrymmet Nästan alla stolphålen i huset bär spår efter att ha brunnit. Det fanns stora mängder kol i dem och jorden i hålen hade i flera fall blivit alldeles rödbränd. Även detta hus verkar ha stått endast en kort tid på platsen. Efter att det stora huset brunnit verkar platsen ha övergivits. Två byggnader till har vi kunnat se, båda är fyrstolpshus. Rimligen har de haft tak och väggar även om det inte finns några spår efter dessa. De ligger en bit ifrån långhuset och det är enkelt att tänka sig en förrådsfunktion eller ett samband med hantverksaktiviteter. Nöjda och glada packade vi ihop och åkte hem Två områden med härdar fanns också på platsen. Norr om byggnaden låg ett antal, större härdar där tolkningen för tillfället är att det rör sig om platsen för matlagning i samband med större fester. Kan det vara här man helstekt sina lamm? http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/bergslagen/2008/2008_sodra_lindhult/index.htm[2013-10-08 13:26:08]
Södra Lindhult 2008, loggbok 1 Södra Lindhult 2008 Järnåldersboplatsen vid Södra Lindhult söder om Örebro Startsida Loggbok 1 2010-01-18 Nu när säsongen börjar dra sig mot sitt slut, har vi äntligen kommit ut för att undersöka den lilla boplatsen vid Södra Lindhult, strax söder om Örebro. I det svaga oktoberljuset har vi under veckan frilagt lämningarna efter en folkvandringstida gård. Strax norr om långhuset finns resterna efter en stolpburen konstruktion med en U- formad plan. Den östra väggen verkar ha varit öppen och övriga väggar har burits upp av stora kraftiga stolpar. Området innehåller också stora mängder skärvig och skörbränd sten samt kol- och sotlager. Det krävs en ordentlig rensning av området innan vi kan få fullt grepp över hur byggnaden varit konstruerad och vad den använts till. Utgrävningarna i Södra Lindhult har börjat. Här schaktar Leif och Annica fram boplatsen som daterats till folkvandringstid. Så här långt har vi kunnat identifiera fyra byggnader. Exakt hur de har sett ut och hur de varit konstruerade får vi vänta med att beskriva tills vi har grävt anläggningarna. Ett cirka 15 meter långt långhus med en treskeppig konstruktion syns dock tydligt även på våra planer. I vinkel till detta finns ett mindre stolpburet hus med en eldstad i. Kan det vara en tillbyggd köksdel? Keramik under framgrävning Än så länge har vi endast hittat keramik, men från förundersökningen finns flera fynd som delar av en vridkvarn, malstenar och flera fynd av keramik. En av malstenarna hade använts som skoning i ett av stolphålen i det ovan nämnda treskeppiga huset. http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/bergslagen/2008/2008_sodra_lindhult/2008_sodra_lindhult_logg1.htm[2013-10-08 13:26:28]
Södra Lindhult 2008, loggbok 1 Käpparna markerar de takbärande stolparna i långhuset. Malstenen som användes som skoning i ett av stolphålen. http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/bergslagen/2008/2008_sodra_lindhult/2008_sodra_lindhult_logg1.htm[2013-10-08 13:26:28]
Marieberg, arkeologisk förundersökning 2008, kontakt Södra Lindhult 2008 Startsida Loggbok 1 RAÄ UV Mitt tel: 010-480 80 60 e-post: uvmitt@raa.se Ebba Knabe 2010-01-21 http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/bergslagen/2008/2008_sodra_lindhult/2008_sodra_lindhult_kontakt.htm[2013-10-08 13:26:53]