Vilken betydelse har ÅLDERN för lärprocessen? Redan Ebbinghaus försökte i sina studier, i slutet av 1800-t, fånga det rena lärandet en, som det visat sig, närmast omöjlig uppgift ty inlärning : 1. sker i ett sammanhang där det är både önskvärt och nödvändigt att använda tidigare kunskaper 2. förutsätter att det finns en mening i det man skall lära tidiga undersökningar visar att ålder har betydelse för inlärningen i två avseenden; 1. hur snabbt man lär sig 2. hur mycket man kommer ihåg Bekanta dig med Sol Seims (1989) undersökning Teenagers become adult and elderly Intelligence and personality from 13 to 30 to 60 years. och försök utgående ifrån denna besvara frågan; Vad vet vi idag om ålderns betydelse för lärandet?
INLÄRNING OCH ÅLDRANDE (Pohjolainen, P. & Jylhä, M. 1990) - stora delar av skillnaderna mellan yngres och äldres inl.förmåga är bieffekter av bristfälliga undersökningsmetoder - tidsåtgången den centrala faktorn vid inlärning - problemet vid inlärning är inte inpräntandet av ny kunskap, utan att återkalla det inlärda i minnet - inlärnings- o. utbildningssvårigheter hos äldre är inte ett åldersproblem, utan ett generationsproblem - kohortfaktorernas inverkan -> äldre har mindre utbildning än de yngre med vilka jämförelserna gjorts - mindre vana vid inlärningssituationer, ovilja eller oförmåga att använda minnestekniker, passivitet vid inlärningstillfället o. bristande tilltro till den egna förmågan - äldre kan ha svårare att lära sig utantill o. att mekaniskt lära sig uppgifter som saknar betydelse - äldre har lättare att tillägna sig material som föder många associationer, sådant de finner meningsfullt o. som hänför sig till språk o. vardag - största orsaken till intellektuell försämring i ålderdomen => den egna inställningen - äldres försiktighet o. undvikande inställning vid inlärningstillfället är också stora hinder - verbala förmågan utvecklas normalt ända upp i hög ålder - åldersförändringarna har störst negativ inverkan på förmågan till logiskt tänkande - numerisk intelligens bevaras oförändrad upp i hög ålder - minnet fungerar nästan till fullo så länge materialet är tillräckligt konkret o. aktiverar flera sinnen - motivationens betydelse för inlärningen ökar med stigande ålder
ÅLDRANDEPROCESSEN olika typer av åldrande: 1. Det biologiska åldrandet - mått på individens fysiologiska funktioner, dvs. den kapacitet viktiga organ har a) biologiska processer (äkta åldrande) - förändringar som sker i kroppens olika system utan inverkan av sjukdomar eller ärftliga mekanismer - gemensamma för artens alla individer, av invärtes ursprung, oåterkalleligt framåtskridande, styr försvagandet av organismens funktionsförmåga b) miljöpåverkade processer (oäkta åldrande) - förändringar till följd av den miljö individen levt eller lever i - ex. olika psykologiska faktorer, s.s. samhällets eller individens egna negativa attityder till åldrande 2. Det sociologiska åldrandet a) det sociala åldrandet - förändringar i individens relation till samhället o. till andra individer som följer med hennes stigande ålder (t.ex. beteenden, roller, attityder) Aktivitetsteorin antagandet att aktivitet är en förutsättning för gott åldrande viktigt för den åldrande att bevara o. t.o.m. öka vissa aktiviteter o. sociala kontakter förlorade roller (t.ex. yrkesrollen) borde ersättas med nya roller för att bibehålla en positiv självuppfattning
Disengagemangsteorin ett gott åldrande innebär en nedgång i aktivitetsnivån genetisk drift att gradvis frigöra sig från sociala roller o. interaktion, samtidigt som samhället stöter ut de gamla Kontinuitetsteorin en mellanform av de två nämnda individen anpassar sig bäst till ålderdomen genom att bevara de beteendemönster som hon tillägnat sig under tidigare livsskeden b) det samhälleliga åldrandet - samhällets inverkan på äldres sociala ställning o. inverkan av befolkningsstrukturen på olika verksamheter i samhället 3. Det psykologiska åldrandet - bl.a. minne, intelligens, inlärning och personlighet
PERSONLIGHETEN livshändelser o. individens utveckling i olika skeden av livet påverkar personligheten, inte åldrandet i sig äldre upplever en ökad trötthet o. resignation mot sig själva - överensstämmer med rådande uppfattningar om äldre - tolkas som personlighetsförändring test som återspeglar icke medvetna strukturer i personligheten visar att bara en liten del av 70-åringarna genomgått personlighetsförändring längdsnittsstudier visar att personligheten bibehålls ganska stabil genom livsloppet endast svåra kriser kan på ett omvälvande sätt förändra personligheten