Förskolan Borgen Ringblomsvägen 11 194 68 Upplands Väsby Kvalitetsredovisning Förskolan Borgen Läsåret 2008/2009
1. Grundfakta om förskolan Förskolan Borgen öppnades 1988, och ligger placerad intill villaområdet Borgbyn i södra Bollstanäs. Förskolan har 6 avdelningar för barn i åldrarna 1-5 år. Borgen är en kommunal förskola som ingår i Bollstanäs resultatenhet. Enheten består av förskolorna Borgen och Bryggan samt Bollstanäs skola F-5 2. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning Föräldrar/ barn kommungemensamma brukarenkäter utvecklingssamtal/ föräldrasamtal/ föräldramöten föräldradialog, Lokal styrelse/ föräldraråd/ arbetsgrupper Personal utvärderingar och pedagogiska diskussioner från studiedagar/ planeringsdagar arbetslagskonferenser interna kollegiala samtal/ utvecklingsgrupper lokal arbetsplan 08/09 med tillhörande utvecklingsplan arbetsmiljöundersökning kommungemensam enkät 3. Verksamhetens förutsättningar 2008/2009 Yrkeskategorierna är lärare, barnskötare, resurspedagog och en kokerska. På förskolan finns en personal som är husansvarig och som bl.a har till uppgift att ta emot besökande, vara kontaktansvarig till ledning, planera dagen vid ev. frånvaro. Lärare från varje förskola deltar i enhetens utvecklingsgrupp för förskolorna. Skolledningen leder det pedagogiska utvecklingsarbetet på enheten via utvecklingsgrupperna och på förskolan, den pedagogiska samordnaren. Samordnaren träffar arbetslagen dagligen och är därför en garant för att uppmuntra personalen och också styra det pedagogiska arbetet i rätt riktning. Ledningen organiserar och ger förutsättningar för pedagogiska forum, fortbildningar etc. Kunskapsspridningen och förankring sker via pedagogiska konferenser där alla deltar. Den dagliga informationen, det personliga bemötandet är ex. på det vi utvecklat. Barngruppernas sammansättning samt personal i resp. grupp: Avdelning Antal barn Ålder Antal förskollärare Antal barnskötare TOR 18 1-3 år 1,0 2,0 FRIGG 19 1-3 år 1,0 2,30 ODEN 18 1-3 år 1,0 2,0 MIMER 21 4-5 år 0,87 2,10 MIDGÅRD 20 4-5 år 2,0 1,0 FREJA 20 3-4 år 0,80+0,80 resurspedagog 0,80+0,60 2
Förskolan har en utbildad kokerska 1,0 som tillagar maten på plats. Hon är medveten om vikten av grundläggande goda kostvanor och arbetar dagligen med egenkontroll. Matpedagogerna har gemensamma möten för utveckling av kost och hälsa. Vi har en aktiv föräldragrupp som träffas och kan med sin kompetens ge goda tankar och ideér till bättre mat på förskolan. Bollstanäs enhet har sedan 1998, en lokal styrelse med föräldramajoritet. 4. Normer och värden i förskolan 2008/2009 Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden. Gemensamt förbättringsområde enligt KR 2007: Förskolan behöver fortsätta arbetet med att öka arbetsron i förskolan Varje förskola behöver förankra, följa upp och utveckla likabehandlingsplanen tillsammans med personal, föräldrar och barn så att planen blir en del i vardagsarbetet. Förbättringsområde LAP 08/09: Ökad arbetsro Arbetet i verksamheten Vi har inte varit nöjda med vår traditionella inskolning. Det var många delar som inte var bra och därför tog vi chansen att pröva något nytt. Det viktigaste i det nya sättet att introducera barn och föräldrar är att barn inte ska träna sig på att bli lämnade utan att de i lugn och ro ska bekanta sig med samvaron i förskolan och öva sig på att samspela med andra. Det är föräldrarna som de första dagarna är med hela dagen och introducerar barnet i förskolan. Verksamheten pågår med vanliga aktiviteter med tid för vila, mat och lek. Föräldrar och barn får i sin egen takt bekanta sig med förskolans dagliga verksamhet. Föräldern får se hur verksamheten fungerar och hur personalen arbetar med alla de andra barnen. Det skapar en trygghet att veta hur mitt barns vardag kommer att se ut. Introduktionen pågår ca 3 dagar med föräldern med. Samspelet med varandra tränas i de olika vardagliga situationerna bl.a under samlingen då barnen väntar på sin tur att berätta, de lyssnar på varandra och förklarar om någon yngre inte förstår. Vi uppmuntrar barnen att visa hänsyn och vänta på sin tur vilket har betydelse för barnets utveckling av normer och värden. Måltiden är ett bra tillfälle att samtala om olikheter och likheter (allergier och kulturella skillnader). Vi visar barnet respekt genom att låta barnet uttrycka t.ex. känsla av mättnad, hunger etc. samtidigt som vi föregår med gott exempel och lär barnen en positiv attityd till mat och ätande. Avdelningarna har arbetat metodiskt för att motverka könsroller. Ämnet diskuteras i många olika situationer och pedagogerna försöker ha samma bemötande, krav och förväntningar på alla barn. Vi bekräftar barnet utifrån vem hon/han är och inte efter kön, utseende eller kläder. 3
Resultat, måluppfyllelse och analys Resultat Arbetsron har ökat genom uppdelning i mindre barngrupper inom avdelningarna och genom att hjälpa varandra över avdelningarna ex. vid utevistelse, utflykter. Utevistelse ger mer utrymme för lek och rörelse. Personalen är goda vuxenförebilder och vi upplever att barnen är trygga på förskolan och vi ser att barnen utvecklat sin kompetens i förmågan att förstå demokratiska principer. Samspelet mellan varandra fungerar bra och barnen visar varandra hänsyn. Barnen vågar fråga och leker över könsgränserna Vi välkomnar varje barn vid namn och har ett trevligt bemötande gentemot föräldrarna. Vi är lyhörda för barnets känslostämning när de kommer till förskolan och lägger stor vikt vid trygghet och tid till dagligt samtal. Både i lek och genom samtal, rollspel och litteratur arbetar vi med att ge barnen förståelse för alla människors lika värde. Med hjälp av utevistelsen ges möjlighet till samarbetsövningar och mycket fri lek. Enligt kommungemensam enkät tycker föräldrarna att personalen är goda vuxenförebilder och bryr sig om deras barn, att det är arbetsro och de anser att barnen känner sig trygga. Måluppfyllelse: Väl uppfyllt. Analys Vi anser att följande insatser påverkat måluppfyllelsen: - arbetet synligt med pedagogisk dokumentation - bemötande/ förhållningssätt aktivt arbete - tamburkontakten läggs stor vikt vid - utevistelse en oas att ösa ur i utveckling och lärande - genusarbetet synligt - tydliga verktyg för barnen stophanden med positiv återkoppling - föränderlig lekmiljö - närvarande pedagoger som ser barnets och gruppens behov - vi diskuterar fram en ny likabehandlingsplan Uppföljning av likabehandlingsplanen Vi har under hösten startat processen med att arbeta fram och förankra likabehandlingsplanen för förskolan. 5. Ansvar och inflytande i förskolan 2008/2009 Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Gemensamma förbättringsområden enligt KR 2007: Barns och föräldrars reella inflytande över det egna barnets lärande. Förskolan behöver utveckla de individuella utvecklingsplanerna och utvecklingssamtalen för att öka föräldrarnas delaktighet och inflytande. Förbättringsområde LAP 08/09: Utveckla portfolio och den pedagogiska dokumentationen 4
Arbetet i verksamheten Vårt mål är att ge barn en god självkänsla genom att bekräfta varje barn på den nivå de befinner sig, det gör vi genom att försöka arbeta i mindre grupper och anpassa aktiviteter och material. Det pågår ett ständigt arbete kring att utveckla barns lärmiljö; att inspireras att se verksamheten med andra ögon och upptäcka nya möjligheter. Vi är behjälpliga vid konfliktlösning men tar inte över utan försöker få barnen att uttrycka sina tankar och åsikter fritt. Ibland måste vi vuxna säga nej, men då motiverar vi detta och ger alternativ. Barnen kan själva påverka sin situation och i viss mån ta ansvar för sina handlingar. Vi respekterar barnets uttryck för hunger, mättnad etc. vid måltiden och med barnets ålder och mognad följer ett ökat ansvar för t.ex. dukning, avdukning, att bära sin egen ryggsäck i skogen och att respektera barns olika behov vid vila, t.ex. val av trygghetsobjekt och andra vanor. Vi ger pojkar och flickor lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Vi uppmuntrar barnen till att själv berätta för föräldrarna vad som hänt under dagen. Resultat, måluppfyllelse och analys Resultat Genom att stödja barnens egna initiativ och idéer får de hjälpa till att utforma verksamhetens innehåll och arbetssätt. Vi erbjuder en miljö där barnen kan finna spänning, utmaning, ro och eftertanke. Barnet kan göra egna val, efter det behov och intresse som finns. Den pedagogiska dokumentationen har utvecklats och är väl synlig. Dokumentationen har skapat gemensamma minnen som barnen återvänder till med stolthet. Vi har en individuell utvecklingsplan (IUP) för varje barn och har regelbundna samtal med föräldrar om barnens utveckling och lärande. Portfolion är ett återkommande arbetsredskap som har använts på ett mer medvetet sätt och samtidigt utvecklats och kommer att utvecklas ytterligare. Vi använder oss av observationsmaterialet TRAS en metod att följa barnets kommunikation och språkutveckling. Föräldrar anser, enligt enkät, att de inte är delaktiga i planeringen för barnens utveckling och lärande. Måluppfyllelse: Ganska väl uppfyllt. Analys Vi anser att följande insatser påverkat måluppfyllelsen: - en utmanande miljö ute och inne - vi visar respekt för barnens dagliga val i rutinsituationerna - synligt genusarbete - utökat inflytande utifrån mognad och förmåga till ansvartagande - utvecklat portfolio, individuella utvecklingsplanerna Åtgärder för förbättring: I vår fortbildningsplan finns planerat; genomförande av utvecklande föräldrasamtal. Ny personal får intern utbildning i individuella utvecklingsplaner samt TRAS. 5
6. Utveckling / lärande i förskolan 2008/2009 Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Gemensamma förbättringsområden enligt KR 2007: Förskolan behöver utveckla och synliggöra barnens lärprocess i relation till måluppfyllelsen. Förskolan behöver fortsätta arbetet med att utveckla matematik och språkutvecklande arbetssätt. Förskolan behöver utveckla arbetet med genusfrågorna och ge flickor och pojkar samma möjligheter. Arbetet i verksamheten Barnen uppmuntras till nyfikenhet inom läsförståelse och matematik. Förskolan använder sig av begreppet tidig läsning, namnkort används vid upprop på samlingen och barnen lär sig snabbt att känna igen sitt eget namn - ett sätt att stimulera barns naturliga nyfikenhet för det skrivna språket. Vi förenar även omsorg med lärande genom att räkna alla barn varje morgon (uppmärksammar även de som är frånvarande) och visar med fingrar och siffror hur många vi är. Barnen har blivit uppdelade i mindre grupper vilket har visat sig vara positivt i den mening att alla får mer tid och möjlighet att utveckla sitt ordförråd, pedagogerna får större möjlighet att fånga upp barnet och hjälpa det att gå vidare i utvecklingen genom att fokusera på någonting just det barnet tycker är intressant. Vi har ett mycket utvecklande samarbete, i nätverk kring språkutveckling, med alla kommunala förskolor i Upplands Väsby. En levande dialog kring genusarbetet förs dagligen. Lekmiljön har utvärderats och de flesta leksaker är neutrala. Barnen uppmuntras till att prova på nya saker som kan ligga utanför deras vanliga intressen och i kombination med ett tillåtande arbetssätt där barnen inspireras att fritt leka över könsgränserna. Vid uteaktivitet stimuleras eget tänkande genom att låta barnet efter mognad fundera på lämplig klädsel. Barnen tar eget ansvar för sina kläder och de hjälper varandra samtidigt som personal finns till hands om det skulle behövas hjälp. Genom att benämna kroppsdelar, få klä på sig själv, få knäppa och knyta, så tränas barnets kroppsuppfattning och motorik upp. Resultat, måluppfyllelse och analys Resultat Vi har uteaktiviteter varje dag, antingen på gården eller i närmiljön. Barnen lär sig att vara rädda om natur och djur och får en djupare insikt för sin egen delaktighet i naturens kretslopp. Ämnesintegreringen blir en naturlig del i naturupplevelsen. Naturen öppnar dörrar för att lära sig nya saker. Vernissager har varit mycket uppskattat sätt att visa barnens alster och på så sätt få föräldrarna delaktiga i arbetet med portfolio och framsteg i lärandet. Likabehandlingsplanen har en central roll i den pedagogiska planeringen och personalen har ett neutralt förhållningssätt till barnen, tänker ej pojke/ flicka utan barn. Nätverksträffarna inom kommunens förskolor uppskattas mycket. Man får stöd och hjälp i olika frågor, främst språkutvecklande arbetssätt. Måluppfyllelse: Ganska väl uppfyllt. 6
Analys Vi anser att följande insatser påverkat måluppfyllelsen: - tidig läsning som stimulerar barns naturliga nyfikenhet på det skrivna språket - matematiken införlivad i allt vardagsarbete; rutiner, skogen etc. - språkstärkande arbetssätt nätverk mellan kommunala förskolor - föränderlig förskolemiljö utifrån barnens intresse och behov - genusarbetet är synligt - förstår vikten av omsorgspedagogiken - utvecklat portfolio, pedagogisk dokumentation - daglig utevistelse - utökning av ekologiska produkter minskning av sockerintag Åtgärder för förbättring: Vårt arbete med pedagogisk dokumentation och portfolio ska ytterligare fördjupas. 7. Barn i behov av särskilt stöd 2008/2009 Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Gemensamma förbättringsområden enligt KR 2007: Förskolan behöver synliggöra arbetet med barn i behov av särskilt stöd och belysa måluppfyllelsen Årets förutsättningar Resurspersoner Tillgång till kurator, special- talpedagog Pedagogstöd Komptensutveckling ADHD vilket gagnar alla barn Arbetet i verksamheten Vi har bra forum, pedagogstöd, för att diskutera barn som är i behov av extra insatser och vi har haft gott samarbete med special- och talpedagog och kurator vid behov. Vi lyssnar, uppmuntrar och är nyfikna på barnen och deras lärande, vilket innebär att vi i ett tidigt skede även upptäcker barnets eventuella behov av extra insatser och stöttning. Resultat, måluppfyllelse och analys Resultat Pedagogerna arbetar med en helhetssyn på barngruppen och tänker i termen alla barn är allas barn. Pedagogstödet uppskattas mycket och upplevs ha varit en hjälp i diskussionerna kring stöd till enskilda barn. I föräldraenkäten svarar de flesta föräldrar positivt i frågan om Mitt barn får det stöd och den hjälp som behövs samt Mitt barn tycker att det är roligt att gå till förskolan. Måluppfyllelse: Väl uppfyllt 7
Analys Vi anser att följande insatser påverkat måluppfyllelsen: - pedagogstöd - bra metoder att upptäcka eventuella avvikelser samt närvarande pedagoger - individuella utvecklingsplaner - TRAS ger information om barnets språk och kommunikations utveckling - tidiga insatser 8. Analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet Vi arbetar aktivt för att kvalitetshöja och kvalitetssäkra verksamheten för barn, personal och föräldrar. Handledning till arbetslagen kommer att fortskrida, i syfte att stärka en gemensam plattform i det pedagogiska arbetet och då främst i bemötande och förhållningssätt på alla nivåer. Förskolans utvecklingsgrupp som har till syfte att inte bara initiera utvecklingsområden utan också ansvara för genomförande och uppföljning tillsammans med ledningen, har varit betydelsefullt för den enhetsövergripande utvecklingen. Vi samverkar med föräldrarna genom dialog i vardagen, föräldramöten och utvecklingssamtal. Inom de flesta områden i den kommungemensamma enkäten till föräldrar har medelvärdet höjts glädjande nog. Trots detta ligger förskolan under genomsnittet, jämfört med kommunen i helhet. Största ökningen finns i frågan; Mitt barn får möjlighet till lugn och ro under dagen. Vi tror att det är den föränderliga lärmiljön som har påverkat. Vi har aktivt arbetat med att skapa rum i rummen utifrån barnens intresse och behov. Var och vad leker barnen? Vi värnar om den goda stämning som råder. Vardagsdialogen och trivselaktiviteter utanför arbetsplatsen har haft stor betydelse för arbetsglädjen. Vi har bra forum för allas delaktighet och inflytande. Vi i ledningen tycker det är viktigt att vara vardaglig och mänsklig i relation till andra människor. 8
9. Åtgärder för förbättring Normer och värden Likabehandlingsplanen ska vara känd och förankrad hos alla Införa kvalitetsgarantin: Ingen, ska utsättas för kränkande behandling i förskolan eller skolan. Utveckling och lärande Hitta former för att ta tillvara barns tankar och ideér. Involvera föräldrarna i barnens utveckling och lärande Detta gör vi genom att utveckla och kompetenshöja arbetet med Portfolio Individuella utvecklingsplaner Pedagogisk dokumentation - genom intern och extern fortbildning, studiebesök och arbetsbyten. Tydlig information till föräldrar om hur deras barn utvecklas. Detta gör vi genom extern fortbildning i utvecklande föräldrasamtal Åtgärderna genomförs under läsåret 2009/ 2010. Ansvariga: Skolledning, pedagogisk samordnare i samarbete med förskolans utvecklingsgrupp. 9
10. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Arbetsgång vid framtagandet av kvalitetsredovisningen: Samling och sammanställning av material görs av skolledningen. Biträdande rektor gör utkast till redovisningen. Skolledningen granskar utkastet. Kvalitetsredovisningen går ut på remiss till all personal och till lokala styrelsen. Därefter sker genomgång på ett styrelsemöte och på pedagogiska konferenser i alla delverksamheter. Ramarna för redovisningen är givna och också kända, synpunkter tas emot huruvida underlagen är rätt tolkade. Efter revidering: Beslut om godkännande av kvalitetsredovisningen tas i lokala styrelsen samt i MBL förhandling med personalrepresentanter. Kvalitetsredovisningen skickas in till Kundvalskontoret. Kvalitetsredovisningen läggs ut på hemsidan, distribueras ut till all personal genom Insidan, delas ut till elevrådet och till representanterna i lokala styrelsen. Ansvarig för kvalitetsredovisningen är rektor för Bollstanäs enhet. Skolledning Håkan Lönnqvist, rektor Anna-Lena Windstam, biträdande rektor 10