VÄLFÄRDSBOKSLUT Bengtsfors Kommun 215 Bengtsfors kommun Box 14, 666 21 Bengtsfors 531-526 www.bengtsfors.se
FOLKHÄLSA Folkhälsoarbete syftar till att förbättra den totala befolkningens hälsa och bedrivs därför på samhällsnivå snarare än på grupp- eller individnivå. Den i särklass viktigaste uppgiften för det övergripande folkhälsoarbetet är att skapa strukturella förutsättningar för människor att på egen hand kunna utforma ett gott liv. Inom den strukturella ramen och omgivande miljön skapas sedan våra livsvillkor i form av utbildning, sysselsättning och tillgång till hälso- och sjukvård. Individerna väljer därefter sina levnadsvanor. Det övergripande nationella folkhälsomålet som är antaget av Sveriges riksdag är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att skapa mätbara mål finns elva nationella målområden: 1 Delaktighet och inflytande i samhället 2 Ekonomiska och sociala förutsättningar 3 Barn och ungas uppväxtvillkor 4 Hälsa i arbetslivet 5 Miljöer och produkter 6 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7 Skydd mot smittspridning 8 Sexualitet och reproduktiv hälsa 9 Fysisk aktivitet 1 Matvanor och livsmedel 11 Alkohol, narkotika, doping, tobak och spel FOLKHÄLSA OCH SAMHÄLLSEKONOMI Varje år resulterar människors ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall i samhällskostnader på minst 12 miljarder kronor per år i Sverige. 1 Hälften av kostnaderna är en direkt följd av förlorad produktion relaterad till sjukfrånvaro och för tidig död. En fjärdedel är kostnader för hälso- och sjukvård, läkemedel och rehabilitering. Resterande fjärdedel är knutet till bland annat räddningstjänst och kriminalvård. En stor del av vår tids sjukdomar och dess kostnader går att förebygga. Men de preventiva åtgärderna för att förbättra folkhälsan skapar höga direkta samhällskostnader och effekten, i form av uteblivna kostnader, går ofta inte att mäta förrän långt senare. För att preventivt folkhälsoarbete ska ge positiva resultat i form av en friskare och därmed också en mer produktiv befolkning, är det nödvändigt att bedriva arbetet långsiktigt. Det långsiktiga förhållningssättet kan ibland skapa en konflikt med den offentliga sektorns styrning och uppföljning eftersom de goda effekterna inte alltid är mätbara efter ett budgetår eller en mandatperiod. 1 Folkhälsomyndigheten. Folkhälsopolitisk rapport 21, s. 35.
VÄLFÄRDSBOKSLUT De lokala beslut som fattas inom ramen för kommunal verksamhet påverkar invånarnas välfärd, livskvalité och levnadsvillkor. Välfärdsbokslutet ger en övergripande bild av kommuninvånarnas levnadsvillkor och hälsa ur ett välfärdsperspektiv. Syftet med bokslutet är att skapa ett underlag för politiska beslut kopplade till den kommunala budget- och planeringsprocessen. Genom att utgå från lokala data kan behovsprioriteringar göras och insatser implementeras med hänsyn till särskilt utsatta grupper i befolkningen. Välfärds- bokslut Uppföljning/ utvärdering Mål och prioriteringar Åtgärder och metoder Beslut Välfärdsbokslutet består av ett antal basnyckeltal som är gemensamma för Fyrbodals kommuner. Dessa kompletteras ytterligare med data knutna till lokala prioriteringar. De utvalda nyckeltalen beskriver viktiga faktorer för folkhälsan som går att påverka genom bland annat politiska beslut. Välfärdsbokslutet i Bengtsfors kommun baseras i första hand på den senaste statistiken i offentliga databaser, men även på uppgifter från kommunala och lokala verksamheter.
BENGTSFORS KOMMUN Bengtsfors kommun är en av fem kommuner i Dalsland. I Bengtsfors kommun bor knappt 1 människor. Kommunens yta är 89 kvadratkilometer, vilket innebär 11 invånare per kvadratkilometer. Kommunen är mest känd för sina natursköna omgivningar och Dalslands kanal som rinner genom flera orter i kommunen. Bengtsfors kommun präglas också av en lång tradition inom konst och hantverk. Här finns bland annat Stenebyskolan som bedriver hantverksutbildningar med konstnärlig inriktning på grund-, påbyggnads- och högskolenivå inom trä, metall och textil. BEFOLKNINGSUTVECKLING Det har skett en befolkningsminskning i Bengtsfors kommun sedan 197 men utvecklingen varierar mellan olika åldersgrupper. Den största minskningen återfinns i åldergruppen 3-44 år medan andelen äldre i viss mån har ökat de senaste åren. 198 1985 199 1995 2 25 21 214-14 år 213 229 229 2112 1874 151 1277 1267 15-29 år 2183 2151 2173 1856 1645 1545 164 1554 3-44 år 2173 2262 2259 253 1949 1782 149 1337 45-59 år 218 1923 1885 215 2254 2174 25 1933 6-74 år 256 2279 2117 1888 1763 1824 217 2189 75-89 år 134 118 1313 1324 1258 1217 1165 112 9+ år 64 67 88 18 153 173 143 156 Totalt 12198 11891 11927 11491 1896 1225 9791 9556 Källa: SCB, Befolkning. För att undersöka hur ålders- och könsfördelningen ser ut i en kommun kan man använda en befolkningspyramid. Den vänstra sidan av befolkningspyramiden visar andel kvinnor i befolkningen och den högra visar andelen män (%), uppdelat på åldersintervaller. Befolkningspyramiderna visar att det generellt, i Bengtsfors kommun såväl som i riket, sker en utveckling mot en äldre befolkning. Vi lever längre samtidigt som det föds allt färre barn. I Bengtsfors kommun är pyramiden annorlunda fördelad än i länet och riket eftersom det bor färre personer i åldersgrupperna 25-39 år i Bengtsfors.
Flyttningar efter ålder och kön i Bengtsfors kommun, 214 3 25 2 15 1 5-5 Källa: Folkhälsomyndigheten. SCB. 18-24 25-54 55-18-24 25-54 55-18-24 25-54 55- Kvinnor Män Totalt Inflyttade 74 119 37 67 146 33 141 265 7 Utflyttade 79 13 27 78 115 38 157 218 65 Netto -5 16 1-11 31-5 -16 47 5 Bengtsfors kommun hade under 214 ett positivt inflyttningsnetto. Det är antalet invånare i åldergrupperna 25-54 samt 55 år och äldre som ökat. Bland unga mellan 18-24 är antalet utflyttade fler än inflyttningsnettot. MEDELLIVSLÄNGD Medellivslängd är ett övergripande mått som ofta används för att beskriva befolkningens hälsotillstånd. Medellivslängden kan betraktas som en summering av goda villkor, levnadsvanor och hälsa under hela livet. Faktorer som påverkar livslängden finns på samhällsnivå och i den omgivande miljön men också på individnivå genom individuella levnadsvanor som exempelvis tobaks- och kostvanor. En ökad livslängd betyder emellertid inte per automatik också ökad hälsa och frånvaro av sjukdom. I Sverige liksom i flertal andra höginkomstländer ökar medellivslängden bland män så väl som kvinnor. Samtidigt är det fler som drabbas av livsstilsrelaterad ohälsa som ofta påverkar både kroppens funktion och livskvalité. Med återstående medellivslängd vid födseln menas det antal år som människor i medeltal kan förväntas leva, om de i varje ålder skulle löpa samma risk att avlida som motsvarande åldersgrupp haft under de senaste åren. Källa: SCB. 86 84 82 8 78 76 Medellivslängd fördelat på kön, 21-214 Bengtsfo rs Dals-Ed Färgelan da Melleru d Kvinnor 82,5 83,4 84,3 83,9 84,2 83,6 83,7 Män 78,8 8,5 8,5 79,7 79,3 8 79,9 Bengtsfors kommun har en lägre beräknad medellivslängd än övriga Dalsland, länet samt riket.
1 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Delaktighet och inflytande är en av de mest grundläggande förutsättningarna för människors hälsa. Alla har rätt till delaktighet och inflytande oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med ohälsa. Att minska utanförskap är ett grundläggande nationellt mål. Insatser kan genomföras på flera samhällsnivåer och av olika aktörer inom den offentliga, privata och ideella sektorn. VALDELTAGANDE Det finns ett fastställt samband mellan delaktighet i allmänna val och självskattad hälsa vid hög delaktighet är även den självskattade hälsan hög. Motsvarande samband finns även mellan upplevelse av trygghet i närsamhället och självskattad hälsa ju tryggare man känner sig, desto högre skattar man sin hälsa 2. Valdeltagande i Bengtsfors kommun 21 och 214 (%) 1 8 6 4 2 Riksdag Landsting Kommun Bengtsfors 21 8,5 74,2 75,3 Bengtsfors 214 83,6 77,1 78 FRÅGA POLITIKER Sedan 29 har kommunens invånare haft möjlighet att ställa frågor till våra politiker via kommunens hemsida där även svaren redovisas. Under 29 inkom 18 frågor och 214 två stycken. SOCIALT OCH KULTURELLT DELTAGANDE Socialt och kulturellt deltagande har stor betydelse för hälsan. Bland annat visar studier att personer med starka band till sin familj eller andra personer i sin omgivning lever längre och har bättre hälsa än personer som lever i utanförskap. Med ett gott socialt stöd kan också individens kapacitet att återhämta sig efter sjukdom öka. Ett sätt att mäta socialt och kulturellt deltagande är antalet sociala eller kulturella aktiviteter en individ har deltagit i under det senaste året. Exempel på aktiviter kan vara deltagande i studiecirklar och föreningsmöten, eller besök av konstutställningar och sportevenemang. Lågt socialt och kulturellt deltagande räknas som deltagande i endast en av dessa aktiviteter. 2 Delaktighet och inflytande i samhället - Kunskapsunderlag för folkhälsopolitisk rapport 21, s.2.
1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Andel (%) lågt socialt/kulturellt deltagande fördelat på kön, 211-214 5 4 3 2 1 Bengtsf ors Dals-Ed Färgela nda Melleru d Kvinnor 28 3 25 26 26 19 2 Män 29 33 31 34 31 21 22 Andel (%) lågt socialt/kulturellt deltagande i Bengtsfors kommun fördelat på kön, 28-214 5 4 3 2 1 28-211 29-212 21-213 211-214 Kvinnor 26 28 28 28 Män 31 29 29 29 I jämförelse med länet och riket är andelen med lågt socialt/kulturell deltagande högre i Bengtsfors och övriga Dalslandskommuner. Över tid har andelen kvinnor med lågt socialt/kulturellt deltagande ökat medan andelen män har minskat något i Bengtsfors kommun. FÖRÄLDRAPENNING Föräldrarna har en avgörande betydelse för barns hälsa. Svensk välfärdspolitik har som utgångspunkt att erbjuda föräldrar goda levnadsvillkor för att främja ett gott föräldraskap. Ett bra samspel mellan barn och föräldrar är grundläggande för ett gott föräldraskap och det kan även minska risken för att barnet utvecklar exempelvis livsstilsrelaterade hälsoproblem i framtiden. Genom föräldrapenningen ges en ekonomisk möjlighet för föräldrarna att under sammanlagt ett år vara hemma med sitt barn. Andel (%) utbetalda dagar med föräldrarpenning fördelat på kön, 214 1 5 Källa: Försäkringskassan. Bengtsfor s Dals-Ed Färgelan da Mellerud Åmål Riket Kvinnor 76 76 77 77 77 75 Män 24 24 23 23 23 25 I samtliga Dalslandskommuner samt riket tar kvinnor i genomsnitt ut drygt tre fjärdedelar av föräldradagarna.
1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Andel (%) utbetalda dagar med föräldrarpenning bland män, 214 5 4 3 2 1 211 212 213 214 Bengtsfors 2 16 17 24 Källa: Försäkringskassan. Andelen utbetalda föräldradagar bland män i Bengtsfors kommun har ökat under de senaste åren. JÄMSTÄLLDHETSBONUS Under 213 infördes en jämställdhetsbonus i Sverige som ett incitament för föräldrar att i högre utsträckning dela på dagarna med föräldrapenning. 3 Jämställdhetsbonusen är skattefri och utbetalas när den förälder som varit föräldraledig kortast tid har tagit ut föräldrapenning i 6 dagar. För varje dag som denne föräldern tar ut föräldrapenning får båda föräldrarna 5 kronor var. Föräldrarna måste ha gemensam vårdnad om barnet för att ta del av jämställdhetsbonusen. Jämställdhetsbonus i Bengtsfors kommun, 213-214 2 15 1 5 Källa: Försäkringskassan. 213 214 Antal dagar 754 147 Antal barn 4 56 I Bengtsfors kommun har antalet dagar för utbetald jämställdhetsbonus fördubblats sedan 213. 3 Försäkringskassan. Vägledning 211:2 Version 2 Jämställdhetsbonus, s. 5.
2 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för en god hälsa på lika villkor. Det är också en förutsättning för jämlikhet, jämställdhet och rättvisa i samhället. Ekonomisk stress och social ojämlikhet leder i stor utsträckning till framförallt psykisk ohälsa som i sin tur utökar skillnaderna i hälsa. UTBILDNINGSNIVÅ Utbildning är en mycket viktig del av samhällets välfärd och fortsatta utveckling. Med en god utbildning ökar möjligheterna till jobb och stabil försörjning. Ur hälsosynpunkt är arbeten med höga utbildningskrav ofta mer gynnsamma eftersom de bland annat innebär lägre hälsorisker i arbetslivet genom minskat buller eller tungt arbete. Utbildning kan också utveckla människors förmåga att införskaffa, tolka och använda information om levnadsvanor och hälsorisker vilket ger en bra grund för att göra goda livsstilsrelaterade val. Utbildningsnivån har höjts i Sverige under den senaste 4 åren och det är framförallt kvinnor som väljer att påbörja en eftergymnasial utbildning. Andel (%) med gymnasial respektive eftergymnasial utbildning, 25-74 år fördelat på kön, 214 6 4 2 Kvinnor Män Kvinnor Män Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Bengtsfors 5 55 27 16 Dals-Ed 48 51 27 14 Färgelanda 52 55 27 14 Mellerud 49 52 28 16 Åmål 52 55 31 21 Länet 42 46 43 34 Riket 42 47 43 34 Andel (%) med eftergymnasial utbildning i Bengtsfors kommun, 25-74 år fördelat på kön, 211-214 5 4 3 2 1 211 212 213 214 Kvinnor 25 25 26 27 Män 15 14 15 16 I Bengtsfors kommun har hälften av kvinnorna och drygt hälften av männen mellan 25-74 år gymnasieutbildning, vilket liknar övriga
. 2 EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR Dalslandskommuners genomsnitt. Det är knappt en tredjedel av kvinnorna och drygt en sjättedel av männen i Bengtsfors som har en eftergymnasial utbildning. Jämfört med länet och riket är det en låg andel med eftergymnasial utbildning i Bengtsfors. SKILLNAD I INKOMST En av de mest betydelsefulla förutsättningarna för vår basala hälsa är ekonomiska resurser. Människors hälsa, både den fysiska och psykiska, förbättras med ökande inkomst men i avtagande grad ju högre inkomsten blir. Men det är inte bara inkomstnivåerna i sig som påverkar hälsan utan även spridningen av inkomster mellan invånare. I länder eller regioner där medborgarnas ekonomiska resurser är mer jämt fördelade är även folkhälsan bättre. I Sverige har inkomstspridningen ökat något de senaste åren men skillnaderna är ändå relativt små i jämförelse med andra länder. Andel (%) hög-/låginkomsttagare fördelat på kön, 213 5 4 3 2 1 Kvinnor Män Kvinnor Män Höga inkomster Låga inkomster Bengtsfors 4 18 22 24 Dals-Ed 5 13 2 26 Färgelanda 5 15 18 16 Mellerud 5 15 2 22 Åmål 6 19 21 21 Länet 11 27 21 19 Riket 13 27 21 19 3 2 1 Andel (%) hög-/låginkomsttagare i Bengtsfors kommun fördelat på kön, 21-213 Kvinnor Män Kvinnor Män Höga inkomster Låga inkomster 213 4 18 22 24 212 5 17 23 23 211 4 17 24 22 21 4 17 23 22 Bengtsfors kommun har liksom de övriga kommuner i Dalsland en mycket lägre andel höginkomsttagare än länet samt riket. Inga större förändringar har skett över tid gällande fördelningen hög- eller låginkomsttagare inom kommunen.
2 EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR EKONOMISKT STÖD Personer med låg inkomst skattar sin hälsa sämre än de med hög inkomst. Samtidigt kan ett sämre hälsotillstånd ge upphov till ekonomiska svårigheter. Bakgrunden till en låg inkomst kan ofta sammanfattas av uppväxtvillkor och utbildningsmöjligheter som grundläggande förutsättningar i arbetslivet 4. Antal personer med ekonomiskt stöd i Bengtsfors kommun fördelat på ålder, 212-214 15 1 5 mar jun sep dec mar jun sep dec mar jun sep dec 212 213 214 Under 26 år Över 26 år Totalt Källa: Individ- och familjeomsorgen, Bengtsfors kommun. Antalet personer med ekonomiskt stöd i Bengtsfors kommun har ökat något över tid. Under slutet av 214 ökade det ekonomiska stödet i båda ålderskategorierna. ARBETSLÖSHET Sysselsättning och möjligheter till arbete är viktigt för att må bra. Arbetslösa skattar sin hälsa sämre och har en ökad psykisk ohälsa jämfört med de som har en sysselsättning. Det finns ett starkt samband mellan arbetslöshet och låg självskattad hälsa särskilt bland kvinnor och bland män ökar risken för hög alkoholkonsumtion. Studier har ännu inte fastställt riktningen för sambandet mellan låg självskattad hälsa och psykisk ohälsa då arbetslöshet kan skapa ohälsa medan ohälsa även kan leda till arbetslöshet. Andel (%) öppet arbetslösa eller i aktivitet fördelat på ålder, 214 3 2 1 Bengts fors Dals- Ed Färgel anda Meller ud I aktivitet 25-44 år 7,3 3,2 3,3 4 7,1 3 3,1 I aktivitet 16-24 år 15,1 8,5 6,7 1,6 18,3 7,7 9,1 Öppet arbetslösa 25-44 år 5,5 5,9 4,6 6,3 7,4 4,8 5 Öppet arbetslösa 16-24 år 7,7 5,5 5,9 6,6 12,1 6,4 6,7 4 Folkhälsan i Sverige 214. Folkhälsomyndigheten, s. 75.
2 EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR 3 2 1 Andel (%) öppet arbetslösa eller i aktivitet i Bengtsfors kommun fördelat på ålder, 213-214 16-24 år 25-44 år 16-24år 25-44 år Öppet arbetslösa I aktivitet 213 9,2 5,1 19,4 4,3 214 7,7 5,5 15,1 7,3 Arbetslösheten är något högre i Bengtsfors kommun jämfört med riket samt länet och det berör främst åldersgruppen 16-24. Sedan föregående år har dock andelen öppet arbetslösa ungdomar minskat och andelen mellan 25-44 år i aktivitet ökat i Bengtsfors. EN VÄG IN För att motivera och vägleda ungdomar utan sysselsättning att komma in i arbetslivet alternativt börja studera finns En väg in i Bengtsfors sedan 214. Arbetsmarknadsenheten samverkar med arbetsförmedling, socialtjänstens individ-och familjeomsorg samt kommunala bolag. Antal ungdomar 16-25 år som deltagit i En väg in i Bengtsfors kommun januari-maj 214 Inskrivna Nyinskrivna Avslutade Arbete Studier Jan 52 52 13 1 3 Feb 57 12 7 5 2 Mars 63 13 7 5 1 Apr 57 9 14 8 2 Maj 52 9 14 12 1 Juni 38 3 17 17 Juli 34 2 6 5 Aug 75 52 11 6 4 Sep 86 11 14 9 1 Okt 97 18 7 5 1 Nov 97 14 14 9 Dec 18 17 6 5 1 Resultat 212 13 96 16 Källa: Arbetsmarknadsenheten, Bengtsfors kommun. Under 214 deltog totalt 212 ungdomar i En väg in i Bengtsfors kommun. Genom verksamheten fick 96 ungdomar arbete och 16 ungdomar började studera.
2 EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR VÅLDSBROTT Begreppet våldsbrott innebär dödligt våld, försök till mord eller dråp, misshandel (inkl. grov), våldtäkt (inkl. grov), grov kvinnofridskränkning, grov fridskränkning, våld mot tjänsteman och rån (inkl. grovt). Ett av kriminalstatistikens syften är att visa hur brottsligheten ser ut i samhället. Det är en svår uppgift eftersom det bara är de brott som anmäls och hanteras av polis, tull, åklagare och domstol som finns med i statistiken. Det innebär att den anmälda brottsligheten inte är densamma som den faktiska brottsligheten. Gällande vissa typer av brott är mörkertalet stort och ibland kan man notera att vissa brott är överrepresenterade vilket bland annat kan bero på att människor väljer att anmäla dem i större utsträckning. Antal anmälda brott samt våldsbrott per 1 invånare, 214 2 1 5 1 5 Bengt sfors Dals- Ed Färgel anda Meller ud Antal brott 77 676 786 944 957 1 443 1489 Därav våldsbrott 63 44 71 62 96 11 112 Antal anmälda brott i Bengtsfors per 1 invånare, 214 12 1 8 6 4 2 211 212 213 214 Antal brott 86 111 88 77 Därav våldsbrott 75 84 5 63 I jämförelse med övriga Dalslandskommuner, länet samt riket är brottsligheten i Bengtsfors kommun låg. Antal anmälda brott har också minskat över tid i kommunen.
3 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E BARN OCH UNGAS UPPVÄXTVILLKOR Under barn- och ungdomsåren läggs grunden för framtida liv. De förhållanden som barn växer upp i har stor betydelse för både det psykiska och fysiska välbefinnandet under resten av livet. Genom att arbeta hälsofrämjande för barnens bästa i de miljöer där de spenderar mest tid; i hemmet, skolan och på fritiden, finns det goda möjligheter att skapa trygghet och utjämna skillnader i uppväxtvillkor. Att skapa stödjande miljöer för positivt föräldraskap är också viktigt för barnens hälsa. BARNFATTIGDOMSINDEX Enligt FNs barnkonvention har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard. Staten och kommunen ska därför sträva efter att förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. Rädda Barnen sammanställer årligen ett nationellt barnfattigdomsindex med syfte att uppmärksamma barns livsvillkor. Målet är att inget barn ska växa upp i hushåll med låg inkomststandard eller socialbidrag. Med låg inkomststandard menas att inkomsterna inte räcker till nödvändiga levnadsomkostnader som boende och minimiutgifter för baskonsumtion och/eller behov av försörjningsstöd. 5 För gränskommuner där arbetspendlingen till grannläder som Danmark, Finland och Norge är hög kan andel familjer med låg inkomststandard vara överskattad eftersom inkomst från annat land inte registreras i den svenska statistiken. I Bengtsfors kommun sker arbetspendlingen nästan uteslutande till Norge. Enligt den senaste kartläggningen från 28 var det 1,8 % av kommuninvånarna som arbetspendlade till Norge. 6 Totalt antal barn samt andel (%) barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Bengtsfors kommun 21-213 21 211 212 213 Antal barn -17 år 1597 1587 1549 1557 Andel barn med utländsk bakgrund 2 % 21 % 22 % 25 % Andel barn i ekonomiskt utsatt 18 % 17 % 15 % 16 % hushåll Andel barn med utländsk bakgrund 42 % 4 % 32 % 35 % i ekonomiskt utsatt hushåll Andel barn med svensk bakgrund i ekonomiskt utsatt hushåll 11 % 11 % 1 % 1 % 12 % av barnen i riket samt länet lever i ekonomiskt utsatta hushåll. I Bengtsfors är motsvarande andel 16 %. Det är även en högre andel barn med utländsk bakgrund som är utsatta. 5 Rädda Barnen. Barnfattigdom i Sverige - årsrapport 214, s.9. 6 Nordiska ministerrådet. Nordisk pendlingskarta 211, s. 37.
3 BARNS OCH UNGAS UPPVÄXTVILLKOR KARIESFRIHET Tandhälsan bland barn och ungdomar har haft en gynnsam utveckling i Sverige sedan 197-talet. Det förebyggande arbetet inom tandvården har medfört positiva effekter för folkhälsan. Mellan åren 1996-1997 uppmärksammandes ett trendbrott i den positiva utvecklingen och bland 12-åringar har det skett en försämring av tandhälsan. Hos barn i socioekonomiskt svaga grupper är tandhälsan påtagligt sämre i jämförelse med andra barn. Barn med utländsk bakgrund är särskilt utsatta av karies. 1 8 6 4 2 Andel (%) kariesfria barn och unga i Bengtsfors kommun fördelat på ålder, 21-214 21 211 212 213 214 3 år* 6 år 19 år Källa: Folktandvården, Bengtsfors. I Bengtsfors kommun har 6 och 19-åringarnas tandhälsa förbättrats sedan föregående år. *År 212 valde man att utesluta 3-åringarna från dessa mätningar. SKOLFÖRHÅLLANDEN Under sin uppväxt tillbringar barn mer än 15 timmar i skolan. Det gör skolan till en viktig arena för att skapa goda förutsättningar till en bra framtid. Det finns ett starkt samband mellan utbildning och hälsoutveckling under hela livet. I skolan påverkas barnen av skolmiljön, exempelvis det psykosociala klimatet mellan eleverna, skolans fysiska utformning och elevernas möjlighet till inflytande över skolarbetet. 7 En god skolmiljö kännetecknas av lärare som ger tydliga instruktioner och god respons till eleverna samt har höga förväntningar på skolarbetet. 8 Det finns också forskning som visar samband mellan lärartäthet, särskilda pedagogiska insatser samt hög lärarkompetens i relation till ungas skolprestation och psykiska hälsa. 9 Andel (%) lärare i grundskolan med lärarexamen i Bengtsfors kommun, 211-214 1 8 6 211 212 213 214 Bengtsfors 82 83 91 92 Källa: Skolverket. 7 Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljön i skolan, 215, s. 1-16. 8 Skolinspektionen. Framgång i undervisningen, 21, s.7. 9 Skolverket. Tänk långsiktigt! En samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa, 24, s. 7.
3 BARNS OCH UNGAS UPPVÄXTVILLKOR I riket har 86 % av alla lärare lärarexamen och i länet 89 %. Andelen lärare med lärarexamen har ökat i Bengtsfors kommun de senaste åren och ligger på en högre nivå än länet, riket och de flesta Dalslandskommuner. Andel (%)elever med behörighet till gymnasieskolan i Bengtsfors kommun fördelat på kön, 212-214 1 9 8 7 6 5 Våren 212 Våren 213 Våren 214 Flickor 65 88 83 Pojkar 78 86 77 Totalt 72 87 8 Jämfört med övriga Dalslandskommuner, länet samt riket är en lägre andel elever i Bengtsfors behöriga till gymnasieskolan. Andelen gymnasiebehöriga elever har minskat i kommunen sedan föregående år. SIMKUNNIGHET Enligt skolans läroplan ska elever i årskurs 6 kunna simma och hantera nödsituationer vid vattnet. Simkunnighet definieras enligt Svenska Livräddningssällskapet som att kunna simma 2 meter varav 5 meter i ryggläge. Dessutom ska eleven kunna badvett och säkerhet vid vatten vintertid samt kunna hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider. Källa: Bengtsgården Andel (%) simmkunniga elever i årskurs 6 i Bengtsfors kommun, 211-214 1 95 9 85 8 75 211 212 213 214 Årskurs 6 93 96 83 85 Andelen simkunniga sjätteklassare i Bengtsfors kommun har ökat något sedan föregående år, men minskat sedan 211.
4 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E HÄLSA I ARBETSLIVET Kraven i arbetslivet måste vara förenliga med människors välmående under hela livet och fungera väl tillsammans med familjeliv och fritid. Att ha kontroll och känna delaktighet så väl som inflytande över sin arbetssituation är viktigt för ett stimulerande och hälsofrämjande arbetsliv. Förutom inkomsten förser arbetet oss med en social identitet och ett socialt stöd som kan bidra till en god hälsa. En förbättrad folkhälsa i arbetslivet är en förutsättning för hållbar tillväxt. En god folkhälsa är en drivkraft för utveckling och tillväxt på samma sätt som utbildning och infrastruktur. OHÄLSOTAL Ohälsotalet är ett mått på antal utbetalda heldagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per registrerad person i åldrarna 2-64. Dagar med sjuklön från arbetsgivare (sjukperiodens första 14 dagar) ingår inte i ohälsotalet. 6 5 4 3 2 1 Ohälsotal fördelat på kön, 2-64 år, 214 Bengtsf ors Dals Ed Färgelan da Melleru d Kvinnor 38 45 51 48 45 38 35 Män 23 24 3 35 29 26 24 Ohälsotal i Bengtsfors kommun fördelat på kön, 2-64 år, 211-214 8 6 4 2 211 212 213 214 Kvinnor 39 38 39 38 Män 26 24 23 23 Ohälsotalet för kvinnor och män är lägre i Bengtsfors kommun i jämförelse med samtliga Dalslandskommuner, länet samt riket. Sett över tid har ohälsotalet minskat något bland kvinnor och är oförändrat bland män.
4 HÄLSA I ARBETSLIVET ARBETSSKADOR Begreppet arbetsskada innefattar arbetssjukdomar och arbetsolycksfall. Arbetssjukdomar utvecklas ofta under en längre tidsperiod, som exempelvis psykisk påfrestning medan arbetsolycksfall relaterar till omedelbara företeelser. Antal anmälda arbetsskador per 1 förvärvsarbetande fördelat på kön, 2-64 år, 213 2 15 1 5 Bengtsf ors Dals-Ed Färgela nda Melleru d Kvinnor 8 9 12 12 15 11 1 Män 11 18 5 6 8 11 1 Antal anmälda arbetsskador i Bengtsfors kommun per 1 förvärvsarbetande fördelat på kön, 2-64 år, 213 2 15 1 5 21 211 212 213 Kvinnor 9 11 7 8 Män 9 15 8 11 Under 214 anmäldes minst antal arbetsskador i Bengtsfors kommun bland kvinnor i jämförelse med de övriga kommunerna i Dalsland samt länet och riket. Gällande arbetsskador bland män är antalet jämförbart med länet och något fler än riket. Sedan föregående år har arbetsskadorna ökat för både kvinnor och män i Bengtsfors kommun.
5 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E MILJÖER OCH PRODUKTER Långsiktig god folkhälsa är beroende av en hälsofrämjande och säker omgivande miljö. Det handlar om hela vår fysiska omgivning som luft, mark, vatten samt den bebyggda miljön. Fokus brukar läggas vid att skapa säkra miljöer och produkter inom arbete, trafik, bostad, skola och fritid. Det är främst skador på grund av olycksfall som kräver initialt förebyggande arbete, men även förekomst av självmord och våld kan minskas med förebyggande insatser. SKADOR OCH FÖRGIFTNINGAR Skador som uppstår till följd av olyckor, våldshändelser samt självvållande våldshändelser utgör ett omfattande problem för folkhälsan, särskilt bland unga. Skador och förgiftningar är den ledande dödsorsaken bland unga, skapar höga kostnader för hälso- och sjukvård samt är den ledande orsaken till invaliditet. Antal dödsfall av skador och förgiftningar per 1 invånare fördelat på kön, 29-213 2 1 Bengtsf ors Dals-Ed Färgelan da Melleru d Kvinnor 5 1 2 3 2 3 3 Män 7 4 7 7 7 6 7 Antal dödsfall av skador och förgiftningar i Bengtsfors kommun per 1 invånare, 26-213 2 1 26-21 27-211 28-212 29-213 Kvinnor 5 6 7 5 Män 11 12 1 7 (Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret) Antalet dödsfall av skador och förgiftningar är högre bland män än bland kvinnor i alla Dalslandskommuner, länet samt riket. I Bengtsfors kommun är antalet dödsfall av skador och förgiftningar högt, men det har skett en minskning av antalet dödsfall både bland kvinnor och män de senaste åren.
5 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E SUICID Suicid är ett allvarligt folkhälsoproblem som drabbar en stor del av befolkningen på flertal sätt. Under de senaste femton åren har antalet suicidfall minskat i Sverige och detsamma gäller större delen av EU. Minskningen gäller dock inte bland ungdomar och unga vuxna där antalet suicidfall varit oförändrat över tid. Antal suicid per 1 invånare fördelat på kön, 29-213 1 5 Bengtsf ors Dals-Ed Färgela nda Melleru d Kvinnor 1,3 1,3,9,6,7,7 Män 2 2,5 1,2 2,6,3 1,7 1,8 Antal suicid i Bengtsfors kommun per 1 invånare fördelat på kön, 26-213 1 5 26-21 27-211 28-212 29-213 Kvinnor 1,6 1,7 1,3 1,3 Män 6 4 3,6 2 Suicid är vanligare bland män än bland kvinnor i Dalslandskommunerna, länet och i riket. Även om en minskning har noterats bland män, är antalet suicid i Bengtsfors fortfarande högt. VÄGTRAFIKOLYCKOR Det har skett en stadig minskning av transportolyckor med dödlig utgång i Sverige sedan slutet av 198-talet. 1 Dödsolyckor rapporteras i princip alltid till polis medan lindrigare olyckor rapporteras i lägre utsträckning. 3 Antal polisrapporterade vägtrafikolyckor, 214 2 1 Bengtsfors Dals-Ed Färgelanda Mellerud Åmål Antal 15 8 21 14 Källa: Strada genom Transportstyrelsen. 1 Socialstyrelsen. Dödsorsaker 213, s. 3.
5 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E Antal polisrapporterade vägtrafikolyckor i Bengtsfors kommun, 211-214 5 4 3 2 1 211 212 213 214 Bengtsfors 12 13 16 15 Källa: Strada genom Transportstyrelsen. I Bengtsfors kommun rapporterades något fler vägtrafikolyckor till polisen än i Dals Ed, Färgelanda och Åmål. Antalet rapporteringar i Bengtsfors kommun har minskat något sedan föregående år.
6 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Enligt hälso- och sjukvårdslagen övergripande mål ska alla invånare ha en god hälsa på lika villkor. Förutom behandlande insatser ökar antalet hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Eftersom hälsooch sjukvården ofta får en unik inblick i människors livsvillkor spelar sektorn en betydande roll för den långsiktiga hälsoutvecklingen. FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT För att dels arbeta med sjukdomsförebyggande insatser och dels rehabilitering av skada används fysisk aktivitet på recept (FaR). 11 Ökad fysisk aktivitet kan medföra många goda egenskaper för en bättre folkhälsa. I Bengtsfors kommun har FaR ordinerats sedan 24 och flera föreningar runt om i kommunen erbjuder aktiviteter inom ramen för FaR. Antal utskrivna FaR i Bengtsfors kommun 211-214 3 25 2 15 1 5 Källa: Närhälsan, Bengtsfors och Bäckefors. 211 212 213 214 Antal FaR 11 63 94 254 Förskrivningar av FaR har ökat betydligt i Bengtsfors kommun under senaste året. 11 M., Leijon. FYSS Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. 24, s. 48-63.
7 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E SKYDD MOT SMITTSPRIDNING Att samhället har en välfungerande plan för skydd mot smittspridning är grundläggande för en god folkhälsa. I ett internationellt perspektiv har Sverige en gynnsam situation när det gäller spridning av smittsamma sjukdomar. I och med den ökade globaliseringen är det även viktigt att arbeta med smittskyddsfrågor över landsgränser. Förebyggande åtgärder gällande smittspridning i form av vaccinationer är en av de mest kostnadseffektiva insatserna inom folkhälsoområdet. I vissa fall kan vaccinationer skapa möjligheter att utrota smitsamma sjukdomar i befolkningen. BARNVACCINATIONER Ett klassiskt exempel på ett framgångsrikt folkhälsoarbete är barnvaccinationsprogrammet. Det har medfört att de så kallade barnsjukdomarna polio, mässling och röda hund m.fl. har minskat i samhället. Täckningsgraden för kombinationsvaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR-vaccinet) sjönk drastiskt kring millennieskiftet men har idag stabiliserats till ca 97 %. Andel (%) genomförda barnvaccinationer 213, bland barn födda 211 1 5 Bengtsf ors Dals-Ed Färgela nda Meller ud Stelkramp 94 1 1 99 86 99 98 Kikhosta 94 1 1 99 86 98 98 MPR 96 1 98 1 94 98 97 Andel (%) genomförda barnvaccinationer i Bengtsfors kommun bland barn födda 28-211 1 5 21 barn födda 28 211 barn födda 29 212 barn födda 21 213 barn födda 211 Stelkramp 1 99 1 94 Kikhosta 1 99 1 94 MPR 99 99 99 96 De allra flesta barn ingår i barnvaccinationsprogrammet i riket, länet och Dalsland. En minskning har skett i Bengtsfors kommun senaste åren.
8 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E SEXUALITET OCH REPRODUKTIV HÄLSA För en upplevelse av god hälsa och välbefinnande är möjligheten till trygg och säker sexualitet viktig för individen. En trygg sexualitet är fri från diskriminering, fördomar, tvång och våld. Genom att arbeta förebyggande med hälsorisker kopplade till sexuellt beteende kan man stärka individens identitet och självkänsla samtidigt som kunskaper i sexualkunskap och smittspridning ökar i befolkningen. Samlevnadsundervisning och familjeplanering kan främja vår förmåga att hantera relationer med andra människor. ABORTER År 1975 infördes abortlagen som innebär att kvinnor i Sverige själva kan fatta beslut om abort, utan att inhämta tillstånd från vare sig partner eller myndigheter. I samband med detta infördes också flera åtgärder för att förebygga aborter, bland annat subventionering av preventivmedel. Från mitten av 199-talet fram till 22 ökade andelen tonårsaborter i Sverige för att sedan minska 27. 12 Under 215 gör Socialstyrelsen en översyn av insamling av abortstatistiken. Statistik från 29-213 finns därför inte att tillgå. 4 3 2 1 Antal aborter per 1 kvinnor, 28-212 Bengtsf ors Dals-Ed Färgela nda Meller ud 28-212 18 17 19 18 21 2 21 Antal aborter i Bengtsfors kommun per 1 kvinnor, 25-212 4 3 2 1 25-29 26-21 27-211 28-212 15-19 år 19 21 21 23,5 2-29 år 28 3 29 29,5 3-44 år 7,5 9,5 1 8 I jämförelse med övriga Dalslandskommuner, länet och riket har Bengtsfors kommun en relativt låg abortfrekvens. Under senaste mätningen ökade antalet aborter något i åldersgruppen 2-29 år. 12 Socialstyrelsen. Aborter 211, s. 18.
8 SEXUALITET OCH REPRODUKTIV HÄLSA UNGDOMSMOTTAGNING I Bengtsfors kommun finns en ungdomsmottagning som är belägen på Vårdcentralen Nygård. Ungdomsmottagningen är till för ungdomar upp till 25 år och personalen består av barnmorska, kurator och läkare. Antal besök vid ungdomsmottagningen i Bengtsfors, 211-214 11 1 9 8 7 211 212 213 214 Antal besök 866 116 97 969 Källa: Ungdomsmottagningen Bengtsfors Antal besökare till ungdomsmottagningen i Bengtsfors är oförändrat sedan föregående år. KLAMYDIA Klamydia är den vanligast förekommande sexuellt överförbara sjukdomen i Sverige och främst i åldrarna 2-29 år. De senaste åren har antalet klamydiafall stabiliserats i Sverige och under 214 anmäldes nationellt drygt 36 fall. Enligt smittskyddslagen är klamydia klassad som en allmänfarlig sjukdom. Det innebär att varje positivt fall anmäls till smittskyddsläkaren i respektive landsting för att sedan vidarerapporteras till Folkhälsomyndigheten. I samband med anmälan utreds smittvägarna genom kontaktspårning. Antal utförda samt positiva tester av klamydia vid ungdomsmottagningen i Bengtsfors kommun, 211-214 25 2 15 1 5 Källa: Ungdomsmottagningen Bengtsfors 211 212 213 214 Antal utförda tester 154 194 194 183 Antal positiva 13 33 13 19 Antal genomförda klamydiatester vid ungdomsmottaningen i Bengtsfors har minskat sedan föregående år. Samtidigt har antalet positiva fall ökat något sedan föregående år.
9 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E FYSISK AKTIVITET Fysisk aktivitet är hälsofrämjande och skapar välbefinnande samtidigt som det förebygger sjukdom. Sambandet mellan regelbunden fysisk aktivitet och en god hälsa är välgrundat och det är därför viktigt att bland annat kommuner skapar stödjande miljöer för ett aktivt liv för sina invånare. Att gynna en aktiv och hälsofrämjande livsstil i skola, på arbete samt fritid bidrar till att människor kan leva ett gott liv. FYSISK AKTIVITET Fysisk aktivitet är betydelsefullt för vårt allmänna hälsotillstånd. Genom att öka den fysiska aktivitetsnivån i befolkningen kan folkhälsan utvecklas positivt. Hälsovinsterna av fysisk aktivitet gäller alla, men de största vinsterna erhålls bland dem som är minst fysiskt aktiva. 13 Under de senaste åren har befolkningens totala fysiska aktivitetsnivå minskat. Fysisk aktivitetsnivå i befolkning mäts bland annat genom andel som är fysisk aktivitet minst 3 minuter per dag. 1 5 Andel (%) fysiskt aktiva (minst 3 min/dag), 211-214 Bengtsfo rs Dals-Ed Melleru d Färgelan da Andel 65 58 63 65 65 65 66 Andel (%) fysiskt aktiva (minst 3 min/dag) i Bengtsfors kommun fördelat på kön, 28-214 1 8 6 4 2 28-211 29-212 21-213 211-214 Kvinnor Män Jämfört med övriga Dalslandskommuner hör Bengtsfors kommuns invånare till de som är mest fysiskt aktiva. Andelen fysiskt aktiva i Bengtsfors är också jämförbart med länet samt riket. 13 M., Leijon. FYSS Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. 24
1 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E MATVANOR OCH LIVSMEDEL En förutsättning för vårt välbefinnande är goda matvanor och tillgång till säkra livsmedel. Det handlar bland annat om att maten och drycken ska vara näringsriktig, att intaget ska ske regelbundet samt att det ska finnas en balans mellan energiintag och kroppens energiförbränning. Med god kosthållning innehållande mycket frukt, grönt, fiberrika livsmedel och låg konsumtion av mättat fett, salt och socker kan flera livsstilsrelaterade sjukdomar förebyggas. Fysisk aktivitet är tillsammans med goda kostvanor viktiga friskfaktorer för ett gott liv. FRUKT OCH GRÖNT Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är lågt intag av frukt och grönt (mindre än 5 g per dag) en av de tio största riskfaktorerna för folksjukdomar som går att förebygga, däribland hjärt- och kärlsjukdomar och övervikt/fetma. Andel (%) som äter rekomenderat intag av frukt och grönt (5 g/dag), 211-214 5 4 3 2 1 Bengtsfo rs Dals-Ed Färgelan da Melleru d Andel 6 4 6 5 8 9 9 Andel (%) som äter rekommenderat intag frukt och grönt i Bengtsfors kommun fördelat på kön, 28-214 4 2 28-211 29-212 21-213 211-214 Kvinnor 6 7 7 7 Män 4 5 5 5 I samtliga Dalslandskommuner är andelen som äter rekommenderat intag av frukt och grönt lägre än i länet och riket. I Bengtsfors kommun har ingen större förändring skett över tid. AMNING Ur hälsosynpunkt är amning mycket bra för barn då alla näringsämnen som ett spädbarn behöver finns i bröstmjölken. Den innehåller även ämnen som stärker immunförsvaret och kan minska risken för mag- och tarminfektioner under amningstiden. De som ammats som barn har i vuxen ålder minskad risk för högt blodtryck och övervikt. Enligt internationella samt svenska rekommendationer är rådet att ge barnen endast bröstmjölk upp till sex månaders ålder.
1 8 6 4 2 Andel (%) barn som helt eller delvis ammats vid sex månaders ålder, 212 Bengtsfo rs Dals-Ed Färgelan da Melleru d 212 48 4 31 62 47 6 63 1 8 6 4 2 Andel (%) kvinnor som ammade sina barn helt eller delvis i Bengtsfors kommun efter barnets ålder, 29-212 2 månader 4 månader 6 månader 9 månader 12 månader 29 82 73 58 35 15 21 87 64 49 25 8 211 83 74 62 52 27 212 82 68 48 33 23 I Bengtsfors kommun är andelen barn som ammas vid sex månaders ålder mindre än hälften vilket är färre än i länet och riket. Jämfört med Dalslandskommunerna är andelen barn som ammas relativt hög. Över tid har andelen som ammar sina barn minskat i Bengtsfors kommun. ÖVERVIKT Nästan hälften av Sveriges invånare är idag överviktiga eller lider av fetma. Många livsstilsrelaterade sjukdomar som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar kan relateras till övervikt/fetma. Individens totala energiförbrukning i relation till matvanor samt fysisk aktivitet är avgörande faktorer för en balanserad vikt. Body Mass Index (BMI) är ett kroppsmassindex som baseras på kroppsvikt och längd (vikt i kg/längd i meter). BMIs gränsvärden är internationella och fastställda av WHO; normalvikt 18,5-24,9; övervikt 25-29,9; fetma över 3. 1 8 6 4 2 Andel (%) med övervikt och fetma, 211-214 Bengtsf ors Dals-Ed Färgela nda Melleru d Övervikt 37 36 39 39 37 35 35 Fetma 17 17 17 14 17 13 14
1 MATVANOR OCH LIVSMEDEL Andel (%) med under-, normal-, övervikt och fetma i Bengtsfors kommun fördelat på kön, 28-214 1 8 6 4 2 Underv ikt Norma lvikt Kvinnor Övervi kt Fetma Underv ikt Norma lvikt Män Övervi kt Fetma 28-211 2 52 32 16 1 39 41 19 29-212 2 51 31 16 1 38 42 19 21-213 2 51 31 16 1 38 41 19 211-214 2 5 32 16 1 39 42 18 I Bengtsfors kommun är andel individer med övervikt eller fetma något högre än i länet och riket. Andelen med övervikt och fetma är högre bland män än bland kvinnor. Under de senaste åren har det inte skett någon stor förändring inom viktkategorierna i Bengtsfors kommun. HJÄRT-KÄRLSJUKDOM Övervikt och fetma medför flertal hälsoproblem varav hjärt- och kärlsjukdomar och däribland dödliga hjärtinfarkter tillhör de vanligaste. Dödlighet i hjärtinfrakt per 1 invånare, 29-213 1 8 6 4 2 Bengtsf ors Dals-Ed Färgela nda Melleru d Kvinnor 23 3 18 26 25 17 17 Män 25 32 33 37 25 21 2 Dödlighet i hjärtinfrakt i Bengtsfors kommun per 1 invånare fördelat på kön, 26-213 1 8 6 4 2 26-21 27-211 28-212 29-213 Kvinnor 28 28 27 23 Män 35 35 28 25 Dödligheten i hjärtinfarkt är högre bland både kvinnor och män i Bengtsfors kommun än i länet och riket. Dock har dödligheten samt skillnad i dödlighet mellan könen har minskat.
11 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING, TOBAK OCH SPEL Missbruk av alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (ANDTS) skapar flertal hälsoproblem och hindrar människor från att delta i samhället fullt ut. Det är också vanligt att en individ i sitt missbruk skapar fler beroende inom kategorin ANDTS. Det preventiva arbetet utgår ifrån Folkhälsomyndighetens övergripande mål som innebär att skapa ett samhälle fritt från narkotika och doping med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och ett minskat tobaksbruk. ALKOHOL Alkohol kan bidra till bland annat cancer, hjärt- och kärlsjukdomar samt leversjukdomar. Det kan också påverka tredje person genom våld relaterat till alkohol eller trafikolyckor, vilket kan medföra svåra konsekvenser för samhällets invånare. Andelen ungdomar som dricker alkohol minskar i Sverige vilket också är fallet i Bengtsfors kommun. Riskabla alkoholvanor är ett begrepp som syftar till de skador som ett högt alkoholintag för med sig. I Sverige definieras riskabla alkoholvanor som mer än nio standardglas per vecka för kvinnor och 14 standardglas för män. 5 4 3 2 1 Andel (%) riskabla alkoholvanor fördelat på kön, 211-214 Bengtsf ors Dals-Ed Färgela nda Melleru d Kvinnor 11 8 9 1 11 12 13 Män 2 18 2 21 13 2 2 5 4 3 2 1 Andel (%) med riskabla alkoholvanor i Bengtsfors kommun fördelat på kön, 28-214 28-211 29-211 21-213 211-214 Kvinnor 1 11 11 11 Män 18 2 2 2 Andelen riskabla alkoholvanor bland kvinnor är lägre i Bengtsfors kommun än i länet och riket. Bland män är andelen lika stor i Bengtsfors kommun som i länet samt riket. Det har inte skett någon förändring över tid och det är totalt sett en större andel män än kvinnor som har riskabla alkoholvanor.
11 ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING, TOBAK OCH SPEL 1 8 6 4 2 Frekvens av alkoholintag, årskurs 8 i Bengtsfors kommun, 214 (%) Aldrig Någon gång per år Någon gång i månaden En gång i veckan Flera gånger i veckan Varje dag Andel 78,6 9,5 8,3 2,4 1,2 Källa: LUPP-enkäten, Bengtsfors kommun 214. Nästan åtta av tio åttondeklassare i Bengtsfors kommun uppger att de aldrig dricker alkohol. När undersökningen genomfördes 211 uppgav sju av tio åttondeklassare att de aldrig drack alkohol. NARKOTIKA OCH DOPNING Cannabis och amfetamin är de mest förekommande drogerna i brottsstatistik i Sverige idag. I början av 2-talet och fram till 212 ökade antalet narkotikarelaterade domar. Ett trendbrott kunde noteras under 213, men under tioårsperioden har antalet drogrelaterade domar ändå mer än dubblerats. 14 Antal anmälda fall av narkotikarelaterade brott per 1 invånare, 214 1 5 Bengt sfors Dals- Ed Färgel anda Melle rud Drograttfylleri 13 35 14 12 12 13 Övriga narkotikabrott 38 36 37 48 42 82 11 Antal anmälda fall av narkotikarelaterade brott i Bengtsfors kommun per 1 invånare, 211-214 12 1 8 6 4 2 211 212 213 214 Drograttfylleri 18 28 17 13 Övriga narkotikabrott 79 98 38 38 14 Folkhälsomyndigheten. 214 National Report, s.13.
11 ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING, TOBAK OCH SPEL Gällande drograttfylleri är antalet anmälda fall i Bengtsfors kommun jämförbart med Dalslandskommunernas, länet och rikets statistik. Övriga narkotikabrott är mindre förekommande i Bengtsfors än i länet och riket. Över tid har drograttfylleriet minskat vilket även har skett bland övriga narkotikabrott. TOBAK Ett av västvärldens mest utbredda folkhälsoproblem är tobaksrökning och det är också den enskilt största orsaken till skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället. 15 Ett fyrtiotal sjukdomar kan direkt härledas till tobaksrökning, inklusive vattenpipa, varav de vanligaste är hjärt- och kärlsjukdom, cancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Även passiv rökning orsakar dessa sjukdomar om än i lägre grad. Man räknar med att varannan rökare dör i förtid på grund av tobaksanvändning. Andelen dagligrökare har minskat i Sverige sedan mitten av 198-talet och det är fler kvinnor än män som röker. Trots att antalet dagligrökare minskar, är det allt fler ungdomar börjar röka. Under de senaste åren har forskningen gällande snusets effekter utforskats och det är tydligt att skadeverkningarna är så pass allvarliga att man avråder från att snusbruk. De sjukdomar som främst kan kopplas till snusning är cancer i bukspottskörtel, matstrupe och magsäck, hjärtinfarkt och stroke och förhöjt blodtryck. Viss forskning tyder även på att risken för diabetes ökar. Bland ungdomar som brukar snus är det också vanligare med berusningsdrickande av alkohol. Andel (%) som röker eller snusar dagligen fördelat på kön, 211-214 5 4 3 2 1 Bengt sfors Dals- Ed Färgel anda Meller ud Dagligrökare kvinnor 16 16 15 13 14 11 12 Dagligsnusare kvinnor 5 3 4 2 5 3 4 Dagligrökare män 12 1 12 14 12 1 1 Dagligsnusare män 25 2 22 18 23 18 18 Det är fler som använder tobak i Bengtsfors kommun jämfört med Dalslandskommunerna, länet och riket. Det är framförallt andelen snusande män i kommunen som är högre än övriga jämförelser. 15 Folkhälsomyndigheten. Tobak. Kunskapsunderlag för folkhälsopolitisk rapport 21, s. 13.
11 ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING, TOBAK OCH SPEL Andel (%) som röker eller snusar dagligen i Bengtsfors kommun, fördelat på kön, 28-214 5 4 3 2 1 28-211 29-212 21-213 211-214 Dagligrökare kvinnor 16 15 16 16 Dagligsnusare kvinnor 5 5 5 5 Dagligrökare män 13 12 12 12 Dagligsnusare män 24 23 24 25 Jämfört med övriga kommuner i Dalsland, länet och riket är det fler män och kvinnor som använder tobak i Bengtsfors kommun. Under de senaste åren är tobaksanvändningen i Bengtsfors relativt oförändrad. Något fler män har börjat snusa dagligen sedan föregående års mätning. Andelen rökande spädbarnsföräldrar under barnets första år har minskat i Sverige sedan mätningarna började sammanställas i början på 2-talet. Västra Götaland är ett av de län andelen rökande spädbarnsföräldrar är högst, ca 13 %. Det är också vanligare att pappan röker. Evidensen för att rökning under graviditeten är ett allvarligt hot mot fostrets liv, hälsa och utveckling är etablerat och mödrahälsovården jobbar aktivt med frågan. Men även miljötobaksrök, passiv rökning, kan skada barnets hälsa. Spädbarn som utsätts för rökning i hemmet behöver oftare sjukhusvård än andra barn på grund av fler luftvägsinfektioner, öroninflammationer och astmasymptom. 16 5 4 3 2 1 Andel (%) rökande spädbarnsföräldrar i Bengtsfors kommun fördelat på barnets ålder, 29-212 -4 veckor 8 månader Någon i hushållet 29 21 24 21 14 23 211 18 17 212 15 21 16 Socialstyrelsen. Amning och föräldrars rökvanor. Barn födda 28. s. 36.
11 ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING, TOBAK OCH SPEL I Bengtsfors kommun har andelen rökande spädbarnsföräldrar minskat över tid i båda barnens ålderskategorier. En ökning har dock skett sedan föregående år bland föräldrar till barn som är åtta månader. Frekvens av rökning och snusning i årskurs 8, Bengtsfors kommun, 214 (%) 1 8 6 4 2 Aldrig Någon gång per år Någon gång per månad En gång i veckan Flera gånger i veckan Röka cigaretter 84 5 5 4 2 Snusa 77 6 8 1 3 5 Varje dag Källa: LUPP-enkäten, Bengtsfors kommun 214. I Bengtsfors kommun är det något högre andel som röker jämfört med övriga kommuner som deltog i LUPP-enkäten under 214. Gällande snusning är det ungefär 15 % fler åttondeklassare som snusar i Bengtsfors jämfört med det nationella snittet från enkäten 214. 1 Dödlighet i lungcancer per 1 invånare fördelat på kön, 29-213 5 Bengtfor s Dals-Ed Färgelan da Melleru d Kvinnor 4 6 5 4 5 4 4 Män 8 4 6 8 2 5 5 Dödlighet i lungcancer i Bengtsfors kommun per 1 invånare, fördelat på kön, 26-213 1 5 26-21 27-211 28-212 29-213 Kvinnor 3 3 4 4 Män 6 7 8 8
11 ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING, TOBAK OCH SPEL Dödligheten i lungcancer bland kvinnor i Bengtsfors kommun är jämförbar med länet och riket. Bland män är däremot dödligheten högre i Bengtsfors kommun. Sedan 26 har dödligheten i lungcancer ökat bland både män och kvinnor, men ökningen har planat ut sedan föregående år. SPELANDE De senaste tio åren har spelmarknaden expanderat i Sverige och en allt högre andel utvecklar riskabla spelvanor. Förutom direkta ekonomiska problem har personer med riskabla spelvanor ett sämre allmänt hälsotillstånd och nedsatt psykiskt välbefinnande. Det finns också tydliga samband mellan riskabla spelvanor och högt alkoholintag samt rökning och cannabisanvändning. Enligt folkhälsoenkäten 213 uppgav 7 % att de spelat under de senaste tolv månaderna. Det innebär en minskning med 2 % sedan 1998. Däremot blir spelsummorna större och fler utvecklar riskabla spelvanor. Andel (%) med riskabla spelvanor fördelat på kön, 21-213 3 2 1 Bengtsf ors Dals Ed Färgela nda Melleru d Åmål Länet *Riket Kvinnor 3 2 1 2 2 2 Män 4 3 3 6 5 5 6 Andel (%) med riskabla spelvanor i Bengtsfors kommun fördelat på kön, 27-213 3 2 1 27-21 28-211 29-212 21-213 Kvinnor 2 2 3 3 Män 5 5 4 4 *Under 214 ändrades frågeställningarna gällande riskabla spelvanor vilket medför att inga regionala resultat finns att tillgå för tidsperioden 211-214. Statistik för riket är baserat på endast 214. Andelen kvinnor med riskabla spelvanor är något högre i Bengtsfors kommun än i Dalsland, länet samt riket. Andelen män med riskabla spelvanor är något lägre än länet och riket.