Jino klass 9a Energi&Energianvändning
1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas för energiprincipen. När man äter får man i sig kemiskt bunden energi form av kolhydrater som omvandlas till energiformerna värme och rörelseenergi i kroppens celler. 2) A) Kroppen lever på mat som tillverkar energi för att vi ska kunna äta. För om man bara sover och inte äter någonting. Får man inte tillräckligt med näring och kroppen orkar inte fortsätta att funka. Men när vi äter arbetar de inre organen och då kan kroppen fungera som den ska.
B) Ett samhälle utan el, värme och transport skulle inte se så bra ut. Utan el skulle vi människor inte kunna överleva. För hela vårt system baserar på el. Vi skulle också frysa ihjäl utan värme, säkert inte överleva heller. Utan tillgång till transport skulle vi inte kunna resa någonstans. Ett sådant samhälle skulle det vara om vi inte hade haft el, värme och transport. 3. A) I Sverige använder vi energi för att tillverka varor. Man använder energi i tre sektorer som transporter, industrier och bostäder.
B) 23% energi använder vi till transporter 37% och till bostäder använder vi 40%. T.ex transporter slukar i sig mycket fossila bränsle och olja orsakar mycket växthusgaser. På industrier förbrukar man mycket el och biobränslen, men även av fossila bränslen. Hemma använder vi mycket energi, exempel varmvatten som är en form av energi. Det förbrukar vi för att få värme i huset. Till hemelektronik använder vi 26% energi. Samma värde är det på belysning och övrigt. På kyl och frys är det 22% energi. I skolan används det mycket energi. Man räknar med att det används mycket apparater i skolan som tar på energi. Maten som serveras i skolan, men slängs förbrukar på energi. Transporter till skolan tar också på energi.
C) Den totala energianvändningen har sedan 1970-talet ökat, men utvecklingen inom olika sektorer ser olika ut. För transportsektorn har energianvändningen följt samma trend som den totala. Bostads och servicesektorn har uppvisat en minskande trend. D) Vi använder ungefär tio gånger mer energi per än i Indien. Vår energianvändning skulle vara högre om även räknade in den energi som behövs för att tillverka alla de varor vi köper in från utlandet.
E) 1 Kilowatt är 400 miljarder kilowattimmar. En kilowattimme skulle räcka till att låta en lågenergilampa lysa i runt 100 timmar. En kilowattimme är också ungefär så mycket energi som finns i tio äpplen. 4. A) Nästan all energi kommer från solen och ständigt nås jorden av ungefär 10000 gånger mer solenergi än vi människor kan använda. Genom att atomer slås ihop vid oerhört höga temperaturer frigörs energin i solen. B) En liten del av solljuset som når klotet sugs upp av jordens växter. Växter tillvaratar nämligen solenergin genom fotosyntesen som sker i växternas blad. Tillsammans med kol från luftens koldioxid och vatten som växten suger upp med rötterna. Omvandlas sen solenergin till kemiskt bunden energi i
5. A) Solceller och solfångare tillvaratar energi direkt ur solstrålningen och ger elektricitet eller varmvatten. B) Biobränsle är en grupp av förnyelsebara bränslen som bygger på utvinning av energi från levande växter. Som nyligen bundit till energi och koldioxid genom fotosyntesen, Biobränslerna kan därför ha väldigt olika form och kan både komma från skogen och från jordbruket.
C) Till de fossila bränslena räknas olja, kol och naturgas. Dessa bildades för miljoner år sedan av döda växt och djurdelar. (Fossil är döda växter och djur som har förstenats). När de dog blev de liggande på bottnen av hav och insjöar. Så småningom täcktes de av andra avlagringar, till exempel sand och grus. Trycket ökade och temperaturen steg. Efter en väldigt lång tid förvandlades de till sten, men också till material som man kan utvinna stora mängder energi av. D) Förnybara energikällor kan delas upp i flödesresurser och fondresurser. Flödesresurser kommer till jorden oavsett vad vi gör som vind, sol, vatten och det är bara att ta tillvara. Icke förnybar energi kommer från jordens lager och är antingen fossila bränslen eller kärnkraft.
6. A) Det spelar visst stor roll vad man handlar, vad man äter, reser, vilken temperatur man har inomhus och hur mycket man använder lampor, datorer och hushålls maskiner m.m. Om man sparar el slipper vi importera energi från kol och oljeeldade kraftverk. B) För att olja utgör den absolut största andelen av energiråvara globalt. Olja är någonting som man förbrukar och det går inte bara och sluta använda det helt och hållet.
C) När solens energirika strålar tränger igenom atmosfären och värmer jorden. Sedan lämnar energin jordens yta som värmestrålning. På väg mot rymden stoppas delar av värmestrålningen av växthusgaserna. Värmestrålningen studsar fram och tillbaka mellan jorden och atmosfären några gånger innan den lyckas nå rymden. Detta kallas för växthuseffekten. D) Om vi människor ökar mängder av växthusgaser i atmosfären, kan det förstärka växthuseffekten så att jordens temperatur nu ökar. 7. A) Klimat beskriver vädrets mer långsiktiga egenskaper, det vill säga under flera år eller kanske till och med sekel. Här i Sverige har vi till exempel ett kallare klimat än vid Medelhavet.
B) Klimatet beskriver bara vädrets egenskaper om det blir t.ex värme eller regn. Så klimat är inte olika sorters väder. C) På grund av människans stora utsläpp av växthusgaser, framförallt koldioxid som förstärker växthuseffekten så att jorden blir varmare. Håller jordens klimat på att förändras mycket snabbt. D) Tempraturhöjningarna kommer att påverka vårt samhälle på många sätt, men det betyder inte att världen kommer att gå under.
E) Jordens växter och djurarter kommer få svårt att överleva om vi fortsätter att släppa ut växthusgaser så att det blir för varmt. Havsytan kommer att höjas betydligt mycket och isar smälter och rinner ut i haven. Det innebär också att många kustnära områden kommer att hamna under ytan. Livsmedelsproduktionen kommer också att sjunka på grund av värme och torka. 8. A) Fossila bränslena räknas olja, kol och naturgas. När man förbränner fossila bränslen bildas koldioxidutsläpp som bidrar till växthuseffekten. Förbränning av kol släpper ut mest koldioxid, naturgas minst. Så detta är nackdelen med icke förnybara energikällorna.
B) Biobränslen kräver stora skördeytor och långa lastbilstransporter. Energiinnehållet per volymsenhet är relativt lågt. Kräver rätt omständlig avfallshantering. Stör vattenkraften växt och djurlivet i och kring våra älvar. Vid förbränning kan det lukta illa i omgivningen. Rätt dyrbar elenergikälla. Detta är en nackdel om förnybara energikällor. C) Icke förnybara är den bästa energikällan. För icke förnybara energikällor stör inte djurlivet, men den ökar koldioxidutsläppen. Men förnybara energikällor stör skogar och älvar.
D) Det beror ju förstås hur mycket förnybar energi man använder. Om man förbrukar mycket energi, så kanske man är tvungen att använda solenergin i framtiden. 9. A) Att vara energismart betyder att man minskar energianvändningen. Man ser till att minska energiläckaget. B) Man kan minska användningen på el, åka tåg mer än att flyga, köpa miljövänliga varor, köra en miljöbil, kasta mindre sopor och försöka undvika transporter.
Energi&Energianvändning