VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser fördelas och att alla människor har rätt till ett bra liv. Dessa tre delar måste gå ihop för att en hållbar utveckling ska vara möjlig. Ekosystemtjänster När man talar om hur vi människor på olika sätt använder vår jord, dess resurser och de organismer som lever där, talar man om olika ekosystemtjänster. De visar på vilka sätt vi är beroende av jordens ekosystem. Ekosystemen ger oss mat men även bekvämlighet och nöje, som t.ex. energi och möjlighet till fritidsaktiviteter. Exempel på ekosystemtjänster är att vi kan få vatten, mat och råvaror för att bygga hus och tillverka kläder, mobiltelefoner och andra saker som vi människor använder. Det kan också vara olika processer som sker i naturen så som fotosyntesen och vattnets kretslopp. Ekosystemstjänster är också människors möjlighet att få upplevelser genom att de kan vistas i naturen, lyssna och titta på fåglar, bada, plocka blommor, åka båt i en sjö m.m. m.m. Energi Som ni tidigare har läst om så skapar vi energi genom att använda oss naturen på olika sätt. Vi tillverkar vindkraft, vattenkraft och kärnkraft och vi pumpar upp olja ur berggrunden som vi kan använda till att elda med eller köra våra bilar på. En del av dessa energikällor är förnybara och därmed mer miljövänliga medan andra är icke förnybara.
Här kommer en kort sammanfattning av några för- och nackdelar med olika energikällor: SOLENERGI Är förnybar, går att använda om och om igen. Släpper inte ut någon koldioxid. Är inte så effektiv. Beroende av att solen skiner. Dyr investeringskostnad i förhållande till hur mycket energi det ger. VINDKRAFT Är förnybar. Släpper inte ut någon koldioxid. Billig i drift. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det blåser. Har stora investeringskostnader. VATTENKRAFT Är förnybar. Är effektivt, ger mycket energi. Släpper inte ut någon koldioxid. Billig i drift. Innebär stora investeringskostnader. Ger stora ingrepp i naturen där man väljer att placera kraftverket. Påverkar ekosystemet negativt.
BIOBRÄNSELN Släpper inte ut mer koldioxid än vad fotosyntesen kan ta hand om. Finns god tillgång. Inte så effektivt som t.ex. fossila bränslen. KÄRNKRAFT Är effektiv. Släpper inte ut någon koldioxid. Billigt i drift. Ger ett farligt avfall som måste förvaras under lång tid. Kärnkraftverk är dyra at bygga. Uranet kommer att ta slut. OLJA Är effektiv Relativ billig i drift. Släpper ut mycket koldioxid. Oljan är inte förnybara utan kommer antagligen att ta slut. En del av dessa energikällor bidrar till miljöförstöring av olika slag. Ni ska nu få lära er lite om några problem som finns på vår jord vad gäller miljöförstöring. Växthuseffekten Runt jordklotet finns ett luftlager, atmosfären. Solenergin som strålar mot jorden värmer upp jordytan som i sin tur sänder ut värmestrålningen. En del av denna värmestrålning tas upp av gaser i atmosfären och gör att temperaturen på jorden är varmare än den skulle varit utan atmosfär. Detta kallas för växthuseffekt. Exempel på värmefångande gaser som finns i atmosfären är
koldioxid och vattenånga. Finns det mycket av dessa värmefångande gaser i atmosfären höjs alltså temperaturen på jorden. En orsak till växthuseffekten är ökad användning av fossila bränslen (olja, naturgas m.m.). På grund av det har halten av koldioxid ökat i atmosfären i en sådan takt att de gröna växterna inte har hunnit med att ta hand om den. Om växthuseffekten fortsätter kommer det att bidra till att vi får en höjd medeltemperatur på vår jord och det får följer för livet på jorden. För att undvika detta behöver vi minska halterna av växthusgaser i atmosfären. Detta kan vi göra genom att bl.a. minska på utsläppen genom att använda energikällor som inte släpper ut koldioxid eller öka skogsarealerna på jorden så att fler träd kan ta upp koldioxid. Övergödning För att växter ska kunna växa sig frodiga krävs att de får tillgång till olika näringsämnen som t.ex. kväve och fosfor. Dessa ämnen, som kallas för närsalter, finns naturligt i naturen men de kan variera i mängd mellan olika ekosystem. Om halterna av dessa ämnen ökar mycket i ett ekosystem så gynnar det vissa arter så att de kan föröka sig och därmed tränga undan andra arter. Då säger man att det området har drabbats av övergödning. de till övergödning. Hav och sjöar är de ekosystem som är svårast drabbade av övergödning. Det beror på att kvävehaltiga utsläpp från trafik och kraftverk följer med regnet ner från luften, närsalter läcker ut från jordbruken och när dessa ämnen sedan förr eller senare hamnar i vattendrag, sjöar eller hav bidrar Östersjön är hårt drabbat av övergödning. På grund av att det finns gott om närsalter där kan bakterier och alger föröka sig kraftigt och det leder till att det skapas vattenblomning (kallas ibland för algblomning). När de organismer som orsakar vattenblomning dör sjunker de ner mot bottnen och bryts ner. Vid
nedbrytningen förbrukas stora mängder syre vilket kan leda till att fiskar och andra vattenlevande varelser dör av syrebrist. Försurning Under de senaste femtio åren har utsläppen av kväve- och svavelhaltiga ämnen ökat stort på vår jord. Dessa utsläpp kommer framför allt från transporter och industrier. Vid utsläppen sprids dessa ämnen i luften men stannar inte där utan följer med regnet ner och hamnar i naturen. Detta leder till att PH-värdet i marker, sjöar och vattendrag sjunker och gör att vissa växter och djur får svårt att överleva där. Man säger att marken och sjöarna har blivit försurade. För att minska effekten av det försurade regnet har man under många år kalkat sjöar och vattendrag. Kalk är ett ämne som är naturligt basiskt så när det blandas med det försurade vattnet höjer det PH-värdet. Under de senaste åren har utsläppen av svavelhaltiga ämnen minskat mycket. Detta tack vara ett internationellt samarbete för att minska andelen svavelhaltiga ämnen i bl.a. drivmedel. Dock behöver det minska ännu mer för att artrikedomen i sjöar och vattendrag inte ska påverkas. Ozonförtunning Ozon är en gas med dubbelnatur - nära marken är den allt annat än nyttig, men högt upp i atmosfären skyddar den mot skadlig strålning. Solens livgivande strålar är en förutsättning för allt liv här på jorden. De ger oss värme, håller växternas fotosyntes igång och driver vädermaskineriet. Men solstrålningen innehåller också våglängder som är skadliga för både växter och
djur. I stratosfären finns ozonskiktet som skyddar oss från dessa skadliga ultravioletta strålar. Skiktet fungerar som ett filter där de skadligaste våglängderna av ljuset hejdas. Vi människor har i decennier förstört en del av detta skyddande skikt genom att sprida kemikalier som bryter ned ozonet i atmosfären. Det har till och med bildats hål i ozonskiktet, något som är mycket illavarslande. Under 1970-talet upptäckte man att ozonskiktet tunnades ut och man började undersöka vad det kunde bero på. Ganska snart kom man fram till att den största boven hette klorfluorkarbon, mer känt som freon. Freon användes bland annat som kylmedel i kylskåp och luftkonditioneringsanläggningar och som drivgas i sprayflaskor. Det freon som vi människor i decennier spred här nere vid marken, nådde stratosfären inom en tidsrymd av några månader till något år. Men tack vare att man infört förbud och restriktioner mot de kemikalier som orsakar nedbrytningen, verkar det som om ozonskiktet kommer att kunna hämta sig igen. Man gör kontinuerliga mätningar och man har sett att tjockleken har ökat under de senaste åren. Skogsskövlingen När man talar om skogsskövlingen tänker man framför allt på skövlingen av regnskogen. När man inom ett område hugger ner skog betydligt snabbare än det hinner växa upp ny är det en stor miljöbov med tanke på att den koldioxid som har varit bunden i växterna istället frigörs i luften. Det bidrar då till den globala uppvärmningen (växthuseffekten). Under de senaste 100 åren har häften av all regnskog på vår jord huggits ner. Träden huggs ner för att t.ex. marken ska bli odlingsmark eller betesmark åt djur, för att ge bränsle att elda med eller för att ge virke till möbeltillverkning.
Detta påverkar både miljön lokalt, kan leda till jorderosion och minskning av den biologiska mångfalden och globalt genom ökningen av koldioxid i atmosfären. Idag pågår fler projekt för att rädda de kvarvarande regnskogarna. Man har t.ex. skyddat områden genom att bilda nationalparker och genom att plantera ny skog. Maten vi äter Om alla människor på vår jord skulle leva på samma sätt som vi gör i Sverige så skulle inte jordens resurser räcka till. Då skulle vi behöva 3-4 jordklot till. Det är bara ca 30% av jordens yta som är land, resten är hav. Denna landyta ska räcka till mycket och delas av många, både växter, människor och djur. Hur vi använder den blir därför en viktig fråga för en hållbar framtid. Matproduktionen på vår jord är viktig och stora ytor används för odling av spannmål, djurfoder eller som betesmark. Ju fler människor vi blir på vår jord desto mer måste denna mark kunna producera. All mark är inte odlingsbar men för att maten ska räcka i framtiden måste den mark som finns utnyttjas effektivt. Vi måste också tänka på vad vi äter. Det går åt mer resurser för att få fram kött och mjölkprodukter än vegetariska produkter. Vi behöver också tänka på hur vi odlar. Det är effektivt att odla stora åkrar med samma gröda. Att göra detta är dock ganska sårbart. Det är lätt att dessa områden drabbas av insektsangrepp eftersom den goda tillgången på föda gör att skadeinsekterna snabbt kan föröka sig. Ett sätt att rädda skördarna blir då att bespruta med bekämpningsmedel, giftiga kemikalier, som tar död på insekterna. Tyvärr dödar bekämpningsmedlen inte bara de insekter som skadar grödan utan också nyttiga insekter som t.ex. fjärilar, bin och humlor som behövs för pollineringen. En del av bekämpningsmedlen kan också stanna kvar i själva skörden vilket innebär att vi sedan får i oss dessa ämnen
när vi äter maten som har blivit besprutad. Ett sätt att minska risken för skadeinsekter och därmed behovet av bekämpningsmedel är att odla mer småskaligt. Det betyder att man odlar på mindre åkrar men olika grödor. Detta sätt att odla på är dock inte så effektivt vilket innebär att produkterna man får fram blir dyrare. Vill man undvika att äta mat som odlats med kemiska bekämpningsmedel bör man välja ekologiska produkter. Dessa produkter får inte ha behandlats med bekämpningsmedel och man får inte ha använt konstgödsel för att få dem att växa snabbare. Vad gäller kött så finns det regler som styr hur djuren ska ha det medan de växer upp. De ska t.ex. få ha möjlighet att vara utomhus och det mesta av fodret de äter ska ha odlats på den egna gården. Vill man ha ett miljötänk när man handlar mat bör man också tänka på var maten kommer ifrån och hur den produceras. En del mat fraktas långa sträckor innan den hamnar på ditt bord och ju längre sträcka en matvara har transporterats desto mer utsläpp blir det från olika transporter. Saker vi använder En av ekosystemtjänsterna handlar om att vi från naturen kan ta vatten, mat och de råvaror som vi använder för att bygga hus, tillverka kläder och andra prylar som vi använder i vår vardag. För att resurserna på vår jord ska räcka till är det viktigt att vi går tillbaka till naturen igen i olika kretslopp eller att de på något annat sätt kan återvinnas. Om du har ätit ett päron och kastar skruttet i naturen bryts den snabbt ner och kan tas upp i naturens kretslopp igen. Om du däremot kastar en spik på marken tar det lång tid till dess att den är nedbruten och har återgått till kretsloppet. Även konstgjorda material som t.ex. plast är svårt att byta ner i naturen.
När saker och material inte hyfsat snabbt återgår i olika kretslopp kan det bli brist på olika ämnen och råvaror och det bildas avfall, sopor. I många länder finns det enorma sopberg där mycket värdefulla råvaror ligger. Under de senaste 20 åren har resurserna i våra sopor uppmärksammats allt mer. Istället för att bara slänga allt på en soptipp sopsorterar de flesta och lämnar in saker för återvinning. På så sätt kan man återvinna material utan att de ska gå tillbaka till det naturliga kretsloppet vilket innebär en stor energivinst. Vill man vara miljömedveten ska man alltså återvinna de saker som man inte längre behöver men man bör också tänka på vad vi köper och varför. Köper vi saker som är tillverkade långt bort kräver de transporter som leder till utsläpp. Man kan också fundera på varför man köper sakerna, är det för att man vill ha nytt eller för att man verkligen behöver dem? Ekologiska fotavtryck När man pratar om hur mycket vår jord påverkas av det vi gör, pratar men om ekologiska fotavtryck. Ett ekologiskt fotavtryck visar hur stor yta som krävs för att ta fram allt vi konsumerar och för att ta hand om avfallet som bildas. Sverige ligger idag högt upp på listan över hur stort fotavtryck vi gör per person. Vi i Sverige behöver alltså tänka på vad vi förbrukar för att vårt jordklot ska räcka till alla människor som bor där. Vad kan man göra själv? När man läser om miljöförstöring och om att resurserna på vårt jordklot inte räcker till är det lätt att känna sig maktlös. Det är lätt att känna att det man själv kan påverka inte kan göra mycket skillnad. Fast så är det inte. Om många människor tar sitt ansvar för vårt jordklot som kommer det tillsammans att ge en enorm effekt. Här kommer en lista med några exempel på vad man själv kan tänka på i vardagen för att minska på sitt ekologiska fotavtryck: - Minska bilåkningen och ta cykeln istället när det är möjligt. - Kompostera eller återvinn matavfall så kan det omvandlas till ny energi. - Handla inte mer saker än de du behöver.
- Släng inte saker du inte längre vill ha utan sälj dem eller skänk dem till någon som vill ha dem. - Köp mer ekologisk mat. Om fler kunder efterfrågar varor som är odlade utan gifter kommer det tillslut bara odlas sådana eftersom inget annat efterfrågas. - Odla själv dina grönsaker eller köp närproducerade som är producerade på ett miljövänligt sätt. - Använd en energikälla som är miljövänlig för att värma upp ditt boende. - Sänk värmen någon grad i ditt hus och ta istället på en extra tröja om du fryser. - Använd egna återanvändningsbara kassar när du handlar och tacka nej till kassar i affärer om du redan har en som du kan stoppa ner det du köpt i. - Ta inte mer än vad du behöver eller vill ha, kan gälla servetter på restaurangen, mat i skolmatsalen, toapapper när du har kissat, tvål när du tvättar händerna.