Högskolekvalitet 2011. Mikaela Almerud, Greta Hjortzberg och Patrick Krassén April 2011

Högskolekvalitet 2011 Mikaela Almerud, Greta Hjortzberg och Patrick Krassén April 2011

Innehåll 1 Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning...3 Vad karaktäriserar svenska studenter?... 4 Genomströmning... 4 Därför gör vi Högskolekvalitet.... 6 Vad är högskolekvalitet?... 7 Vilka vänder sig Högskolekvalitet till?... 7 Metod....8 Kvalificerade jobb som resultatmått... 8 Vad händer efter examen... 9 Kvalificerat jobb...16 Samverkan ger kvalificerat jobb snabbare och till bättre lön...25 Samverkansrankingen...25 Avslutande reflektioner... 27 Källförteckning.... 29 Appendix A enkät... 30 Appendix B Metodbeskrivning.... 40 Appendix C tabeller över sysselsättning inom olika ämnesområden... 43 Appendix D undersökta samverkansformer... 49

Sammanfattning 2 Sammanfattning Tillgången på kompetens är en av de allra viktigaste resurserna för svenska företags konkurrenskraft. Men det är inte främst fler utbildade personer som löser företagens kompetensförsörjning utan det är personer med rätt utbildning och kompetens som behövs. Idag har många företag stora problem med att hitta medarbetare. En av de vanligaste orsakerna är att man inte hittar personer med rätt utbildning. Ur ett kompetensförsörjningsperspektiv är högskolorna och universiteten en av företagens allra viktigaste leverantörer. Svensk tillväxt och konkurrenskraft är därför beroende av en högre utbildning av högsta kvalitet som ger goda resultat. Men vad är då resultat? s utgångspunkt är att all utbildning, oavsett nivå, ska ha som huvudfokus att leda till jobb och därmed bidra till samhällsnytta. Sverige tillhör ett av de länder i världen som lägger mest resurser på utbildning sett som andel av BNP. Ur det avseendet borde Sverige ha en utbildning i toppklass. Det har vi inte. Årets upplaga av högskolekvalitet visar att bara sex av tio har ett kvalificerat jobb ett år efter examen. För de övriga fyrtio procenten är framtiden oviss och besvikelsen bland studenterna stor då den investering de gjorde i sin utbildning inte gav det utfall de förväntade sig. Drygt var tredje student uppger att de skulle välja en annan utbildning om de fick chansen att välja om efter examen. Skillnaderna i vilka förutsättningar studenter ges för ett kommande arbetsliv under sin utbildning är oacceptabelt stora. De studenter som klarar sig bäst efter examen är de som gått utbildningar med en god samverkan med arbetslivet. För femte året i rad kan vi konstatera att samverkan i högre utsträckning leder till att nyexaminerade får kvalificerade jobb, snabbt efter examen och till en högre lön. En god samverkan i utbildningen: Ökar oddset att få ett kvalificerat jobb med 87 procent Ökar oddset att få ett jobb inom tre månader med 71 procent Leder till i genomsnitt 2,1 procent högre ingångslön per månad för examinerade på grundnivå. Det motsvarar 479 kr. En examen på avancerad nivå leder till i genomsnitt 3,8 procent högre lön, vilket motsvarar 867 kr Men trots att samverkan gång på gång identifieras som ett framgångsrecept för att öka matchning mellan tillgång på högutbildad kompetens och arbetsmarknadens efterfrågan på kompetens, brister många utbildningar i detta avseende. Samverkan har förvisso förbättrats de senaste åren, men fortfarande har allt för många utbildningar har en ytterst liten eller ingen samverkan alls. Och variationerna är stora. Blivande studenter måste ges tillgång till information om vilka förutsättningar olika utbildningar ger både i form av samverkan i utbildningarna men också för jobb. Den högre utbildningen kostar årligen ca 30 miljarder kronor. Det är en stor samhällelig investering som det förväntas avkastning på, inte minst i form av ökad produktivitet. En ökad samverkan ökar oddset för det genom att fler kommer ut i kvalificerade jobb, snabbt efter examen. Samtidigt underlättas företagens kompetensförsörjning. Men en ökad matchning mellan utbildning och arbetsliv kommer inte att ske av sig själv. Det kräver incitamentsstrukturer och att resultat mäts i termer av hur väl utbildningarna lyckas skapa kurrenskraftiga individer som får kvalificerade jobb snabbt efter examen. Det kräver ett jobbperspektiv vid utvärderingen av den högre utbildningen. Det perspektivet saknas idag.

Inledning 3 Inledning Den svenska konkurrenskraften och tillväxten är beroende av en högre utbildning av högsta kvalitet som ger goda resultat. Men vad är resultat? s utgångspunkt är att all utbildning, oavsett nivå, ska ha som huvudfokus att leda till jobb och därmed bidra till samhällsnytta. Sverige tillhör ett av de länder i världen som lägger mest resurser på utbildning sett som andel av BNP. Ur det avseendet borde Sverige ha en utbildning i toppklass. Det har vi inte. Årets upplaga av Högskolekvalitet visar att 60 procent av studenterna har kvalificerat jobb ett år efter examen. För fyrtio procent är framtiden mer oviss. Studier från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) visar att de som blir arbetslösa i samband med examen generellt får en 30 procent lägre livsinkomst 1. Denna skillnad tenderar att inte jämna ut sig med tiden på samma sätt som med till exempelvis gymnasieutbildade. För studenter som lagt år av tid och pengar på en utbildning är det självklart olyckligt om utbildningen inte leder till ett jobb som ligger på en högre nivå än vad det skulle gjort utan utbildning. Det blir mycket tydligt i vår undersökning där mer än hälften av de som inte fått kvalificerat jobb uppger att de skulle välja en annan utbildning om de fick chansen att välja om. Parallellt ser vi att företagen har problem att anställa. s rekryteringsundersökning visar att vart femte rekryteringsförsök misslyckas på grund av att företagen inte hittar rätt kompetens. Vartannat företag som försökt att anställa upplever det som svårt eller mycket svårt. En av de vanligaste orsakerna är att de inte hittar personer med rätt utbildning, något som 61 procent av företagen uppger som orsak. 2 Sverige har alltså en betydande matchningsproblematik. Högutbildade har svårt att hitta jobb samtidigt som företagen har svårt att hitta nya medarbetare. Troliga orsaker till detta är att: Unga inte väljer utbildningar som efterfrågas på arbetsmarknaden Unga ser utbildning som konsumtion snarare än investering, vilket är vanligt i länder som har låg utbildningspremie (vilket Sverige har) Utbildningarna brister i kvalitet, inte minst vad gäller samverkan med näringslivet Utbildningarna brister i relevans och aktualitet, vilket kan bero på en bristande dialog mellan akademi och arbetsliv Svenska studenter presterar allt sämre resultat Om inte dessa negativa tendenser hejdas, riskerar vi att få en ökande andel överutbildade, samtidigt som företag drivs ut från Sverige till länder där det är lättare att hitta välutbildad arbetskraft som matchar de kompetensbehov som finns. Båda dessa scenarion kommer innebära starkt negativa konsekvenser för svensk konkurrenskraft och tillväxt. 1 Gartell, Marie. Har arbetslöshet i samband med examen från högskolan långsiktiga effekter? IFAU, Rapport 2009:8 2 Att söka men inte finna s rekryteringsenkät 2010

Inledning 4 Vad karaktäriserar svenska studenter? Högskolenybörjarna i Sverige är betydligt äldre än i övriga länder. Bara Island har en högre nybörjarålder. 2007 var den genomsnittliga medianåldern för nybörjare 20 år. I Sverige var den 22 år. Sverige har en etableringsålder 3 på 28 år (27 för män och 29 för kvinnor) vilket är den högsta i världen. Etableringsåldern har skjutit i höjden de senaste decennierna. I början av 1990-talet var den 21 år. Att allt fler börjar jobba allt senare är synnerligen problematiskt. Idag är det fler som inte jobbar än som gör det. Samtidigt innebär den demografiska utvecklingen och vår livsstil att allt fler behöver försörjas genom välfärdssystemen. För att återupprätta balansen behöver fler komma ut i jobb, tidigare än vad de gör idag. Sverige har dessutom bland världens mest skuldsatta studenter, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att Sverige har ett av världens mest generösa studiestödssystem. Det finns generellt ett samband mellan skuldsättning och låg utbildningspremie, vilket Sverige är ett exempel på. Studenter tenderar då i högre grad att se utbildning som något som konsumeras snarare än en investering. Det innebär ett stort antal felval bland studenter och att man kanske tar överdrivet lång tid på sig att slutföra sin utbildning. Sammantaget kan detta tolkas som att vi har effektivitetsproblem i den högre utbildningen. Genomströmning Ett sätt att bedöma effektiviteten i den högre utbildningen är att titta på genomströmningen. Relativt andra OECD-länder har Sverige en låg genomströmning. När man mäter genomströmning tittar man på bland annat följande mått: Studietid Prestationsgrad Studieuppehåll och studieavbrott Antal examina Etablering på arbetsmarknaden Inte på ett enda av dessa effektivitetsmått utmärker sig Sverige positivt, snarare tvärtom. Studietid Genomsnittsstudenten tar sex år på sig att genomföra en fyraårig högskoleutbildning. Studietiden är egentligen inte avsevärt högre än OECD-genomsnittet, men resulterar i högre examensålder i Sverige eftersom vi börjar studera sent internationellt sett. Delvis kan detta förklaras av att varje student påbörjar i snitt 1,7 utbildningsprogram 4. Många studenter väljer alltså om efter att de redan påbörjat ett studieprogram. Detta fördröjer studie tiden och gör att ett stort antal studenter skuldsätter sig i onödan. Värt att notera är att de studenter som går yrkesinriktade högskoleprogram i större utsträckning blir klara med sina studier inom avsatt tid. Studietiden kan också förlängas av att nyexaminerade inte hittar jobb och därför pluggar vidare i väntan på ett första jobb. Årets Högskolekvalitet visar att så är fallet för var femte student, vilket kan ses som ytterligare ett tecken på matchningsproblemet. 3 Etableringsåldern är när tre fjärdedelar av en årskull etablerat sig på arbetsmarknaden 4 SOU:2009:28, Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt, 2009, Utbildningsdepartementet

Inledning 5 Prestationsgrad Prestationsgraden visar hur många poäng studenterna tar jämfört med hur många poäng de är registrerade för. Högskoleverket undersöker detta kontinuerligt. Den senaste rapporten kom hösten 2010 och visade att prestationsgraden har minskat under den senaste fem läsåren 5. Knappt åtta av tio studenter klarar sina poäng. Studenter inom yrkesinriktade program presterar bättre än de som läser generella program och fristående kurser. Lägst presterar de som läser fristående kurser, där bara en tredjedel av studenterna tar sina poäng. Studieuppehåll och studieavbrott Studier från OECD 6 visar att Sverige har högst avhoppsfrekvens i världen. 45 procent av de som påbörjar en utbildning hoppar av. Även detta måste tolkas som en signal om att många studenter väljer fel utbildning från början och att de därför inte slutför studierna. Att andelen avhopp är så hög innebär onödiga kostnader för såväl studenterna som för lärosätena och staten. Examensfrekvens Examensfrekvensen, det vill säga andelen som tar examen, ligger på ungefär 50 procent. Den är högre bland programstudenter och legitimationsyrken och lägre bland de som läser fristående kurser och generella program. De utbildningar som har höga examensfrekvenser har också en stor andel examinerade med en studietid som motsvarar normalstudietid för examen. Studenter som har en studietid som är lika med normalstudietiden har alltså gått från nybörjare till examen utan studieavbrott. Etablering på arbetsmarknaden Etableringen på arbetsmarknaden handlar om huruvida studenterna är konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden efter avslutade studier. Det är ett viktigt mått eftersom det är detta som talar om huruvida både de examinerade och samhället får avkastning på den investering som gjorts i utbildningen. Det finns olika sätt att mäta etablering. Högskoleverket utgår från offentlig statistik. För att anses vara etablerad ska då följande kriterier uppfyllas: 7 Den examinerade ska vara sysselsatt i november månad det aktuella året enligt den definition som SCB använder i sysselsättningsregistret. Den sammanräknade arbetsinkomsten ska överstiga 181 100 kronor. Inga händelser som påvisar förekomst av arbetslöshet eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte är att betrakta som sysselsättning ska ha förekommit. Arbetslösheten kan vara på heleller deltid och gäller även arbetssökande med tillfällig timanställning. Individen definieras inte som studerande eller utanför populationen. använder en lite annorlunda definition på etablering. Dels förutsätter det ett fast eller tillfälligt jobb, eget företag eller att individen doktorerar ca 1 år efter examen. Dels ska jobbet vara kvalificerat, det vill säga i nivå med utbildningen. 5 Statistisk analys, sjunkande prestationsgrader i högskolan, Högskoleverket, 2010 6 Education at a glance, OECD, 2010 7 Etableringen på arbetsmarknaden examinerade läsåret 2006/07, Högskoleverket, 2010

Inledning 6 tar alltså hänsyn till om de examinerade har ett kvalificerade jobb eller inte, det vill säga om arbetsuppgifternas kompetensnivå motsvarar utbildningen. Denna uppgift går inte att utläsa ur den offentliga statistiken, vilket är en av anledningarna till att årligen gör undersökningen Högskolekvalitet. Jämför man högskolekvalitet med Högskoleverkets etableringsundersökningar finns en intressant korrelation. När vi ser till hur många som har jobb, vilket jobb som helst, har andelen legat relativt konstant omkring 80 procent de senaste åren. I år var andelen 78 procent. Andelen som hade ett kvalificerat jobb, det vill säga arbetsuppgifter som var i kvalifikationsnivå med utbildningen, var i årets undersökning 60 procent. 2010 var andelen 57 procent. Åren dessförinnan 58 respektive 60 procent. När Högskolverket publicerade sin etableringsundersökning i december 2010 visade denna att 80 procent av drygt 43 000 examinerade under läsåret 2006/2007 hade jobb. 75 procent av de som hade jobb hade ett jobb som krävde en högskoleutbildning. Skulle Högskoleverket definiera begreppet etablering om hur många av den examinerade kullen som hade ett jobb som krävde högskoleutbildning skulle andelen således vara 60 procent (43 000*0,8*0,75) alltså exakt samma andel som s undersökning Högskolekvalitet visade samma år. Därför gör vi Högskolekvalitet Sverige har, som vi har visat, en låg genomströmning i den högre utbildningen. Det får negativa konsekvenser för både den enskilde och samhället. Ett sätt att öka genomströmningen är att sporra unga till att göra mer medvetna utbildningsval. Oavsett vad man väljer att studera och med vilket motiv utgår de allra flesta studenter från att deras utbildning ska leda till att de kan försörja sig efter avslutade studier. Därför är det viktigt att de kan undersöka förutsättningarna för att det de vill läsa också leder till jobb. Men idag saknas tillgänglig information om i vilken omfattning olika utbildningar leder till jobb och hur utbildningarna arbetar för att förbereda studenterna för ett kommande arbetsliv. Det är beklagligt. Trots allt uppger en majoritet av landets studenter ökade möjligheter på arbetsmarknaden som en viktig, eller till och med avgörande faktor vid deras val av högre studier. I konkurrensen om jobben blir jobbfrågan allt viktigare för studenter. En nyligen gjord undersökning, Eurostudent, visar att möjligheten till jobb för första gången är ett viktigare motiv för högre studier än den personliga utvecklingen 8. Det finns en ökad medvetenhet om att det idag inte räcker att ha en utbildning utan att det krävs rätt utbildning för att vara konkurrenskraftig på arbetsmarknaden. Mot denna bakgrund gör årligen undersökningen Högskolekvalitet, som undersöker och tillgängliggör information om i vilken utsträckning utbildningar förbereder studenterna för ett kommande arbetsliv genom att samverka med arbetslivet. I den mån det är möjligt att redogöra för hur tidigare studenter lyckats etablera sig på arbetsmarknaden gör vi även det. Ett stort problem här är att många utbildningar examinerar för få studenter för att resultat ska kunna redovisas på utbildningsnivå 9. 8 Rapport 2010:20 R, Eurostudent om svenska studenter i en europeisk undersökning, hösten 2009, Högskoleverket. 9 Studenter tar examen i ett huvudområde. I år omfattas examinerade från 1910 huvudområden på olika nivåer av Högskolekvalitet. Från 17 procent, eller 320 av de 1910 undersökta huvudområdena examinerades fler än 20 personer. Det innebär väldigt små svarsgrupper, om de överhuvudtaget går att redovisa.

Inledning 7 anser att den typ av granskning som görs i Högskolekvalitet borde göras av lärosätena själva och av ansvariga statliga myndigheter. Utbildning måste kunna granskas, utvärderas och jämföras, för att kvaliteten i utbildningen ska kunna säkerställas. Resultaten måste vara lättillgängliga och jämförbara för blivande studenter och kommuniceras tydligt. I sådana utvärderingar bör också ingå att granska hur väl utbildningssystemet bidrar till att underlätta kompetensförsörjningen, alltså både att de examinerade får jobb efter examen och att arbetsgivare hittar rätt utbildad kompetens. Vad är högskolekvalitet? Högskolekvalitet syftar till att visa hur högskoleutbildningar samverkar med arbetslivet. Anledningen att vi vill visa just samverkan med arbetslivet är att samverkan leder till jobb. Detta har genom åren konstaterats av en rad aktörer så som Högskoleverket (HSV), Riksrevisionen (RiR), Statens offentliga utredningar (SOU) och akademikerförbundet SACO. Under de fem år som Högskolekvalitet genomförts har vi kunnat visa på flera argument för ökad samverkan. Bland annat blir studenter som upplevt god samverkan, det vill säga arbetslivskontakt under utbildningen, mer attraktiva på arbetsmarknaden. En god samverkan mellan arbetslivet och utbildningarna gör det avsevärt lättare för studenter att: få kvalificerade jobb få jobb snabbt efter examen få en högre ingångslön Resultaten från Högskolekvalitet presenteras på webbplatsen www.hogskolekvalitet.se. Här presenteras information om utbildningarnas samverkan och jobbstatistik samt länkar till exempel från företag, lärosäten och studenter. Man kan även räkna ut sin förväntade livslön för en viss utbildning. Genom sökfunktionen kan användaren söka utbildningar utifrån ämne, huvudämne och lärosäte för att se vilka utbildningar som erbjuds och hur bra dessa är på att samverka med arbetslivet jämfört med varandra. Dessutom redovisas nyexaminerades etablering. Man kan fritt jämföra både mellan och inom olika ämnen och lärosäten. Det går som mest att jämföra fyra utbildningar åt gången, och genom topplistorna kan man sortera utbildningarna utifrån olika kriterier, beroende på vad man själv tycker är viktigt. Man kan också läsa mer om olika utbildningars samverkansaktiviteter. Webbplatsen ger också en bild över hur studenter som examinerats föregående år i det huvudområde ett utbildningsprogram ger en examen i lyckats på arbetsmarknaden. Har de jobb ett år efter examen och hur snabbt gick det att få det första jobbet? Vilken lön fick de? Är jobbet kvalificerat? Vilka vänder sig Högskolekvalitet till? Den primära målgruppen för undersökningen Högskolekvalitet är blivande studenter, som genom hemsidans sökfunktion ska kunna jämföra olika utbildningar, vilken sorts samverkan med arbetslivet de har, och en indikation om vilka jobbmöjligheter olika utbildningar ger. Undersökningen vänder sig också till verksamma i högskolevärlden där vi vill visa för dem vilka utbildningar som lyckas bra på vilka områden och varför. Därigenom kan ansvariga för andra utbildningar få tips och inspiration om hur de kan bli bättre på att samverkan med arbetslivet under utbildningen.

Inledning 8 Metod Studien baseras på: Enkätsvar från ansvariga för 944 program vid universitet och högskolor. Telefonintervjuer med ca 8096 studenter som tagit examen mellan 1 juli 2009 och 31 juni 2010. Samverkansenkäten och telefonintervjuerna har genomförts av Novus Opinion respektive Joblink Norden AB på uppdrag av. Vilka utbildningar omfattas av studien? Årets Högskolekvalitet undersöker samtliga program som inte syftar till legitimationsyrken. Till dessa räknar vi även läraryrket som kommer att bli ett legitimationsyrke. För en mer omfattande metodbeskrivning hänvisar vi till Appendix B Metodbeskrivning. För en mer omfattande beskrivning om undersökta samverkansformer och vad de innebär hänvisas till Appendix D undersökta samverkansformer. Enkäterna som ligger till grund för undersökningen återfinns i Appendix A och Appendix E. Kvalificerade jobb som resultatmått Som tidigare nämnts granskar andra aktörer, exempelvis Högskoleverket, utbildningar utifrån huruvida de leder till jobb eller inte. Det är intressant att titta på hur många som får jobb efter examen, men det säger inte så mycket om kvaliteten i den högre utbildningen. En person som lägger ner flera år på studier, och därmed både går miste om potentiell arbetsinkomst under tiden och dessutom ofta belånar sig, förväntar sig rimligen att få något tillbaka för denna investering. Och visst, akademiker får lättare jobb men om det är jobb de hade kunnat få utan utbildningen, eller med en kortare utbildning, finns det ett problem med överutbildning. Överutbildning driver upp utbildningskraven även för mindre kvalificerade jobb, vilket strukturellt missgynnar både de som efter gymnasiet hellre väljer att gå till arbetslivet direkt istället för till högskolan, och de med högre utbildning som kommer ut i arbetslivet när de är både äldre och mer skuldsatta än de hade behövt vara. I rapporten Vad är lagom? konstaterar SACO att ca en tredjedel av arbetskraften är överutbildad. 10 Det ska klargöras att vi med undersökningen inte menar att kvalificerade jobb är den enda faktorn som bör mätas för att granska högre utbildnings kvalitet. Det är dock en viktig faktor, som i dag inte tas hänsyn till i kvalitetsutvärderingar, trots att det en resultatfaktor, som går att mäta på ett mer handgripligt sätt än de processfaktorer som traditionellt sett mätts när man utvärderat den högre utbildningen. 10 Vad är lagom? En kunskapsöversikt av under- och överutbildning, maj 2010, Saco. http://www.saco.se/upload/dokumentarkiv/skrifter/2010_%20vad_ar_lagom_.pdf

Inledning 9 Vad händer efter examen Högskolekvalitets definition av sysselsatt är att individen ska ha en heltids- eller visstidsanställning, doktorandtjänst eller vara egenföretagare vid mätpunkten som är ca ett år efter examen. Gruppen övrigt innehåller bland annat föräldralediga som inte har en anställning, sjukskrivna eller examinerade som av någon anledning inte anser sig tillhöra något av alternativen tillsvidareanställd, visstidsanställd, studerande, doktorand, eller arbetssökande. Diagram 1. Vad händer bland examinerade på grund- respektive avancerad nivå efter examen 100 % Hur går det efter examen? 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % Avancerad nivå Grundnivå 30 % 20 % 10 % 0 % Sysselsatta Studerande Arbetssökande Övrigt En klar majoritet har ett jobb ett år efter examen. 78 procent har en tillsvidare- eller visstidsanställning, doktorandtjänst eller är egenföretagare. 88 procent av de som har en examen på avancerad nivå har ett jobb. Motsvarande andel för de som examinerats på grundnivå är 69 procent. Den lägre andelen förklaras av att 20 procent av de som har en examen på grundnivå väljer att studera vidare på avancerad nivå. Samtidigt har de här personerna valt att ta ut sin examen vilket är ett tecken på att de har haft för avsikt att söka jobb, eller söker jobb parallellt med sina studier. Skillnaderna i är dock stora mellan både olika utbildningar och lärosäten.

Inledning 10 Humaniora 100 % Examinerade i Humaniora 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % Sysselsatta Studerande Arbetssökande Övrigt 20 % 10 % 0 % Avancerad nivå Grundnivå Andelen arbetssökande inom gruppen utbildade i humaniora är hög. Vid Göteborgs universitet och Linköpings universitet är var femte examinerad på avancerad nivå arbetssökande. Vid högskolan i Borås var fjärde. Genomsnittet arbetssökande är 7 procent för de som examinerats i humaniora på avancerad nivå och 9 procent för de som utbildats på grundnivå. Var tredje examinerad skulle med facit i hand välja en annan utbildning. Två tredjedelar uppger att förberedelsen för arbetslivet i form av samverkan i utbildningen har varit dålig eller mycket dålig. Drygt var tredje av dem som jobbar uppger att utbildningen inte har betydelse för att de skulle få jobbet. Här är det inga skillnader mellan examinerade på grund respektive avancerad nivå. Många gånger handlar det om att man, i väntan på rätt jobb, känt sig tvungen att ta ett jobb man är överkvalificerad för, eftersom man måste kunna försörja sig. Detta blir ännu mer tydligt då man ser att en trots allt ganska hög andel väljer att fortsätta studera, även efter att de tagit ut en examen på avancerad nivå.

Inledning 11 Konstnärliga ämnen 100 % Examinerade i konstnärliga ämnen 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % Sysselsatta Studerande Arbetssökande Övrigt 20 % 10 % 0 % Avancerad nivå Grundnivå Gruppen arbetslösa är relativ låg bland dem som har examinerats i konstnärligt ämne på avancerad nivå. Andelen företagare är i genomsnitt 29 procent vilket är den högsta andelen bland alla undersökta områden. Hälften av de som svarat från Göteborgs universitet är egna företagare. Var femte examinerad på avancerad nivå och var tredje examinerad på grundnivå skulle valt att inte läsa samma utbildning igen om de fick chansen. Examinerade inom konstnärliga ämnen är dock mer nöjda än de som examinerats i humaniora. Examinerade i den här kategorin uppger i högre utsträckning än andra att arbetslivskopplingen och samverkansinslagen i utbildningen varit bra. Ungefär hälften anser att utbildningen förberedde dem för arbetsmarknaden. Gruppen har dock svårt att etablera sig ändå eftersom efterfrågan på den här typen av kompetens på arbetsmarknaden är begränsad.

Inledning 12 Naturvetenskap 100 % Examinerade i naturvetenskap 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % Avancerad nivå Grundnivå 30 % 20 % 10 % 0 % Sysselsatta Studerande Arbetssökande Övrigt Examinerade i naturvetenskap tillhör en grupp som har relativt svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, även om skillnaderna mellan olika hvudområden inom gruppen är stora. Andelen arbetslösa är hög. 9 procent på både grund- och avancerad nivå. Efter grundnivå väljer dessutom flera att studera vidare på grund av att de inte får ett jobb. Var fjärde examinerad på avancerad nivå och lika stor andel examinerde på grundnivå menade att utbildningen haft lite eller ingen betydelse för första jobbet efter examen. Många har jobb de anser sig vara överkvalificerade för. 67 procent av de exminerade på avancerad nivå uppger att kontakten med arbetsmarknaden var dålig eller mycket dålig. Motsvarande andel bland de som examinerats på grundnivå är 63 procent. 30 procent av respondenterna uppger att de skulle valt en annan utbildning om de fick välja om idag. Missnöjet är inte riktigt lika stort bland de som läst på grundnivå där 21 procent skulle välja annorlunda om de hade chansen.

Inledning 13 Teknik 100 % Examinerade i teknik 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % Avancerad nivå Grundnivå 30 % 20 % 10 % 0 % Sysselsatta Studerande Arbetssökande Övrigt Lägst andel arbetslösa hittar vi bland de som är examinerade inom teknikområdet. Här är det också en lägre andel som väljer att studera vidare efter grundnivå. Det korrelerar med en stark efterfrågan på arbetsmarknaden efter tekniker på olika nivåer. Inom den här gruppen hittas också lägst andel som uppger att de skulle välja en annan utbildning om de fick möjlighet. Man är generellt mer nöjd med sina studier och studieval. Examinerade inom teknik är också de som är allra nöjdast av de studenter vi undersökt i fråga om samverkan i utbildningen. Mer än varannan examinerad tyckte att detta hade fungerat bra eller mycket bra. Här var inga större skillnader mellan examinerade på olika nivåer. 95 procent av de på avancerad nivå och 85 procent av de som examinerats på grundnivå uppgav att utbildningen var en förutsättning för det jobb de har.

Inledning 14 Juridik och samhällvetenskap 100 % Examinerade i samhällsvetenskap 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % Avancerad nivå Grundnivå 30 % 20 % 10 % 0 % Sysselsatta Studerande Arbetssökande Övrigt Samhällsvetarna är en bred grupp och variationerna inom denna kategori är stora. Totalt uppger 80 procent att utbildningen hade liten eller ingen betydelse för att de skulle få det jobb de har ett år efter examen. Var fjärde student skulle valt en annan utbildning om de fick välja om efter examen. Mest nöjda är de som läst ekonomi eller juridik. Minst nöjda är de som läst sociologi och statsvetenskap. Var femte som examinerats på grundnivå fortsätter att studera på avancerad nivå. Flera av dessa söker jobb parallellt med sina studier. Totalt anser 45 procent att samverkan fungerat i utbildningen. Inom denna grupp hittar vi dock stora skillnader varför det är svårt att dra några slutsatser.

Inledning 15 Vård, medicin och omsorg 100 % Examinerade i vård 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % Avancerad nivå Grundnivå 30 % 20 % 10 % 0 % Sysselsatta Studerande Arbetssökande Övrigt I gruppen vård har vi inte med sjuksköterskeutbildningen, sjukgymnastutbildningen eller psykologutbildningen. Examinerade som ingår i den här gruppen har företrädesvis en examen i rehabiliteringsvetenskap, arbetsterapi, dietik eller hälsovägledning av något slag. Andelen som har ett jobb är relativt hög. 94 procent av dem som har en examen på avancerad nivå och 78 procent av dem som har en examen på grundnivå. Dock har var femte ett jobb där de anser att utbildningen hade mindre betydelse för att de skulle få. De examinerade är däremot nöjda med sin utbildning. 95 procent skulle välja om samma utbildning. Inom denna kategori hittar vi också de studenter som är mest nöjda med samverkan i utbildningen. Drygt tre fjärdedelar upplever att kontakten med arbetslivet var god eller mycket god.

Inledning 16 100 % Examinerade i medicin 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % Avancerad nivå Grundnivå 30 % 20 % 10 % 0 % Sysselsatta Studerande Arbetssökande Övrigt Denna grupp innehåller företrädesvis personer som examinerats i biomedicin eller medicinsk biologi. Ungefär fyra femtedelar har jobb ett år efter examen. Så är fallet för 84 procent av de med en examen på avancerad nivå och 76 procent av dem med en examen på grundnivå. En relativt hög andel väljer att fortsätta studera efter examen, även på avancerad nivå, vilket kan tolkas som att det finns svårigheter att etablera sig. Tre fjärdedelar skulle välja om samma utbildning om de fick välja om idag vilket tyder på visst missnöje inom gruppen. Det är dock inget som sticker ut relativt andra grupper. Kvalificerat jobb Resultatet från Högskolekvalitet visar att 78 procent av de examinerade har jobb ett år efter examen. Den andelen ligger väl i linje med vad Högskoleverket kommer fram till i sina etableringsundersökningar. Det inte är acceptabelt att mer än var femte inte har ett jobb ett år efter examen. Det är oroväckande inte minst med tanke på att examinerade, ju längre tid det tar att få sitt första jobb, möter allt större svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Extra oroväckande är det med tanke på den låga genomströmningen i högskolan och den alltjämt stigande etableringsåldern. En mycket viktig aspekt att ta hänsyn till när man diskuterar etablering är vilken typ av jobb de examinerade har. Den investering tre till fem års studier innebär bör resultera i mer än ett jobb, nämligen ett kvalificerat jobb, det vill säga ett jobb med arbetsuppgifter som har en kvalifikationsnivå som kräver den utbildningsnivå den examinerade har. Först då kan individens fulla potential utnyttjas i arbetslivet. Efter flera års högskolestudier är sannolikt också individens förväntningar på jobb som ligger i nivå med utbildningen höga då denne gjort en stor investering. Tyvärr ser det inte ut så för många. Årets upplaga av Högskolekvalitet visar att bara 60 procent av studenterna har kvalificerat jobb ett år efter examen. För fyrtio procent av de examinerade är framtidsutsikterna mer ovissa. Från var tredje utbildning har inte ens 50 procent ett kvalificerat jobb vid mätpunkten. Var sjätte examinerad har ett jobb som de anser sig vara överkvalificerade för ett år efter examen.

Inledning 17 Många studenter byter dessutom jobb flera gånger under det första året efter att de tagit sin examen. Nästan var tredje har haft flera jobb efter examen. Många har inte fått tillräckligt med förberedelse för arbetslivet under utbildningen och tar därför ett mindre kvalificerat jobb för att få nödvändig erfarenhet för att kunna konkurrera om jobben med mer kvalificerade arbetsuppgifter. 100 % Andel i kvalificerade jobb på grundnivå 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % Andel i kvalificerade jobb 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Humaniora Konstnärtligt Medicin Naturvetenskap Samhällsvetenskap Teknik Vård Bas: Högskolekvalitet, andel i kvalificerade jobb på grundnivå 100 % Andel i kvalificerade jobb på avancerad nivå 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % Andel i kvalificerade jobb 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Humaniora Konstnärtligt Medicin Naturvetenskap Samhällsvetenskap Teknik Vård Bas: Högskolekvalitet, andel i kvalificerade jobb på avancerad nivå Generella resultat är intressanta och ger viss uppfattning om hur konkurrenskraftiga nyexaminerade är på arbetsmarknaden. Dock är skillnaderna stora mellan olika utbildningsinriktningar, såväl i andelen som får kvalificerat jobb som lönenivåer.

Inledning 18 Humaniora och teologi etablering Inom Humaniora och teologi är Medie- och kommunikationsvetenskap det ämne som sticker ut mest. Det finns representerat inom i princip hela skalan: 0 88 procent studenter har fått kvalificerat jobb ett år efter examen. Av studenterna som läst Medie- och kommunikationsvetenskap på grundnivå vid Linnéuniversitetet har exempelvis 88 procent fått ett kvalificerat jobb efter examen, medan 0 procent av de som examinerats och tillfrågats i samma ämne vid Malmö högskola fått kvalificerade jobb. Även löneskillnaderna bland de examinerade i Medie- och kommunikationsvetenskap är stora. Examinerade från Mittuniversitetet får 27 176 kronor i månadslön medan examinerade från Högskolan i Halmstad får 21 800 kronor i månaden. Avancerad nivå Lärosäte Andel i kvalificerade jobb Göteborgs Universitet 30% Högskolan i Borås 68% Stockholms Universitet 52% Uppsala Universitet 56% Humaniora Total 54% Bas: Högskolekvalitet, andel i kvalificerade jobb inom humaniora på avancerad nivå Grundnivå Lärosäte Andel i kvalificerade jobb Göteborgs Universitet 38% Högskolan Dalarna 23% Högskolan i Halmstad 50% Högskolan i Jönköping 74% Högskolan i Skövde 67% Karlstads Universitet 46% Linköpings Universitet 55% Linnéuniversitetet 80% Lunds Universitet 44% Mittuniversitetet 68% Stockholms Universitet 29% Södertörns Högskola 48% Umeå Universitet 38% Uppsala Universitet 25% Örebro Universitet 86% Humaniora Total 46% Bas: Högskolekvalitet, andel i kvalificerade jobb inom Humaniora på grundnivå

Inledning 19 Naturvetenskap etablering Inom Naturvetenskap är spridningen mycket stor mellan olika huvudområden och lärosäten. Ämnet Biologi utmärker sig genom att program med specifika inriktningar, som teknik eller medicin, placerar sig bland de utbildningar som i allra högst grad ger kvalificerat jobb efter examen. De biologiprogram med mer generell inriktning placerar sig bland de utbildningar som i allra minst grad ger kvalificerade jobb. De bästa och de sämsta utbildningarna finns oftast på samma lärosäten. Lönebilden skiljer sig stort mellan olika inriktningar inom området biologi. Bioteknik vid Chalmers tekniska högskola ger en genomsnittlig månadslön på 27 019 kronor, medan Biologi vid Linköpings universitet ger 20 250 kronor. Det är stor skillnad i lön mellan examinerade från utbildningar i Naturvetenskap. Studenter som läst Kemiteknik vid Mälardalens högskola har till exempel 28 360 kronor i månaden medan de som läst Molekylärbiologi vid Högskolan i Skövde har i genomsnitt 15 500 i månadslön. Andelen kvalificerade jobb skiljer sig mellan olika lärosäten på de olika nivåerna: Avancerad nivå Lärosäte Andel i kvalificerade jobb Göteborgs Universitet 54% Högskolan i Skövde 0% KTH 73% Linköpings Universitet 52% Lunds Universitet 66% SLU 83% Stockholms Universitet 62% Uppsala Universitet 76% Naturvetenskap Total 71% Bas: Högskolekvalitet, andel i kvalificerade jobb på avancerad nivå Grundnivå Lärosäte Andel i kvalificerade jobb Göteborgs Universitet 17% Högskolan i Skövde 73% Linköpings Universitet 10% Linné Universitetet 67% Lunds Universitet 18% SLU 52% Stockholms Universitet 36% Uppsala Universitet 17% Naturvetenskap total på grundnivå 37% Bas: Högskolekvalitet, andel i kvalificerade jobb på grundnivå

Inledning 20 Teknik etablering Inom Teknikområdet finns både små och stora lärosäten med utbildningar från vilka 100 procent av de som examineras har kvalificerade jobb ett år efter examen. Tre av de fem utbildningar från vilka 100 procent av studenterna fått kvalificerade jobb ligger nära ämnet arkitektur: Fysisk planering vid Blekinge tekniska högskola, Arkitektur vid Lunds universitet och Landskapsarkitektur vid Sveriges lantbruksuniversitet. Anmärkningsvärt inom Teknik är att en avancerad utbildning i betydligt högre grad leder till ett kvalificerat jobb än en utbildning på grundnivå. Skalan är i princip delad så att den övre, det vill säga de som examinerar studenter som får kvalificerade jobb, utgörs av program på avancerad nivå medan den nedre halvan domineras av program på grundnivå. Denna trend ser vi inte i samma utsträckning inom andra utbildningsområden. Även lönen påverkas om studenterna läst avancerad eller grundnivå inom Teknikområdet. Studenter som läst Väg- och vattenbyggnad (samhällsbyggnadsteknik på avancerad nivå) vid Kungliga tekniska högskolan har 32 939 kronor i månadslön medan Datorgrafik (högskoleutbildning) vid Luleå tekniska universitet ger drygt 10 000 kronor mindre, nämligen 21 833 kronor. Avancerad nivå Lärosäte Andel i kvalificerade jobb Blekinge Tekniska Högskola 67% Chalmers Tekniska Högskola 83% Göteborgs Universitet 57% Högskolan Dalarna 18% Högskolan i Borås 55% KTH 76% Linköpings Universitet 84% Lunds Universitet 85% Mittuniversitetet 89% Mälardalens Högskola 63% SLU 96% Uppsala Universitet 85% Teknik total på avancerad nivå 80% Bas: Högskolekvalitet, andel i kvalificerade jobb på avancerad nivå

Inledning 21 Grundnivå Lärosäte Andel i kvalificerade jobb Blekinge Tekniska Högskola 48% Chalmers Tekniska Högskola 56% Göteborgs Universitet 69% Högskolan Dalarna 83% Högskolan i Borås 43% Högskolan i Halmstad 75% Högskolan i Jönköping 62% Högskolan i Skövde 42% Högskolan Väst 72% Karlstads Universitet 80% KTH 53% Linköpings Universitet 74% Linné Universitetet 62% Luleå Tekniska Universitet 27% Lunds Universitet 46% Mälardalens Högskola 56% SLU 63% Uppsala Universitet 61% Örebro Universitet 70% Teknik total på grundnivå 59% Bas: Högskolekvalitet, andel i kvalificerade jobb på grundnivå

Inledning 22 Juridik och samhällsvetenskap etablering Samhällsvetenskapliga området är brett och stort och är det som innehåller störst variationer. Bland de utbildningar som leder till flest kvalificerade jobb inom Juridik och samhällsvetenskap finner vi de stora lärosätena som Uppsala universitet, Göteborgs universitet och Linköpings universitet. Av de studenter som läst Nationalekonomi i Uppsala, Juridik i Göteborg eller Informatik/data- och systemvetenskap vid Linköpings universitet har 93 procent fått ett kvalificerat jobb. Det kan jämföras mot de studenter som läst Internationella relationer i Malmö där endast 10 procent har kvalificerat jobb eller HR-studenterna (beteendevetenskap) vid Linköpings universitet där endast nio procent av kullen uppger sig ha kvalificerat jobb (spridningen inom Linköpings universitet är stor). Jumboplatsen intas dock av studenterna som läst Sociologi vid Luleå tekniska universitet där endast åtta procent anser sig ha ett kvalificerat jobb. Lönebilden reflekterar till stor del möjligheterna till kvalificerat jobb inom Juridik och samhälls vetenskap. Flera program inom ämnen som ger kvalificerat jobb, ex Informatik/data och systemvetenskap och Nationalekonomi, ger också bra lön. Även skillnaderna mellan lärosäten speglar tendenserna för möjligheten till kvalificerat jobb. Program i ämnet Sociologi dominerar de allra sämsta lönepositionerna, med Luleå tekniska universitet på den sämsta platsen med en genomsnittlig månadslön om 18 983. Sett till lönen är skillnaderna även stora mellan grundnivå och avancerad nivå, där den senare generellt ger bättre lön. Avancerad nivå Lärosäte Andel i kvalificerade jobb Blekinge Tekniska Högskola 50% Göteborgs Universitet 73% Handelshögskolan 84% Högskolan i Borås 55% Högskolan i Jönköping 69% Högskolan i Skövde 44% Högskolan Väst 38% Karlstads Universitet 44% Linköpings Universitet 72% Linnéuniversitetet 45% Luleå Tekniska Universitet 59% Lunds Universitet 65% Mälardalens Högskola 62% SLU 74% Stockholms Universitet 73% Södertörns Högskola 50% Umeå Universitet 56% Uppsala Universitet 71% Örebro Universitet 78% Samhällsvetenskap Total 69% Bas: Högskolekvalitet, andel i kvalificerade jobb på avancerad nivå

Inledning 23 Grundnivå Lärosäte Andel i kvalificerade jobb Blekinge Tekniska Högskola 55% Försvarshögskolan 22% Göteborgs Universitet 50% Handelshögskolan 15% Högskolan Dalarna 47% Högskolan i Borås 67% Högskolan i Halmstad 46% Högskolan i Jönköping 58% Högskolan i Skövde 45% Högskolan Kristianstad 60% Högskolan Väst 60% Karlstads Universitet 53% Linköpings Universitet 53% Linné Universitetet 38% Luleå Tekniska Universitet 49% Lunds Universitet 48% Mittuniversitetet 64% Mälardalens Högskola 45% Stockholms Universitet 60% Södertörns Högskola 44% Umeå Universitet 50% Uppsala Universitet 48% Örebro Universitet 65% Samhällsvetenskap Total 52% Bas: Högskolekvalitet, andel i kvalificerade jobb på grundnivå Medicin, vård och omsorg etablering Andelen studenter som får kvalificerat jobb efter examen i ämnet Biomedicin/Biomedicinsk laboratorievetenskap skiljer sig kraftigt mellan olika lärosäten; 91 procent av Lunds universitets studenter men bara 33 procent bland de som examinerats från Högskolan i Skövde. Folkhälsovetenskap är ett ämne som dominerar den nedre halvan av listan över andel studenter som fått kvalificerat jobb; från 42 procent vid Högskolan i Skövde. Övriga program i ämnet ligger ungefär på samma placering men sedan är hoppet stort till jumboplatsen på 18 procent som innehas av Göteborgs universitet. Löneskillnaderna är också stora inom området, men även inom ett och samma lärosäte; Biomedicin på avancerad nivå vid Lunds universitet ger en månadslön på 18 900 kronor medan de som läst Bioteknik i Lund fick 26 653 kronor.

Inledning 24 Avancerad nivå Lärosäte Andel i kvalificerade jobb Högskolan i Skövde 33% Linköpings Universitet 92% Lunds Universitet 91% Uppsala Universitet 92% Medicin Total 79% Bas: Högskolekvalitet, andel i kvalificerade jobb på avancerad nivå Grundnivå Lärosäte Andel i kvalificerade jobb Göteborgs Universitet 65% Högskolan i Jönköping 78% Lunds Universitet 47% SLU 85% Umeå Universitet 56% Uppsala Universitet 63% Medicin total 62% Bas: Högskolekvalitet, andel i kvalificerade jobb på grundnivå Lärosäte Andel i kvalificerade jobb Göteborgs Universitet 53% Högskolan i Jönköping 87% Högskolan i Skövde 42% Högskolan Kristianstad 42% Linköpings Universitet 86% Luleå Tekniska Universitet 58% Lunds Universitet 65% Mittuniversitetet 31% Mälardalens Högskola 38% Umeå Universitet 81% Örebro Universitet 44% Vård Total 61% Bas: Högskolekvalitet, andel i kvalificerade jobb på grundnivå

Inledning 25 Samverkan ger kvalificerat jobb snabbare och till bättre lön En god samverkan i utbildningen ökar sannolikheten för nyexaminerade att få ett kvalificerat jobb, snabbt efter examen och till en högre lön. Utifrån årets etableringsundersökning kan vi se att en god samverkan i utbildningen: Ökar oddset att få ett kvalificerat jobb med 87 procent Ökar oddset att få ett jobb inom tre månader med 71 procent Leder till i genomsnitt 2,1 procent högre ingångslön per månad, motsvarande 479 kr. En examen på avancerad nivå leder till i genomsnitt 3,8 procent högre lön, motsvarande 867 kr Det finns ingen skillnad mellan män och kvinnor vad gäller sannolikheten att få ett kvalificerat jobb, däremot är oddset för ett kvalificerat jobb 30 procent större bland dem som tar examen före 30 års ålder. 11 Sannolikheten att få ett jobb inom tre månader efter examen är 71 procent större om samverkan varit god eller mycket god. Vi kan också för femte året i rad konstatera att en god samverkan leder till mer pengar i lönekuvertet. God eller mycket god kontakt med arbetslivet under utbildning på grundnivå leder till i genomsnitt 2,1 procent högre ingångslön per månad, vilket motsvarar 479 kr. En examen på avancerad nivå leder till i genomsnitt 3,8 procent högre lön, vilket motsvarar 867 kr. 12 Vi kan alltså för femte året i rad konstatera att samverkan ger betydligt bättre karriärmöjligheter. Trots det är andelen studenter som haft sammanhängande perioder av samverkan i utbildningen liten; 12 procent har haft praktik och endast två procent har haft ett fadderföretag under utbildningen. Studenterna sätter heller inte högt betyg på samverkansaktiviteterna; endast 3,5 procent anser att samverkan har varit mycket god. Mer än hälften, 53 procent, upplevde stora brister i arbetslivsanknytning eller samverkan med arbetslivet. Störst chans till kvalificerat jobb har de som utbildats inom områdena teknik och medicin, två områden som traditionellt sett har en tydlig arbetslivskoppling i utbildningen. Det betyder inte att det inte är lika viktigt för humanister och samhällsvetare att samverka med arbetslivet under utbildningen, tvärtom. För de som inte har en tydlig arbetsmarknad efter studierna blir samverkan extra viktig, eftersom samverkan en tydligt positiv inverkan på möjligheten till jobb. Eftersom vi nu vet hur stor betydelse samverkan har för livet efter examen har vi granskat hur utbildningsprogrammen knyter utbildningen till arbetslivet. Resultaten från den undersökningen sammanfattas i s samverkansranking. Samverkansrankingen För att få veta i vilken form och omfattning utbildningarna samverkar med arbetslivet skickade genom Novus Opinion ut en enkät till programansvariga för de utbildningar som ges våren och hösten 2011. utgick ifrån de program som finns i Högskoleverkets databas Studera.nu. Totalt fick vi svar för 944 program som vidare poängsattes efter andelen studenter och antalet timmar som samverkansaktiviteterna omfattar. Genomsnittet för rankingen av samtliga program är 469. 1 är den högst rankade utbildningen och 944 är den sämst rankade. För en mer ingående metodbeskrivning hänvisas till Appendix B. 11 Detta är illavarslande med tanke på etableringsåldern i Sverige är 28 år. 12 Resultaten är justerade för kön, ålder, lärosäte, utbildningsinriktning och utbildningsnivå.

Inledning 26 Resultaten visar att det skiljer sig mycket mellan olika program inom ett och samma lärosäte, men även mellan program inom ett och samma ämnesområde. Det kan därför inte sägas att ett lärosäte är bättre än de andra eller att ett ämne är bättre än något annat. Skillnaderna finns på utbildningsnivå, ett konstaterande vi kan göra för femte året i rad. Samverkan inom utbildningar i humaniora och teologi För området Humaniora och teologi har vi svar från 117 program. Snittrangen för området är 506, alltså klart under snittet för samtliga program som är på 469. Inom gruppen Humaniora och teologi har program i medie- och kommunikationsvetenskap generellt mer samverkan än övriga ämnen. Inom ämnet medie- och kommunikationsvetenskap är det PRprogrammen vid Mittuniversitetet och Högskolan Dalarna som rankas högst. De program som har minst samverkan inom området Humaniora och teologi är spridda mellan olika lärosäten och inom delområdena språk och historisk-filosofiska ämnen. Programmen på avancerad nivå placerar sig något sämre än grundprogrammen. Samverkan inom konstnärliga utbildningar För Konstnärligt område har vi svar från 40 program. Snittrangen för området är 517, alltså klart under snittet på 469 och det område med minst samverkan i utbildningarna. Inom gruppen Konstnärligt område har programmen generellt en spridning över i princip samtliga ämnen som ingår i området. Det finns program som erbjuder mest samverkan inom samma ämne som erbjuder minst samverkan. Vi kan inte heller se några direkta skillnader mellan program på grund- respektive avancerad nivå. Den som står inför ett val av utbildning inom Konstnärligt område bör alltså särskilt undersöka möjligheterna till samverkan. Samverkan inom naturvetenskapliga utbildningar För området Naturvetenskap har vi svar från 137 program. Snittrangen för området är 492, alltså även här under det totala snittet på 469. Inom gruppen Naturvetenskap har program inom bio- och miljöteknik mer samverkan än övriga program, även om vi ser en mycket stor spridning mellan ämnen och lärosäten. Många masterprogram placerar sig sämre inom området, även om trenden inte är lika tydlig som inom exempelvis Konstnärligt område. Även inom detta område är det alltså viktigt att undersöka möjligheten till samverkan vid val av utbildning. Samverkan inom tekniska utbildningar För området Teknik har vi svar från 238 program och är det område med näst flest program i undersökningen. Snittrangen för området är 425, alltså klart över det totala snittet på 469. Inom gruppen Teknik har civil- och högskoleingenjörsprogrammen generellt mer samverkan än masterprogrammen. Ämnesmässigt är spridningen stor även om vi kan konstatera att energi-, bygg- och maskinteknik tenderar att ha mer samverkan i utbildningen än exempelvis miijö- och kemiteknik. Energiteknik är dock ett av de ämnen som har störst spridning inom området Teknik.

Inledning 27 Samverkan inom juridik- och samhällsvetenskapliga utbildningar För området Juridik och samhällsvetenskap har vi svar från 332 program vilket gör området till det med flest program i undersökningen. Snittrangen för området är 469, alltså detsamma som det snittet för samtliga områden. Inom gruppen Juridik och samhällsvetenskap har program inom IT, management och ekonomi generellt mer samverkan än övriga. Vi hittar dock ekonomiprogram bland de sämst rankade inom området. Spridningen är alltså stor mellan ekonomiprogrammen vid olika lärosäten. Program inom ämnet juridik placerar sig relativt högt eller i mitten. Masterprogrammen dominerar den delen av skalan som har minst samverkan. Att undersöka möjligheterna till samverkan vid val av program inom området Juridik och samhälle ter sig alltså extra viktigt. Samverkan inom medicin-, vård- och omsorgsutbildningar För området Medicin, vård och omsorg har vi svar från 47 program. Snittrangen för området är 510, alltså klart under det totala snittet på 469. Inom gruppen Medicin, vård och omsorg har programmen en spridning över i princip samtliga ämnen som ingår i området. Biomedicin är ett ämne som vi finner både i toppen, i mitten och i botten inom området, liksom ämnet arbetsterapi. Vi kan dock notera att master- och magisterprogrammen dominerar skiktet av utbildningar med minst samverkan. Den som står inför ett val av utbildning inom Medicin, vård och omsorg bör alltså särskilt undersöka möjligheterna till samverkan. Observera att undersökningen inte omfattar legitimationsutbildningarna som läkare eller sjuksköterska. Samverkan inom övrigt område För utbildningar i kategorin övrigt område har vi svar från 33 program. Snittrangen för området är 432, alltså över det totala snittet på 469. Inom Övrigt område är det svårt att jämföra ämnesgrupperna, då de är så olika till sin karaktär. Här ryms allt från Flygtrafik till Spa. Spridningen i rankingen inom Övrigt område är stor både mellan ämnen och mellan lärosäten. Vi kan dock se att det är ett stort hopp från de bäst rankade programmen Flygtrafik och logistik samt Officersprogrammet, vilka drar upp snittet, till efterföljande Idrottstränarprogrammet med hälsoinriktning. Avslutande reflektioner Trots att samverkan gång på gång identifieras som ett framgångsrecept för att öka matchningen mellan utbildning och arbetsmarknad ser vi fortfarande stora brister i hur dessa närmar sig varandra. En viss förbättring har skett jämfört med fem år sedan men fortfarande har allt för många utbildningar en ytterst liten eller ingen arbetslivskoppling alls. Få personer kommer ut i kvalificerade jobb. Samtidigt har företagen svårt att hitta rätt kompetens. Vi har ett matchningsproblem. I lågkonjunktur märks matchningsproblemen framförallt som hög arbetslöshet och att var femte rekryteringsförsök misslyckas trots höga arbetslöshetssiffror. I högkonjunktur, då efterfrågan på medarbetare är högre, bidrar matchningsproblemen till bristande effektivitet och produktivitet. Resultatet i bägge fallen blir att Sverige tappar i konkurrenskraft.