ANSÖKAN projektmedel Utveckling av landstingets hållbarhetsarbete Dnr HBN13-018 BESKRIVNING AV INSATSEN Verksamhetens namn: Miljöenheten/Folkhälsocentrum/AMM Kontaktperson: Johan Sundqvist, Miljöchef Insatsens namn: Miljöpåverkan på barn avseende kemikalier och läkemedel Datum för ansökan: 8/10-13 Diarienummer: HBN13-025 Bakgrund och motiv: På den europeiska marknaden beräknas det finnas runt 100 000 kemikalier i omlopp varav 30 000 används dagligen. Oftast kopplas ordet kemikalier ihop med giftiga och hälsofarliga ämnen men alla kemikalier är inte farliga. Det finns dock idag stora kunskapsluckor kring effekten av kemikalierna i vår omgivning vilket kan leda till mycket oro. Kemikaliernas spridning Vi utsätts hela tiden för kemikalier eftersom de finns överallt i vår miljö. Kemikalier finns i många av våra vardagsprodukter, till exempel i textilier, elektronisk utrustning, ytbeläggningar på möbler och golv, i barnens leksaker, i plastkärl och utrustningar inom landstingen. Vi får i oss kemikalier via mat och dricksvatten samt i samband med att varor används eftersom många kemikalier kan läcka från varorna men också via att små partiklar nötts av och smalas i vårt damm. Dessutom sprids kemikalier både när varor tillverkas och när de blir till avfall. Var försiktig! Eftersom endast ett fåtal av de kemikalier som används i samhället har testats med avseende miljö- och hälsoeffekter kan det vara bra att utgå från försiktighetsprincipen. Om vi inte vet hur en kemikalie påverkar människans hälsa ska vi undvika kemikalien så långt det går. Barn är barn och inte små vuxna Eftersom barnens kroppar inte är färdigutvecklade är de mer känsliga för kemikalier än vuxna. Detta gäller speciellt organsystem som fortsätter utvecklas efter födseln, till exempel immunförsvaret och hjärnan. Barn utforskar dessutom sin omgivning genom att smaka och suga på saker. Barn har också
tunn och ömtålig hud. Dessutom andas de snabbare samt äter och dricker mer i förhållande till sin vikt jämfört med vuxna. Insatsens relation till kriterierna: Huvudfokus är miljöperspektivet men med ett tydligt barnrättsperspektiv. I övrigt görs bedömningen att projekten (två delprojekt) uppfyller kriterierna. Övergripande mål: Delprojekt 1 Tanken är att använda samma modell/arbetssätt som genomförts i Örebro Läns Landsting (ÖLL) ii samarabete med Arbetsmiljö Medicinska kliniken (AMM). Här har de arbetat med enkla råd till gravida och småbarnsföräldrar för hur de kan minska exponeringen för kemikalier för fostret och småbarn. Dessa råd ska det informeras om inom primärvården. Dessa är planerade att vara klara december 2013. Råden och materialet bakom är tillgänglig för alla. Ett stort arbete har dock genomförts inom ÖLL för att personalen inom primärvården, barnmorskorna på Barnmorskemottagningarna (BMM) och sköterskorna på Barnavårdscentralerna (BVC) ska känna sig säkra i sin roll att informera om råden. Förslaget är att råden används inom DLL men att arbeta med förankringen av materialet vid BMM och BVC. Delprojekt 2 Eftersom barn är extra känsliga är det viktigt att undersöka deras exponering för kemikalier. Det skulle därför vara av intresse att undersöka olika miljöer som barnen rör sig i. Tänkta miljöer är: - Miljöer inom slutenvården där barn vistas som till exempel neonatal, BB och barnkliniken - Hemmiljö - Förskolor De faktorer som ska kontrollera eller noteras är: - material i byggandena samt installationer - material i möbler - ämnen i apparatur, nålar, slangar med mera som används vid behandling på avdelningar där det är relevant - material i leksaker Efter genomgång av bakgrundsdata för typmiljöerna så ska även analyser av damm från lokalerna genomföras. Vilka ämnen som analyseras styrs bland annat av resultaten från bakgrundsdata. Men fokus på hormonstörande ämnen som bisfenol A och nya kemikalier som perflourerade ämnen är viktigt för att kunna genomföra en riskbedömning. Utifrån dessa två delar genomförs en riskbedömning för berörda kemikalier. Insatsens mål och delmål:
Ökad kunskap avseende miljöpåverkan på barn avseende kemikalier och läkemedel. Effektmål: Minskad negativ miljöpåverkan från kemikalier och läkemedel på barn. Tidplan: Delprojekt 1 Ett år med tänkt projektstart 2014. Delprojekt 2 Tre år med tänkt projektstart 2014. Målgrupp: Delprojekt 1 och 2 Primär målgrupp är barn och föräldrar som vistas inom slutenvården som till exempel neonatal, BB och barnkliniken. Berörda yrkesgrupper och resurser: Delprojekt 1 och 2 Primärt berörs yrkesgrupper inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Metod: Delprojekt 1 Utredning, framtagande av råd och information. Delprojekt 2 Utredning, analys, rapport och redovisning. Organisation: Delprojekt 1 och 2 Projektledningsgrupp representant från Miljöenheten, barnrättsstrateg, berörda inom HSF. Projektutförare blir i båda fallen Arbetsmiljömedicinska kliniken. Uppföljning, kvalitetssäkring: Enligt gängse rutiner. Efter insatsens slut: Bättre kunskaper avseende miljöpåverkan avseende kemikalier och läkemedel på barn, vilket ska leda till mindre negativ miljöpåverkan för barn. Budget: Lönekostnad
Projektbudget Totalkostnad: Delprojekt 1 500.000 kr Delprojekt 2 1.200.000 kr per år under tre år.
Kemikalier i vår omgivning På den europeiska marknaden beräknas det finnas runt 100 000 kemikalier i omlopp varav 30 000 används dagligen. Oftast kopplas ordet kemikalier ihop med giftiga och hälsofarliga ämnen men alla kemikalier är inte farliga. Det finns dock idag stora kunskapsluckor kring effekten av kemikalierna i vår omgivning vilket kan leda till mycket oro. Kemikaliernas spridning Vi utsätts hela tiden för kemikalier eftersom de finns överallt i vår miljö. Kemikalier finns i många av våra vardagsprodukter, till exempel i textilier, elektronisk utrustning, ytbeläggningar på möbler och golv, i barnens leksaker, i plastkärl och utrustningar inom landstingen. Vi får i oss kemikalier via mat och dricksvatten samt i samband med att varor används eftersom många kemikalier kan läcka från varorna men också via att små partiklar nötts av och smalas i vårt damm. Dessutom sprids kemikalier både när varor tillverkas och när de blir till avfall. Var försiktig! Eftersom endast ett fåtal av de kemikalier som används i samhället har testats med avseende miljö- och hälsoeffekter kan det vara bra att utgå från försiktighetsprincipen. Om vi inte vet hur en kemikalie påverkar människans hälsa ska vi undvika kemikalien så långt det går. Barn är barn och inte små vuxna Eftersom barnens kroppar inte är färdigutvecklade är de mer känsliga för kemikalier än vuxna. Detta gäller speciellt organsystem som fortsätter utvecklas efter födseln, till exempel immunförsvaret och hjärnan. Barn utforskar dessutom sin omgivning genom att smaka och suga på saker. Barn har också tunn och ömtålig hud. Dessutom andas de snabbare samt äter och dricker mer i förhållande till sin vikt jämfört med vuxna. Projektförslag 1 Information hur exponering kan minskas för barn och foster Örebro Läns Landsting (ÖLL) har arbetat med enkla råd till gravida och småbarnsföräldrar för hur de kan minska exponeringen för kemikalier för fostret och småbarn. Dessa råd ska det informeras om inom primärvården. Dessa är planerade att vara klara december 2013. Råden och materialet bakom är tillgänglig för alla. Ett stort arbete har dock genomförts inom ÖLL för att personalen inom primärvården, barnmorskorna på Barnmoskemottagningarna (BMM) och sköterskorna på Barnavårdscentralerna (BVC) ska känna sig säkra i sin roll att informera om råden. Förslaget är att råden används inom DLL men att arbeta med förankringen av materialet vid BMM och BVC. Kostnad: 500 000/år i 1 år (KH 10%, konsulter samt omkostnader) Projektförslag 2 Barnhälsoenkät för barns allmänna exponering Socialstyrelsen genomförs vart åttonde år en barnhälsoenkät (0-12 år) i Sverige. I samband med den enkäten kan en förtätning av utskick av frågor göras för att kunna sammanställa en regional bild för olika exponeringar och hälsa. En sådan förtätning vilket genomfördes vid den senaste enkätern 2011 i Sörmland. Rapporter från enkäten har publicerats under 2013 nationellt 1 och även regionalt 2. Om resultaten från föregående rapport går att få kan en rapport skrivas under 2014. Nästa enkät från Socialstyrelsen kommer att skickas ut under 2019 men
en egen enkät med liknande frågor skulle också kunna skickas ut under 2014. Det skulle kunna leda till en skrift om barnens hälsa och allmän exponering i Sörmland. Kostnad, genomgång av befintlig data: 900 000/år i 1 år (anställning av 1 person, bearbetning av resultat, rapportskrivning samt omkostnader) Kostnad, egen regi med utskick: 900 000 miljon/år i 1,5 år (anställning av 1 person, utskick och bearbetning av enkäter, rapportskrivning samt omkostnader) Kostnad, Socialstyrelsen sköter utskick: 900 000/år i 1 år (anställning av 1 person, bearbetning av resultat, rapportskrivning samt omkostnader) Referenser 1. http://ki.se/content/1/c6/16/39/59/mhr2013.pdf 2. http://www.lio.se/pages/199184/regional_barnmilj%c3%b6h%c3%a4lsorapport_2013_web.pdf Projektförslag 3 Hälsoenkät angående tonåringars allmänna exponering Socialstyrelsen genomför även hälsoenkät för vuxna (18-81 år). Tillsammans med enkäten för barn (0-12 år) gör det att vi har ett glapp för en stor del av våra tonåringar i samhället. Eftersom kroppen utvecklas och växer mycket är detta en viktig period att undersöka. Mycket lite är också känt om tonåringars exponering. Exempel på frågor är: - Är tonåringars exponering liknande som för barn och vuxna? - Finns det andra ämnen som de utsätts för? - Hur är deras hälsa? - Hur påverkas hälsan av till exempel kemikalier och buller? En enkät skulle kunna svara på i alla fall delar av de tre första frågorna. Upplägget skulle vara liknande som för barnhälsoenkäten men att den inriktar sig på åldern 13-19 år. Utstick behöver göras själv och en genomgång av frågor måste genomföras. Det är också viktigt att anpassa utskickssätt med mera till tonåringarna för att få så bra svarsfrekvens som möjligt. Kostnad: 1 miljon/år i 2,5 år (anställning av 1 person, målgruppsanalys för förankring av frågor och utskickssätt, utskick och analys av enkäter, samt omkostnader)
Projektförslag 4 Barns exponering för kemikalier Eftersom barn är extra känsliga är det viktigt att undersöka deras exponering för kemikalier. Det skulle därför vara av intresse att undersöka olika miljöer som barnen rör sig i. Tänkta miljöer är: - Miljöer inom slutenvården där barn vistas som till exempel neonatal, BB och barnkliniken - Hemmiljö - Förskolor De faktorer som ska kontrollera eller noteras är: - material i byggandena samt installationer - material i möbler - ämnen i apparatur, nålar, slangar med mera som används vid behandling på avdelningar där det är relevant - material i leksaker Efter genomgång av bakgrundsdata för typmiljöerna så ska även analyser av damm från lokalerna genomföras. Vilka ämnen som analyseras styrs bland annat av resultaten från bakgrundsdata. Men fokus på hormonstörande ämnen som bisfenol A och nya kemikalier som perflourerade ämnen är viktigt för att kunna genomföra en riskbedömning. Utifrån dessa två delar genomförs en riskbedömning för berörda kemikalier. Kostnad: 1,2 miljon/år i 3 år (anställning av 1 person, kemiska analyser, rapportskrivning samt omkostnader) Projektförslag 5 Långtidsstudie för att studera kemikaliers påverkan på barnshälsa Vid Karlstad Universitet och i Landstinget i Värmland genomförs för närvarande studien Selma 1. I studien tittar man på kemiska exponeringar för ett antal utvalda ämnen från graviditet och under barnets uppväxt upp till barnet har blivit 7 år. En fokus har varit på exponering i inomhusmiljön. Hälsoeffekter man tittar på är bland annat astma, allergi och autism. Förslaget är ett titta på om en liknande studie kan genomföras i Sörmland utifrån resultaten i Selma-studien. Passande är om studien genomfört tillsammans med Karlstad Universitetet. Kostanden är beroende på hur stort projektet ska göras. Antagna kostnader vid liknande i Värmland: 2 miljoner/år första 4 åren och 1 miljoner/år under 3 år (Arbets och miljömedicin (koordinator), DLL (samordnare inom primärvården), Karlstad Universitet, analyskostnader samt omkostnader) Referens 1. http://www.selmastudien.se/