www.lansstyrelsen.se/kronoberg www.lansstyrelsen.se/jonkoping www.skogsstyrelsen.se Fossil åkermark i Småland Kronoberg, Jönköping
Fossil åkermark i Småland Röjningsrösen med mossa i en typisk småländsk granskog. Foto Jörgen Ludwigsson, Kulturparken Småland AB. Fossil åkermark spår av äldre odling De småländska stenmurarna och odlingsrösena berättar om människans kamp mot stenen under olika tider. I romanen om Utvandrarna skildrar författaren Vilhelm Moberg hur Karl Oskar förgäves söker efter ny mark att odla. Han tog en järnstång och stötte den här och var, och överallt hördes samma klang: sten. Han gick genom hage och äng, i skog och mo, och det klingade mot järnstaken: sten, sten, sten. Mobergs text beskriver 1800-talets Småland, men kampen mot stenen går längre tillbaka i tiden än så. I skogar och hagar finns ofta små stenhögar som kan spegla odlar mödor ända från brons- och järnålder. Högarna kallas röjningsrösen och är de synliga spåren av äldre tiders odling. När marken skulle odlas var stenen i vägen. Den lades upp i rösen som går att se än idag. När odlingen upphörde kom åkrarna att bli betes- eller skogsmark och de små rösena fick ligga kvar. Torv och mossa tog över och växer numera över både åkrar och röjningsrösen. Områdena med röjningsrösen kallas fossil åkermark eller fornåker. De räknas som fornlämningar och är skyddade genom Kulturminneslagen. 1
Fossil åkermark i Småland Fossil åkermark som har bevarats i dagens betesmark. Foto Jörgen Ludwigsson, Kulturparken Småland AB. 2
Fossil åkermark i dagens betesmark. Sannolikt har man odlat här i många omgångar och under lång tid. Foto Jörgen Ludwigsson, Kulturparken Småland AB. Det tidiga jordbruket I södra Sverige började man odla redan under slutet av stenåldern för cirka 6000 år sedan. Det vet man bland annat genom fynd av jordbruksredskap och av förkolnade sädeskorn från den tiden. Det första jordbruket var mycket begränsat och man brydde sig inte om att röja bort någon sten. Från cirka 1800 f. Kr., det vill säga under bronsålder, förändrades odlingen och man började plocka bort sten från åkermarken. Då bildades permanenta spår av odlingen, på samma sätt som lämningar efter gravar, hus och hällristningar har gjort sina avtryck i landskapet. Röjningsrösen är oftast bara någon eller några decimeter höga och vanligen tre till sex meter i diameter. Förhistoriens människor valde att odla där jordarna var bördiga och lätta att bearbeta med hacka och årder. På den här tiden flyttades både gårdar och åkrar med jämna mellanrum. Man röjde ny mark och den gamla användes för betes- eller ängsbruk. På vissa platser har områdena med röjningsrösen blivit väldigt stora. På andra ställen kan områdena vara mindre och ligga som små öar omgivna av våtmarker. Stenröjda åkrar Vi vet inte säkert varför man en gång började stenröja odlingsmarken. En orsak kan ha varit att man började skörda hela sädets strå och inte bara axen. För att underlätta arbetet och för att inte skada redskapen i onödan blev kanske stenröjningen nödvändig. Möjligen var röjningsrösen också en markering mot omvärlden och ett sätt att visa att marken redan var upptagen. 3
Fossil åkermark i Småland Det är inte alltid så lätt att upptäcka röjningsrösen i granskog. Foto Jörgen Ludwigsson, Kulturparken Småland AB. Under den tid som röjningsröseområdena användes, från cirka 1800 f. Kr. och långt fram i historien, vet vi att sätten att odla har skiftat många gånger. Den fossila åkermarken representerar på så sätt inte bara ett enda odlingssystem, utan flera. Trots det har odlingen gett upphov till liknande spår i landskapet. Därför går det inte att titta på röjningsrösen och se hur gamla de är. När man har velat ta upp mer odlingsmark har man gärna återkommit till mark som stenröjts redan tidigare. Nyröjd sten kan ha lagts ovanpå äldre odlingsrösen. På så sätt kan till exempel stora och toppiga torprösen vara betydligt äldre i botten. Historien bortom skogen Fossil åkermark är inte några pampiga fornlämningar på samma sätt som gravar eller gravfält kan vara. Särskilt i skogsmark kan det vara svårt att överblicka lämningarna av den äldre odlingen. Träden och mossan gör det svårt att föreställa sig hur åkrar, ängsmarker, hus och öppna betesmarker en gång samspelat. Trots det finns spåren av ett äldre landskap många gånger bevarade. Ett exempel på spår som kan finnas inom den fossila åkermarken är förhistoriska gravar. I Kronobergs län ligger nära hälften av alla gravar inom eller i direkt anslutning till fossil åker. Andra fornlämningar som man kan se i röjningsröseområden är stenblock med skålgropar. De små groparna som knackats in i stenblock speglar delar av en tankevärld från brons- och järnålder. Skålgroparna är en form av hällristningar och kan troligen kopplas samman bland annat med fruktbarhet och åkerbruk. I Kronobergs län ligger nästan hälften av alla skålgropsblock och andra hällristningar också inom eller i nära anslutning till fossila åkrar. Blandningen av olika spår visar att religiösa aspekter fanns med i alla delar av människans liv. Röjningsrösen, gravar och skålgropsblock syns oftast 4
ovan mark, men i jorden mellan dem kan det finnas andra spår bevarade. Det kan vara fynd av redskap, eller rester av de hus som människorna byggt och bott i. De här spåren speglar andra delar av människans liv och därför räknas inte bara röjningsrösen som fornlämningar utan också marken mellan dem. Arkeologin kan ge kunskap Arkeologer undersöker fornlämningar som ligger både ovan och under jord. I samband med arkeologiska undersökningar kan man ta bort jord över stora ytor och på det sättet se om det finns bevarade spår av till exempel hus och eldstäder. Man kan kartlägga hur de ligger i förhållande till varandra och till det omgivande landskapet. För att få svar på frågorna om när människor började röja odlingssten i ett område, vad de odlade och hur naturen runt omkring såg ut, kan man göra på olika sätt. En vanlig Skålgroparna på stenblocket fylls i med krita. Foto Kulturparken Småland AB. 5
Fossil åkermark i Småland Betesmark vid Sävsjö säteri med röjningsröse och stenvall i förgrunden. Foto Jörgen Ludwigsson, Kulturparken Småland AB. 6
En arkeologisk undersökning av en boplats från järnålder strax söder om Växjö. Runt omkring har det tidigare legat gravar, fossil åkermark och ugnar där man framställt järn. Foto Kulturparken Småland AB. arkeologisk metod är att ta bort ena halvan av ett röjningsröse. Rösets profil kan då tolkas och i jordlagren kan man ta prover för olika naturvetenskapliga analyser. Ofta vill man försöka datera när odlingen började. Det kan i sin tur säga något om hur man utnyttjat landskapet under olika tider. Odlingen föregicks ofta av att man röjde bort vegetation med hjälp av eld. Från dessa bränder kan man hitta kol som kan dateras med hjälp av kol 14-metoden. Ibland tittar man också på sammansättningen av olika trädslag bland kolbitarna. Det kan berätta något om de trädslag som vuxit i området och vilka sorter som verkar ha röjts bort med eld. Genom pollenprover från röjningsrösen kan man få en uppfattning om vad man odlade och hur växtligheten såg ut på platsen. Pollenkorn är mycket beständiga och kan finnas bevarade sedan tusentals år. Genom sitt säregna utseende kan de artbestämmas och räknas i mikroskop. På så sätt kan man få en bild av hur omgivningen såg ut och förändrades under olika tider. Varierande utseende, innehåll och ålder Fossila åkrar finns i hela södra Sverige men de ser olika ut och kan vara olika gamla. I Småland är oregelbundna områden med röjningsrösen den vanligaste formen av fossil åkermark. I de centrala delarna av Kronobergs län dateras dessa områden ofta till yngre bronsålder och äldre järnålder (1100 f.kr. 500 e.kr.), men det finns exempel på både äldre och yngre lämningar. I Jönköpings län är de vanligaste dateringarna från medeltid. Förutom röjningsrösen kan det också finnas andra odlingsspår som till exempel låga vallar av jord och sten. I sydvästra Sverige och i östra Småland finns röjningsröse områden där marken har delats in i breda åkrar eller tegar, så kallade bandparceller. Indelningen är gjord med stenvallar och har fungerat som någon form av brukningsgränser. Att marken delades in på ett så tydligt sätt har sannolikt haft stor betydelse för hur människorna sett på rätten till odling och ägande. 7
Fossil åkermark i Småland Halva röjningsröset har tagits bort och den profil som bildats kan undersökas och dokumenteras. Foto Åsa Alering, Kulturparken Småland AB. 8
Exempel från Sävsjö säteri, Lenhovda, Kronobergs län. Så här kan det se ut när alla röjningsrösen, stenvallar och gravar inom ett område har karterats. Figur från Klang, L. 1980, Kronobergsboken 1979 80. 9
Fossil åkermark i Småland Att studera spår av äldre odling Redan tidigt fanns det historieskrivare och forskare som beskrev röjningsrösen som lämningar efter ett äldre jordbruk. Hit hör till exempel den danske historieskrivaren Saxo Grammaticus från 1200-talet, liksom vår egen Carl von Linné. Trots det har den fossila åkermarken bara räknats som fornlämning i Sverige sedan slutet av 1980-talet. Arkeologer intresserade sig länge mest för gravar, hus och arkeologiska fynd. Det var först när de naturvetenskapliga analysmetoderna blev tillgängliga på bred front som man på allvar kunde börja besvara frågor om den fossila åkermarken. I samband med ett flertal stora väg- och järnvägsprojekt i Sverige kom arkeologer för första gången att undersöka fossil åkermark i större skala. I folkmun De människor som brukat skogsmarker och hagar med fossil åkermark har i alla tider haft sina egna tolkningar av vad stenhögarna har varit. I folkmun har rösena ibland kallats för hackerör. Det berättas om Drottning Hacka som låtit sina arbetare röja åkrar åt henne. En annan populär förklaring från södra Småland har varit att röjningsrösena skulle vara gravar efter de danska soldater som stupat i gränskrigen mellan Sverige och Danmark. En vanlig och ovanlig lämning Fossil åkermark är med sina 3000 platser den största enskilda gruppen fornlämningar i Kronobergs län. Motsvarande förhållande finns i Jönköpings län. Koncentrationen är som högst kring de gamla centralområdena i Värend och Sunnerbo, men i hela Smålands inland är fossil åkermark vanlig. Om man däremot lyfter blicken mot Sverige i stort och inte minst mot norra Europa, är bilden en helt annan. Här har sentida åkerbruk och bebyggelse nästan helt utplånat spåren av den äldre odlingen och andra fornlämningar. I ett europeiskt perspektiv är koncentrationen av fossil åkermark i Småland alltså mycket ovanlig. Tillsammans med lämningarna av gravar, boplatser och hällristningar kan man tala om en unik spillra av bevarade förhistoriska kulturlandskap. 10 Foto Jörgen Ludwigsson, Kulturparken Småland AB
En medeltida gård i Hönshylte När E4:an byggdes om vid Markaryd i början på 2000-talet undersöktes bland annat en medeltida gård med odlingsmark intill. Gården var inte känd före undersökningen utan spåren av den hade legat dolda och bortglömda i 600 år. Det enda som syntes var några röjningsrösen och lite slagg i marken. Genom att använda olika slags undersökningsmetoder och analyser kan vi idag teckna en bild av gårdens historia. I slutet av 1200-talet kom en familj till en skogsbacke söder om Markaryd, inte långt från den dåvarande riksgränsen mellan Sverige och Danmark. Man röjde den täta bokskogen, odlade upp åkrar och byggde ett hus i sydsluttningen av backen. Gårdens åkrar hade formen av regelbundna långsmala åkrar eller tegar. Man hade antagligen mätt ut tegarna redan då man först röjde marken. Precis som många andra gårdar i närheten försörjde man sig inte bara på jordbruk och boskapsskötsel, utan även på att tillverka och sälja järn. Det var inte några nybörjarsmeder som flyttade ut till den här platsen. Analyserna visar att de behärskade konsten att framställa järn och kolstål av olika kvaliteter. Även djuren var viktiga för gårdens försörjning och skogsmarken har antagligen erbjudit goda beten. I det benmaterial som påträffades vid undersökningen fanns bland annat ben av häst. För den som bodde på gränsen mellan Sverige och Danmark och bedrev handel var hästen viktig. Bland de förkolnade växtresterna från huset fanns också havre, ett sädesslag som bl a odlades som foder åt hästar. Tecknad rekonstruktion av hur gården i Markaryd kan ha sett ut under 1200-talet. Figur från Hansson, M. 2008. Det medeltida Småland. Det mesta järnet tog man till marknaden eller till handelsstaden där man köpte eller bytte till sig andra varor. Här köpte man antagligen de lerkärl som man hittade i huset. Keramikanalyser har visat att några av de vackra keramikkärlen som man dukade upp med i skogsgården var tillverkade av en krukmakare i Helsingborg. Gården fanns kvar i 100 eller 150 år innan den övergavs. Kanske var det digerdöden som slog till mot gården i skogen? 11
Fossil åkermark i Småland Att tänka på vid skogliga åtgärder inom fossil åkermark Målsättningen är att kunna bedriva skogsbruk utan att kulturvärden förstörs. När du planerar skogliga åtgärder, tänk på att Om du planerar en åtgärd som berör en fornlämning måste du först söka tillstånd hos Länsstyrelsen enligt kulturminneslagen. I de fall du anmäler en avverkning till Skogsstyrelsen så sänder Skogsstyrelsen den vidare till Länsstyrelsen om fornlämningar berörs. Följande åtgärder inom och invid fornlämningar kräver särskilt tillstånd enligt Kulturminneslagen: markberedning plantering stubbrytning askåterföring skyddsdikning dikesrensning anläggande av skogsbilväg och breddning av befintlig skogsbilväg Information om fornlämningar på din fastighet Du kan ta reda på om det finns fornlämningar på din fastighet. Titta i Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem (FMIS) via FORNSÖK på webben: www.raa.se/cms/fornsok/start.html Du kan även som markägare få information via Skogsstyrelsens hemsida: www.skogsstyrelsen.se/minasidor Tänk särskilt på att: Planera när det är barmark. Då syns fornlämningarna bättre Gör planeringen i god tid innan avverkning Märk ut synliga strukturer såsom röjningsrösen, terrasskanter, åkerhak och diken Det finns ofta gravar inom röjningsröseområden. Planera för manuell utfällning vid känsliga miljöer såsom gravar Om du har svårt att särskilja gravarna från röjningsrösen ska du kontakta Länsstyrelsen Se till att körskador inte uppstår. Avverka när det är bra bärighet (tjäle eller torrt) Anpassa last och körning efter markförhållandena Risa körvägar för bättre bärighet Undvik att köra på snötäckt mark då det är svårt att se fornlämningarna Täck inte över fornlämningar med ris Ta gärna vara på GROT i samband med avverkning Dra inte grovgreniga träd över rösen. Träden rubbar lätt stenarna Lämna inte fröträd på eller invid synliga fornlämningar Plantera gärna utan markberedning direkt efter avverkning Länsstyrelsen kan i vissa fall lämna tillstånd till skonsam markberedning Se till att maskinföraren får tydlig information om fornlämningar som berörs och vilka villkor som gäller i Länsstyrelsens beslut Om du är tveksam kontakta Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen 12
Fossil åkermark i Småland Text: Kulturparken Småland AB Utgivare: Länsstyrelsen i Kronobergs län Hemsida: http://www.lansstyrelsen.se/kronoberg Tryckeri: Elanders Sverige AB Omslagsfoto: Jörgen Ludwigsson, Kulturparken Småland AB ISBN nr: 978-91-89285-28-6 Dnr: 439-1762-11
Avsändare: Länsstyrelsen i Kronobergs län 351 86 Växjö Länsstyrelsen Kronobergs län Besöksadress: Kungsgatan 8 Postadress: 351 86 VÄXJÖ Tel: 0470-860 00 E-post: kronoberg@lansstyrelsen.se Hemsida: www.lansstyrelsen.se/kronoberg Länsstyrelsen Jönköpings län Besöksadress: Hamngatan 4 Postadress: 551 86 JÖNKÖPING Tel: 036-39 50 00 E-post: jonkoping@lansstyrelsen.se Hemsida: www.lansstyrelsen.se/jonkoping Skogsstyrelsen, Kronobergs distrikt Box 7, 351 03 Växjö Tel: 0470-72 61 20 E-post: skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Hemsida: www.skogsstyrelsen.se