OE 24 SM 1301 Kommunernas och landstingens resultat 2012 Preliminära uppgifter från kommunernas och landstingens resultatoch balansräkningar Statement of accounts for the municipalities and county councils 2012. Preliminary data from profit/loss statements and balance sheets I korta drag Kommunernas resultat 2012 Kommunernas resultat före extraordinära poster visar på ett överskott på 14,0 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 4,6 miljarder gentemot år 2011. I resultatet ingår återbetalningen från AFA försäkring med ca 8 miljarder kronor. Årets resultat, som även innehåller extraordinära poster, ökar med 5,2 miljarder, från 9,3 till 14,5 miljarder. För år 2012 redovisar cirka 93 procent av kommunerna positiva resultat före extraordinära poster. Det är en förbättring gentemot år 2011, då 85 procent av kommunerna hade ett överskott före extraordinära poster. Andelen kommuner som har ett resultat på 500 kronor eller mer per invånare ökar också. År 2012 uppgår andelen till 76 procent, jämfört med 2011 då det var 64 procent av kommunerna som redovisade sådana överskott. Landstingens resultat 2012 Landstingen och regionerna redovisade ett samlat överskott på 4,9 miljarder kronor år 2012. Den främsta förklaringen till det stora överskottet är en återbetalning av inbetalda försäkringspremier på cirka 3,0 miljarder kronor. 17 av totalt 20 landsting redovisade positiva resultat. Verksamhetens intäkter ökade med 15,7 procent jämfört med föregående år och uppgick till 47,0 miljarder kronor. Verksamhetens nettokostnader uppgick till 235,1 miljarder kronor vilket innebär en ökning med 3,1 procent från föregående år. Skatteintäkter uppgick till 195,6 miljarder kronor, en ökning med 5,5 procent sedan föregående år. Intäkter från utjämningssystemet och generella statliga bidrag uppgick till 45,6 miljarder kronor, vilket innebär en minskning med 1,4 miljarder kronor. Soliditeten låg på 22 procent, vilket är på samma nivå som året innan. Monica Leonardsson, SCB, tfn 019-17 62 81 Anita Brandt, SCB, tfn 019-17 61 73 Offentlig.ekonomi@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1654-3351 Serie Offentlig ekonomi OE 24 SM 1301. Utkom den 22 mars 2013. URN:NBN:SE:SCB-2013-OE24SM1301_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.
SCB 2 OE 24 SM 1201 Innehåll Statistiken med kommentarer Kommunernas resultat Andelen kommuner med överskott ökar Verksamhetens intäkter och kostnader Skatteintäkter, utjämningssystem och generella statsbidrag Finansiella intäkter och kostnader Kommunernas tillgångar och skulder Soliditeten minskar Stor variation mellan kommunernas balansräkningsposter Landstingens resultat Verksamhetens intäkter och kostnader Skatteintäkter, utjämningssystem och generella statsbidrag Finansnetto Landstingens tillgångar och skulder 3 3 3 4 4 4 4 5 5 6 6 7 7 7 Tabeller 1. Resultaträkning för kommuner 2008 2012, miljarder kronor 2. Balansräkning för kommuner 2008 2012, miljarder kronor 3. Resultaträkning för landsting 2008 2012, miljarder kronor 4. Balansräkning för landsting 2008 2012, miljarder kronor 8 8 8 9 9 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Definitioner och förklaringar Resultaträkning Balansräkning Pensionskostnader och ansvarsförbindelser Så görs statistiken Statistikens tillförlitlighet Bra att veta Annan statistik Primärmaterial och specialbearbetningar 10 10 10 10 10 11 11 11 11 11 12 In English Summary List of tables List of terms 13 13 14 15
SCB 3 OE 24 SM 1201 Statistiken med kommentarer Kommunernas resultat Kommunernas sammanlagda resultat före extraordinära poster 1 uppgick år 2012 till 14,0 miljarder kronor (se tabell 1). Det är en förbättring med 4,6 miljarder kronor jämfört med året innan då kommunernas överskott var 9,4 miljarder kronor. Kommunernas resultat åren 2008 2012. Miljarder kronor, löpande priser. 25 20 15 10 5 0 2008 2009 2010 2011 2012 Resultat före extraordinära poster Årets resultat Årets resultat, inklusive extraordinära poster, uppgick 2012 till 14,5 miljarder kronor. Detta motsvarar en ökning med cirka 56 procent jämfört med året innan, då resultatet slutade på 9,3 miljarder kronor. En av anledningarna till förbättringen är att 2012 fick kommunerna 8 miljarder kronor extra i återbetalning från AFA försäkring, vilken är av engångskaraktär. De extraordinära intäkterna, i vilka till exempel större försäljningar av aktier, anläggningstillgångar och liknande ingår, minskade något 2012 jämfört med 2011. För år 2011 uppgick de till 0,8 miljarder kronor och för 2012 till 0,5 miljarder. Det var endast åtta kommuner som hade extraordinära intäkter. Även de extraordinära kostnaderna minskade med 0,9 miljarder kronor, från 0,9 till 0,0 miljarder. Endast 8 kommuner redovisade extraordinära kostnader. Att summan blir 0,0 beror på att kommunerna rapporterar i tusentals kronor medans redovisningen sker i miljarder kronor. Andelen kommuner med överskott ökar Andelen kommuner som redovisade ett överskott för år 2012 har ökat jämfört med året innan. År 2011 var det 85 procent av kommunerna som redovisade ett positivt resultat före extraordinära poster, motsvarande andel år 2012 var cirka 93 procent. Andelen kommuner som redovisade ett resultat på över 500 kronor/invånare ökar också. År 2011 var det 64 procent av kommunerna som redovisade sådana överskott, för år 2012 är motsvarande andel 76 procent. 1 Eftersom årets resultat också omfattar extraordinära poster, det vill säga poster som inte förekommer varje år, är det resultatet före extraordinära poster som bäst beskriver kommunens löpande verksamhet.
SCB 4 OE 24 SM 1201 Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter ökade, från 114,9 miljarder kronor till 121,9 miljarder kronor. Här ingår återbetalningen från AFA försäkring med cirka 8 miljarder kronor som en förklaring till ökningen. Verksamhetens intäkter finansierade 23 procent av verksamhetskostnaderna år 2012, vilket är på ungefär samma nivå som de fyra föregående åren. Verksamhetens intäkter består främst av taxor och avgifter, försäljning av verksamhet samt hyror och arrenden. I verksamhetens intäkter ingår även realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar och försäljning av exploateringsfastigheter och tomträtter samt jämförelsestörande intäkter, dvs. intäkter som är av engångskaraktär, men inte klassificeras som extraordinära, exempelvis AFA återbetalningen i år 2012. Verksamhetens kostnader ökade under 2012 med 12,6 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning på 2,4 procent jämfört med föregående år. I kostnaden ingår alla externa kostnader för drift av den kommunala verksamheten, som till exempel kostnader för löner, lokaler, köp av varor och tjänster och entreprenader. I verksamhetens kostnader ingår även jämförelsestörande kostnader, dvs. kostnader som är av engångskaraktär men inte klassificeras som extraordinära. Kommunernas verksamheter finansieras till största delen av kommunalskatter, intäkter från utjämningssystemen och generella statliga bidrag. Det var stor variation mellan kommunernas intäkter och kostnader i kronor per invånare. Verksamhetens intäkter varierade från cirka 7 000 kronor/invånare till cirka 37 000 kronor/invånare. Verksamhetens kostnader varierade från cirka 43 000 kronor/invånare till den kommun med högst kostnader som uppgick till ungefär 94 000 kronor/invånare. Skatteintäkter, utjämningssystem och generella statsbidrag Kommunernas sammanlagda intäkter från kommunalskatter, utjämningssystem och generella statliga bidrag uppgick till 438,9 miljarder kronor, vilket är en ökning med cirka 8 miljarder kronor eller 1,9 procent jämfört med föregående år. Kommunernas skatteintäkter, efter att hänsyn tagits till slutavräkningar från föregående år, uppgick till 365,1 miljarder kronor. Skatteintäkterna har ökat med 2,9 procent jämfört med året innan. Skatterna utgör knappt två tredjedelar av kommunernas sammanlagda intäkter. De totala intäkterna från utjämningssystemen och generella statliga bidrag uppgick till 73,8 miljarder kronor vilket är en minskning med 2,0 miljarder sedan 2011. Finansiella intäkter och kostnader De finansiella intäkterna ökade från 11,3 miljarder kronor till 13,1 miljarder kronor. De finansiella kostnaderna minskade, från 10,7 miljarder kronor till 9,7 miljarder kronor. Det medförde att det finansiella nettot förbättrades under 2012 från 0,6 miljarder kronor till 3,4 miljarder kronor. Kommunernas tillgångar och skulder Vid årsskiftet uppgick kommunernas tillgångar till 720,5 miljarder kronor, en ökning med 43,7 miljarder kronor jämfört med året innan (se tabell 2). Det var främst materiella anläggningstillgångar som stod för ökningen. Skulderna, inklusive avsättningar, har under samma period ökat till 369,3 miljarder kronor, en ökning med 28,7 miljarder kronor. Den största delen av skuldökningen beror på att de långfristiga skulderna ökat med 20,1 miljarder kronor. Även avsättningar för pensioner och kortfristiga skulder har ökat, men i lägre grad, ökningen uppgår till 1,1 miljarder totalt för avsättningar och 7,5 miljarder för kortfristiga skulder.
SCB 5 OE 24 SM 1201 Soliditeten minskar Soliditeten, förhållandet mellan eget kapital och tillgångar som är ett mått på kommunernas betalningsförmåga på lång sikt, har försämrats under det senaste året och uppgår till 49 procent. Den högsta nivån under den senaste femårsperioden uppnåddes år 2008, då soliditeten uppgick till 53 procent. Stor variation mellan kommunernas balansräkningsposter Tillsammans utgjorde de materiella inkl. immateriella anläggningstillgångarna omkring hälften av kommunernas tillgångar. De materiella anläggningstillgångarna i kronor/invånare skiljde sig mycket åt mellan kommunerna och varierade från mellan 6 000 kronor/invånare till drygt 82 000 kronor/invånare. Knappt en tredjedel av kommunernas totala tillgångar utgjordes av finansiella tillgångar. Även här var det stora variationer mellan kommunerna. En kommun hade cirka 211 000 kronor/invånare placerade i finansiella anläggningstillgångar, medan sju kommuner hade mindre än 500 kronor/invånare. De långfristiga skulderna uppgick 2012 till 179,9 miljarder kronor, vilket är en ökning med 20,1 miljarder kronor sedan året innan. Även här var variationen stor mellan kommunerna. 17 kommuner redovisade inte några långfristiga skulder alls, medan skuldsättningen för den kommun som hade de högsta långfristiga skulderna uppgick till cirka 92 000 kronor/invånare. Resultat- och balansräkning för enskilda kommuner finns tillgängliga på SCB:s webbplats www.scb.se/oe0107
SCB 6 OE 24 SM 1201 Landstingens resultat Landstingen och regionerna redovisade ett samlat överskott på 4,9 miljarder kronor år 2012. En återbetalning av försäkringspremier för år 2007 och 2008 från AFA Försäkring på cirka 3,0 miljarder är den främsta förklaringen till det stora överskottet. 17 av landets totalt 20 landsting och regioner redovisade positiva resultat. Resultatet 2012 är en förbättring med ungefär 7,4 miljarder kronor jämfört med året innan, då resultatet visade ett underskott på 2,5 miljarder kronor. Jämförelsen påverkas dock både av återbetalningen av försäkringspremierna 2012, samt även av att kalkylräntan vid beräkning av pensionsskulden (RIPS-räntan) sänktes under 2011, vilket innebar en negativ resultateffekt på 5,7 miljarder kronor 2011. Jämfört med 2010 så ligger resultatet 2012 på ungefär samma nivå. Denna jämförelse påverkas av att landstingen 2010 fick tillfälliga konjunkturstöd i form av extra statsbidrag på cirka 3,5 miljarder kronor, vilket påverkade resultatet positivt. Landstingens resultat åren 2008 2012. Miljarder kronor, löpande priser. 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3,0 2008 2009 2010 2011 2012 Resultat före extraordinära poster Årets resultat Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter uppgick till 47,0 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med motsvarande 15,7 procent jämfört med föregående år. Sedan år 2010 har intäkterna ökat med 23,7 procent. I verksamhetens intäkter ingår riktade statsbidrag. I dessa specialdestinerade bidrag ingår bland annat prestationsbunden vårdgaranti, den så kallade kömiljarden, vilken landstingen ska använda till att korta köerna inom den specialiserade vården. Samtliga landsting utom ett fick under 2012 ta del av kömiljarden. Kostnaderna för den årliga löpande verksamheten ökade 2012 och uppgick till 274,2 miljarder kronor. Jämfört med 2011 ökade verksamhetens kostnader med 4,9 procent. Motsvarande ökning mellan åren 2010 och 2011 var 3,9 procent. Nettokostnaderna uppgick till 235,1 miljarder kronor, en ökning på 3,1 procent jämfört med året innan. Ökningen var något lägre jämfört med 2011 då motsvarande ökning mellan 2010 och 2011 var 3,4 procent. Verksamhetens nettokostnad är den kostnad som blir kvar efter att hänsyn tagits till verksamhetsintäkter och avskrivningar. Nettokostnaderna ska finansieras med skatter, generella statsbidrag och finansnetto.
SCB 7 OE 24 SM 1201 Skatteintäkter, utjämningssystem och generella statsbidrag Landstingens intäkter består till största del av skatteintäkter och generella statliga bidrag. Till skillnad från specialdestinerade statsbidrag är de generella statsbidragen inte riktade till någon speciell del av landstingens verksamhet. Samtliga landsting, förutom Stockholms läns landsting, får också intäkter från utjämningssystemet. Stockholms läns landsting är istället nettobetalare i utjämningssystemet. Skatteintäkterna ökade med 5,5 procent jämfört med 2011 och uppgick till 195,6 miljarder kronor. Mellan 2010 och 2011 ökade skatteintäkterna med 3,7 procent. Generella statsbidrag tillsammans med intäkter från utjämningssystemet minskade med 1,4 miljarder kronor och uppgick till 45,6 miljarder kronor. Den största delen av generella statsbidrag utgörs av läkemedelsförmånen som uppgick till 21,4 miljarder kronor. Jämfört med året innan så har bidrag för läkemedelsförmånen minskat med 1,3 miljarder kronor. Finansnetto Finansiella intäkter uppgick till 2,6 miljarder kronor, en ökning med 0,5 miljarder sedan föregående år. Finansiella kostnader minskade med 5,2 miljarder och uppgick till 3,8 miljarder kronor, vilket ger ett finansnetto på -1,2 miljarder kronor. 2011 var finansnettot -6,9, men då påverkades finansnettot av att diskonteringsräntan för beräkning av pensioner sänktes, vilket innebar att räntedelen i pensionskostnaderna ökade som en engångseffekt av sänkningen och gav finansiella engångskostnader på 5,7 miljarder kronor. Landstingens tillgångar och skulder Under 2012 ökade landstingen sina tillgångar med 19,2 miljarder kronor eller 10,7 procent jämfört med 2011. Det är främst omsättningstillgångar och materiella anläggningstillgångarna som bidrar till ökningen. Landstingens tillgångar uppgick vid årsskiftet till sammanlagt 199,5 miljarder kronor. Knappt hälften av landstingens tillgångar utgjordes av materiella och immateriella anläggningstillgångar. Finansiella anläggningstillgångar stod för 12,6 procent av tillgångarna och omsättningstillgångar för 39,3 procent. Förutom anläggnings- och omsättningstillgångar klassas även bidrag till statlig infrastruktur som tillgång i balansräkningen och stod för knappt en procent av tillgångarna. Det sammanlagda egna kapitalet ökade från 39,6 miljarder kronor till 44,6 miljarder kronor. Avsättningar för pensioner inklusive löneskatt ökade med närmare 5,6 miljarder kronor mellan 2011 och 2012. Motsvarande ökning mellan 2010 och 2011 var 11,7 miljarder kronor. Avsättningar för pensioner inklusive löneskatt uppgick 2012 till 62,4 miljarder kronor. Långfristiga skulder ökade med 3,9 miljarder kronor och uppgick till 31,5 miljarder kronor. Soliditeten, som är ett uttryck för landstingens betalningsförmåga på lång sikt, låg på 22 procent, vilket är på samma nivå som året innan. Sedan 2010 har dock soliditeten minskat med 3 procentenheter. Resultat- och balansräkning för enskilda landsting finns tillgängliga på SCB:s webbplats, www.scb.se/oe0107.
SCB 8 OE 24 SM 1201 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1. Resultaträkning för kommuner 2008 2012, miljarder kronor 1. Profit and loss statement for municipalities 2008 2012, SEK billions 2008 2009 2010 2011 2012 Verksamhetens intäkter 107,4 110,1 114,1 114,9 121,9 Verksamhetens kostnader -476,6-486,8-506,7-520,0-532,6 Avskrivningar -15,2-15,7-16,5-16,8-17,6 Verksamhetens nettokostnader -384,4-392,4-409,1-421,9-428,3 Kommunalskatteintäkter 330,6 336,3 342,5 354,9 365,1 Utjämningssystemen o generella statliga 58,2 61,5 76,2 75,8 73,8 bidrag Finansiella intäkter 13,6 12,1 10,1 11,3 13,1 Finansiella kostnader -11,0-6,9-6,1-10,7-9,7 Resultat före extraordinära poster 7,0 10,6 13,6 9,4 14,0 Extraordinära intäkter 1,1 0,1 1,0 0,8 0,5 Extraordinära kostnader -1,9 0,0-0,4-0,9 0,0 Årets resultat 6,2 10,7 14,2 9,3 14,5 2. Balansräkning för kommuner 2008 2012, miljarder kronor 2. Balance sheet for municipalities 2008 2012, SEK billions 2008 2009 2010 2011 2012 Materiella inkl. immateriella anläggningstillg. 283,2 295,5 309,8 326,4 346,0 Finansiella anläggningstillgångar 176,5 179,5 194,1 209,9 208,4 Bidrag till statlig infrastruktur 1-0,7 0,8 1,2 1,3 Omsättningstillgångar 115,7 132,4 127,3 139,3 164,8 Summa tillgångar 575,4 608,1 632,0 676,8 720,5 Eget kapital 303,7 314,1 328,8 336,2 351,2 Avsättningar för pensioner inkl. löneskatt 16,9 18,8 20,7 24,8 26,8 Andra avsättningar 11,7 13,8 16,8 17,3 16,4 Långfristiga skulder 121,4 120,7 128,7 159,8 179,9 Kortfristiga skulder 121,7 140,7 137,0 138,7 146,2 Summa skulder och avsättningar 271,7 294 303,2 340,6 369,3 Pensionsförpliktelser som inte upptagits i balansräkningen inkl. löneskatt 200,8 200,2 204,6 215,9 215,6 1 Från bokslutsåret 2009 kan kommunerna redovisa aktivering av bidrag till statlig infrastruktur under egen post i balansräkningen. Det kan även redovisas som en kostnad i resultaträkningen.
SCB 9 OE 24 SM 1201 3. Resultaträkning för landsting 2008 2012, miljarder kronor 3. Profit and loss statement for county councils 2008 2012, SEK billions 2008 2009 2010 2011 2012 Verksamhetens intäkter 33,6 36,4 38,0 40,6 47,0 Verksamhetens kostnader -234,4-243,8-251,4-261,3-274,2 Avskrivningar -6,5-6,8-7,1-7,5-7,9 Verksamhetens nettokostnader -207,3-214,2-220,6-228,1-235,1 Skatteintäkter 2 171,4 175,7 178,8 185,5 195,6 Utjämningssystemen o generella statliga 38,7 41,0 46,6 47,1 45,6 bidrag Finansiella intäkter 2,0 3,4 1,9 2,1 2,6 Finansiella kostnader -3,9-3,1-2,0-9,0-3,8 Resultat före extraordinära poster 0,9 2,8 4,7-2,5 4,9 Extraordinära intäkter - - - - - Extraordinära kostnader - - - - - Årets resultat 0,9 2,8 4,7-2,5 4,9 4. Balansräkning för landsting 2008 2012, miljarder kronor 4. Balance sheet for county councils 2008 2012, SEK billions 2008 2009 2010 2011 2012 Materiella inkl. immateriella anläggningstillg. 67,8 72,1 78,6 87,1 94,9 Finansiella anläggningstillgångar 14,2 17,7 22,5 27,7 25,0 Bidrag till statlig infrastruktur - 1,2 1,2 1,2 1,2 Omsättningstillgångar 51,5 63,2 63,6 64,3 78,4 Summa tillgångar 133,5 154,1 165,9 180,3 199,5 Eget kapital 34,6 37,4 42,1 39,6 44,6 Avsättningar för pensioner inkl. löneskatt 36,0 41,6 45,2 56,8 62,4 Andra avsättningar 7,4 8,5 9,5 3,4 3,5 Långfristiga skulder 8,3 9,8 13,1 27,5 31,5 Kortfristiga skulder 47,2 56,7 56,0 52,9 57,5 Summa skulder och avsättningar 98,9 116,7 123,8 140,7 154,9 Pensionsförpliktelser som inte upptagits i balansräkningen inkl. löneskatt 136,2 139,6 135,0 148,0 148,4 2 De skatteintäkter som redovisas är landstingets preliminära skatteintäkter respektive år baserade på eget skatteunderlag.
SCB 10 OE 24 SM 1201 Fakta om statistiken Statistiska centralbyrån (SCB) har sedan 1996 sammanställt preliminära bokslutsuppgifter för kommunerna. Landstingens bokslutsuppgifter samlas in av Sveriges Kommuner och Landsting på uppdrag av SCB. Uppgifterna avser kommunernas och landstingens resultat- och balansräkning och används i arbetet med vårpropositionen och för kommunvisa jämförelser. Uppgifter för varje kommun och landsting finns tillgängliga på SCB:s webbplats under adressen: www.scb.se/oe0107 Detta omfattar statistiken Statistiken avser samtliga kommuner och landsting och deras senaste preliminära bokslut. Redovisningen sker på riksnivå och på landstingsnivå i miljarder kronor och på kommunnivå som nyckeltal i kronor/invånare. I nyckeltalen för Gotlands kommun har SCB korrigerat för de 35 procent av variabelvärdena som antas motsvara landstingsverksamheten. På Gotland ansvarar kommunen nämligen själv för sådan verksamhet som i övriga kommuner är landstingets ansvarsområde. Definitioner och förklaringar Kommunernas resultat- och balansräkning följer kontoplanen Kommun-Bas05, en normalkontoplan för kommunernas externredovisning. Landstingens resultatoch balansräkning följer kontoplanen L-Bas05. Resultaträkning I resultaträkningen redovisas det ekonomiska resultatet för den löpande verksamheten. De resultatnivåer som ingår är verksamhetens nettokostnader, resultat före extraordinära poster samt årets resultat. Skatteintäkter I SCB:s redovisning av kommunernas skatteintäkter förtrycks allmän kommunalskatt för 2012, prognostiserad slutavräkning för 2012 och definitiv justering av slutavräkning för 2011. Kommunerna har möjlighet att korrigera dessa uppgifter så de överensstämmer med kommunens redovisning. I de förtryckta uppgifterna ingår också preliminär begravningsavgift 2012 och slutavräkning begravningsavgift 2011 för Stockholm och Tranås. Kommunen uppger i förekommande fall mellankommunal utjämning. Landstingens redovisning innehåller inga förtryckta uppgifter om skatteintäkter. Extraordinära poster Extraordinära poster är intäkter och kostnader som inte härrör från kommunernas eller landstingens ordinarie verksamhet. Hit räknas t.ex. försäljning av aktier och andra anläggningstillgångar. Resultatet före extraordinära poster är inte alltid jämförbart mellan kommuner, då vad som klassas som extraordinärt kan variera. Utjämningssystemen och generella statliga bidrag I den kommunalekonomiska utjämningen ingår inkomstutjämning bidrag och avgift, kostnadsutjämning bidrag och avgift, strukturbidrag, införandebidrag och regleringspost. Dessutom görs en utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner. Från och med år 2008 redovisas även fastighetsavgiften under denna rubrik. Kommunen kan dessutom få ytterligare bidrag från staten som inte ingår som specialdestinerade bidrag i verksamhetsintäkter. Dessa uppger kommunen på egen rad som även ingår här. Balansräkning I balansräkningen sammanställs kommunernas och landstingens tillgångar och skulder och avsättningar vid årets slut.
SCB 11 OE 24 SM 1201 Enligt en ändring i Lag (1997:614) om kommunal redovisning, som träder i kraft från och med bokslutsåret 2009, kan kommuner och landsting redovisa aktivering av bidrag till statlig infrastruktur under egen post i balansräkningen. Bidrag till statlig infrastruktur kan även redovisas som en kostnad i resultaträkningen. Det egna kapitalet motsvarar skillnaden mellan samtliga tillgångar och skulder inklusive avsättningar. Under avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser redovisas pensionsskuld enligt den s.k. blandade modellen, i vissa fall även individuell del, samt andra pensionsliknande skulder, som t.ex. garantipensioner. Långfristiga skulder är skulder som förfaller till betalning senare än ett år från bokslutsdagen, medan kortfristiga skulder förfaller inom ett år från bokslutsdagen. Upplupen löneskatt individuell del och upplupen pensionskostnad, individuell del, räknas till kortfristiga skulder. Dessa förfaller i mars månad efter bokslutsåret. Soliditet definieras som eget kapital dividerat med summa tillgångar. Pensionskostnader och ansvarsförbindelser Från och med 1998 redovisas pensionskostnaderna i RS enligt den s.k. blandade modellen. Den blandade modellen innebär att endast pensionsförmåner som intjänats efter 1998 skuldbokförs i balansräkningen, medan skulden för avtalspensioner som intjänats före 1998 istället anges som en ansvarsförbindelse. Några kommuner har i sin egen redovisning lyft in pensionsförpliktelserna i balansräkningen vilket egentligen strider mot den kommunala redovisningslagen. För att följa redovisningslagen och för att kommunerna ska vara jämförbara redovisas dessa pensionsförpliktelser i den här sammanställningen bland ansvarsförbindelserna. Så görs statistiken Uppgifterna samlas in årligen från alla kommuner på en elektronisk blankett via Internet. De inkomna uppgifterna granskas, och vid behov kontaktar SCB uppgiftslämnarna för att få förklaringar och upprättningar. Landstingens bokslutsuppgifter för resultat- och balansräkning samlas in av Sveriges Kommuner och Landsting på uppdrag av SCB. Uppgifterna samlas in årligen från samtliga landsting. Granskning och sammanställning sker hos Sveriges Kommuner och Landsting. Statistikens tillförlitlighet Redovisningen är fortfarande preliminär eftersom den politiska behandlingen ännu inte är klar. De förändringar som kommer att göras torde dock erfarenhetsmässigt bli av mindre omfattning. I sammanställningen saknas en kommun, en uppräkning har gjorts för att kunna ta fram uppgifter på riksnivå. Uppgifterna för 2008-2011 är definitiva. Bra att veta Uppgifter rörande statsbidrags- och utjämningssystemet publiceras på SCB:s webbplats, www.scb.se/oe0115 och uppgifter om kommunalskatterna, skattesatser och skatteunderlag, i statistiskt meddelande, OE 18 SM 1301. Uppgifterna finns också i statistikdatabasen, se www.scb.se/oe0101 Annan statistik Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, www.scb.se/oe0107
SCB 12 OE 24 SM 1201 De definitiva uppgifterna kommer även att finnas redovisade i statistikdatabasen i slutet av juni 2013, tillsammans med uppgifter från kommunernas driftredovisning m.m. Dessa kommer att finnas på SCB:s webbplats, www.scb.se/oe0107 De definitiva uppgifterna från kommunernas resultat- och balansräkning publiceras som nyckeltal på SCB:s webbplats. Ekonomiska nyckeltal publiceras också i Kommun- och landstingsdatabasen, www.kolada.se. Primärmaterial och specialbearbetningar Material är preliminärt och kommer att ersättas med definitiva uppgifter. Specialbearbetningar görs ej på det preliminära materialet men kan efter publiceringen av definitiva uppgifter i statistikdatabasen utföras efter kontakt med enheten för offentlig ekonomi: Offentlig.ekonomi@scb.se
SCB 13 OE 24 SM 1201 In English Summary Preliminary income statements from municipalities The municipalities report a combined surplus of SEK 14.0 billion before extraordinary items in their preliminary closing of accounts for 2012. This represents an increase of SEK 4.6 billion compared to the previous year. Net income including extraordinary items gave a surplus of SEK 14.5 billion, which is an increase of SEK 5.2 billion compared to 2011. One of the factors contributing to the surplus is a repayment of insurance premiums of SEK 8.0 billion. For 2012, about 93 percent of the municipalities reported a surplus before extraordinary items. This is a higher proportion than the year before, when 85 percent of the municipalities showed surpluses. The proportion of municipalities with a surplus of SEK 500 or more per inhabitant has also increased. In 2012, 76 percent of the municipalities reached this level whereas in 2011 the proportion reaching the corresponding level was 64 percent. Preliminary income statements from county councils The annual accounts showed a surplus of SEK 4.9 billion for county councils and regions in 2012. Last year the accounts reported a deficit of SEK 2.5 billion. One of the factors contributing to the surplus in 2012 is, just as the municipalities, a repayment of insurance premiums. The county councils received 3.0 billion. 17 of totally 20 county councils reported a surplus. Total revenue to the county councils from taxes, the equalisation system and general grants from the central government increased by SEK 8.7 billion (3.7 percent) and amounted to SEK 241.3 billion. Net expenditures increased by SEK 7.0 billion (3.1 percent) in 2012. The corresponding increase in 2011 compared to 2010 was 3.4 percent. These results come from the preliminary profit/loss statements and balance sheets compiled by Statistics Sweden. Data for individual municipalities and county councils are available on our website, while the present report gives a picture of municipal and county council finances as a whole.
SCB 14 OE 24 SM 1201 List of tables Teckenförklaring Explanation of symbols 1. Profit and loss statement for municipalities 2008 2012, SEK billions 2. Balance sheet for municipalities 2008 2012, SEK billions 3. Profit and loss statement for county councils 2008 2012, SEK billions 4. Balance sheet for county councils 2008 2012, SEK billions 8 8 8 8 9 9
SCB 15 OE 24 SM 1201 List of terms Andra avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Avskrivningar Bidrag till statlig infrastruktur Eget kapital Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansiella tillgångar Generella statsbidrag/utjämningsbidrag Materiella, inkl immateriella tillgångar Omsättningstillgångar Pensionsförpliktelser som inte upptagits i balansräkningen Resultat efter skatteintäkter och finansnetto Resultat före extraordinära kostnader/- intäkter Skatteintäkter Soliditet Summa kortfristiga skulder Summa långfristiga skulder Summa skulder Summa tillgångar Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader därav förändrad pensionsavsättning Verksamhetens nettokostnader Årets resultat Other provisions Provisions for pensions and similar commitments Depreciation Contributions to national infrastructure Equity Extraordinary income Extraordinary expenses Financial income Financial costs Financial assets Government grants, incl. equalisation grants Tangible and non-tangible assets Current assets Pension commitments not accounted for in balance sheet Profit/loss after tax revenues and net financial income/costs Profit/loss before extraordinary expenses/incomes Tax revenues Equity ratio Total current liabilities Total long-term liabilities Total liabilities Total assets Total revenue from operations Total costs for operations of which changes in pension provi sions Total net current costs Net profit/loss for the year