Fallstudie Majorna - Hållbar utveckling utifrån lokalsamhällets egna behov och önskemål

Fallstudie 24 Göteborgs miljövetenskapliga centrum Fallstudie Majorna - Hållbar utveckling utifrån lokalsamhällets egna behov och önskemål Anna Lock Michael Koucky Anna Carlsson Joel Görsch Kerstin Boström

Fallstudie Majorna hållbar utveckling utifrån lo kal sam häl lets be hov och ön ske mål Josefin Axelsson Sara Boi je af Gen näs Ker stin Bo ström Anna Carls son Mi cha el Koucky Ida Eriks son Ellinor Feuer Joel Görsch Silvia Henningsson Malin Isaksson John Lars son Anna Lock Mar ti na Nils son David Nykvist Maria Patriksson Lina Sand blom Are Wal lin Han na Wolf

Fallstudie Majorna hållbar utveckling utifrån lokalsamhällets behov och önskemål Text: Anna Lock, Mi cha el Koucky, Anna Carls son, Joel Görsch, Ker stin Bo ström Foto: medverkande på Fallstudien, Niklas Nygren, Anna Lock Fi gu rer: Ni klas Nyg ren, Anna Lock Re dak tö rer: Anna Lock, Mi cha el Koucky, Anna Carls son, Joel Görsch, Ker stin Bo ström Layout: Ste fan By dén Omslags layout: Ni klas Nyg ren, Anna Lock Omslags bild : okänd Omslags bild 2: Ulf An ders son Omslags bild 3: Anna Lock Omslagsbild 4: Bildmontage Niklas Nygren, Anna Lock Tryck: Intellecta DocuSys, 25 ISBN: 9 88376 28

FALLSTUDIE MAJORNA HÅLL BAR UT VECK LING UT I FRÅN LOKALSAMHÄLLETS BEHOV OCH ÖNSKEMÅL 3 Tack Vi som ut för de Falls tu di en i Ma jor na 24 har många att tacka för att re sul ta ten blev så bra. An ders Roth Ann Matts son Ann-Ma rie Ram ne rö Bo Svan tes son Bo An to ni Bengt Jo hans son Bengt De lang Bo Björ kner Be nte Plö en Bir git ta De ger ström Berndt Svens son Ca te ri na Fran ce schi Ca ro li na Pors he de Ca mil la Björns son Carl Fors ström Eva Holm Elin Lö wen dahl Emma Djärv Gu nil la Ax els son Gun nar Del fors Hans Eek Hen rik Le vin In gvar Kor man der Ise bell An ders son In gvar Lars son Jan Ce der löf Jo han Roos Joel Bengts son Jocke Carl gren Jo nas Hans son Jo han Nick las son Jen nie Bengts son Ken neth An ders son Kent Jo hans son Kjell Mott Lars-Gö ran Ham mar Lot ta Bengts son Leif Schön dell Lot ta Bengts son Mag nus Lo rent zon Ma ria Sjös tedt Mats Re ne land Mi cha el Kou chy Mat ti as Hjer pe Ni klas Nyg ren Nils-Gun nar Lars son Olof Gun nars son Per Hål lén Pe ter Lund stedt Pa trick Fridh Per Fors berg Per Pers son Per Bok ström Pe tra Wolf Rag nar Jo hans son Ri kard Berg ström Ro bert Ivars son Ro land Ed vards son Ro ger Ström berg Ro land Jo hans son Rolf Bon des son Se bas ti an Bäck ström Su san na Haby Sune Åkerblom Si me on Bengts son Si nom Ryb ran Svan te Sjös tedt Tore An ders son Tho mas D Jo hans son To mas Kå ber ger Ture Jo han nes son Ul ri ka Palm blad Ul rik Ols son Wil helm Alex an ders son Ett stort tack till Falls tu di ens finans i ä rer: Ad ler bertska forsk nings stif tel sen (huvud fi nan si är) Gö te borgs mi ljö ve ten ska pli ga cen trum Stads dels nämn den Ma jor na Ett sär skilt varmt tack rik tas ock så till alla bo en de i Ma jor na och Klip pan be sö ka re som del tog i in ter vju er un der vår en 24 Tack till Fa mi lje bos tä der för att Falls tu - di en fick låna Slotts skogs ga tan 24 som bas för allt ar be te Och till sist tack till alla som gick ut vär de - rings ba nor na och de la de med sig av sina åsik ter

4 FALLSTUDIE MAJORNA HÅLL BAR UT VECK LING UT I FRÅN LOKALSAMHÄLLETS BEHOV OCH ÖNSKEMÅL In ne håll Fö rord från ord fö ran de i SDN Ma jor na 6 Förord fallstudieledare 6 Fö rord För fat ta re och huvud re dak tör 7 Ka pi tel : In led ning. Me dver kan de i Falls tu di en 24.2 Kursutvärdering 2.2. Kursutvärdering av SMIL-studenterna 2.2.2 In ter vju med två stu den ter 2.2.3 Sammanfattning 2.3 Redaktörsutvärdering 5 Kapitel 2: Bakgrund och Metoder 2. Vad är en falls tu die? 8 2.2 Var för en stu die av Ma jor na? 8 2.3 Me to der 9 2.3. Definition av fall och frågeställning 9 2.3.2 Lär kän na fal let 9 2.3.3 Bygg upp en mo dell av fal let 2 2.3.4 For ma fram tids va ri an ter av fal let 2 2.3.5 Ut vär de ra fram tids va ri an ter na 2 2.3.6 Om värld sa na lys 22 2.3.7 Gemensam fallenkät 23 2.3.8 Me tod dis kus sion 23 2.4 Fal len kä ten 24 24 2.5 Bilaga - Fallenkäten 25 2.6 Re fe renslis ta 34 Ka pi tel 3: Ma jor na - då och nu 3. Majornas historia 36 3.2 Majorna idag 38 3.3 Källförteckning 39 Kapitel 4: Boendet i Majorna 4. Introduktion 42 4.. In le dan de bak grund 42 4..2 Syf te 42 4..3 Av gräns ning ar 42 4.2 Me to der 42 4.2. Sys tem mo del ler och på ver kan sva ri abler 42 4.2.2 Fram tids va ri an ter och ut vär de rings ba nan 43 4.3 Nu lä ges be skriv ning 43 4.3. Lokalt deltagande 43 4.3.2 Storleksfördelning av lägenheter 43 4.3.3 Boy ta 45 4.3.4 Bo tid 45 4.3.5 Kontakter i omgivningen 46 4.3.6 Kontaktytor 46 4.3.7 An svar skänsla för kol lek ti vet 47 4.3.8 Upp levd på ver kans möj lig het 47 4.3.9 Ener gi för bruk ning 47 4.3. Ener gip ris 48 4.3. Hy res kost nad 48 4.3.2 In komst för del ning 48 4.3.3 In ve ste ring ar i ener gi be spa ran de åt gär der 48 4.3.4 Miljömedvetet beteende 49 4.3.5 Vat ten för bruk ning 5 4.3.6 VA- och reningskostnader 5 4.3.7 Investeringar i vattenbesparande teknik 5 4.3.8 Var i abler na kvan ti fi e ra de i nu lä get 5 4.3.9 Dis kus sion av val da på ver kan sva ri abler 5 4.4 Variantbeskrivning 5 4.4. Va ri ant A Myck et nytt och myck et lite gam malt 5 4.4.2 Va ri ant B Eko lo gis ka lands höv ding e hus 52 4.4.3 Va ri ant C Små för änd ring ar 54 4.4.4 Va ri ant D Be va rade och eko lo gis ka lands höv ding e hus 55 4.4.5 Var i a bel vär de na i va ri an ter na och nu lä get 56 4.4.6 Dis kus sion kring va ri an ter na 56 4.5 Analys av utvärderingsbanan 57 4.5. Utvärderingsbana och utvärderingskriterier 57 4.5.2 Hypoteser 57 4.5.3 Analysgruppens viktning av utvärderingskriterier 57 4.5.4 Aktörernas initiala viktning av utvärderingskriterierna 57 4.5.5 Aktörernas olika bedömningar av varianterna 58 4.5.6 Analys av möjliga konflikter mellan aktörsgrupper 58 4.5.7 Analys av kompletterande fråga 59 4.5.8 Diskussion av resultat i utvärderingsbanan 59 4.6 Omvärldsanalys 6 4.6. Va ri ant A mot om värl den 6 4.6.2 Va ri ant B mot om värl den 6 4.6.3 Va ri ant C mot om värl den 6 4.6.4 Va ri ant D mot om värl den 6 4.6.5 Dis kus sion av re sul tat 62 4.7 Enkätresultat 62 4.7. Re sul ta ten i punkt form 62 4.7.2 Re sul tat och dis kus sion 62 4.8 Tol kning av re sul tat 63 4.8. Spe ci fi ka vär de ring ar 63 4.8.2 Arbetet med miljöfrågor 64 4.8.3 Efter frå gan 64 4.8.4 Ut form ning en av sta dens rum 64 4.9 Sammanfattning 65 4.9. Nu lä get hur ser det ut idag 65 4.9.2 Va ri an ter na hur ser de ut 66 4.9.3 Ut vär de rings ba nan kri te ri er och re sul tat 66 4.9.4 Om värld sa na ly sens re sul tat 67 4.9.5 Fler en kä tre sul tat 67 4. Bilagor 68 4. Re fe renslis ta 72 Kapitel 5: Trafiken i Majorna 5. Inledning 76 5.2 Tillvägagångssätt, avgränsning och frågeställ - ningar 76 5.3 Nulägesbeskrivning 77 5.3.. Servicetillgänglighet 77

FALLSTUDIE MAJORNA HÅLL BAR UT VECK LING UT I FRÅN LOKALSAMHÄLLETS BEHOV OCH ÖNSKEMÅL 5 5.3.2. Tra fik mängd bil 78 5.3.3 Till gäng lig het till och i Ma jor na med bil 78 5.3.4 Tillgänglighet till och i Majorna med kollektivtrafik 78 5.3.5 Till gäng lig het till och i Ma jor na med cy kel och gång 79 5.3.6 Tra fik sä ker het 8 5.3.7 Mi ljös tör ning ar 8 5.3.8 Re spris 8 5.3.9 Användandet av bil 8 5.3. An vän dan det av kol lek tiv tra fik 8 5.3. Användandet av cykel 82 5.3.2 Dis kus sion av nu lä get 82 5.4 Varianter 83 5.4. Va ri ant Björn fler kör med bil 84 5.4.2 Va ri ant Anni-Frid helt bil fritt i stads de len 85 5.4.3 Va ri ant Be nny många gårds ga tor 87 5.4.4 Variant Agnetha bilkooperativet växer 88 5.4.5 Indikatorernas värden i de olika varianterna 9 5.5 Utvärderingsbanan 9 5.5. Hypoteser 9 5.5.2 Rang ord ning av va ri an ter na 9 5.5.3 Hur kri te ri er na upp fylls i va ri an ter na 93 5.5.4 Den mest san no li ka va ri an ten 93 5.5.5 Giss ning ar av fa vo ritva ri an ter 93 5.5.6 Ut vär de ring av spe ci fi ka lös ning ar 93 5.5.7 Dis kus sion av ut vär de rings ba nans re sul tat 94 5.6 Omvärldsanalys 94 5.6. Re sul tat 94 5.6.2 Dis kus sion av re sul tat 94 5.7 Enkätresultat 95 5.7. Val av trans port me del 95 5.7.2 Dis kus sion av en kä tre sul ta ten 96 5.8 Tol kning av re sul tat 96 5.8. Samförstånd 96 5.8.2 Tra fik frå gor nas ut veck ling 96 5.9 Sammanfattning 97 5.9. Nu lä get hur ser det ut idag 97 5.9.2 Va ri an ter na hur ser de ut 97 5.9.3 Ut vär de rings ba nan kri te ri er och re sul tat 98 5.9.4 Om värld sa na ly sens re sul tat 98 5.9.5 Fler en kä tre sul tat 98 5. Bilaga Beräkningsunderlag för indikatorerna i varianterna 5. Referenslista 2 Kapitel 6: Sydvästra Älvområdet 6. Introduktion 4 6.. Inledning 4 6..2 Syf te 4 6..3 Av gräns ning ar 4 6.2 Me to der 4 6.2. Sys tem mo dell och på ver kan sva ri abler 4 6.2.3 Fram tids va ri an ter 5 6.2.4 Ut vär de ring av fram tids va ri an ter 5 6.2.5 Om värld sa na lys 5 6.3 Nu lä ges be skriv ning 24 5 6.3. De fi ni tio ner av va ri ab ler 5 6.3.2 Politiska beslut 5 6.3.3 Samhällets nytta 6 6.3.4 Tillgänglighet 8 6.3.5 Verk sam het su tö va res nyt ta 9 6.3.6 Nätverk och fö re nings liv 6.3.7 Miljöbelastning 6.4 Varianter 2 6.4. Va ri ant Mer som hem ma 3 6.4.2 Va ri ant Mer som på job bet 4 6.4.3 Variant Lite blötare, lite trendigare 5 6.4.4 Variant Lite grönare, lite skönare 7 6.4.5 Va ri ant Det bara blev så 8 6.4.6 Variabelvärdena i de olika varianterna 9 6.5 Analys av utvärderingsbanan 2 6.5. Hypoteser 2 6.5.2 Aktörsgruppernas intuitiva bedömning av kriterierna 2 6.5.3 Ak tö rer nas oli ka be döm ning ar av va ri an ter na 2 6.5.4 Analys av möjliga konflikter mellan aktörsgrupper 2 6.5.5 Diskussion av resultat i utvärderingsbanan 22 6.6 Omvärldsanalys 25 6.6. Re sul tat av om värld sa na ly sen 25 6.6.2 Dis kus sion av re sul tat 26 6.7 Enkätresultat 26 6.7. Hy po te ser och re sul tat 26 6.7.2 Re sul tat och dis kus sion 26 6.8 Hur resultaten kan användas 27 6.8. Om rå dets ut veck ling 27 6.8.2 Öp pen kom mu ni ka tion 27 6.9 Sammanfattning 28 6.9. Nu lä get hur ser det ut idag 28 6.9.2 Va ri an ter na hur ser de ut 28 6.9.3 Ut vär de rings ba nan kri te ri er och re sul tat 29 6.9.4 Om värld sa na ly sens re sul ta ri an ter na 29 6.9.5 Fler en kä tre sul tat 29 6. Bi la gor 3 6.. Gäl lan de ÖP och DP för Syd vä stra äl vom rå det 3 6. Re fe ren ser 3 Ka pi tel 7: Syn tes - lik he ter och övergripande samband 7.Inledning 34 7.2 Vad vill ak törs grup per na se i Ma jor na 35 7.3 Samverkande faktorer 36 7.4 Resultat från omvärldsanalyserna 36 7.5 Mön ster av sam för stånd och kon flik ter 37 7.6 Det fortsatta arbetet med miljöfrågor 38

6 FALLSTUDIE MAJORNA HÅLL BAR UT VECK LING UT I FRÅN LOKALSAMHÄLLETS BEHOV OCH ÖNSKEMÅL Fö rord från ord fö ran de i SDN Ma jor na FN har ut ro pat åren 25-24 till ett de cen nium för lä - ran de om håll bar ut veck ling. En ut bild ning som falls tu - di en har en myck et vik tig roll att spe la för vår an för stå el se för de kom plexa fe no men som upp står i sam häl let och att se dan ta dem in i fram ti den för att ana ly se ra de ras kon se - kven ser. Ma jor na be rörs av många utav de sto ra mi ljö frå - gor na. Vi har en tät och tung tra fik ge nom stads de len, vi har att ta hän syn till havs ni vå höj ning en vid vår an stads - pla ne ring. Vi mås te i alla styck en be ak ta män ni skor nas be hov -nu och i fram ti den. När det gäl ler Ma jor na kan vi ge nom falls tu di ens ar be te bil da oss en upp fatt ning om hur da gens be hov ser ut och hur da gens maj bor ser på oli - ka fram tids ce na ri er. Skall vi ha mera bil el ler min dre bil, skall vi ha in ner går dar na kvar och bi be hål la da gens kvar - ters struk tur el ler skall vi ge ef ter för de ar gu ment som fö - ror dar ett mera stor ska ligt bo en de, skall vi an läg ga bo stä - der vid kaj kan ten el ler skall män nis kors fri tids in tres sen sty ra vil ka an lägg ning ar som skall upp fö ras vid vatt net? Alla des sa frå gor krä ver svar och de svar man mås te man ana ly se ra i per spek ti vet håll bar het. För hopp nings vis kan sva ren då leda oss po li ti ker på vägen. Håll bar ut veck ling som är en led stjär na för falls tu di en kan vara ett samman kny tan de per - spek tiv som hjäl per lä - ran de och sam häl le att re la te ra nya kun ska per till vår an sam häll - sutveck ling. Vi mås te lära oss att för ändra vår - an värld, vi mås te se de möj lig he ter som håll bar ut veck - ling ger oss och om sät ta des sa möj lig he ter till verk lig het. Po li tik är att vil ja, låt oss vilja förändra mot ett hållbart sam häl le. Gö te borg den 22 mars Ca te ri na Fran ce schi Ord fö ran de i SDN Ma jor na Fö rord falls tu di e le da re Ar be tet med falls tu di en vid Gö te borgs Uni ver si tet och Chal mers in ne bär en unik möj lig het att kom bi ne ra sina och an dras kun ska per från ti di ga re stu di er och ar bet ser - fa ren he ter och ap pli ce ra des sa på verk li ga pro blem. Ar be - tet är äm ne sö ver gri pan de och vid ing en el ler få and ra till - fäl len un der sina stu di er får man till fäl le att kny ta kon - tak ter med nä rings liv och po li tis ka be sluts fat ta re, sam ti - digt som man får in tres san ta frå ges täll ning ar att ta sig an. Un der 24 har vi inom falls tu di en ar be tat med stads de - len Ma jor na i Gö te borg och håll bar het sa spek ter på oli ka fram ti da sce na ri er. Stu den ter och lä ra re har ar be tat in - ten sivt med frå gor kring bo en de, tra fik och ut veck ling en av Älv stran den, frå gor som är cen tra la för Ma jor nas fram ti da ut veck ling. Stu den ter na fick snabbt och vit - tom fat tan de kun ska per om Ma jor na och dess his to ria och har på ett myck et för tjänst fullt sätt ar be tat fram vi - sio ner på hur ut veck ling en kan kom ma att se ut. Det är ar be tet med des sa vi sio ner till sam mans som lig ger till grund för denna bok. Falls tu di en och dess myck et spe ci el la me to dik lig ger myck et väl i ti den. Re ge ring en har i de se nas te re ge rings - för kla ring ar under stru kit vik ten av att ut veck ling en av sam häl let är håll bar, sam ti digt som man från ut bild nings - håll under stry ker att lä ran det om håll bar het mås te ut - veck las och bli en na tur lig del av högsko le- och uni ver si - tet sut bild ning ar. Falls tu di e me to den, som till ex em pel den i Gö te borg kan myck et väl bi dra till den ut veck ling som skall leda fram till att Sve ri ge in te gre rar håll bar het ge ne rellt inom ut bild nings vä sen det. Ett av falls tu di ens syf ten är just att bi dra till sam häll sutveck ling - en och ge nom den po li - tiska förankring som finns kom mer falls tu di - en pre cis så nära det po - li tis ka be sluts fat tan det som be hövs för att falls - tudiens arbete och dess idé er skall få grog rund i den politiska processen. Ämnesövergripande sam ar be ten är ett viktigt inslag i perspektivet hållbar ut veck ling. 24 års stu den ter har oför trött ligt ar be tat med myck - et kom pli ce ra de frå gor. Jag är myck et nöjd och glad med de ras ar be te och vill tacka alla för en myck et god in sats, spe ci ellt de som ef ter falls tu di ens slut har ar be tat med att få i ord ning den na bok. Jag vill till slut varmt tacka alla som me dver kat till att falls tu di en har ge nom förts, spe ci - ellt de som bor i Ma jor na och som myck et vän ligt har hjälpt oss att ta fram oli ka fram tids ver sio ner och va rit ge - ne rösa med att dela med sig av sin tid. Tack! Gö te borg den 22 mars Mar tin Lin de-rahr Falls tu di e le da re 24.

FALLSTUDIE MAJORNA HÅLL BAR UT VECK LING UT I FRÅN LOKALSAMHÄLLETS BEHOV OCH ÖNSKEMÅL 7 Fö rord för fat ta re och huvud re dak tör Håll bar ut veck ling är ett be grepp som allt mer fått upp - märk sam het i sam hälls de bat ten och ock så fått ökad be ty - del se för be sluts fat tan det. Hur sam häl let ska lyck as in te - gre ra ar be tet med eko no misk, so ci al och eko lo gisk håll - bar het är en spän nan de frå ga som alla del ta ga re i Falls tu - di en 24 nu har lagt sitt bi drag till un der stu di ens gång och i och med ut gi van det av den här bo ken. Det är den tred je bo ken som ges ut ef ter en falls tu di e kurs i Gö te - borg; de två ti di ga re falls tu di er na har be hand lat Lund by på Hi sing en och Styr sö i Gö te borgs sö dra skär gård. För fat tar nas för hopp ning är att Falls tu di en 24 ska bi dra med spän nan de al ter na ti va hel hets lös ning ar med håll bar het som ut gångs punkt, och även ge vär de full led - ning i framtida diskussioner om stadsdelens utveckling. För hopp ning en är ock så att öka mi ljö med ve ten he ten bland Ma jor nas ak tö rer och ge dem möj lig het att samlas kring vilka beslut som bör fattas. Bo ken har allt så för sökt rik ta sig till alla de ak tö rer som kan ha nyt ta av bo ken som in spi ra tion skäl la och för vid a - re ar be te i stads de len mot håll bar het. En all de les sär skild mål grupp har för stås va rit de bo en de i Ma jor na, som ge - nom bo ken får ökad möj lig het att ar be ta kon kret med håll bar ut veck ling. Bo ken ger prak tis ka ex em pel på hur håll bar ut veck ling kan se ut, och ger även en fing er vis ning om hur i alla fall en del av aktörerna har värderat dessa exempel. Re sul ta ten i Falls tu di en 24 kan även tän kas vara an - vänd ba ra på and ra plat ser i Sve ri ge där om rå det lik nar Ma jor nas, till ex em pel and ra vat ten nä ra om rå den med ham nar och/el ler gam mal be byg gel se. Bak grund sin for - ma tio nen om Ma jor na i ka pi tel 3 kan till ex em pel an vän - das för att and ra stads de lar, kom mu ner el ler om rå den kan jäm föra sig och dra nytta av resultat som framkommit här. Ka pi tel sam lar er fa ren he ter från kurs del ta ga re och re - dak tö rer un der ar be tets gång. Ka pit let in ne hål ler ock så en pre sen ta tion av alla me dver kan de i Fallstudien 24. De me to der som ele ver na har an vänt un der kur sens gång be skrivs kort fat tat i ka pi tel 2. Det rik tar sig fram för allt till and ra som vill ar be ta med falls tu di er i Sve ri ge. Ka - pit let ger ock så en vid a re in blick i var för just Ma jor na valts som fal lo bjekt och lite om vad en falls tu die är. I det ta ka pi tel finns även en mer utvecklad redogörelse för arbetet kring den ge men sam ma Fal - len kä ten. Re sul ta ten av Fallenkäten åter finns i bo kens huvudka pi tel 4, 5 och 6. Ka pi tel 3 ger en his - to risk till ba kablick av Majorna som område och stadsdel. Under arbetets gång har det fram kom mit att det finns ett myck et stort in tres se av just det ta, och re dak tö rer na vill med det ta ka pi tel sär - skilt flör ta med de bo en de i Ma jor na och stads de lens många fö re ning ar på Sydvästra älvområdet. Huvud de len av bo ken ut görs ändå av ka pi tel 4 till 6, där an a lys grup per nas ar be te pre sen te ras: ka pi tel 4 hand - lar om bo en det i Ma jor na, ka pi tel 5 be rör tra fi ken och ka - pi tel 6 Syd vä stra äl vom rå det. Alla tre ka pi tel har sam ma upp lägg; nu lä ge, va ri an ter, ut vär de rings ba na, en kä tre sul - tat, om värld sa na lys och slut li gen hur re sul ta ten av re spek - ti ve an a lys grupps ar be te kan an vän das. Des sa ka pi tel har även samman fatt ning ar i slu tet av hela in ne hål let, för den som snabbt vill bilda sig en uppfattning om an a lys grup - per nas arbete. Ka pi tel 7 är ett til lägg mot ti di ga re års falls tu di e böck er. Am bi tio nen är att för sö ka dra någ ra ge men sam ma slut - sat ser el ler kny ta ihop säck en i en så kal lad syn tes. Re - sul ta ten från Falls tu di en 24 hand lar myck et om vad ak tö rer na ön skar i stads de len. Det är myck et in tres sant att se att det finns goda kom bi na tio ner från de oli ka äm - ne som rå de na som sam ti digt är önsk vär da av ak törs grup - per na. Det ta kan och bör ut gö ra en plattform för vidare diskussioner om hållbar utveckling. Gö te borg den 23 mars 25 För fat ta re och huvud re dak tör för Falls tu di en Ma jor na 24

Innehåll. Me dver kan de i Falls tu di en 24.2 Kursutvärdering 2.3 Redaktörsutvärdering 5 För fat ta re: Anna Lock

INLEDNING. Me dver kan de i Falls tu di en 24 Falls tu di en 24 be stod av 7 stu den ter och en hand full lä ra re och hand le da re från Gö te borgs Uni ver si tet, Chal - mers och ar bets li vet. Un der de veck or na sat te sig an a - lys grup per na in i stads de len Ma jor na ge nom att in ter - vjua maj bor, del ta i och ar ran ge ra mö ten, ana ly se ra sta - tis tik och an nan till gäng lig in for ma tion samt bjöd in till en ut vär de rings ba na där va ri an ter na pre sen te ra des. Va ri - an ter na be hand lar hur Ma jor na kan se ut år 234 när det gäl ler tra fik, bo en de och Syd vä stra äl vom rå det. Vid a re gjor de alla till sam mans en en kät un der sök ning som skick a des ut till ca 67 majbor. Här presenteras de studenter som deltog i arbetsgrup - per na i Falls tu di en Ma jor na 24, samt hand le da re och kursansvariga. Grupp Majken - Sydvästra Älvområdet, kapitel 6 Grupp Majken vid deras utvärderingsbana. Anna Carlsson och Josefin Axelsson saknas på bilden. Joel Görsch, civilingenjör i kemi, har arbetat som lärare Josefin Axelsson, kulturgeograf och miljövetare Lina Sandblom, humanekolog och miljövetare Bild. Anna Carlsson, kulturgeograf och miljövetare, examen som förskollärare Kerstin Boström, kulturgeograf och miljövetare Hanna Wolf, statsvetare och miljövetare

INLEDNING Grupp Bodil - Boendet, kapitel 4 Grupp Bodil i ett av många nödvändiga samrådsmöten. Are Wallin, civilingenjör i Vägoch vattenbyggnad Malin Isaksson, statsvetare och miljövetare Sara Boije af Gennäs, kultur- och samhällsgeograf och miljövetare Bild.2 Anna Lock, nationalekonom och miljövetare Silvia Henningsson, kulturgeograf och miljövetare Grupp Glenn - Trafiken, kapitel 5 Grupp Glenn, strax innan de genomförde sitt tillgänglighetstest av kollektivtrafik, bil, cykel och gång till bestämda platser i och utanför Majorna. John Larsson saknas på bilden. Ida Eriksson, statsvetare och miljövetare John Larsson, biolog och miljövetare David Nykvist, kulturgeograf och miljövetare, arbetat på SJ Bild.3 Ellinor Feuer, nationalekonom och miljövetare Martina Nilsson, statsvetare och miljövetare Maria Patriksson, kulturgeograf och miljövetare

2 INLEDNING Handledare och kursansvariga Martin Linde-Rahr, nationalekonom, fallstudieledare Ulf Andersson, Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum, fallstudiekoordinator Ylva Norén Bretzer, CEFOS. Bild.4 Michael Koucky, miljökonsult, huvudansvarig för handledning Kersti Nordell, kulturgeograf Mikael Olsson, Tillämpad miljövetenskap..2 Kur sutvär de ring.2. Kursutvärdering av SMIL-stu den ter na Till SMIL-stu den ter na de la des en ut vär de rings en kät ut ef ter Falls tu di ens av slut ning. Kur sutvär de ring en samman fat tas i ta bell., där 5 mots va rar myck et bra och myck et då ligt. Kra ven på stu den ter na har upp fat tats som höga och den egna ar bets in sat sen har skat tats till myck et stör re än på and ra kurser. Av ex a mi na tions mo men ten har grupp ar be tet, pre sen - ta tio ner och mun tan upp fat tats som mest po si ti va, me - dan tidrapportering och praktikdag gillades mindre. En för kla ring till det sis ta re sul ta tet är tro li gen att en dast två elever genomförde en praktikdag. Det var få som sva ra de på frå gor na om kur slit te ra tu ren. Kom men ta rer na in di ke rar att det var få stu den ter som läs te böck er na, vil ket kan vara en för kla ring. En kri tik mot de fö re läs ning ar som hölls var att de inte kopp la des till räck ligt väl till arbetsmomenten..2.2 In ter vju med två stu den ter En upp fö ljan de in ter vju gjor des med två av falls tu di ens stu den ter och re do görs för i fak ta ru ta (bild.5). Den ger lite förd ju pan de in sikt i hur kur sen upp fat ta des, men kan själv klart inte ses som helt re p re sen ta tiv för alla elever..2.3 Sammanfattning En ligt ele ver na själ va är falls tu di en en väl digt me nings - full kurs i och med att den kom plet te rar de (te o re tis ka) högsko leut bild ning ar na och sam ti digt ska par er fa ren he - ter för ar bets li vet och ökar möj lig he ter na till jobb i fram - ti den. Att i grupp han te ra sto ra mäng der fak ta, fun de ra över vad som är vik ti gast och ur det ta kon stru e ra re le van - ta frå ges täll ning ar för fram ti den är en myck et stor er fa - Ta bell. Kur sutvär de ring av SMIL-stu den ter na Allmänt Allmänt omdöme 3,8 Nytta i framtida yrke 4,6 Krav på studenterna 4,2 Egen arbetsinsats jmf med andra kurser 4,6 Examinationsformer Grupparbete 4,4 Presentationer 4,3 Munta 4,3 Tidrapportering 2,7 Praktikdag,9 Kursmaterial Embedded Case 2, Den uppenbara verkligheten 3,7 Föreläsningar 2,5

INLEDNING 3 In ter vju med två stu de ran de från Falls tu di en 24 Hur upp lev de du kur sen? Person : Ro lig men job big. Myck et ar be te, svårt att kom ma fram åt ibland, ofta be ro en de på då li ga in - struktioner och handledning. Kursen ger annars sto ra möj lig he ter och myck et an svar. För att det ska fun ka med eget an svar så mås te ändå må len med kur sen bli tyd li ga re och in struk tio ner na. Den var inte över dri vet stres sig då jag tyck er om att ha myck et att göra. Det var myck et dö tid, fast det är det ju i alla kur ser, men då be ror dö ti den på en själv och inte på att kur sen är ostruk tu re rad. Över lag så tror jag att det är bra för alla att göra en sån här kurs. Person 2: Det var ro ligt och lä ro rikt att job ba i så taj ta (!) grup per från oli ka ut bild ning ar un der så lång tid. Jag lär de mig myck et och när jag ser till ba ka på kur sen är det med gläd je. När kur sen på gick tviv la - de jag dock på att vi skul le fixa det. Det som var då - ligt var att det fanns för lite da to rer och att inget nätverk vil ket gjor de ar be tet be svär ligt. I det sto ra hela var kur sen myck et bra efter som jag gil lar an - svar. Be tyd ligt mer ar bets krä van de än and ra kur ser, men sam ti digt myck et fri a re och där för myck et ro - ligare! Otroligt engagerande kurs. Hur upp lev de du kon tak ter na med ak törs grup per och pro fes sio nel la yr ke sper so ner? Person : Jag har lite bät tre koll på in sti tu tio ner och in - stan ser som man kan vän da sig till. Har svårt att se hur jag ska dra nyt ta av de kon tak ter som jag bygg - de upp un der kur sen. De fles ta kon takt per so ner var vil li ga att hjäl pa till även om vis sa var bät tre än andra. Person 2: Kon tak ter na fun ge ra de i huvud sak bra. En del kon tak ter som togs i bör jan blev dock min dre bra; hur skall man för kla ra för nå gon vad man job bar med när man inte vet det själv? An vän de du din ti di ga re ut bild ning i kur sen? T.ex. me to der från ditt ämne? Person : Inte sär skilt myck et men då man job ba de med and ra som hade and ra in rikt ning ar märk tes att man tänk te oli ka och man hade myck et dis kus sio - ner som hand la de om syn sätt osv. Person 2: Till viss del, men kur sen var väl digt styrd me - tod mäs sigt re dan från bör jan, var på ut rym met för egna me to der blev be grän sat. De upp gif ter där grup pen skul le göra ett val re sul te ra de ofta i kom - promisser. Har falls tu di en gett dig kun skap som du kun nat an vän da efter åt? På vil ket sätt? Person : Hur det verk li gen är att job ba i grupp. Vad jag har för po ten ti al i en grupp. Vil ka upp lägg som fun kar vid pro jekt ar be ten och vil ka som inte fun - kar. Person 2: Man fat tar hur en kon sult job bar, men i öv rigt tyck er jag att falls tu di ens me to der tog myck et tid som det egna äm ne som rå det skul le ha haft i stäl let. Re so ne mang en mel lan na tur ve ta re, sam hälls ve ta re och tek ni ker var in tres san ta. Falls tu di en var och är mitt allt. Hur ser du på det jobb som du och din grupp gjor de? Person : Vi gjor de ett bra jobb ut i från vad vi hade för mål, med den hand led ning och tid vi hade. An a lys - grup per na ar be ta de oli ka och i efter hand tyck er jag att det var synd att ing en från vår grupp me dver ka - de i re dak tions ar be tet. Det kan inte ha va rit lätt att fö lja våra tan ke gång ar. Person 2: Otro ligt bra, men det blev stres sigt på slu tet! Men så här i efter hand är det ju lätt att bara min nas de roliga stunderna. Bild.5 ren het ute i ar bets li vet, och det star kas te ar gu men tet för att del ta i en så dan här falls tu die. Årets falls tu die hade lite and ra fö rut sätt ning ar än ti di - ga re år. Där för brast den en ligt stu den ter na i tre av se en - den; det ve ten ska pli ga ar bets sät tet be to na des inte till räck - ligt, syf tet att för med la trans di sci pli na ri tet upp nåd des inte i ön skad utsträckning och tiden var för knapp. Bris ter na är väl digt nära samman kop pla de. Den to ta la över vik ten av sam hälls ve ta re på kur sen (4 av 7) gjor de att ar be tet med att fak tiskt mäta och kon kret be räk na de val da på ver kans fak to rer na blev svå ra re både för nu lä get och för fram tids va ri an ter na. I vis sa lä gen sak na des kun - ska per na helt om hur fak to rer och in for ma tion skul le be - ar be tas. Även den upp lev da tids bris ten kan i alla fall del - vis för kla ras ge nom det ta. Myck et tid gick åt till att lära sig detta arbetssätt från grunden. Slu tre sul ta tet får ändå sä gas ha bli vit bra. Många ele ver ut tryck te att just fo ku se ring en på kvan ti fi e ring ar ti di ga re va rit en brist i de ras ut bild ning, och att de lär de sig myck - et om det ta un der kur sens gång. Många ut tryck te att det var spän nan de att änt li gen få prak ti se ra ti di ga re te o re tis ka kun ska per. In tres set från ak törs grup per na var ge nom gå - en de gan ska högt, vilket var inspirerande för alla inblandade. Den upp lev da tids bris ten kan ock så för kla ras ge nom att av gräns ning ar ge ne rellt är myck et svå ra att göra och

4 INLEDNING helt en kelt inte gjor des till räck ligt snävt. Det är myck et svårt att våga för enk la verk lig he ten och an vän da de mått och in di ka to rer som fak tiskt finns. Det är ett hett tips till and ra som ska el ler är i färd med att ge nom föra en falls tu - die att våga av grän sa verk lig he ten och fo ku se ra på någ ra få fak to rer i sys tem mo del len. Ett ön ske mål som fram kom var att hand le dar na ska ha ar be tat med falls tu di er ti di ga re och där med ut gö ra ett mer kon kret stöd i ar be tet. Even tu ellt skul le hand le dar na rent av kun na vara pro jekt le da re, och ele ver na mer som as sis ten ter. Det är då sam ti digt vik tigt att poäng te ra att det är frå ga om en ut bild ning och att an sva ret för ar be tets re sul tat är ele ver nas. Viss styr ning är dock nöd vän dig och det är vik tigt att handledarna känner sig säkra nog att ge detta stöd. Faktor in Modellen Faktor ut mätbara mätbara Bild.6 Verk lig he ten ute i sam häl let ser nog ofta ut som det mit - tersta exemplet. En hanterbar systemmodell måste dock förenkla den na verk lig het, vil ket in ne bär att man tar fas ta på någ ra få säk - ra (de ter mi nis tis ka) och mät ba ra sam band.

INLEDNING 5.3 Re dak tör sutvär de ring Fär dig stäl lan det av en bok som fak tiskt går i tryck har va - rit både lä ro rikt och spän nan de. Att vara re dak tö rer in ne - bär myck et jobb, och det är helt klart en för del om man kan ar be ta kon cen tre rat och fo ku se rat och hela ti den med må let i sik te; att få bo ken i tryck. Det svå ras te har va rit att ba lan se ra ar be tet mot and ra åta gan den så som som mar jobb, uni ver si tets stu di er, and ra upp drag, upp sat - ser och ut lands stu di er. Helt är ligt kan vi säga att utan hjälp och stöd från var an dra hade det inte va rit möj ligt. Det skul le under lät ta re di ge ring en myck et om falls tu - di en re dan från bör jan or ga ni se ra de ma te ri a let i lämp li ga mapp namn, så att man snabbt och lätt hit tar an a lys grup - per nas ma te ri al, till ex em pel ut vär de rings ba nor, bil der och antaganden vid beräkningsunderlag. En gemensam server skulle tveklöst underlätta denna organisering ytter - li ga re, efter som det då är lät ta re att hål la koll på det senaste materialet. En del ma te ri al har be hövt mer re di ge ring än and ra, men över lag hjälp te det myck et att utgå ifrån de fär di ga rap por ter na som ele ver na läm na de in vid falls tu di ens slut. En vid a reutveck ling av des sa rap por ters in ne håll skul le vara en klar för del ur redigeringssynpunkt. Till fram ti da falls tu di es tu den ter och -re dak tö rer vill vi säga lycka till, och ge inte upp! Någ ra goda råd till fram ti da re dak tö rer ar be ta mål med ve tet ut i från en fast lagd, men flex i - bel, dis po si tion pla ne ra in ne hål let INNAN ni bör jar tex tre di ge ra -myck et tid spa ras på det ta sök råd och stöd av var an dra och hand le da re, men var inte rädd för att fat ta egna be slut ut de la an svar som rå den, ska pa och håll dead-li nes Bild.7 Joel Görsch, Ker stin Bo ström, Anna Carls son och Anna Lock Anna Lock Anna Carls son Kerstin Boström Joel Görsch

Innehåll 2. Vad är en falls tu die? 8 2.2 Var för en stu die av Ma jor na? 8 2.3 Me to der 9 2.4 Fal len kä ten 24 24 2.5 Bilaga - Fallenkäten 25 2.6 Re fe renslis ta 34 För fat ta re: Anna Carls son Michael Koucky Anna Lock

8 2 BAKGRUND OCH METODER 2. Vad är en falls tu die? GMV:s falls tu di er ar ran ge ras för att stu den ter, for ska re och sam häl lets ak tö rer skall lära sig att ar be ta till sam - mans samt han te ra kom plexa och verk li ga fall. Kom plexa fall krä ver ofta att de be ly ses från oli ka per spek tiv och med me to der från oli ka dis ci pli ner för att få en bra för - stå el se för pro blem ställ ning en. Ett fall kan vara i prin cip vad som helst, till ex em pel ett ge og ra fiskt om rå de, ett fö - re tag el ler nå got an nat som är väl av grän sat. Det ge nom - gå en de te mat för GMV:s falls tu di er är håll bar ut veck ling och mål sätt ning en är att bät tre för stå vil ka ef fek ter mänsk li ga ak ti vi te ter och tek nisk ut veck ling har på mil - jön samt att få ar be ta med en kom plex pro blem ställ ning som har di rekt til lämpad mi ljö re le vans. Med håll bar ut - veck ling me nar vi i den na falls tu die en ut veck ling som gör att vi kan till go do se våra be hov idag utan att äv en ty ra kom man de ge ne ra tio ners möj lig he ter att få sina be hov upp fyll da (Brunt lands kom mis sio nen 987). I ar be tet med fal let sker ett öm se si digt lä ran de mel lan stu den ter, lä ra re och fal lets ak tö rer. De me tod böck er som an vänds i stu di en är: Em bed ded Case Stu dy Met hods av Scholz/Ti e tje och Den upp en ba ra verk lig he ten av Ib Andersen. Stu den ter na ar be tar un der falls tu di en med att: lära kän na fal let kom plet te ra be fint lig in for ma tion med nya egna un - der sök ning ar reda ut vad som är vik ti ga frå gor idag och i fram ti den, be skri va de om världs fak to rer som är vik ti ga för fal lets ut veck ling ut veck la och be skri va möj li ga al ter na ti va fram tids va ri - an ter ut vär de ra fram tids va ri an ter na tes ta hela re sul ta tet sys te ma tiskt på fal lets ak tö rer Un der fal lets ge nom fö ran de bjuds re fe rens grup per, be - stå en de av oli ka in tres sen ter och fal lex per ter, in för att re - do vi sa sina syn punk ter på det falls tu di en dit tills kom mit fram till samt fun ge ra som boll plank för stu den ter na. På det ta sätt kan ak tö rer na vara med och på ver ka vil ka frå gor som är vik ti gast inom falls tu di en samt hur de fram tids va ri an ter na som ut veck las kan tän kas se ut. Falls - tu di ens upp gift är inte att hit ta den enda rik ti ga ut veck - lings vä gen för fal let. Is täl let är syf tet att kun na be skri va oli ka al ter na tivs fö rut sätt ning ar och kon se kven ser sett ur ett håll bar hetsper spek tiv. 2.2 Var för en stu die av Ma jor na? Gö te borgs Mi ljö ve ten ska pli ga Cen trum (GMV) har un - der två år gett den så kal la de Falls tu di e kur sen till stu den - ter på Chal mers och Gö te borgs Uni ver si tet. År 22 hölls falls tu di en på Lund by, och år 23 gavs den på Styr sö. Un der vt 24 var fal lom rå det stads de len Ma jor - na. Den döp tes till Falls tu die Ma jor na - Håll bar ut veck - ling ut i från lo kal sam häl lets egna be hov och ön ske mål. Kan ett fram ti da Ma jor na real i se ra Gö te borgs vi sio ner (ÖP99) om en mer håll bar stad och i så fall hur? Kan ett fram ti da Ma jor na real i se ra vi sio nen om blands ta den och sta den som mö tes plats? Hur kan till ex em pel över - gång en till ett mer re surs snålt sam häl le speg las i Ma jor na? Dessa är övergripande frågor som studenterna vill under - söka. Ut i från de pro blem och möj lig he ter som finns i Ma jor - na idag bil da des tre ar bets grup per. Tids span net sat tes till 3 år för att möjliggöra större strukturförändringar. Grupp Bodil studerar boendesituationen i Majorna. Syf tet är att un der söka möj lig he ten att kom bi ne ra ett eko lo giskt med ett so ci alt håll bart bo en de. Hur kan oli ka fram tids utveck ling ar på ver ka det so ci a la bo en det i Ma - jor na? Hur kan ener gi an vänd ning en se ut? Hur kan vat - ten- och av lopps sys te met se ut? En del lands höv ding e hus mås te to tal re no ve ras inom de när mas te åren. Frå gan är till vad? Vil ken typ av bo stä der vill maj bor se i sin stads del? Hur kan mi ljöa spek ter na vä gas in i det ta? Grupp Glenn stu de rar tra fik si tu a tio nen i Ma jor na med syf te att ska pa fram tids va ri an ter av ett håll bart tra - fik sys tem. Hur kan en fram ti da tra fik si tu a tion se ut i Ma - jor na? Ska vi, och i så fall hur, ska vi få bort bil ar från stads de len? Hur ska sä ker he ten i tra fi ken ökas? Myck et tra fik pas se rar Ma jor na på Oscar sle den och via någ ra and ra min dre genom far ter. Den gam la be byg gel sen är dock inte an pas sad för da gens tra fi kvo ly mer. Hur kan det ta pro blem lö sas i fram ti den? Grupp Maj ken stu de rar Syd vä stra äl vom rå det mel lan Röda Sten och Fisk ham nen. Syf tet är att ska pa fram tids - va ri an ter av en håll bar ut veck ling av Syd vä stra äl vom rå - det. Hur kan Syd vä stra äl vom rå det se ut om 3 år? Längst strand lin jen har Ste na va rit etable rad se dan många år. År 24 går Ste nas ar ren de ut och en stor frå ga är vad som då hän der med mar kom rå det, ter mi na ler na och Ste na Li nes verk sam het. Vill maj bor na ha kvar Ste na på da gens plats? Ska bo stä der byg gas där is täl let? Vil ket hin der ut gör i så fall Oscarsleden? Vilken roll kommer kulturen, kanske främst Röda Sten, att spe la då? Det finns två små in du - striom rå den (Kungs sten och Klip pan) var av man pla ne - rar visst bostadsbyggande parallellt med industrierna i det se na re sam ti digt som de lar fort sät ter att vara kul tur re ser - vat. Hur kan det ta kom bi ne ras?

2 BAKGRUND OCH METODER 2.3 Me to der Falls tu di en i Ma jor na är ba se rad på de me to der för fall - studier som Ro land W Scholz från ETH Zürich, Schweiz pre sen te rar i sin bok Em bed ded case stu dy met hods. Här pre sen te ras ett an tal me to der som ef fek tivt kan an - vän das i sam hälls stu di er. Vil ka me to der man väl jer be ror på frå ges täll ning och syf te, det finns ett stort an tal me to - der att väl ja mel lan när man ska göra en falls tu die. De me tod steg som re do vi sas ned an är ge men sam ma för samt li ga an a lys grup per. De me to der som ski ljer sig mel - lan an a lys grup per na samt des sa till vä ga gångs sätt pre sen - te ras un der var je grupps ka pi tel. Ett an tal be grepp som kan vara bra att kän na till pre - sen te ras i en ord lis ta (bild 2.). 2.3. De fi ni tion av fall och frå ges täll ning Falls tu di en 24 be hand lar stads de len Ma jor na i Gö te - borg och syf tet är att ska pa fram tids vi sio ner av en håll bar ut veck ling av Ma jor na ut i från lo kal sam häl lets egna be - hov och ön ske mål. Ef ter att stu den ter och hand le da re läst in sig om stads - de len och be sökt oli ka fal lak tö rer, det vill säga de som på - ver kar el ler på ver kas av fal let ut veck ling, bör ja de dis kus - sio ner om vad som kan tän kas vara in tres san ta frå ges täll - ning ar kring Ma jor nas fram tid. Äm ne som rå de na tra fi - ken, bo en det och Syd vä stra äl vom rå det val des och tre stu - dentgrupper bildades. Falls tu di ens tids spann sat tes av stu den ter na till 3 år efter som det kän des till räck ligt länge för att ge ut rym me för struk tu rel la för änd ring ar, men sam ti digt till räck ligt nära i ti den för att vara grepp bart. Var je an a lys grupp for - mu le ra de där på sina egna frå ges täll ning ar. Den över gri - pan de frå ges täll ning en är: Hur kan Ma jor na se ut om 3 år? 2.3.2 Lär kän na fal let I bör jan av falls tu di en är det vik tigt att an a lys grup per na få en för stå el se för fal lets egen ska per och dess pro blem och möj lig he ter samt vad som på ver kat ut veck ling en av om rå det fram tills idag. För att kun na få reda på vad el ler vem som på ver kar/på ver kas av fal lets ut veck ling har an a - lys grup per na gått ige nom en stor mängd in for ma tion. In for ma tion om hur ut veck ling en av Ma jor na har sett ut samt dess si tu a tion idag samman ställ des i en bak grunds - be skriv ning och i en nu lä ges be skriv ning, vil ka båda kom att lig ga till grund för fram tids stu di en. Den na in for ma - tion om Ma jor na pre sen te ras i ka pi tel 3. In tag av in for ma tion har skett ge nom in ter vju er och mö ten med bo en de, po li ti ker, tjäns te män och and ra ak - törer i Majorna och i Göteborg, studier av litteratur och ve ten ska pli ga rap por ter samt ge nom den ge men sam ma Fal len kä ten med frå gor till maj bor som an a lys grup per na ar be ta de fram till sam mans. En kät un der sök ning en har Ord lis ta Aktörsgrupper Grup per av fal lak tö rer, till ex em pel bo en de el ler po li ti ker. Analysgrupp De per so ner, stu den ter och for ska re, som ut för falls tu di en. Det kan fin nas fle ra an a lys grup per inom sam ma falls tu die. Fallstudie Fall Stu die av ett be stämt om rå de el ler verk sam het där inga be - gräns ning ar görs av vil ken in for ma tion som kan an vän das och där pro blem for mu le ring, va ri an ter och ut vär de ring av al - ter na tiv sker i sam ver kan med fal lets ak tö rer. Fallaktör Om rå det el ler verk sam he ten som stu de ras. En som ver kar inom fal let el ler på ver kas av fal let, till ex em pel en som bor el ler ar be tar inom fal lom rå det. Fallexpert Ex pert på nå got som rör fal let. Per so nen kan fin nas både inom och ut an för falls tu di en. Fallmöte Falls tu di e del ta gar na upp le ver fal let i verk lig he ten, till ex em - pel ge nom en prak tik dag. Påverkansmatris Ma tris som vi sar kvan ti fi e ring en av hur sys tem va ri abler na på - ver kar var an dra. Kan ge in for ma tion om var i abler nas ka rak - tär, det vill säga om de på ver kar el ler på ver kas av and ra sys - tem va ri abler el ler fak to rer ut an för sys tem mo del len. Påverkansträd Gra fisk il lust ra tion av en på ver kans ma tris. Ramscenario Ett ut veck lings sce na rio ut an för fal let som på ver kar ut veck - ling en inom fal let och ut veck ling en av en viss va ri ant. Va ri ab - ler i ett rams ce na rio kan vara till ex em pel värld s mar knad spri - ser på rå olja och skat te- el ler lag fö rän dring ar. Scenario Be skri ver möj li ga fram tids utveck ling ar för ett fall. Be nämns i den na falls tu die för va ri ant. Sys tem mo dell För enk lad be skriv ning av fal let upp byggd av sys tem va ri abler. Systemvariabel Variant Bild 2. En vik tig fak tor för fal lets ut veck ling och fal lak tö rer na. Be - nämns i den na falls tu die på ver kan sva ri a bel el ler bara va ri a - bel. Fram tids utveck ling ar som ar be tats fram i falls tu di en. Be - nämns även fram tids va ri ant, fram tids sce na rio, var i ant kon - struk tio ner etc.

2 2 BAKGRUND OCH METODER Tidig SWOT-analys av Boendet i Majorna Strengths Låga hyresnivåer Kulturellt arv i landshövdingehusen Lokal gemenskap Småstadskänsla Weaknesses Otäta fasader Renoveringsbehov Många låginkomsttagare Små lägenheter Opportunities Sänkt energiförbrukning Kultur och ekologi samsas Ökad miljömedvetenhet Hög återföring av näringsämnen Lokala lösningar Threats Ovilja till förändringar Obalans mellan ekologi och kultur Höjda hyresnivåer Bild 2.2 Ett ex em pel på hur en SWOT-ana lys kan se ut. gett in for ma tion dels till nu lä ges be skriv ning en, men ock - så le gat till grund för att stär ka sam ban den i sys tem mo - del len och falls tu di ens slut sat ser. An a lys grup per na bör ja de med att byg ga upp ett kon - takt nätverk in ne hål lan de de vik ti ga ak tö rer na för fal let, bland an nat den så kal la de re fe rens grup pen. Den na be - stod av per so ner som har be ty del se för fal lets ut veck ling el ler på ver kas av den den na - det vill säga re p re sen tan ter för de in tres seg rup per som finns inom fal let. Re fe rens - grup pen fun ge ra de som ett boll plank för att stäm ma av om stu di en ar be ta de med re le van ta frå gor och om an a lys - grup per na hade fått rätt upp fatt ning om fal let. Var je an a - lys grupp hade två mö ten med sin re fe rens grupp. Tan ke kar tor har fung e rat som ett hjälp me del för att or - ga ni se ra in for ma tio nen och som hjälp att ta fram vik ti ga fak to rer som på ver kar fal lets ut veck ling. Ett ex em pel på en tan ke kar ta är en så kal lad SWOT-ana lys (Strenghts, We ak nes ses, Op por tu ni ti es and Thre ats). Ett an nat ex - em pel på tan ke kar tor är mind-maps, och så da na an vän - des ock så av an a lys grup per na. 2.3.3 Bygg upp en mo dell av fal let Ut i från den kun skap om fal lets egen ska per och dess ut - veck ling som an a lys grup per na hade till äg nat sig dis ku te - ra des och val des de fak to rer el ler på ver kan sva ri abler som kun de be skri va och på ver ka fal lets ut veck ling. Det är myck et vik tigt att var i abler na går att kvan ti fi e ra, det vill säga fast stäl la med en siff ra el ler ett mått. Om var i a beln inte kan kvan ti fi e ras di rekt kan ibland en el ler fle ra pas - san de in di ka to rer an vän das för att be skri va nu lä get och fram tids va ri an ter na. Genom brainstorming-processer, livliga diskussioner och med hjälp av re fe rens grup per na togs på ver kan sva ri - abler fram. Hur var i abler na häng er ihop och på ver kar var an dra an a ly se ra des med hjälp av en så kal lad på ver - kans ma tris. I ma tri sen ställs alla va ri ab ler mot var an dra och för var je var i a bel par be stäms om den ena va ri a bel har en di rekt på ver kan på den and ra samt hur stark den på - ver kan är. På ver kans ma tri sen ut ar be ta des i dis kus sio ner inom an a lys grup per na. För var je va ri a bel fram gick då ett mått på ak ti vi tet - hur stark den på ver kar and ra va ri ab ler - och pas si vi tet, i vil ken om fatt ning var i a beln själv på ver - kas. Ta bell 2. Ge nom att räk na ihop vär de na till var je va ri a bel i en på ver kans ma tris kan man se hu ru vi da var i a beln på ver kar el ler sna ra re på ver kas, det vill säga om den är ak tiv el ler pas siv. Ex em plet är en ti dig på ver kans ma tris av Tra fik grup pen. Godstrafik Befolkningsmängd Trafikmängd bil Totalt resande Andel kollektivt resande Demografi/Livsstil Miljömedvetenhet Restid (enskild resa) Tillgänglighet till kollektivtrafik Framkomlighet Parkering Miljöstörningar Trafiksäkerhet Passivt Godstrafik Befolkningsmängd Trafikmängd bil 2 2 2 Totalt resande 3 Andel kollektivt resande 2 2 2 Demografi/Livsstil Miljömedvetenhet 2 2 Restid (enskild resa) 2 2 2 7 Tillgänglighet till kollektivtrafik 5 Framkomlighet 2 2 2 Parkering 5 Miljöstörningar 2 2 2 2 2 2 Trafiksäkerhet 2 2 9 Aktivt 6 6 8 5 5 3 6 7 2 5

- - 2 BAKGRUND OCH METODER Aktivitet - - 9-8- 7-6- 5-4- 3-2- Active Systemgraf aktivitet/passivitet Markanvändning Tillgänglighet Miljöbelastning - Buffer Variables - - Politiska beslut Ambivalent Samhällsnytta Verksamhetsutövares nytta Nätverk och föreningsliv Göteborgs stads ekonomi - - - Passivitet Passive Syf tet med på ver kans ma tri sen är att tyd lig gö ra vil ka va ri ab ler som häng er ihop samt att kart läg ga vil ka va ri ab - ler som har stor på ver kan på sys te met och vil ka som kan ute läm nas när sys tem mo del len ska fö renklas. I för sta ste get av ar be tet med på ver kans ma tri sen un - der sök tes en dast var i abler nas di rek ta på ver kan på var an - dra. Det ta kan leda till att vik ten av fak to rer med stor in - di rekt på ver kan under skat tas. För att kart läg ga den in di - rek ta på ver kan genom för des där för en så kal lad MIC-MAC-ana lys, en upp re pad multi pli ka tion av på ver - kans ma tri sen med sig själv. Med hjälp av da tor pro gram - met MAUT an a ly se ra des se dan var je var i a bels in di rek ta på ver kan på de and ra var i abler na. Rang ord ning en i pas si - vi tet och ak ti vi tet jäm fördes med den för sta på ver kans - ma tri sen. Va ri ab ler som har ett hög re ak ti vi tets vär de ef ter MIC-MAC-ana ly sen har stör re in di rekt på ver kan på sys - te met och kan ha under skat tats i för sta ste get. Ut i från re sul ta ten från på ver kans ma tri sen och MIC-MAC-ana ly sen val des de cen tra la på ver kans fak to - rer na för sys te met; min dre vik ti ga fak to rer val des bort för att för enk la sys tem mo del len. Med hjälp av de på ver kan - sva ri abler som till sist val des bygg de an a lys grup per na se - dan upp sys tem mo del ler som be skrev nu lä get och den fram ti da ut veck ling en. An a lys grup per nas sys tem mo del - ler re do vi sas som på ver kan sträd i re spek ti ve ka pi tel (kap 4-6). 2.3.4 Forma framtidsvarianter av fallet En fram tids va ri ant ska pas ge nom att kom bi ne ra oli ka vär den på på ver kan sva ri abler na. Des sa kan bli väl digt många så där för val de an a lys grup per na att bara ta fram de mest vitt skil da va ri an ter na. Det vill säga de mest skil - da oli ka sätt Ma jor nas tra fik- och bos tads si tu a tion samt Syd vä stra äl vom rå det kan tän kas se ut år 234. Det ta kan gö ras med ett top-down per spek tiv där man först tar fram någ ra skil da fram tids va ri an ter och se dan tit - - 2 3 4 5 6 7 8 9 2 Bild 2.3 Ett ex em pel på ak ti va och pas si va va ri ab ler ef ter MIC-MAC-analysen. - - - - - - Avsiktlig påverkan Oavsiktlig påverkan Optimistisk utveckling Utveckling tar på hur de oli ka var i a bel ni vå er na ska kom bi ne ras för att fram tids va ri an ten i frå ga ska kun na bli verk lig het. Det ta har dock ofta ef fek ten att man omed ve tet kan tvinga var i abler na att anta vis sa vär den för att pas sa va ri - an ten. Ett an nat sätt att kon stru e ra fram tids va ri an ter är ge - nom ett bottom-up per spek tiv där man kom bi ne rar var i - abler nas oli ka vär den och dä ref ter får fram oli ka tänk ba ra fram tids va ri an ter av fal let. En bland ning av des sa me to der kan ock så gö ras ge nom att man till ex em pel tän ker sig hur fram ti den skul le kun - na bli om man lade fo kus på en sta ka va ri ab ler och över - drev fram to ning en av dem. Re fe rens grup pen var här till stor hjälp i fram ta gan de och av gräns ning av fram tids va ri - an ter na. Det slut gil ti ga an ta let fram tids va ri an ter i sys - tem mo del ler na va ri e ra de mel lan fyra och fem i an a lys - grup per na. Det ska dock ob ser ve ras att bo en deg rup pen val de att job ba med tre sys tem mo del ler, med var de ra omk ring fem va ri ab ler. Fram tids va ri an ter na be skrivs se dan så de tal je rat som möj ligt och de ras ef fek ter, till ex em pel mi ljö på ver kan, be - räk nas. 2.3.5 Utvärdera framtidsvarianterna Fortsättning av dagens utveckling Utveckling 2 Pessimistisk utveckling t t t 2 Tid Bild 2.4 Span net av sce na ri er kan il lu stre ras i en så kal lad Sce - na rio tratt. Nu tid är vid t, vid t sker en av sikt lig på ver kan, vid t 2 sker oav sikt lig på ver kan. Ju bre da re trum pe ten blir, des to osäk ra - re är fram ti den. I en ut vär de rings ba na har sak kun ni ga, po li ti ker, bo en de och and ra be rörda och in tres se ra de möj lig het att ta del av och re flek te ra över de oli ka fram tids va ri an ter na. Det ta sker ge nom att de får fram tids va ri an ter na pre sen te ra de för sig i bild, text och in läs ta band. Ut vär de rings ba nan är ett sätt att pre sen te ra och få re spons på de fram tids va ri - an ter som ar be tats fram un der falls tu di ens gång. Syf tet är dels att kart läg ga oli ka ak törs grup pers be döm - ning av de ut vär de rings kri te ri er som an a lys grup per na valt som vik ti ga för en god fram tids utveck ling av om rå det men ock så att be döma vil ken va ri ant som är bäst ut i från de ras pro fes sion och pre fe ren ser. Yt ter li ga re ett syf te är att klar läg ga hur väl re spek ti ve kri te ri um upp fylls i var je va ri - ant en ligt ak tö rer na. På så vis kan even tu el la kon flik ter