Information till besökare i Kebnekaiseområdet juni 2013
Den 15 mars 2012 havererade ett norskt militärt flygplan på Kebnekaise. I denna tragiska olycka miste fem personer livet. Olyckan medförde att flygplansdelar och flygbränsle hamnade på Rabots glaciär, Storglaciären och Björlings glaciär. Under 2012 samlades en del av flygplansdelarna in och provtagning av snö och bäckvatten i området påbörjades. Ett fåtal av proverna visade på låga halter av föroreningar. Dessa halter låg långt under riktvärdena för människors hälsa. Arbetet med städning och provtagning fortsätter under 2013. Vid haveriet hamnade det mesta av flygbränslet på västsidan av sydtoppen och på Rabots glaciär. En del av bränslet bedöms ha hamnat på Storglaciären och Björlings glaciär. Föroreningarna utgörs av cirka 10 000 liter flygfotogen. Därutöver tillkommer en viss mängd motorolja och hydraulolja. Flygfotogen är hälsofarligt för människa och giftigt för andra organismer, främst vattenlevande. Cirka 15 ton flygplansdelar samlades in under 2012 och cirka 25 ton bedöms ligga kvar i området. Området vid olycksplatsen är svårarbetat på grund av glaciärsprickor, branta sluttningar och oberäkneligt väder. Samtliga insatser sker i ett högalpint område med betydande säkerhetsrisker. Områdets karaktär och värden Natur- och friluftslivsvärden Kebnekaises högfjällsområde har mycket höga natur- och friluftsvärden. Högfjällsområdet med omgivande branter, glaciärer och djupa dalar ingår i Naturvårdsverkets nya nationalparksplan. Renskötsel Området är viktigt för renskötseln. Alla eventuella negativa konsekvenser för rennäringen i området på både kort och lång sikt måste beaktas i arbetet. Genomförandet av åtgärder, till exempel mark- och lufttransporter, ska planeras i samråd med samebyarna. Turism Sveriges högsta fjällmassiv, är med dess omgivningar och glaciärmiljöer av mycket stor betydelse för turismen. Ett flertal aktörer, såväl privata företag som Svenska Turistföreningen, STF bedriver verksamhet i området. Glaciär- och klimatforskning Stockholms universitet har vid Tarfala forskningsstation, Kebnekaise, bedrivit glaciär- och klimatforskning sedan 1946. Storglaciären, på vilken de mest detaljerade mätningarna genomförs, är en av de mest undersökta glaciärerna i världen. På Rabots glaciär har mätningar genomförts sedan 1982. Universitetets kunskaper och medverkan i det fortsatta arbetet är av största vikt. Uppdraget Statens fastighetsverk (SFV) är markägare för området. SFV fick 2012 regeringens uppdrag att samordna städoch miljöinsatser- ett arbete som handlar om att ta hand om delar från flygplanet, utföra miljöövervakning samt ta vattenprover i de bäckar som avvattnar de glaciärer som förorenats av flygbränsle. SFV, Försvarsmakten, Kiruna kommun, Stockholms universitet/tarfala forskningsstation och Länsstyrelsen i Norrbotten arbetar med detta uppdrag. Arbetet inleddes 2012 och fortsätter under 2013. Arbetet sker enligt en särskild handlingsplan. Platsen för olyckan är mycket svårtillgänglig. I september 2012 tvingades SFV att avbryta insamling av flygplansdelar på grund av kraftigt snöfall. Fram till dess hade ca 15 ton vrakdelar av totalt 40 ton samlats in.
Mål för det fortsatta arbetet Med hänsyn till de höga värdena i området är ambitionsnivån mycket hög för att så långt möjligt ta hand om flygplansdelar och bevaka vilken påverkan föreningarna i området kan medföra. Övergripande mål Kebnekaise och dess omgivningar ska vara ett område som associeras med mäktighet, höga naturvärden och rena jokkar. Delmål - Flygplansdelar: Alla synliga vrakdelar ska samlas in och transporteras bort under 2013. - Föroreningar (flygfotogen/oljor): Miljöövervakningsprogrammet fortsätter under 2013. Insamling av flygplansdelar under 2013 Under augusti 2013 fortsätter arbetet med att samla in flygplansdelar. Detta är den tid under året då förhållandena kan förväntas vara mest fördelaktiga med tanke på vädersituationen. Under denna period kommer helikoptrar att flyga med transporter mellan olycksplatsen och Nikkaluokta. Föroreningar För att undvika risk för okontrollerad spridning och en förvärrad föroreningssituation krävs kunskap om områdets karaktär och föroreningarnas beskaffenhet. På grund av föroreningarnas läge kan ett försök till sanering i annat fall medföra att det blir omöjligt att förutse var, när eller i vilka koncentrationer de kan spridas. Att gräva upp och transportera bort föroreningarna är i det närmaste praktiskt omöjligt eftersom dessa har spridits över stora ytor och ligger i och under stora mängder snö. Saneringsmetoder för bränsle i snö och is På grund av svåra klimatförhållanden vid den otillgängligt belägna haveriplatsen är det svårt att sanera platsen. Föroreningarna ligger i snö och is och i vissa delar av området ligger de under flera meters snötäcke. De har påverkats av de meteorologiska förhållandena och smältprocesserna i snön och i glaciären. Den förorenade snön har under vintern 2012/2013 täckts av ny snö och kommer inte att exponeras förrän under senare delen av sommaren. Arbetsgruppen har bedömt att sanering för närvarande inte är möjlig. Miljöövervakning 2012 Under 2012 togs vattenprover kontinuerligt i de tre vattendrag som avvattnar de tre glaciärerna i direkt anslutning till olycksplatsen och där flygbränsle hade observerats. Vattenprover togs också vid Singistugorna för att få information om vattenkvaliteten inom renskötselområdet och vid STF:s fjällanläggning. Vattenproverna visade vid tre tillfällen spår av vissa föroreningar som utgör beståndsdelar i flygbränslet. Halterna låg långt under riktvärdena för människors hälsa och för miljörisker i ytvatten. Provtagningstillfällen före och efter dessa tre tillfällen visade inga spår av föroreningar. I vattendragen som rinner ut från Rabots glaciär samt i Kittelbäcken som rinner ut från Björlings glaciär visade enstaka prover mycket låga halter av ämnen som ingår i flygfotogen. Utöver vattenprover genomfördes även provtagning av bottenlevande organismer för att undersöka om de har påverkats av eventuella föroreningar. Anledningen till att så lite av föroreningarna tycks ha kommit ut i vattendragen under 2012 års sommarsäsong är med största sannolikhet att det var en kall sommar och att avsmältningen från glaciärerna var relativt låg. Detta innebär att det sannolikt finns kvar stora mängder föroreningar i glaciärerna även om en mindre del av vissa beståndsdelar av föroreningarna bör ha avdunstat. Det är allvarligt att en så stor mängd flygbränsle spridits ut i området. Eftersom det är stora mängder vatten som rinner genom avrinningsområdena är det troligt att utspädningseffekten blir betydande. Utspädningseffekten kommer troligtvis medföra att halterna i vattendragen inte blir så höga men det finns en risk att föroreningarna kommer ut i pulser med temporärt högre halter särskilt efter kraftigt regn.
Miljöövervakning 2013 Eftersom relativt lite av föroreningarna från flygbränslet under 2012 bedöms ha kommit ut i bäckarna antas en stor mängd föroreningar finnas kvar i glaciärerna. Därför är det mycket viktigt att fortsätta övervakningen under 2013 då avsmältningen sätter igång. Om sommaren 2013 blir varmare än sommaren 2012 bör det innebära att mer föroreningar förs ut i vattendragen. Vattenprover tas i bäckarna Goubirjohka, Kittelbäcken och Darfaljohka under hela sommaren. Information om analysresultaten lämnas till STF och turistföretag i området samt på våra hemsidor. Eftersom proverna ska skickas från provtagningsplatserna i fjällvälden till ett laboratorium så dröjer det några dagar från det att provet tagits tills vi kan informera om resultatet. Provtagningen i dessa bäckar inleds den 19 juni. Risken är fortsatt låg för att föroreningar redan under försommaren har lämnat glaciärerna eftersom vattentransporten genom de förorenade delarna vid denna tid varit liten. Detta innebär även att risken för att föroreningarna når bäckarna under försommaren, det vill säga vid midsommartid är låg. Vanliga frågor Är toppen avspärrad? Svar: Nej, det är den inte. Är kammen mellan Syd och Nordtoppen och Rabots glaciär avspärrade? Nej. Under 2012 meddelades förbud om att under viss tid vistas inom dessa områden i syfte att öka säkerheten för den personal som arbetade i området med anledning av flygolyckan. Berörda myndigheter kommer att bedöma behovet av att under en begränsad tid under 2013 meddela förbud mot att vistas på kammen mellan topparna. Inom Rabots glaciär kan ett förbud komma att omfatta en mindre del av Rabots glaciär i anslutning till olycksplatsen. Kan jag hitta flygplansdelar när jag är ute på fjället? Svar: Det kan inte uteslutas att du hittar flygplansdelar på fjället. Får jag plocka med mig delar från flygplanet om jag hittar några? Svar: Du bör inte ta med dig delar av planet som du eventuellt hittar, inte minst eftersom dessa kan vara både vassa och innehålla hälsofarliga komponenter. Kan jag dricka vattnet i bäckarna runt Kebnekaise fjällstation och vid Singistugorna? Svar: Ja, om du inte känner någon lukt av bränsle. Vid Kebnekaise fjällstation är det två bäckar som berörs, Kittelbäcken och Tarfalajokken. Längs Kungsleden är det Guorbijokken som avvattnar Rabots glaciär. Snön på olycksplatsen har förorenats av flygbränsle. När snön på glaciären smälter kommer flygplansbränslet att spädas ut och sedan troligen föras bort från glaciärområdet via bäckarna. Halterna förväntas inte bli så höga att de kan vara skadliga för människor som dricker av vattnet. Om ett vatten skulle vara förorenat känner man lukt av bränsle redan vid mycket låga halter. Det gör att risken för att få i sig förorenat vatten är mycket liten. Förra sommaren togs vattenprover regelbundet. Några enstaka prover visade spår av föroreningar, men halterna var mycket låga. Halterna som uppmättes låg långt under den nivå som kan innebära en hälsorisk. Avsmältningen från glaciärområdet ökar ju varmare och regnigare sommaren är. Därför kan det inte uteslutas att det periodvis kan komma ut mer föroreningar i bäckarna. Detta gäller särskilt efter kraftiga regn. Samtidigt ökar även mängden smältvatten vilket ger en utspädningseffekt. Mer information Information hittar du även på våra hemsidor: sfv.se kiruna.se lansstyrelsen.se/norrbotten forsvarsmakten.se ink.su.se/tarfala-forskningsstation
Kartan visar Kebnekaise fjällmassiv med de tre glaciärer som är påverkade av flygbränsle samt de bäckar som avvattnar glaciärerna. Olycksplatsen ligger mellan Nord- och Sydtoppen på Kebnekaise.