Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten 1
Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen 2
Den ekonomiska och monetära unionen De första planerna på en gemensam ekonomisk och monetär union i början av 1970-talet Europeiska monetära systemet EMS (European Monetary System) upprättades 1979 Avsikten att minska kursfluktuationerna mellan medlemsländernas valutor Gemensam valutaenhet ECU (European Currency Unit) Gemensam växelkursmekanism ERM (Exchange Rate Mechanism) Finansierings- och kreditarrangemang 3
Den ekonomiska och monetära unionen Den ekonomiska och monetära unionen EMU (Economic and Monetary Union) upprättades genom Maastrichtfördraget 1992 Syftet med den bindande handlingsplanen är att samordna den ekonomiska och monetära politiken och ta i bruk en gemensam valuta EU:s samtliga medlemsstater hör till den ekonomiska och monetära unionen, men endast 16 länder har hittills tagit i bruk euron Den ekonomiska och monetära unionen har genomförts i tre etapper 4
Den ekonomiska och monetära unionen Etapp 1: 1.7.1990-31.12.1993 Avreglering av kapitalrörelserna mellan medlemsstaterna Samordning av den ekonomiska politiken Närmare samarbete mellan centralbankerna Etapp 2: 1.1.1994-31.12.1998 Upprättande av Europeiska centralbanken (ECB) De nationella valutakurserna knyts permanent till den gemensamma valutan Etapp 3: 1.1.1999-> Europeiska centralbanken ECB inledde sin verksamhet Den gemensamma valutan euron blev kontovaluta Fr.o.m. 1.1.2002 ersatte euron 12 nationella valutor Fr.o.m. 1.1.2007 Slovenien anslöt sig till euroområdet Fr.o.m. 1.1.2008 Malta och Cypern anslöt sig till euroområdet Fr.o.m. 1.1.2009 Slovakien anslöt sig till euroområdet 5
Den ekonomiska och monetära unionen Den ekonomiska utvecklingen hålls i stort sett likadan genom stabilitets- och tillväxtpakten Underskottet i den offentliga ekonomin skall vara under 3 % i förhållande till bruttonationalprodukten (BNP) Den offentliga skulden får vara högst 60 % av BNP Inflationen bunden till stegringen i länderna med den lägsta inflationen Räntestabilitet Valutans yttre värde skall vara inom ERM:s normala fluktuationsband 6
Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den inre marknaden 7
Den inre marknaden Ett av de mest centrala elementen i den europeiska integrationen är en gemensam eller inre marknad som omfattar hela unionen Utvecklingen mot en fri inre marknad började med tullunionen i Romfördraget Tullarna slopades i handeln mellan medlemsstaterna i juli 1968 Man började tillämpa en enhetlig tullnivå för länder utanför den ekonomiska gemenskapen Gällde till en början endast all handel med varor 8
Den inre marknaden Kommissionen under ordförandeskap av Jacques Delors gav 1985 ut en vitbok, som delade in handelshindren i tre grupper: Fysiska handelshinder Kontroller av varor och människor vid gränserna mellan medlemsländerna Skattemässiga handelshinder Skatter som staterna fastställt för import av varor och tjänster Tekniska handelshinder Krav som staterna ställt upp exempelvis gällande produkternas egenskaper, etiketter, förpackningar och tillverkning 9
Den inre marknaden Ledde till undertecknandet av Europeiska enhetsakten 1986 Målet att häva hindren före år 1993 Reform av beslutsproceduren gällande den inre marknaden (kvalificerad majoritet började användas) Utvidgning av gemenskapens befogenhet Den inre marknadens centralaste innehåll gäller fyra grundläggande friheter: Fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och arbetskraft 10
Den inre marknaden Fri rörlighet för varor Slopandet av fysiska och tekniska handelshinder Fri rörlighet för tjänster Tjänster (t.ex. försäkringar eller resor) kan köpas och säljas fritt överallt inom unionen Den fria rörligheten för tjänster har bromsats upp av att många tjänster tillhandahålls av nationella monopol (t.ex. FPA i Finland) 11
Den inre marknaden Fri rörlighet för kapital Finansmarknaden befriades från nationell reglering i huvudsak redan på 1980-talet EMU:s första etapp slopade de sista hindren för kapitalets rörlighet inom unionen Fri rörlighet för arbetskraft Unionsmedborgarna har rätt att fritt röra sig och vistas samt söka och utföra arbete överallt inom unionen Den fria rörligheten för arbetskraften i vissa medlemsländer som anslöt sig 2004 begränsades i vissa medlemsstater under en bestämd övergångstid 12
Den inre marknaden Genomförandet av friheterna övervakas noggrant och kommissionen spelar en nyckelroll inom övervakningen Alla åtgärder som hindrar, begränsar eller snedvrider konkurrensen är förbjudna Sådana är: Karteller Dominerande ställning Oskälig konkurrensfördel Nationellt import- och exportstöd 13
Europeiska unionen som ekonomisk enhet Budgeten 14
Budgeten De årliga budgetarna grundar sig på en budgetram, som omfattar ett utgiftstak för de olika budgetkapitlen Budgetramen slås fast för sju år åt gången Europeiska rådet nådde enighet om de huvudsakliga riktlinjerna i budgetramen för 2007-2013 under Storbritanniens ordförandeskap i december 2005 15
Budgeten 2007-2013 enligt sektor. Bild: Europeiska kommissionen 16
EU:s budget för 2009 (Europeiska kommissionen) 17
EU:s budget för 2009 18
Budgeten Inkomsterna i budgeten består av EU:s egna medel och av direkta avgifter från medlemsstaterna Drygt en fjärdedel av EU-budgetens inkomster består av egna medel Skatteintäkter, som inte kan anses höra till en viss medlemsstat Jordbruksprodukternas importavgifter Tullavgifter som uppbärs för annan import En del av influten mervärdesskatt 19
Budgeten En fjärde inkomstkälla, bruttonationalinkomsten (BNI), togs i användning 1988 De direkta avgifterna fastställs på basis av medlemsstaternas bruttonationalinkomst och influten mervärdesskatt Det nuvarande inkomsttaket är 1,24 % av medlemsstaternas sammanlagda BNP 20
Betalningsflödena mellan Finland och EU 2007-2009 (Finansministeriets budgetöversikt 2009). 21
Unionens inkomster cirka 15 % Momsavgifter som medlemsländerna redovisar cirka 15 % Tullar, jordbruksavgifter och sockeravgifter cirka 1 % Överskott från tidigare år, avgifter som EU:s personal betalar m.m. cirka 69 % Medlemsavgifter baserade på bruttonationalinkomsten 22
Budgeten Unionens ekonomiska oberoende grundar sig på tanken om unionens egna medel EU beslutar självständigt om användningen av inkomsterna från medlemsavgifterna Unionen kan dock inte ta lån, så budgeten får inte vara underbalanserad 23
Budgetmakt Kommissionen utarbetar ett budgetförslag Budgetmakten delas av rådet och parlamentet 24
Kontaktinformation Utrikesministeriet Informations- och kulturavdelningen Europainformationen PB 482 00023 STATSRÅDET Riksomfattande telefonnummer 010 345 6700 25