När ekosystem står som modell. Hur ser odlingssystemen ut då? INLEDNING Brett perspektiv Varför är skogsträdgården relevant? FOKUS FRAMTID Skogsträdgården PROTOTYP Kretsloppssamhälle Grundläg gande problem Mångfaldsbruk Nytt agrartekniskt komplex Esbjörn Wandt Alnarp 2010-11- 22 1
DEN HUMANEKOLOGISKA TRIANGELN SAMHÄLLETS FRAMVÄXT NATUR (N) SAMHÄLLE (S) Strukturer Ekonomisk str. Politisk Arkaisk (social str.) Biosfären Geosfären Individen PERSON (P) Diskursivt medvetande Praktiskt medvetande Det omedvetna Fysisk varelse Biologisk varelse Yrkesidentitet Offentlig indetitet Frändskapsidentitet 2
DAGENS (ICKE)FOKUS Kortsiktigt Kollektivt Långsiktigt We cannot solve the significant problems we face at the same level of thinking we were at when we created them. Albert Einstein Individuellt 3
KRETSLOPPSSAMHÄLLET VÅRT SAMSPEL MED NATUREN Information s samhället Industrisamhället N N S Jordbrukssamhället Kretsloppssamhället Samlar-jägar samhället P 4
HOLISTISTISK OCH ORGANISK GRUNDSYN Helheten är något mer än summan av delarna NATURLIGA SYSTEM ÄR MODELL FÖR SKOGSTRÄDGÅRDEN De enskilda delarna har endast betydelse i sitt sammanhang Komplexa system Självreglerande Självreproducerande Cirkulära orsakssamband Stort informationsflöde, feedback (redundans) Människan del i systemen 5
SKOGSTRÄDGÅRD Odlingssystem som imiterar naturliga skogsekosystem (lundar, skogsbryn, woodland) Flerskiktad Direkta nyttoväxter och växter som gynnar andra växter och/eller ekosystemet i sin helhet MÅL Hög och varierad skörd Självskötande system Friskt ekosystem för ekosystemtjänster även utanför odlingssystemet 6
SYNERGETISK POLYKULTUR = resultatet är mer än summan av de enskilda delarna SKOGSTRÄDGÅREN PÅ HOLMA Större resursutnyttjande: - de befintliga resurserna utnyttjas bättre - mer resurser samlas in till systemet - resurserna hålls kvar bättre i systemet Mindre effekter av skadedjur, sjukdomar och andra stressfaktorer 7
HUR NÅR VI MÅLEN? GRUNDSTRUKTUR - Vegetationsskikt, mikroklimat successionsstadium BRETT SKOGSBRYN FRISK JORD - självgenererande bördighet MÅNGFALD i struktur, sammansättning och funktionella kopplingar - rovinsekt, parasitsteklar, pollinerare m.m. gynnas FYLLDA VÄXTNISCHER - minskad konkurrens mellan grödor och från ogräs 8
BÖRDIG JORD Djup väldränerad och lucker jord Organiskt material i olika stadier Mycket humus Rikt och friskt markliv Fin grynstruktur Tillräckligt med växtnäringsämnen 9
HUR SKAPAS EN BÖRDIG JORD? Mångfald av växter Mångfald av organiskt material Mångfald av rötter Olika fördelning i rummet Olika rotzonsfauna Kvävefixering Dynamiska ackumulatorer Mykorrhiza Djupa rötter MÅNGFALD för skadedjursreglering och pollinering Spindlar Strukturell mångfald Insekter, fåglar, grodor, paddor Mat, vatten, bo- och övervintringsställen Blomflugor och parasitsteklar Flockblommiga-, korgblommiga-, kransblommiga växter, lökväxter (Allium) och ärtväxter Pollinatörer Nektar- och pollenväxter 10
SYNERGETISK POLYKULTUR SKOGSTRÄDGÅRDEN SOM MODELL FÖR UTHÅLLIGT JORDBRUK 11
AGROFORESTRY Odling av träd och buskar på samma mark som man odlar andra grödor eller som används som betesmark Fokus ligger på interaktionen mellan komponenterna i systemet Solitärer med utbredda kronor, avkvistade timmerträd, hamlade träd och stubbskott Skogsträdgård OLIKA TYPER AV AGROFORESTRY Mångfunktionella vindsskyddsplanteringar Bärande skyddszoner Skogsbrynsplanteringar Frukt- eller hasselodling med höns eller andra betande djur Poppel, ask eller starkväxande päronträd i åkermark Odlingssystem med kvävefixerande träd Skogsbete Skogsodling (Forest farming) 12
MÅNGFALDSBRUK Mosaik av olika odlings- och djurhållningssystem PRODUKTIVT MOSAIKLANDSKAP Hög komplexitet. Platsanpassning. Mångfunktionalitet. Ekosystemtjänster på alla nivåer. Ekologisk mångfald: Vegetationsstruktur, artsammansättning och funktionella kopplingar. Olika skalor: Balkongodling, kolonilotter, småbruk. Överskott till grannar, den lokala marknaden och regionen. Teknik anpassad till skalan. BIOTOPMÅNGFALD OCH PLATSANPASSNING Olika intensitet: Från aquaponicsystem (kombinerad fisk- och grönsaksodling) till gynnande av hassel, fläder och andra bärande träd. 13
SKOGSTRÄDGÅRDEN i samspel med människan N S N Mångfaldsbruk N HELA MÄNNISKAN P S P Rekursivt medvetande Praktiskt medvetande Det omedvetna 14
KRETSLOPPSSAMHÄLLE anpassat till ekosystemen KRETSLOPPSSAMHÄLLET Decentraliserad samhällsstruktur och ekonomi Mångfaldsbruk KRETSLOPPS- SAMHÄLLE Bioregionen Balans djurhållning, markareal... Matsuveränitet. N Strukturell kompatibilitet P Mångfunktionellt Lokalsamhälle S Lokalsamhället och stadsdelen Ruralisering. Intensiva statsodlingar. Ekoenheter. Självförvaltning. Engagemang och demokrati. Mångfald: Brukningsformer, sysselsättning, distributionssystem m.m. Mångfunktionalitet. Flexibilitet. Hög grad av modularitet, redundans och resiliens. 15
ÖRESUNSREGIONEN EN BIOREGION PERMAKULTUR Analys- och designredskap Ekologiska helhetslösningar även social organisation och ekonomi Naturliga ekosystem som modell Uppbyggnad av resurser (jord, vatten, energi, luft, organisation) Permakulturprinciper (Mångfunktionalitet, biologiska resurser, zonindelning, fördröjning av energiflöden, kantzoner m.fl.) Kopplingar mellan de olika delarna i systemet 16
NYTT FOKUS DEN MÄNNSKLIGA OCH BIOLOGISKA POTENTIALEN Kollektivt? HUSBEHOVSODLING Kortsiktigt Långsiktigt Individuellt 17
UTVECKLINGSARBETE KRING EFFEKTIV HUSBEHOVSODLING Ändrade matvanor. Ärtor, bönor, nötter, quinoa, amarant, massor av olika grönsaker Perenna grönsaker för tillagning Perenna grönsaker för sallad Polykultur med perenna rotgrönsaker Jordärtskockor, potatisböna, chorogi och knölvial Hassel och sibirisk ärtbuske 18
DET PRODUKTIVA HEMMET ANPASSAD EKONOMI Koncentration av resurser Korta kretslopp Hela människan. Självtillit. Engagemang i omgivningen. Kreativitet. Arbetsväxling från lönearbete till självverksamhet (t.ex. odling och byggande). Fjällbete ek för, Södra Rörums Sam-bruk Strukturer Ekonomisk str. Politisk Arkaisk (social str.) Biosfären Geosfären Mångfunktionalitet t.ex. fritid arbete Småbruket ett specialfall. Produktion utöver självförsörjning. Till grannar eller till den lokala, regionala eller globala marknaden. Basen för lokalt engagemang och självförvaltning Fysisk varelse Biologisk varelse Individen Yrkesidentitet Offentlig indetitet Frändskapsidentitet 19