FRÅN FRISTADSFÖRFATTARE TILL FRISTADSKONSTNÄRER

2014 05 16 FRÅN FRISTADSFÖRFATTARE TILL FRISTADSKONSTNÄRER UPPDRAGET Kulturnämnden i Västra Götalandsregionen har uttalat en viljeinriktning att och beslutat utreda förutsättningarna för att bli en Fristadsregion. Traditionellt har Fristadskonceptet främst gällt för författare, publicister och journalister. Kulturnämnden beslutade därför vid sitt sammanträde 2013 06 12, KUN 90 2013 74, att ge kulturchefen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att vidga konceptet så att olika former av konstnärliga uttryck ska omfattas av möjligheten till skydd för yttrandefriheten, samt undersöka möjligheterna för Västra Götaland att bli en Fristadsregion. Carl Forsberg har kulturnämndens uppdrag att utreda möjligheterna att etablera litterära residens i Västra Götaland och inom ramen för den utredningen också involvera fristadskonceptet. Detta är en kompletterande utredning, i enlighet med kulturnämndens beslut att vilja vidga begreppet från enbart fristadsförfattare till fristadskonstnärer. VAD ÄR EN FRISTAD OCH VILKET SÄRSKILT SÄKERHETSTÄNKANDE INNEBÄR DET Sedan början av 1990 talet har städer runtom i världen tagit initiativ till att under en viss tid bjuda in en författare eller journalist som inte har möjlighet att fritt verka i sitt yrke i hemlandet. Idag är rörelsen breddad och inkluderar musik, scen och bildkonstnärer. Fristadsprogrammet skiljer sig från andra konstnärliga residensprogram genom att det viktigaste kriteriet vid urval inte är konstnärliga meriter, utan istället behovet att komma i säkerhet och/eller att få sin röst hörd och sina texter publicerade. Men det är inte bara frågan om att erbjuda skydd för en individ; fristadsarbetet går ut på att säkra yttrandefriheten och allas globala rätt att få sina synpunkter framförda i offentliga sammanhang. En viktig uppgift för fristaden är därför att ge möjlighet till arbetsro, kollegial och social gemenskap, översättningsmöjligheter och självständigt arbete fritt från påtryckningar och trakasserier. Sekretess och säkerhet Säkerhets och sekretessfrågor bör diskuteras med polis, eventuellt SÄPO och säkerhetsansvarig inom kommunen innan fristadsförfattaren anländer till staden. I kontakterna med gästkonstnären när denne fortfarande befinner sig utanför landet bör man vara extra försiktigt och inte ta upp frågor som kan vara laddade. Att inte uttrycka åsikter om landet/regimen eller hänvisa till andra personer i nätverket. All kommunikation kan vara övervakad och avlyssnad. I många fall kan det räcka med att konstnären får vistas utanför ett visst lands gränser för att befinna sig i säkerhet. Men man bör ha i åtanke att det inte är givet att kontakter med personer av samma nationalitet eller språkgrupp är trygga. Man bör tänka på att vad som sägs och skrivs i svenska medier får återverkningar i författarens hemland och att den största kvarstående hotbilden ofta kan vara kopplad till de anhöriga i hemlandet, som riskerar att utsättas för repressalier. 1

I beslutsprocessen kring en enskild fristadskonstnär bör endast ett fåtal inom förvaltningen ha tillgång till personens namn och bakgrundsinformation. Namnet eller andra personuppgifter bör inte protokollföras. Regler om utlänningssekretess finns I OSL 21 kap 5 och kan tillämpas om man bedömer att det finns risk för skada, till exempel ett allvarligt övergrepp eller annat men. Att röja sekretesskyddad information är ett brottsbalksbrott, brott mot tystnadsplikt, BrB 20 kap 3. Ofta är det koordinatorn och ansvarig chef som föreslår en kandidat till fristadsstipendiet efter rekommendation från ICORN. Kulturnämnden eller presidiet brukar därefter fatta beslut om vem som skall bjudas in. Ibland förekommer referensgrupper i hanteringen, inte heller här bör namn och personuppgifter på enskilda kandidater finnas på dagordning eller protokoll. Låt så få personer som möjligt ha tillgång till information om fristadskonstnären. Först när fristadskonstnären har anlänt kan man, om personen så önskar, offentliggöra namnet. I vissa fall kan man äventyra personens chanser att få utresetillstånd om nyheten når ut innan konstnären har hunnit lämna platsen där hon/han står under hot. Räkna inte med att massmedia sätter fristadsförfattarens skyddsbehov före instinkten att vara först med en nyhet. Alla dokument och beslut som rör fristadskonstnären bör sekretessbeläggas enligt Offentlighets och sekretesslagen 21 kap 5. Överväg att ansöka om skyddade personuppgifter hos Skatteverket. Gästkonstnären kan ansöka om skyddade personuppgifter för att hålla sin adress hemlig. All post förmedlas då genom Skatteverket. Det är fristadsförfattaren själv som måste ansöka om skyddade personuppgifter hos Skatteverket. Därför kan det vara bra att låta fristadskoordinatorn ta kontakt med ansvarig handläggare på Skatteverket för att förklara sammanhanget. SVERIGE Migrationsverket 2014 05 02 Från det skrivna ordet till det kulturella uttrycket Som det andra största mottagningslandet i världen för fristadsförfattare har Migrationsverket beviljat uppehållstillstånd till över 20 fristadsförfattare som förföljts eller hotats i sitt hemland på grund av sitt arbete. Nu ska det från och med hösten 2014 bli tydligare i verkets praxis och regelverk att andra fria yrkesutövare och professionella kulturskapare, som musiker och bildkonstnärer, kan erbjudas en fristad vid inbjudan av en svensk kommun, i enlighet med de regler som i dag gäller för författare och publicister. Kulturrådet Kulturrådet har ökat sitt fokus på yttrandefrihetsfrågor inom den internationella verksamheten. Ett led i deras arbete är att verka för att fler svenska städer blir fristäder för konstnärer som lever under hot i sina hemländer. Det finns i dag omkring 40 fristäder globalt inom nätverket ICORN International Cities of Refuge Network, varav åtta finns i Sverige: Stockholm, Uppsala, Sigtuna, Jönköping, Växjö, Göteborg, Malmö och Skellefteå. På väg att bli fristäder är Norrköping, Linköping och Gävle. För närvarande pågår en rörelse i Norden för att bredda fristadsrörelsen, som uppstod som stöd för hotade skribenter, till att omfatta även andra konstnärliga yrkesgrupper såsom musiker, bildkonstnärer, filmare som också drabbas av censur och förtryck. Kulturrådet talar i dag om Fristadskonstnärer. Målet med Kulturrådets arbete med fristäderna är att fler svenska städer, kommuner, regioner och län ska erbjuda fristäder. Syftet är inte enbart att bidra till ökade möjligheter till bostad och 2

försörjning utan också att skapa förutsättningar till konstnärlig gemenskap och dialog med svenska kolleger och publik. Kulturrådet har i sin budget sedan 2010 avsatt medel för projekt med anknytning till fristadskonstnärer. Avsikten är att öka de inbjudna konstnärernas möjlighet att bli en del av den svenska konstnärliga offentligheten. Kulturrådet samarbetar nu med ett antal andra myndigheter och oberoende intressegrupper för att öka kunskapen om förtryck och censur mot kulturskapare i olika delar i världen och behovet av väl etablerade fristäder för att skydda det fria ordet och det fria konstnärliga uttrycket. SVENSKA PEN Svenska PEN är en ideell författarorganisation som bedriver ett opinionsbildande arbete. Den svenska PEN klubben bildades 1922 och är därmed en av de äldsta i den världsomspännande organisationen. De nationella PEN klubbarna är samlade i PEN International, vars underavdelning Writers in Prison Committee (WiPC), enligt en överenskommelse med ICORN gör bakgrundskontroll av de personer som ansöker om att bli fristadsförfattare. PEN har sedan fristädernas uppkomst varit en nära samarbetspartner för fristäderna, de enskilda fristadsförfattarna och ICORN. Genom sitt nätverk kan Svenska PEN stötta fristadsförfattarna i landet med kollegiala nätverk samt tips och råd när det gäller skribenters villkor i landet och förmedla kontakter, med till exempel förlag. Man har också viss programverksamhet där fristadsförfattare ibland kan delta i offentliga debatter och liknande. PEN är en internationell organisation som finns representerad i drygt 100 länder vilket ger tillgång till ett stort nätverk och god insyn i frågor rörande hoten mot yttrandefrihet och förföljda författares situation runt om i världen. Genom PEN International kan man i vissa fall hjälpa till med att förmedla känslig information mellan fristadsförfattare och personer i det internationella nätverket. Företrädare för Svenska PEN håller föredrag och/eller deltar med sin kunskap i debatter om yttrandefrihetsfrågor. Svenska PEN driver också Dissidentbloggen som ger utrymme åt det fria ordet. FRISTADSREGIONEN SKÅNE Region Skåne är Sveriges enda fristadsregion och vid sidan av Region Toscana, de enda regioner som är medlemmar i ICORN. Region Skånes kulturnämnd beslutade vid starten 2010 att avsätta 100 000 kronor per år för att aktivt verka för att fler kommuner, utöver Malmö, skulle vilja bli fristäder. Den ambitionen har hittills inte gett önskat resultat. Kommunerna såg följande problem; Ekonomiskt kännbart åtagande för en liten kommun Svårt att kunna erbjuda bra kulturella sammanhang för fristadsförfattaren i den mindre kommunen. Stort ansvarstagande för en person/familj angående deras osäkra situation efter de två åren. Efterfrågade ett mer flexibelt system som gör det möjligt att ta emot för kortare perioder. Man ville bredda konceptet till att omfatta alla konstnärer vars yttrandefrihet är hotad. Under 2013 inkom en motion till Region Skånes fullmäktige om att vidga fristadskonceptet till att omfatta andra konstnärer än publicister och författare. Motionen remitterades till och besvarades av Region Skånes Kulturnämnd, som uttalade sig välvilligt angående motionärens intentioner. 3

Inom kort förväntas regionfullmäktige fatta beslut, som går i riktning mot vidgat fristadskoncept, ökad flexibilitet och förändrat regionalt arbetssätt, i syfte att kunna intressera fler kommuner till att bli fristadstäder. Region Skånes kulturnämnd kommer i så fall att inleda en ny och uppdaterad arbetsprocess under hösten 2014. Kultur Skåne ser gärna samarbete och dialog med Västra Götaland omkring dessa frågor framöver. VÄSTRA GÖTALAND Göteborg blev den första fristaden i Sverige 1996 och har haft gästförfattare från följande länder: Nigeria 1997 1998 Burma 2000 2001 Tjetjenien 2004 2005 Belarus 2006 2007 Georgien 2009 2010 Forna Sovjet 2011 2013 Palestina 2013 Göteborgs nuvarande fristadskonstnär är musiker men har förmedlats genom ICORN och Svenska PEN. Migrationsmyndigheten har beslutat att bevilja honom uppehållstillstånd på samma premisser som gäller för författare och publicister. INTERNATIONELLA FÖRMEDLANDE NÄTVERK FÖR FRISTÄDER ICORN Cities of Refuge Netwo Idén att starta ett nätverk av städer som erbjuder skydd åt förföljda författare kom i början av 90 talet genom organisationen International Parliament of Writers (IPW), där Salman Rushdie var ordförande. Vid en kongress i Strasbourg initierade IPW den första samarbetsorganisationen för fristäder, International Network of Cities of Asylum (INCA), som knöts till Europarådet. Strasbourg förklarade sig i samband med detta som City of Asylum och erbjöd Rushdie att få stanna permanent i staden. Från 1995 började IPW rekrytera städer till samarbetsorganisationen INCA. Barcelona och Stavanger blev två av de första städerna att ta emot fristadsförfattare i mitten av 90 talet och fler städer följde snabbt efter. IPW och INCA fick efterhand stora problem med administration och ekonomi och lades därför ner 2004. Fristäderna bestod dock och startade gemensamt den nuvarande organisationen International Cities of Refuge Network (ICORN) i Stavanger 2005. ICORN är alltså en medlemsorganisation där medlemmarna utgörs av fristäderna. Göteborg blev den första fristaden i Sverige 1996. ICORN startar sin femte generalförsamling i Ljubljanka den 24 maj 2014. På dagordningen kommer man att lyfta frågan om att vidga fristadskonceptet. Göteborg är sedan 2013 fristad för en musiker, som enligt migrationsverkets regelverk klassificerades som författare. Gävle, som är på väg att bli en fristad, önskar att ta emot bildkonstnär. Detta har tvingat ICORN att ta ställning till begreppet Fristadskonstnärer i stället för Fristadsförfattare. Frågor som måste lösas är att finna lämpliga samverkande organisationer som kan stå för kontroll och förmedling av de konstnärer som behöver skydd. Man måste också finna fungerande dialog och samverkan med organisationer som Freemuse och FreeDimensional. 4

Medlemskap Krävs ett beslut i den lokala/regionala kommunstyrelsen/regionstyrelsen/kulturnämnden som mailas tillsammans med ansökan om att bli medlem. Ansökan behandlas därefter i styrelsen som sammanträder cirka 4 5 gånger per år. ICORN stöds bland andra av Sigrid Rausings Stiftelse, Fritt ord, SIDA och norska Utrikesdepartementet FREEMUSE Freemuse är en oberoende internationell medlemsorganisation som försvarar yttrandefriheten för musiker och kompositörer över hela världen. Organisationen har konsultativ status hos FN:s Economic and Social Council, ECOSOC, sedan 2012. Freemuse startade på World Conference on Music and Censorship, i Köpenhamn 1998. På konferensen sammanfördes yrkesverksamma från en rad olika genrer och områden musiker, journalister, forskare, musikindustrin och aktörer för mänskliga rättigheter för att kartlägga, diskutera och dokumentera utbredningen av censur och övergrepp mot yttrandefriheten för musiker. Mötet ledde till beslutet att bilda organisationen Freemuse med särskilt fokus på musiker och kompositörer. Riktlinjer och utgångspunkter är FN:s deklaration för Mänskliga Rättigheter. År 2000 etablerades ett sekretariat i Köpenhamn. Sedan 2011 har FREEMUSE vidgat verksamheten till att omfatta samtliga konstnärliga uttryck och initierat det internationella nätverket Artsfex till skydd för konstnärlig frihet. Medlemskap Man kan vara betalande eller stödjande medlem, som privatperson eller som organisation. För organisation gäller en medlemsavgift på 150 Euro per år. Betalande medlem har rätt att rösta på Generalförsamlingens möte som hålls vart tredje år. Man kan avsluta sitt medlemskap omgående genom att kontakta Freemuse sekretariat i Köpenhamn. FREEMUSE stöds bland andra av Sigrid Rausings stiftelse, Norska ministeriet för externa affärer, Fritt ord, Svenska SIDA, Roskildefestivalen, Postkodlotteriet och Danska ministeriet för externa affärer. FREEDIMENSIONAL FreeDimensional är ett globalt nätverk med målet att stödja kulturaktivister med fokus på yttrandefrihet, rättvisa och jämlikhet. De arbetar med att snabbt erbjuda/härbärgera hotade konstnärer i lediga rum, på konstresidens eller liknande platser. De arbetar också med påverkan på förtryckande regimer genom att sända meddelande om att världssamfundet registrerat övergreppet och kommer att försvara hens rätt till yttrandefrihet. Samarbetspartners är Sigrid Rausing stiftelse, Gothe Institutet, FreeMuse, Res Artis world wide network of artistresidens och många fler. Organisationen har sitt säte i Brooklyn, New York, USA. ARTSFEX Sammanför ett brett spektrum av aktörer som har ett intresse av att skydda konsten och konstnärers rättigheter, i ett globalt nätverk för skydd och förespråkande för den konstnärliga yttrandefriheten. 5

Hösten 2012 samlades företrädare för viktiga internationella och regionala konst och människorättsorganisationer i Oslo, Norge, för att formellt lansera Artsfex som ett globalt nätverk. Nätverket består av följande organisationer; Antenna Turkey, Arterial Network, Article 19, European Composer and Songwriter Alliance, European Council of Artists, FERA the European Federation for National Associations of Television and Cinema Directors, FIA The International Federation of Actors, freedimensional, Freemuse the World Forum on Music & Censorship, Index on Censorship, India Theatre Forum, ICORN International Cities of Refuge Network, International Committee For Artists Freedom, International Federation of Musicians, International Federation of Coalitions for Cultural Diversity, International Network for Contemporary Performing Arts, International PEN, May Congress Russia, National Coalition Against Censorship in USA, Seksualiti Merdeka Org, Siyah Bant Turkey EKONOMI I avtalet med nätverksorganisationen ICORN förbinder sig fristaden att stå för fristadsförfattarens bostad samt ett månatligt stipendium under fristadsperioden på två år. Den totala årliga budgeten kan skilja sig åt mellan de olika städerna, beroende på t ex hyresnivån på bostaden eller huruvida koordinatorns arbetstid är inräknad i fristadsbudgeten eller inte. Följande poster bör man åtminstone räkna med när man budgeterar för fristadsprogrammet: Stipendium 10 tkr/månad eller 14tkr/månad om fristadsförfattaren kommer med familjemedlem Hyra av lägenhet, samt el, bredband, tv avgifter, telefon Resa till och från landet Medlemskap i ICORN, vanligtvis ca 20 tkr/år Kostnad för årsmöte i ICORN, samt resa och uppehälle för författare och koordinator Övriga resor, seminarier, kurser Arbetstid för koordinator och ev. extern resurs totalt ca 20 25% tjänst Administration och övriga internkostnader hos förvaltningen ingår i regel inte i budgeten. Finansiering Grundfinansiering kommer i regel från respektive stads kommunstyrelse via kulturnämnd och brukar uppgå till ca 300 tkr per år. I något fall finns ytterligare finansiering från region/landsting för att täcka koordinatorns arbetstid. Regionen kan också ibland gå in som samarrangör i vissa sammanhang. Man kan också söka stöd från Kulturrådet för översättningar, arrangemang, seminarier eller liknande. Organisation ICORN FREEMUSE FreeDimensional Medlemsavgift för kommun/region per år 2000 Euro 150 Euro Frivilligt stöd 6

SLUTSATSER Från fristadsförfattare till fristadskonstnär. Det finns inte längre några juridiska eller formella hinder att vidga konceptet från fristadsförfattare till fristadskonstnär. Migrationsverket kommer att omformulera sitt regelverk under hösten. Kulturrådet använder redan begreppet fristadskonstnär. ICORN förväntas behandla frågan och fatta beslut om att vidga konceptet vid Generalförsamlingen i Ljubljana i maj 2014. Freemuse har redan fattat beslut i frågan och initierat nätverket Artsfex. FreeDimensional har redan från början arbetat med samtliga konstnärer och konstyttringar. Det kommer, inom kort, inte heller att finnas stora praktiska problem. Samtliga nätverk och organisationer arbetar på att etablera samverkan emellan sig och med organisationer motsvarande PEN, som kan stå för kontroll, kompetens och förmedling av konstnärer med skyddsbehov. Om Västra Götalandsregionens kulturnämnd beslutar att bli en Fridstadsregion, föreslås att samarbete och dialog etableras med Region Skåne. I likhet med Region Skåne, har Västra Götaland många små kommuner med begränsade ekonomiska resurser för att klara ett sådant åtagande. Vikten av en koordinator Att bli fristad är ett ganska omfattande och ansvarsfullt åtagande utöver den ekonomiska aspekten. Det krävs kompetens för att hantera de juridiska och säkerhetsmässiga aspekterna och det kräver engagemang och för att introducera fristadskonstnären i det nya landet, lokalt på orten och i regionen. Personen som anländer talar sannolikt inte svenska, varför det krävs en kontaktperson som talar fristadskonstnärens hemspråk alternativt bra engelska. Om flera kommuner i Västra Götaland blir fristäder bör det finnas en regional koordinator som stöd för respektive kommuns lokala kontaktperson. Västra Götalandsregionens kulturnämnd stödjer i dag fristaden Göteborg med 100 000 kronor per år. Om mindre kommuner ska klara ett åtagande som fristad, bör den summan förmodligen höjas och motsvara minst hälften av den totala kostnaden, det vill säga minst 150 000 kronor per fristad samt kostnaden för en regional koordinatorstjänst på minst halvtid. De kommuner i Västra Götaland som på något sätt hittills uttryckt intresse av att bli fristäder är: Borås, Härryda, Lysekil, Partille, Skövde, Uddevalla, Åmål samt institutionen Folkteatern. Samtliga regionens kommuner/intressenter bör inbjudas in till en hearing, så alla får samma möjlighet att uttala intresse i frågan. Kulturnämnden i Västra Götalandsregionen kan vid sådant tillfälle också skapa sig en bättre uppfattning om hur kommunernas intresse av och förutsättningar för att bli fristäder ser ut samt vilka behov av regionalt stöd som i så fall efterfrågas. Fristäderna bör kopplas samman med eventuella litterära residens och/eller andra lämpliga insatser och resurser som kulturnämnden etablerar eller redan förfogar över, för att insatserna på litteraturområdet ska bli så effektiva och kraftfulla som möjligt. De olika delarna kan samverka och skapa spinoff effekter men måste också hanteras utifrån två helt olika syften. Att bli fristad handlar främst om att ta ställning för rätten till konstnärlig yttrandefrihet medan residens handlar om att skapa litterära noder för ökade nationella/ internationella erfarenhetsutbyten och lokala/regionala litterära kraftcentra. Residensens grundidé är att erbjuda plats för möten och korsbefruktning och plats för arbetsro och gemenskap. 7

Eira Högforsen Regionutvecklare, Kultursekretariatet Västra Götalandsregionen Källor: Hemsidor för ICORN, Freemuse, FreeDimensional, Artsfex, Kulturrådet, Migrationsverket, Svenska PEN, Telefonsamtal med Roland Persson Kultur Skåne, Eva Ottosson Kulturrådet och Marianne Hovdan ICORN, Stavanger. 8