Geodataportalen V2.0

PM 1(19) Geodataportalen V2.0

PM 2(19) 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Översiktlig beskrivning av arkitektur och portal... 5 4. Sök- och kartkomponent... 7 5. Metadata... 8 6. Användar-, säkerhets- och licenshantering... 9 7. Arkitektur/Driftmiljö... 13 8. Utvecklingsarbetet... 16 9. Information användarstöd...17 10. Publicerade resurser i portalen...18 11. Webbkartografi... 19 12. Fortsatt utveckling... 19

PM 3(19) 1. Inledning Denna rapport syftar till att ge en övergripande beskrivning av. Flera av kapitlen finns eller kommer att finnas ytterligare beskrivna i dokument som tas fram för fortsatt förvaltning. I några av kapitlen finns länkar till fördjupande dokument. Geodataportalen är en viktig del i den tekniska infrastrukturen för geodata. Rapporten beskriver portalens uppbyggnad och grundläggande funktionalitet samt närliggande frågor som berör geodataportalen, t ex drift, användarhantering, metadatafrågor och stödfunktioner. Utvecklingen har bedrivits inom ramen för Geodataprojektet och utgår från dess mål och aktiviteter. Arbetet har bedrivits i nära samverkan mellan landets stora dataproducerade myndigheter. Som ett resultat av detta arbete har Version 2.0 av Geodataportalen utvecklats och tagits i drift. I portalen finns idag WMS-tjänster, datamängder och metadata publicerade från en rad producenter av geodata. Arbetet med den tekniska infrastrukturen har pågått parallellt med framtagande av ny verksamhetsmodell. En första version/prototyp av portalen togs fram under december 2008. En vidareutveckling av denna resulterade i V1.0, som driftsattes i maj 2009. Erfarenheterna från arbetet med V 1.0 och verksamhetsmodellen har legat till grund för det fortsatta arbetet med V 2.0 av Geodataportalen. Utvecklingsarbetet har skett i samverkan med de organisationer som har samordningsansvaret för den tekniska implementeringen av Inspiredirektivet i Danmark, Finland, Norge och Nederländerna. Regelverk och guidelines från Inspire har utgjort en självklar grund för arbetet. Kravspecifikation och Arkitekturdokument samt olika ställningstaganden i Styrgrupp och Teknikgruppen har i övrigt styrt utvecklingsarbetet. 2. Sammanfattning Syftet med geodataportalen (www.geodata.se) är att skapa en ingång till geodata och tillhörande tjänster. Geodataportalen blir en ingång för att söka, titta på, ladda ner information från olika källor. Data, tjänster, applikationer m.m. ska i största möjliga utsträckning ligga distribuerade. Geodataportalen följer Inspires arkitekturmodell och riktar sig i första hand till professionella och semiprofessionella användare. Användargränssnittet för att söka uppgifter om geodata ska i första hand erbjuda användarna ett enhetligt sökgränssnitt för att hitta geografiska resurser. Gränssnittet skall också erbjuda möjligheten att få tillräckligt med information om resursen så att det går att utvärdera om den passar för tänkt användning. Den tekniska lösningen bygger bl a på GeoNetwork och serverteknik

PM 4(19) baserad på JAVA/JSP-kod och för användargränssnittet används komponentbiblioteket ExtJS. Metadatakatalogen lagras i databashanteraren PostgreSQL. För att förhandsgranska WMS-tjänster samt visa täckningsområdet för geografiska resurser används biblioteket Openlayers med ett antal utvidgningar. Överhuvudtaget utgör Open source viktiga och stabila komponenter inom SDI-området. För kunna söka på geografiska namn behövs en databas (Namnsök). Den som nu är implementerad innehåller län, kommuner och tätorter. Kartvisaren har en baskarta som utgörs av Lantmäteriets Topowebbkarta i SWEREF 99 TM. Bakgrundskartan är tillgänglig ner till skalområdet 1:5 000. De metadata som återfinns i portalen ägs och förvaltas av respektive myndighet i egna system. För att styra upp hanteringen av metadata har en nationell metadataprofil tagits fram tillsammans med ett antal alternativa rutiner för att publicera metadata. Funktionalitet för att validera metadata är också implementerad. Geodataportalen har idag ingen primär behörighetskontroll för att söka och utvärdera geodata. För att inneha rollen som publicerare och delta i diskussionsforumet så krävs dock inloggning. Användarhanteringen bygger på samma principer som för Lantmäteriet i övrigt och är baserat på Siteminder /LDAP. Vissa geodata och tjänster kan behöva skydd mot otillåten användning av kommersiella orsaker eller sekretesskäl. I geodataportalen är en säkerhetslösning som omfattar autentisiering och regler om hur och i vilken omfattning en tjänst får nyttjas samt hantering av licenser implementerad. Lösningen är levererad av ESRI/ConTerra och bygger på två moduler, SecurityManager som hanterar autentisiering och regler för tjänsterna och LicenseManager som hanterar licensfrågor. Säkerhetslösningen är modulbaserad och bygger på beprövade standarder och öppna gränssnitt. Driftmiljön är placerad inom Lantmäteriets koncerndataenhet (KC) i Gävle vilka också ansvarar för driften av Geodataportalen. KC tillhandahåller även en identisk testmiljö som används för demonstration och verifikation innan någon nyutvecklad eller förändrad del går vidare till driftmiljö. En projektgrupp bestående av företrädare för SGU, Sjöfartsverket, SMHI, Trafikverket och Lantmäteriet har medverkat i olika delar och varit med i analys och design av lösningar under arbetets gång. Utvecklingsarbetet har bedrivits i ett iterativt förfarande där vi fångat behov, utvecklat, utvärderat och genomfört. För användargränssnittet har de studier som togs fram inom arbetet med Planeringsportalen legat som grund. Under arbetets gång har ett flertal presentationer av gränssnittet genomförts och användarnas synpunkter på gränssnittet beaktats. De tekniska förutsättningarna för samverkan finns beskrivet i Tekniskt ramverk samt i anvisningar för bl a publicering av resurser till portalen. För att följa användningen av portalen används Google Analytics.

PM 5(19) Idag finns ca 250 resurser publicerad från 15 olika organisationer. 3. Översiktlig beskrivning av arkitektur och portal Geodataportalen är en del i den nationella infrastrukturen för geodata och är en gemensam plats på Internet där den som söker information om geodata kan få en överblick över utbudet i Sverige. Syftet med geodataportalen (www.geodata.se) är att skapa en ingång till geodata och tillhörande tjänster. Geodataportalen blir en ingång för att söka, titta på och ladda ner information från olika källor. Förutom möjlighet att söka, titta på och få åtkomst till geodata finns även stöd för publicering av metadata. Här kan den som söker information och leverantörerna hitta varandra. Det viktigaste målet med portalen är att på ett åskådligt sätt, för relevanta data och tjänster visa vad som finns och var det finns. Data, tjänster, applikationer m.m. ska i största möjliga utsträckning ligga distribuerade. Tjänster av allmän/generell natur kan utvecklas och tillhandahållas i portalen men huvuddelen ligger ute hos de samverkande organisationerna. I figuren nedan visas en översiktlig bild av den tekniska arkitekturen som arbetet bygger på. Arkitekturen är indelad i fyra lager. I det översta lagret, som är direkt synligt för användaren finns Geodataportalen och applikationer. Via en gemensam kommunikationsväg (Internet) och ett GeoRights Management-lager (GeoRM-lager) som hanterar licenser, rättigheter och, behörigheter når användaren de olika tjänsterna som i sin tur förmedlar metadata och geodata. GeoRM-lagret är ett skikt ovanpå tjänsterna. Även andra portaler ska kunna utnyttja funktionaliteten. Det översta lagret kan vara vilken portal eller applikation som helst, t.ex. en webbsida hos en annan myndighet eller EU-portal. Arkitekturen har varit styrande och har utvecklats gemensamt via Geodataprojektet och av respektive myndighet och bygger i grunden på OGC:s principer som omsatts inom Inspirearbetet. Ett exempel är metadata som skapas av respektive myndighet men det är via geodataportalen som metadata blir tillgängligt genom att de publiceras i portalen. En enhetlig söktjänst och sökapplikation gör det lättare för användarna att hitta geodata och tjänster.

PM 6(19) Figur 1. Arkitekturbild från EG-direktivet Inspire. Lösningen bygger på att uppnå samverkan mellan deltagande organisationer via distribuerade lösningar. Tjänsterna tas fram och förvaltas av respektive myndighet. Tjänsterna (och geodata) kan nås via en egen applikation eller via den gemensamma portalen. Geodataportalen riktar sig i sitt nuvarande utförande i första hand till professionella och semi-professionella användare. En viktig del för grundplattformen för V 2.0 utgörs av öppen källkod från projektet GeoNetwork som är en katalogapplikation för lägesbunden information. GeoNetwork tillhandahåller ett maskingränssnitt (CS-W) för maskinläsning av informationen som finns i katalogen. Ett sök- och kartgränssnitt utvecklat i Openlayers och ExtJS samt andra Javabaserade komponenter utgör det visuella gränssnittet för fysiska användare att utvärdera informationen. För at publicera information till katalogen har ett maskingränssnitt (CSW-T) med inbyggda valideringsregler utvecklats. Databasmodellen är en typ av stjärnmodell som medger möjlighet till en flexibel filtrering av data i olika kategorier. Uppbyggnaden är modulbaserad vilket gör att olika komponenter kommunicerar via gränssnitt och därmed är sinsemellan utbytbara. Licens- och säkerhetshantering är implementerat via ESRI/ConTerras produkt LicenseManager and SecurityManager och är integrerad i portallösningen. En LDAP-katalog används för användarhantering, dvs. för att definiera olika användare och deras roller.

PM 7(19) 4. Sök- och kartkomponent Portalen är en central knutpunkt för att söka efter och utvärdera geografiska resurser. Portalen i sig innehåller inga lagrade datamängder utan är en sökfunktion som söker i en metadatakatalog. De metadata som finns i katalogen är information om resurser som myndigheter tillhandahåller från sina egna webbplatser. Portalen innehåller i V 2.0 både ett enkelt och ett utökat sökgränssnitt. Användargränssnittet för sökning skall i första hand erbjuda användarna ett enhetligt sökgränssnitt för att hitta geografiska resurser. Gränssnittet skall också erbjuda möjligheten att få tillräckligt med information om resursen så att det går att utvärdera den om den passar för tänkt användning. Ett gränssnitt för att söka i metadatakatalogen datorer emellan erbjuds också via gränssnittet CS-W. CS-W står för Catalogue Service Webb och är ett standardiserat gränssnitt för att söka i metadatakatalogen. Via detta gränssnitt kan t ex andra applikationer använda sig av informationen i katalogen för sina tillämpningar Sök- och kartgränssnitt Det utökade sökgränssnittet är en trädbaserad struktur som ger användaren möjlighet att navigera baserat på kategorier. Dessa kategorier är Ämnesområden, Resurstyp och Ansvarig. För att underlätta sökandet efter data ur olika synvinklar finns det möjlighet för användaren att själv flytta om ordningen i trädet. Som komplement till att söka med hjälp av trädstrukturen finns det möjlighet för användaren att även sätta sökkriterier baserat på fritext, geografiskt täckningsområde och tidsmässig utsträckning. Sökgränssnitt bygger på innehållet i de resurser som publiceras i portalen. Det betyder att om metadata inte är fullständigt så begränsas sökmöjligheterna. Efter att resurser är framsökta i gränssnittet kan användaren utvärdera dessa genom att studera kompletta metadata. Som en del i utvärderingen finns det möjlighet att förhandsgranska publicerade tjänster i en integrerad kartvisare. Namnsök En databas för att söka på geografiska namn (Gazetteer) är integrerad i sökfunktionen och används vid förflyttning i kartvisaren och vid geografisk sökning i utforskaren. Denna Gazetteer innehåller län, kommuner och tätorter. I Kartvisaren används denna funktion för att förflytta och zooma in kartan på nya områden. I sökfunktionen används polygonen som respektive namn refererar till för att avgränsa sökningen geografiskt.

PM 8(19) Baskarta Kartvisaren har en baskarta som utgörs av Lantmäteriets webbkarta, Topografisk webbkarta med fastighetsindelning, i SWEREF 99 TM (RH 2000). Kartan är en fillagrad kartcache i ArcGIS server miljö. Kartan är tillgänglig ner till skala 1:5 000 och till viss del varierar innehållet beroende på vilken skala kartan visas i. Thesaurus För att klassificera information i portalen baserat på ämnesinnehåll används ISO19115s ämnesområden. För en övergripande beskrivning av portalens gränssnitt och användning, se länkar till Film och Användarhandledning. 5. Metadata Geodataportalen innehåller information (metadata) om geografiska resurser (exempelvis datamängder och tjänster) som har publicerats in till portalen. Metadata presenteras i portalen i en enhetlig stilmall. Profil För att styra upp hanteringen av metadata har en nationell metadataprofil som bygger på ISO-standard tagits fram. I denna profil definieras hur olika metadataelement skall hanteras. I detta ingår bland annat: vilka element som är frivilliga eller obligatoriska, exempel på hur elementet kan användas samt XML-syntax på hur elementet skall beskrivas då de skall publiceras till portalen. Denna XMLsyntax baseras på en standard för överföring av geografiska metadata ISO 19139. Den aktuella versionen av Nationell Metadataprofil är version 2.0- Profilen är framtagen i samverkan mellan STANLI (teknisk kommittén TK 489) och Geodata.se. EN PDF-version av profilen kan hämtas från Geodata.se. Skapa metadata Varje organisation är själva ansvarig för att skapa och förvalta metadata. Metadata kan skapas och redigeras i ett redigeringsverktyg som tillhandahålls via portalen, via egna verktyg eller via det webbgränssnitt som tillhandahålls via Geodata.se. Efter att metadata har skapats ska de publiceras in till Geodataportalen, se nedan. Publicering till portalen När metadata är framtaget enligt den standard som gäller kan metadata göras tillgängligt för sökning (Publicering) i portalen. Det finns ett antal alternativ för publicering: genom publiceringsfunktionen i det tillhandahållna redigeringsverktyget, uppladdning av XML-filer via det webbformulär som är tillgängligt via Geodata.se

PM 9(19) via skördningsfunktion. Alla metoderna innebär att metadata som förvaltas inom den egna myndigheten görs tillgänglig för sökning i portalen Det är valfritt vilken av metoderna som används. Nedan ges en lite tydligare beskrivning av de olika sätten att publicera till Geodataportalen. Publicering från redigeringsverktyg Metadata som skapas i det redigeringsverktyg som tillhandahålls från Geodata.se kan via en funktion i verktyget publiceras direkt upp till portalen genom att metadata skickas in till portalen via en webbservice (CSW-T). Inläsning av metadatafiler via webgränssnitt Metadata som skapats i myndighetens egen miljö kan via ett webbaserat inläsnings formulär ( en länk på Geodata.se.) laddas upp till Geodataportalen Metadatafilerna som läses in kan ha skapats i ett eget verktyg som tagits fram inom myndigheten, via det redigeringsverktyg som Geodata.se tillhandahåller eller via andra metadataredigerare som uppfyller standarden. Skördning av metadata Det innebär att när en myndighet skapat eller uppdaterat metadata kopieras dessa metadata till en fritt tillgänglig webbplats hos myndigheten, en så kallad WAF (Web Accessible Folder). Portalen läser därefter av denna WAF med en regelbunden intervall (ex. veckovis) och importerar (publicerar) dessa till portalens databas. Ett alternativ nära ovanstående är att en myndighet själv har en katalogtjänst (som följer specifikationen CSW). Då kan Geodataportalen skörda denna katalog istället för en WAF. Detta angreppssätt är nog den långsiktiga lösningen för skördning. Dock är de specifikationer som är skrivna för CSW inte tillräckligt distinkta vilket gjort att olika leverantörers specifikationer kan skilja sig något åt. Därför förordar vi på kort sikt användning av WAF. Kataloggränssnitt för metadata Geodataportalen har ett gränssnitt för användare som vill söka efter information. Om istället en annan applikation vill söka i katalogen så finns det ett standardiserat gränssnitt för sådana maskin till maskin sökningar. Detta gränssnitt heter CS-W (Catalogue Service for the Web). Just nu är det version CS-W 2.02 som är aktuell version. En djupare beskrivning av metadatahanteringen, publicering mm finns i: Metadata och Redigeringsverktyg för metadata till Geodata.se 2.0. 6. Användar-, säkerhets- och licenshantering Informationen på Geodata.se samt Geodataportalens funktionalitet för att

PM 10(19) söka och utvärdera geodatatjänster har inga användarrestriktioner. För att publicera till portalen och delta i Diskussionsforum krävs en behörighetskontroll. Användarna tillhör olika grupper (organisationer). Kombinationen roll och grupp styr vilka användare som får publicera metadata till portalen Syftet med användar-, säkerhets- och licenshanteringen är att: Verifiera behörighet att publicera metadata för geodatatjänster Verifiera behörighet att utvärdera och använda skyddade geodatatjänster (kommersiella eller av andra skäl icke-publika tjänster) Ge möjlighet till en gemensam licenshantering för tjänsteleverantörer och därmed underlätta för slutanvändaren. Skapa förutsättningar för seriösa diskussioner på diskussionsforumet Användarhantering Uppgifter om användare som registrerar sig hos Geodata.se lagras i Lantmäteriets centrala edirectory (LDAP katalog) för externa applikationer. Denna lösning ger en rad fördelar: Befintlig och säker lagring samt förvaltning av personuppgifter och lösenord Stöd för distribuerad hantering av användarkonton, d.v.s. tjänsteleverantörer kan hantera sina användare och dess roller via ett webbgränssnitt, t.ex. utse vilka användare i sin organisation som skall ha behörighet att publicera metadata i Geodataportalen. Befintlig integration mellan edirectory och autentiseringssystemet CA SiteMinder förenklar konfigurering och implementation av autentisering och Single SignOn i Geodata.se och Geodataportalen. Befintliga kunder hos Lantmäteriet kan använda sina användarkonton hos Geodata.se. Autentisering och Single SignOn Aktiviteter på Geodata.se eller Geodataportalen som kräver autentisering, t.ex. publicering av metadata, hanteras av systemet CA SiteMinder. CA SiteMinder fungerar som ett skalskydd framför de olika webbapplikationerna som utgör Geodata.se och Geodataportalen, och känner av om en besökare försöker nå en aktivitet (URL) som kräver autentisering. När besökaren har identifierat sig hos CA SiteMinder, som verifierar användarens uppgifter mot LDAP katalogen, skickas denna vidare till den skyddade aktiviteten. När väl besökaren har identifierat sig hos CA SiteMinder en gång under en besökssession kommer vidare aktiviteter som kräver autentisering hanteras i bakgrunden av systemet, s.k. Single SignOn. Behörigheter och roller Behörigheter i Geodata.se och Geodataportalen styrs genom roller. Roller tilldelas en användare genom att denne läggs med i en rollgrupp i LDAP katalogen, t.ex. en användare som skall kunna publicera metadata tilldelas medlemskap i gruppen geodata.se_publisher.

PM 11(19) De olika delsystemen i Geodata.se och Geodataportalen har olika interna lösningar för att hantera roller, men samtliga är integrerade med LDAP katalogens rollsystem. Skyddade geodatatjänster Tjänster eller data som tjänste-/dataägarna vill skydda från obehörig åtkomst kan skyddas via de verktyg som finns integrerade i portalen. För att möjliggöra publicering av skyddade tjänster och skapa förutsättningar för en sammanhållen hantering för tjänsteleverantörer och slutanvändare, används systemet securitymanager/licensemanager, som levereras av ESRI/ConTerra GmbH. SecurityManager SecurityManager-modulen är ett verktyg för hantering och organisering av åtkomsträttigheter till tjänster och data i en SDI. Åtkomst till tjänster och data begränsas till auktoriserade användare och på så vis säkerställs erkännandet av användarens avtal och obehörig användning förebyggs. SecurityManager använder sig av Web Authentication Service (WAS) och Web Security Service (WSS) från initiativet 52 North (OpenSource) och integrerar dem i en enhetlig säkerhetslösning. Säkerhetstjänsterna har öppna gränssnitt och kan lätt integreras i alla infrastrukturer. Figur 2 Schematiskt flöde mellan komponenterna i securitymanager. User Database är i vår installation den centrala LDAP katalogen för externa applikationer. Teknik SecurityManager använder sig av integrerade säkerhetsbarriärer

PM 12(19) (Interceptors) för att säkra olika tjänster. Modulen tillhandahåller säkerhetsbarriärer för varje typ av tjänst (WMS, WFS, WFS-T, ArcIMS, ArcGIS Server). Vid konfigurering av en WSS (säkerhetsskal kring ursprungstjänsten) väljer man barriär beroende på bakomliggande tjänst. Säkerhetsbarriärerna filtrerar både förfrågningar som hänger samman med tjänsten i sig och de värden som returneras med hänsyn till användarens behörigheter. Dessa fungerar oberoende av anropande klient (mapclient, ArcGIS ArcMap). SecurityManager använder OASIS XACML standarden för att formulera beskrivningar av tillgängliga rättigheter. Administration Administration och hantering av användare och behörigheter sker genom ett användargränssnitt i en vanlig webbläsare. Varje ansluten organisation har en egen administratör som har rättigheter att hantera säkrade tjänster och policys för den egna organisationen. Administratören kan lägga till och konfigurera så många skyddade tjänster (WSS skal) som önskas. Varje konfigurerad tjänst får en WSS-URL, genererad av SecurityManager, som ersätter den ursprungliga tjänstens URL i tjänstens metadata, och därmed passerar förfrågningar till tjänsten genom SecurityManager s WSS skal för kontroll av behörighet och i förekommande fall även licensvalidering. För att de säkrade tjänsterna inte skall vara tillgängliga från annat håll än via säkerhetsskalet så måste organisationerna se till att spärra åtkomst till tjänsterna från andra håll. Ett sätt att göra detta är att begränsa åtkomst via IP-adress på den server där tjänsterna finns uppsatta så att endast anrop från WSS servern eller andra tillåtna IP-adresser (samt ev. interna ip-adresser) är tillåtna. Konfiguration och produktionsmiljö SecurityManager/LicenseManager är installerad i Geodataportalens produktionsmiljö på en egen applikationsserver (Tomcat 6), och konfigurerad för att hämta användare, grupper och rolltillhörighet från den centrala LDAP katalogen LicenseManager LicenseManager-modulen kan användas för att definiera, organisera och använda licensmodeller för tjänster. Den tillåter licensierad tillgång till georesurser och bygger på upprättandet av avtal om villkor och begränsningar för användning samt pris- och avgiftsmodeller. LicenseManager gör det möjligt att definiera licensmodeller som kan användas för tjänsterna i infrastrukturen. Licensavtalet ingås elektroniskt,

PM 13(19) och verkställs när tjänsten används Det är också möjligt att använda LicenseManager för att sätta upp villkor för tjänster som skall vara fria att använda, vilket kan exempelvis uttryckligen utesluta användningen av tjänster för kommersiella ändamål. Detta alternativ, som kallas click-through licens, liknar den metod som använts för att acceptera licensens villkor under en installation av programvara, och gör det möjligt för både offentliga och privata företag att komma överens om licens och användningsförhållanden med användarna. Integration SecurityManager/LicenseManager är integrerad i Geodataportalen. Sök- & kartgränssnitt möjliggör skapande av temporära säkerhetsskal mot tjänsten för utvärdering (s.k. click-through licens) samt möjlighet att ingå licensavtal för tjänsten/resursen direkt i Geodataportalens gränssnitt. En fördjupad beskrivning av licens/securitymanagern finns i följande länk Captcha För att skydda mot att någon genererar automatiska anrop för att lamslå portalen eller för att t ex ladda ner data från bakgrundskartan men samtidigt ge tillgång till Sök- & kartgränssnittet utan användarrestriktioner finns en s.k. Captcha lösning. En Captcha innebär att besökaren måste ange en slumpmässigt genererad bildtext för att få en engångsbiljett till en funktion, i vårt fall Sök- & kartgränssnittet. Denna biljett sträcker sig över en besökssession. Tekniken är utbredd bland webbapplikationer, framförallt för att förhindra spamrobotar att utnyttja oskyddade formulär. 7. Arkitektur/Driftmiljö Produktionsmiljön är placerad hos Lantmäteriets koncerndataenhet (KC) i Gävle, vilka också ansvarar för driften av Geodataportalen. KC tillhandahåller även en identisk testmiljö som används för demo och verifikation innan driftsättning sker i produktionsmiljön. Miljön består av fyra fysiska servrar: En webb- och applikations server för Geodataportalen, en webbserver för Geodata.se samt två databasservrar. Webb- och applikations servern för Geodataportalen ligger i Lantmäteriets webbhotell och är en RedHat Linux server. Webbservern för Geodata.se är en Windows 2003 server. De två databaserna ligger på två olika RedHat Linux servrar beroende på att den ena är en PostgreSQL databas och den andra en Oracle databas. För en övergripande bild av systemets konfiguration se bilden nedan.

PM 14(19) Figur 2 Systemskiss Webb- och applikations server för Geodataportalen Som webbserver framför Geodataportalen används Apache, vilket även används i det webbhotell där Geodataportalen är inhyst. Domänen www.geodata.se pekar mot denna webbserver. Anropen till informationssidorna skickas av Apache direkt vidare till webbservern för Geodata.se. Alla applikationer i Geodataportalen hanteras i applikationsservern Tomcat och finns installerad på samma fysiska server som Apache webbservern. Tomcat finns installerad med två instanser där securitymanager/licensemanager går på den ena och alla de övriga på den andra. Orsaken till att securitymanager/licensemanager körs på en egen instans är rekommendationer från leverantören och att det krävs särskilda uppstartsparametrar.

PM 15(19) Webbserver för Geodata.se Geodata.se är de informationssidor som behövs i infrastrukturen för geodata. Dessa sidor är uppbyggda i EPIServer, ett Content Management System (CMS). Kartserver Den kartserver som används i Geodataportalen är Geoserver version 2.0.2 och används för att visa geografisk utbredning av en tjänst i kartan. Geodataportalens bakgrundskarta konsumeras från en kartserver som förvaltas i en annan del i Lantmäteriets organisation. Databasservrar Systemet använder sig av två databasservrar. I EPIServer finns ett beroende till Oracle. I övrigt används open source, PostgreSQL och PostGIS som databashanterare. Geodataportalen är en samling applikationer och därför finns flera olika databaser, dock ligger alla som tillhör Geodataportalen i databashanteraren PostgreSQL. Metadatakatalogen, som är kärnan i hela systemet, har bl a av prestandaskäl duplicerats i två databaser. Innehållet i de två databaserna är identiskt vilket säkerställs genom synkroniseringsrutiner. Det som skiljer databaserna från varandra är hur data är lagrat, dvs. tabellstrukturer samt indexering av informationen. Detta har betydelse för hur det är möjligt att söka samt hur långa svarstiderna blir. Den ena databasen är anpassad för det grafiska gränssnittet och den andra för maskinell sökning via CS-W. Övervakning För att övervaka Geodataportalen används en mjukvara som heter Patrol, vilket är samma övervakningssystem som Lantmäteriet använder för andra applikationer. Övervakningen sker genom tre stycken provskjutningar som upprepas en gång i minuten. Om systemet upptäcker ett fel och samma fel återkommer tre skjutningar i rad så skall systemet skicka ett larm till ansvarig person. Det som testas vid skjutningarna är: Inloggning Öppna kartvisaren Söka efter metadata. Test av systemet. De tester som utförts är av två sorter, det ena är användartester som syftar till att se om de olika funktionerna fungerar som förväntat. De andra är lasttester för att se hur systemet klarar last Testarbetet utgår från projektets krav specifikationen. Alla testfall finns inlagda i HP Quality Center, som är det programstöd Lantmäteriet använder för att administrera Testverksamhet. Strukturen i

PM 16(19) HP Quality Center följer dokumentstrukturen för kravspecifikationen. HP Quality ncenter bygger på tre huvudvyer, Kravvy, Testvy och Testlagvy. Först har alla kraven från kravspecifikationen lagts in i kravvyn, därefter har kraven konverterats till tester och successivt implementerats. Inför varje testomgång har nya Testlab skapats, ett antal testfall har plockats ihop. T ex har för GUItesterna valts att testa mot IE 8, Firefox 3.6 och Safari. Testfallens innehåll: Kort sammanfattning av funktionen Stegvisinstruktion för vad som ska göras i testet Förväntat resultat för varje seg som utförs Under testperioden hittades drygt 70 fel eller avvikelser i systemet. Av dessa kunde ca 50 rättas och godkännas och ca 20 fel/avvikelser var av en sådan karaktär att de kunde lämnas eller så rörde det sig om förbättringar. Vissa lasttester har genomförts under projektet och vissa kommer att göras i närtid. En del av de organisationer som deltar i samverkan ser f.n. över sin driftmiljö. Det har därför inte varit relevant att utföra lasttester mot alla inblandade. Alla ev. lasttester görs i överenskommelse och i nära samverkan med resp. tjänsteägare. En användbarhetstest genomfördes 2-4 november 2010 vid GeoUsability lab i Gävle. Testen gjordes på betaversionen av V2.0 och gjordes enligt ramverket för ISO 9241-11. Fjorton personer utförde 11 testfall.testen föll i huvudsak väl ut och en närmare beskrivning av testen är beskriven i bifogad Rapport. 8. Utvecklingsarbetet Utvecklingsarbetet har bedrivits av en kärntrupp bestående av personer från Lantmäteriet och en del konsultinsatser. Därutöver har en projektgrupp bestående av företrädare för SGU, Sjöfartsverket, SMHI och Trafikverket medverkat i olika delar och varit med i analys och design av lösningar under arbetets gång. Utvecklingsarbetet har bedrivits i ett iterativt förfarande där vi fångat behov, utvecklat, utvärderat och genomfört. Fokus har legat på att klara tekniska anspråk och förbereda för krav som kommit från arbetet med verksamhetsmodell. Direktiv och guidelines från Inspire har varit styrande. Internationella utblickar har kontinuerligt varit en del i verksamheten via besök på sajter eller via deltagande organisationers medverkan i internationella projekt. Utvecklingsarbetet har till del bedrivits i nära samverkan med nordiska och Hollands Inom projektet har vi använt Eclips som IDE-systemutvecklingsverktyg för (Integrated Developement Environment) Javautveckling och använt Assembla (en projektsite typ projektplatsen fast för distribuerade systemutvecklinsgprojekt) med scrum (iterativ utveckling).

PM 17(19) 9. Information användarstöd Förutom funktionalitet så är ansvaret för portalens innehåll och support av största vikt. En supportfunktion är uppsatt för stöd åt användarna. Informationsspridning och infångandet av användarsynpunkter tas via denna funktion om hand. Funktionen har som uppgift att granska, och informera om, hur de olika delarna/informationen/ programvarorna/portalen och utvecklingsinsatserna fungerar och samverkar. Via portalen sprids information om funktionalitet, bakomliggande krav mm på lite olika sätt. Allmän DOKUMENTATION vad gäller bland annat Geodataprojektet, INSPIRE, Geodatarådet, metadataverktyget mm finns upplagt i Geodata.se: s webbplats som är publikt tillgänglig. Här ligger information om de faktorer som ligger till grund för geodataportalen på ett överskådligt och kortfattat sätt. Specifika Hjälpdokument för handhavandet finns upplagda i portalmiljön. FAQ eller Frågor och svar finns i både Geodata.se: s webbmiljö och PTK miljöerna (kartkomponenten) och fylls på efter hand som återkommande frågor noteras i supporten. MAIL skickas ut till publicerare med en anmodan att korrigera metadata då fel upptäcks i valideringen. Ett antal INSTRUKTIONSFILMER som beskriver handhavandet av olika funktioner på portalen finns på Geodata.se. Inkommande information/support hanteras via: I Geodata.se: s webbmiljö finns ett kontaktformulär upplagt för att kontakta oss. Detta formulär genererar ett mail till den valda delen. En möjlighet att "lägga fråga" på utvalda tjänster finns i kartkomponenten. Ett mail genereras då till supporten. MAIL besvaras löpande. TELEFON besvaras löpande. Till stöd för de samverkande parterna finns även Tekniskt Ramverk som beskriver de tekniska förutsättningarna för Geodatasamverkan.

PM 18(19) 10. Publicerade resurser i portalen Tjänster i Portalen I dag finns 15 stycken unika publicerare med sammanlagt 257 tjänster registrerade. 155 är av typen ENBART Metadatainformation. 10 dataset * 92 WMS-tjänster * Det bör påpekas att antalet tjänster inte behöver avspegla mängden data som är tillgängligt i WMS-tjänsterna. En tjänst kan innehålla många lager och därmed mycket data medan en annan tjänst innehåller färre lager med tjänster. Tjänsterna fördelar sig enligt följande när det gäller publicerare: Publicerare Endast Metadata Botkyrka kommun 1 Energimyndigheten 2 Nedladdningsbara dataset * WMS * Göteborgs stad 1 Lantmäteriet 55 Luftfartsverket 1 Länsstyrelserna 6 2 Naturvårdsverket 19 Riksantikvarieämbetet 2 2 SCB 15 SMHI 2 14 Sjöfartsverket 17 Skogsstyrelsen 2 SGI 2 SGU 24 1 36 Trafikverket 49 1 3 Not * Har även Metadata (102) 155 10 92 257

PM 19(19) 11. Webbkartografi Inom ramen för Geodataprojektet har en studie ang. webbkartografi tagits fram. Ämnet har även diskuterats vid en workshop som anordnats inom ramen för Geodataprojektet. Länk till dokumentet och bilaga. 12. Fortsatt utveckling Portalen och den tekniska infrastrukturen i övrigt är i behov av fortsatt teknisk utveckling. Denna kommer att bedrivas i förvaltningsorganisation i fortsatt nära samverkan med intressenterna i geodatasamverkan.