Uppsala den 29 augusti 2014 Dags för ett jämställt Uppsala Ett handlingsprogram för hur Uppsala ska bli ett jämställt samhälle att bo och leva i. Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. Feminism och jämställdhet handlar om kampen för kvinnors lika rättigheter och varje kvinnas makt att forma sitt eget liv. Det är dags att ta arbetet för jämställdhet på allvar.
Innehåll 1. Jobb och näringsliv... 4 2. Skola och utbildning... 5 2.1 Bryt könsnormer i skolan... 5 2.2 Jämställd akademi och forskningsanslag... 6 3. Välfärd... 6 3.1 Barnomsorg och familjeliv... 7 3.2 Vård och omsorg... 7 3.4 Våld i nära relationer... 8 4. Jämställd sjukvård... 9 4.1 Trygg förlossningsvård... 10 4.2 Kvinnors psykiska ohälsa... 10 4.3 Mottagningsverksamhet för ungdomar och unga vuxna... 11 2
Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. För oss socialdemokrater är det självklart att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i hela samhället. Feminism och jämställdhet handlar om kampen för kvinnors lika rättigheter och varje kvinnas makt att forma sitt eget liv. Tyvärr ser verkligheten inte ut så. Vi ser idag hur kvinnor ständigt diskrimineras. På arbetsmarknaden, i välfärden, i hemmet, i vården och så vidare. Därför måste jämställdhetsarbetet vara en integrerad del i alla politiska frågor. Vi behöver en ny politisk inriktning i Sverige och i Uppsala som tar ojämställdheten på allvar. Alliansens skattesänkarpolitik har slagit hårt mot kvinnor. Det har gett en osäkrare arbetsmarknad, en välfärd med brister och försämrade arbetsvillkor. Vi Socialdemokrater tänker ta ansvar för att Uppsala ska bli jämställt. Det är dags att bekämpa ojämställdheten på allvar och att på riktigt bryta könsmaktsordningen. Uppsala ska stå i framkant gällande jämställdhet. Får vi väljarnas förtroende i valet i september att leda kommunen och landstinget kommer därför jämställhetsfrågorna att prioriteras. Vi presenterar här ett handlingsprogram med för ett jämställt Uppsala. Det samlar politiska förslag från nationell, lokal och regional nivå. För att vi ska kunna uppnå ett jämställt Uppsala måste vi ha en regering, ett landsting och en kommun som tar arbetet för jämställdhet på allvar. För att genomföra detta handlingsprogram vill vi tillsätta en jämställdhetskommission med uppdraget att se till att Uppsala blir Sveriges mest jämställda kommun. Den ska samla de politiska partierna, forskare, experter, fackliga företrädare och andra viktiga aktörerer för att ta ett gemensamt ansvar för arbetet. I kommunen kommer vi också att skriva under den europeiska deklarationen om jämställhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. I landstinget ska vi se till att vi äntligen lever upp till den redan påskrivna deklarationen. Uppsala den 29 augusti 2014 Socialdemokraterna Marlene Burwick Kommunalråd (S) Vivianne Macdisi Landstingsråd (S) 3
1. Jobb och näringsliv Grunden för ett jämställt samhälle är att alla kvinnor har möjlighet till egen försörjning och ekonomisk självständighet. Idag är sysselsättningen bland kvinnor lägre än sysselsättningen bland män. Vi socialdemokrater vill stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden och säkra en god inkomst genom hela livet. Idag tjänar män 3,6 miljoner kronor mer än kvinnor under ett arbetsliv. Den skillnaden ska ned till noll. Det är flera olika förändringar som måste till för att det ska bli verklighet. Det handlar om att ge kvinnor rätt till heltid, åskådliggöra strukturell lönediskriminering och genomföra återkommande lönekartläggningar. Men det handlar också om att värdera kvinnodominerande yrken högre. Kvinnors låga löner ger effekter för resten av livet. Medelpension för kvinnor är 12 000 kronor per månad, att jämföra med männens medelpension på 18 300 kronor per månad. Det är oacceptabelt. Sverige är det enda landet i världen där pension beskattas högre än lön och det drabbar främst kvinnor. Att sänka pensionärsskatten är därför en av våra mest prioriterade jämställdhetsfrågor. Medan ett heltidsarbete är en självklarhet för de flesta män tvingas fortfarande många kvinnor acceptera ett deltidsarbete och 200 000 personer i Sverige, främst kvinnor, tvingas jobba ofrivillig deltid. Detta ger en lön som det många gånger är svårt att försörja sig på och som också resulterar i lägre pension och lägre ersättningsnivåer. Trots deltidsjobb kan arbetsdagarna ändå vara långa då de ofta tvingas ta delade arbetspass. Vi socialdemokrater vill göra heltid som norm i den offentligt finansierade välfärden. Det är dags att göra verklighet av att rätten till heltid i Uppsala kommun och i Uppsala läns landsting och vi ska tillsammans med de fackliga organisationerna systematiskt arbeta med att förändra organisation, arbetstider och sysselsättningsgrader. Otrygga arbetsvillkor är utbrett på hela arbetsmarknaden. Detta drabbar kvinnor särskilt hårt. I många kvinnodominerande branscher, såsom handeln, restaurangbranschen men även i kommuner och landsting tvingas många jobba med osäkra visstidsanställningar under lång tid. En ny socialdemokratisk regering kommer att se över de olika formerna för att förhindra missbruk av visstidsanställningar. Har man jobbat i sammanlagt två år hos en arbetsgivare under en period av fem år så ska man ha rätt till en fast anställning. Kvinnor har generellt sämre arbetsvillkor och jobbar under sämre arbetsförhållanden än män. Dubbelt så många kvinnor som män är sjukskrivna. Kvinnors stressiga arbetsmiljö tär både på kroppen och på psyket. Antalet anmälda arbetsskador ökar och kvinnor står för den största ökningen. Arbetsmiljöverket har jämfört hemtjänst, som är en kvinnodominerad bransch och teknisk förvaltning, som är en mansdominerad förvaltning, i 59 kommuner. Granskningen visar att arbetsmiljön inom hemtjänsten är betydligt sämre än inom teknisk förvaltning. Skillnaderna handlar bland annat om tidspress, resurser och antalet 4
medarbetare per chef. Arbetsmiljöverket slutsats är att det behövs ett medvetet könsperspektiv i arbetsmiljöarbetet. Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län har ett stort ansvar som arbetsgivare. Det handlar om att inkludera alla berörda i arbetet med att uppnå en jämställd arbetsmiljö, att öka kunskaper i frågorna både hos arbetsgivare och personal, att i tät samverkan med facket arbeta för jämställda arbetsvillkor och kontinuerligt erbjuda kvinnor kompetensutveckling och rehabilitering. Vi vet också att kvinnor har sämre karriärsmöjligheter. Kvinnor slår i glastaket tidigt i karriären och detta cementeras för resten av hennes karriär. Kontinuerligt genomföra lönekartläggningar och arbetsvärderingar. Göra heltid till en rättighet och deltid en möjlighet för kommunens och landstingets anställda Att normen på arbetsmarknaden ska vara fasta jobb. Förbättra kvinnors arbetsvillkor genom att ha ett medvetet könsperspektiv i arbetsmiljöarbetet. Arbeta för att rekrytering till chefsposter inom offentlig sektor ska uppnå en jämn könsfördelning. 2. Skola och utbildning Vi socialdemokrater är oroade över den negativa utvecklingen i den svenska skolan. Får vi väljarnas förtroende att leda kommunen vill vi förbättra resultaten i Uppsalas skolor genom mindre klasser, bättre villkor för lärare och större likvärdighet. Vårt mål är att alla elever, både flickor och pojkar, ska nå kunskapsmålen i grundskolan och varje barn ska ges möjlighet att växa som individ. Då är jämställdhet en viktig förutsättning och ett nödvändigt verktyg. 2.1 Bryt könsnormer i skolan Om jämställdhetsarbetet i skolan och i utbildningssystemet i övrigt ska bli effektivt måste det bedrivas kontinuerligt enligt principen om jämställdhetsintegrering. Det är också viktigt att skolans personal har kunskaper och förståelse för genuspedagogik och tillämpar detta i sitt arbete. Våra förslag om att investera mer i skolan, i mindre klasser och i fler speciallärare och specialpedagoger i lågstadiet är inte bara positivt för skolans utveckling utan också för jämställdheten. I skolan finns betydande skillnader i prestationer, upplevelser och preferenser mellan flickor respektive pojkar. Pojkar presterar i genomsnitt sämre än flickor och får därför sämre betyg. Flickor är mer stressade i skolan och mår generellt sämre i tonåren. Det är därför en viktig utmaning för skolan att bryta könsnormer. Även programvalen till gymnasiet är könsstereotypa, särskilt valen till yrkesprogrammen. Detta lägger grunden för en könsuppdelad arbetsmarknad. 5
En majoritet av lärare, särskilt i låg- och mellanstadiet, är kvinnor. Vi får ständigt oroande signaler från lärarkåren om stress, tidspress och bristande möjligheter till kompetensutveckling. Att förbättra arbetsmiljön för lärare och öka yrkeskårens status är därmed en viktig jämställdhetsåtgärd. Minska klasserna så varje elev får chansen att nå kunskapsmålen. Öka antalet speciallärare och specialpedagoger. Arbeta med jämställdhetsintegrering och öka kompetensen kring genusfrågor. Förbättra lärares arbetsmiljö genom minskade klasser, minskad administration och möjlighet till kompetensutveckling. 2.2 Jämställd akademi och forskningsanslag Uppsala är en kunskapsstad som till stor del präglas av våra två universitet. Därför är det bekymmersamt att kvinnor och män har olika villkor för att göra akademisk karriär och erhålla forskningsanslag. Detta är ett hinder för den enskilda kvinnan, men också ett hot mot Uppsalas utvecklingspotential. En socialdemokratisk nationell forskningspolitik kommer fokusera på en jämställd tilldelning av forskningsanslag och en jämställd rekrytering av professorer. Uppföljningen av målen ska samtidigt skärpas. För att ansträngningarna att nå resultat ska öka i jämställdhetsarbetet på högskolor och universitet vill en socialdemokratisk ledd regering införa en jämställdhetsbonus om 100 miljoner kronor årligen. Bonusen ska utgå till lärosäten där jämställdheten, både kvantitativt och kvalitativt sett, efter systematisk utvärdering bedöms vara påtagligt god respektive påtagligt förbättrats. Arbeta aktivt gentemot Uppsalas universitet för att uppnå jämställdhet i forskningsanslag och rekryteringsprocesser. 3. Välfärd En välutbyggd och trygg välfärd är en av våra viktigaste jämställdhetsfrågor. När välfärden nedmonteras förväntas kvinnor dubbelarbeta för att täppa till luckorna. Det finns ett samband mellan hur välutbyggd välfärden är och hur många kvinnor som förvärvsarbetar. Riksrevisionen uppskattar att 1,3 miljoner anhöriga vårdar en närstående och de flesta av dem är kvinnor. Rapporten pekar på att nedskärningarna inom vård- och omsorg är en starkt bidragande orsak till den ökade anhörigvården. 6
Vi socialdemokrater är tydliga i Uppsala ska ingen kvinna tvingas gå ned i arbetstid för att ta hand om sina anhöriga för att välfärden brister. Det handlar också om kvinnors arbetsmiljö då kvinnor i högre grad än män arbetar i välfärden. 3.1 Barnomsorg och familjeliv Förskolan är starten på det livslånga lärandet, men är också en viktig jämställdhetsfråga. Att föräldrar ska kunna lämna sina barn till en förskoleverksamhet av hög kvalitet är en förutsättning för Uppsalas jobb, tillväxt och jämställdhet. För att möta det behov som yrkesarbetande småbarnsföräldrar har ska kommunen även erbjuda barnomsorg på kvällar, nätter och helger. Uppsala kommun är en av de kommuner som infört vårdnadsbidraget, trots dess negativa konsekvenser. Den socialdemokratiska linjen är att våra gemensamma skattemedel ska användas på ett klokare sätt än till vårdnadsbidrag som motverkar både jämställdhet och integration. Vi vill fortsätta bygga ut förskolan, minska barngruppernas storlek och ha en hög personaltäthet. En förutsättning för ett jämställt samhälle är ett jämställt familjeliv. Välfärden ska finnas där för familjen, men männen måste börja ta större ansvar i hemmet om vi på riktigt kan uppnå jämställdhet. Kvinnor står för majoriteten av det obetalda arbetet i hemmet. Detta drabbar kvinnors möjlighet till ett hållbart arbetsliv och trygg ekonomi. Det finns även ett starkt samband mellan det ojämställda hemmet och kvinnors psykiska hälsa. Politiken måste därför ge familjer förutsättningar att leva jämställt. Ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen har konstaterats vara en av de absolut viktigaste åtgärderna för att uppnå både ett jämställt samhälle och ett jämställt familjeliv. Minska barngrupperna och öka personaltätheten i förskolan. Bygga ut förskolan med långsiktighet och erbjuda barnomsorg på kvällar, nätter och helger. Avskaffa vårdnadsbidraget och använda resurserna till förskolan. Att ett genusperspektiv ska genomsyra hela förskolans arbete. Se ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Ett första steg är att reservera en ytterligare månad till respektive förälder. 3.2 Vård och omsorg Ett stort problem inom vården och omsorgen är den stora personalbristen och den låga bemanningen. Detta leder till en otrygg, stressig och ohållbar arbetssituation. Därför måste vi inom kommun och landsting arbeta fram strategier hur man ska lyckas rekrytera fler personer till de viktiga välfärdsyrkena. Vi måste också skapa en arbetsmiljö som gör att befintlig personal vill jobba kvar 7
Akademiska sjukhuset är ett av de sjukhus som länge brottats med personalbrist. Orsakerna till personalbristen är flera, men många bottnar i ojämställdhet. På samma sätt är jämställdhet vägen till en hållbar sjukvård. Ansvaret och skyldigheten att lösa situationen måste tas av oss förtroendevalda inom landstinget, men det kräver också statens aktiva medverkan. En fungerande vård måste gå före fler stora ofinansierade skattesänkningar. Mer personal och ökade resurser behövs i vården. Snabba åtgärder är nödvändiga för att lösa krisen på Akademiska sjukhuset. Det behövs insatser som minskar vårdpersonalens arbetsbelastning. Administrationen måste minska så att vårdpersonalen får mer tid för patienterna och ha fullt fokus på sin profession. De förebyggande åtgärderna för att minska stressen måste också utvecklas. Äldreomsorgen ska stärkas genom krav på bemanning och tillgängligare boenden. Kvaliten ska säkras genom tillräckliga resurser samt en utveckling av kvalitetsuppföljningar. Vi får aldrig sänka våra ambitioner för äldreomsorgen. När äldreomsorgen inte håller måttet riskerar vi en indelning i ett A-lag och ett B-lag där de som kan betala för sig kan få en bra omsorg medan de som inte har råd får nöja sig med mindre. Detta skulle slå särskilt hårt mot kvinnor då de oftast har sämre ekonomiska förutsättningar än män på äldre dagar. På samma sätt som kvinnor får ta hand om sina barn och äldre, är det kvinnor som får ta störst ansvar när en anhörig behöver extra stöd och omsorg. Därför är olika former av stöd och avlastning nödvändigt för orken och motivationen hos de närstående. Det handlar bland annat om att kunna erbjuda ledsagare, personliga assistenter och bra LSS-boenden. Beslut om boende enligt LSS försenas ofta på grund av brist på bostäder. Vi behöver bygga ikapp behovet av LSS-boende för att inom rimlig tid kunna erbjuda ett bra boende. Stärka den generella välfärdsmodellen. Den offentligt finansierade välfärden ska hålla hög kvalitet och omfatta alla. Säkra god personaltäthet i vård och omsorg och förbättra personalens arbetsmiljö och arbetsvillkor. Utbildningsplatser via traineejobb i välfärden. Detta för att kunna utbilda och rekrytera fler personer till hälso- och sjukvården och äldreomsorgen. Införa nationella kvalitetslagar för ordning och reda i välfärden för att förbättra kvaliteten och begränsa vinsterna samt införa en kvalitetsplan för att säkra kvaliteten i den svenska äldreomsorgen. Bygga ikapp behovet av LSS-boende för att kunna erbjuda boende inom rimlig tid. Minska den administrativa bördan. Proffs ska få vara proffs genom att dra ner på pappersarbetet kan mer tid ägnas åt patienter och äldre. 3.4 Våld i nära relationer Mäns våld och hot mot kvinnor och våld i nära relationer är ett mycket allvarligt samhällsproblem och en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Det är viktigt att motarbeta allt slags våld i nära relationer. Men att enbart tala i könsneutrala termer osynliggör det vanligaste våldet en man som utövar våld mot en närstående kvinna. 8
Det övergripande målet för allt arbete för kvinnofrid är att våldet ska upphöra. Målet på kort sikt är att våldsutsatta kvinnor och barn ska få det stöd och den hjälp de är i behov av och att verksamheternas kvalitet ska höjas och utvecklingen gå framåt snabbare än den hittills gjort. Samverkan mellan berörda myndigheter och med de olika frivilligorganisationerna som arbetar med kvinnofrid är viktigt och en långsiktigt hållbar finansiering av kvinno- och tjejjouren och TRIS är nödvändigt. Det krävs ett förebyggande arbete för att förhindra våldet i sig. Det handlar bland annat om ett aktivt jämställdhetsarbete på samhällets alla nivåer, särskilt med fokus att förändra normer kring maskulinitet, makt och våld. En viktig del i det framtida arbetet är att upptäcka våldsutsatta innan våldsprocessen eskalerat men också att upptäcka personer som är våldsbenägna. Metoder för att motivera de män som utövar våld att söka hjälp måste utvecklas. Uppsala kommun har ett stort ansvar. Vi vill därför införa ett kvinnofridsprogram som tar ett tydligt och förebyggande helhetsgrepp kring kvinnofrid och hedersrelaterat våld. Alla kommunens delar och nivåer måste inkluderas. Vi vill också ha en kompetenssatsning kring dessa frågor bland kommunens biståndshandläggare, som är de som arbetar allra närmast våldsutsatta. Socialdemokraterna vill fortsätta och utveckla ett nära samarbete med Nationellt center för kvinnofrid (NCK), en verksamhet vid Uppsala universitet som länge har arbetat med dessa frågor. I NCK:s uppdrag ingår att utveckla och sprida kunskap inom dessa ämnesområden och att omsätta kunskapen till praktisk handling och konkret hjälp för våldsutsatta kvinnor. Införa ett kvinnofridsprogram där hela kommunen involveras. Öka och sprida kompetensen om våld och sexuella övergrepp i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld, hos berörd personal inom handläggande myndigheter. Utveckla samverkan mellan berörda myndigheter och med de olika frivilligorganisationerna som arbetar med kvinnofrid. Säkerställa en långsiktigt hållbar finansiering av kvinno- och tjejjouren och TRIS. Erbjuda våldsutsatta kvinnor och barn skyddat boende, underlätta för våldsutsatta att byta bostad. Utveckla metoder för att motivera de män som utövar våld att söka hjälp. Utveckla ett nära samarbete med Nationellt center för kvinnofrid (NCK). 4. Jämställd sjukvård Sverige och Uppsala har en sjukvård för alla som håller världsklass och ligger i utvecklingens framkant. Trots detta är hälso- och sjukvården långt ifrån jämställd. Kvinnliga patienter drabbas oftare av kvalitetsbrister och problem i vården, både inom öppenvården och inom slutenvården. Inom de flesta områden har mannen utgjort normen för människan, så även inom olika delar av vården och den medicinska forskningen. Kvinnor riskerar därför att få sämre tillgång till vård. När det gäller rehabilitering får män bättre stöd 9
än kvinnor av såväl arbetsgivare som av Försäkringskassan. Männen får i större utsträckning tillgång till de nya dyrare medicinerna. Utbilda alla politiker och medarbetare om genusperspektiven inom hälso- och sjukvården. Öka forskning och utbildning gällande genusmedicin och på så sätt förbättra patientsäkerhetsarbetet. All statistik inom landstinget ska vara könsuppdelad och analyserad utifrån ett könsperspektiv. Uppföljningen och utvärderingen av den köpta vården ska ha ett könsperspektiv. 4.1 Trygg förlossningsvård Bristen på personal är särskild svår inom förlossningsvården. Den höga arbetsbelastningen kan få allvarliga konsekvenser för vårdkvaliteten, men utgör också en fara för föderskor och deras nyfödda barn. Många barnmorskor vittnar om en utsatt och ohållbar arbetssituation. En socialdemokratiskt ledd regering kommer att investera i fler utbildningsplatser på barnmorskeutbildningen, men också öka resurserna för att förbättra den akuta situation som råder på många av landets förlossningskliniker. Behålla och stärka den viktiga kompetensen som erfarna barnmorskor har genom ökade resurser till förlossningsvården. 4.2 Kvinnors psykiska ohälsa Antalet kvinnor som drabbas av psykisk ohälsa fortsätter att öka. Bristen på jämställdhet pekas ut som en av de främsta orsakerna. De yrkesgrupper där andelen med långvarig sjukfrånvaro med en psykisk diagnos är som högst finns inom området vård, skola och omsorg. Andelen med psykiska diagnoser är högre för kvinnor än män i de flesta yrkesgrupperna. Här behövs det förbyggande åtgärder såsom ett jämställt arbets- och familjeliv. Om kvinnan drabbas av psykisk ohälsa ska hon få rätt typ av stöd och hjälp av sjukvården. Kompetensen om psykisk ohälsa i primärvården ska ständigt utvecklas och höjas. Många som lider av psykisk ohälsa skulle kunna få hjälp om primärvården hade kompetens och resurser att behandla mindre svåra depressioner, ångesttillstånd, ätstörningar och dylikt. För att fånga upp unga kvinnor med psykisk ohälsa behöver samverkan förbättras mellan skola, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatrin och ungdomsmottagningarna. Ge förutsättningar för primärvården att kunna ta ett ökat ansvar för den psykiska ohälsan. Stärka samarbetet mellan skolhälsovård, ungdomsmottagningar, primärvård och BUP. 10
4.3 Mottagningsverksamhet för ungdomar och unga vuxna Ungdomsmottagningarna är ett av de ställen utanför skolan där unga människor kan tillgodose sig viktig information, men också kan få hjälp med fysisk och psykisk ohälsa. Ungdomsmottagningar fyller även en viktig förebyggande funktion. Därför är det viktigt att ungdomsmottagningarna får rätt förutsättningar att kunna bedriva sitt arbete och att landstinget tillsammans med kommunen tar ansar för att samarbetet mellan ungdomsmottagningen, skolan och skolhälsovården fungerar. Många unga kvinnor söker sig till ungdomsmottagningar för hjälp med preventivmedel, psykisk och fysisk ohälsa och andra typer av rådgivning. Ungdomsmottagningarna når dock inte killarna i lika stor utsträckning. Det är ett problem, med tanke på att ansvaret för att skydda sig mot könssjukdomar och oönskad graviditet ligger lika mycket på killarna. Att få killar att ta och känna större ansvar för sin och sina sexuella partners hälsa är nödvändigt. Det är därför viktigt att garantera att de som arbetar på en ungdomsmottagning har rätt kompetens vad gäller jämställdhetsarbete, preventivmedel, kvinnor och mäns olika kroppar och HBTQ-frågor. De bör också ha ett arbetssätt för att nå unga män i större utsträckning. Förbättra ungdomsmottagningarnas möjligheter att stärka sitt arbetssätt gentemot både unga kvinnor och män. 11
12