Kartläggning av styrelsesammansättningar i Kalmar län Oskarshamn, februari 2012 Sara Olsson Winnet Kalmar län www.kalmarlan.winnet.se kalmarlan@winnet.se Besöksadress: Båtgatan 5, Oskarshamn Postadress Box 137, 572 23 Oskarshamn
Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Metod... 3 Sammanfattning... 5 Styrelsesammansättning och fördelning av ordförandeposter samtliga sektorer 2008-2010.. 6 Styrelsesammansättning uppdelat per sektor... 9 Referenser... 12 Bilaga 1. Lista över kartlagda verksamheter och organisationer. 2
Bakgrund Rapport efter rapport visar på ojämställdheten inom styrelser och ledningsgrupper i Sverige. SCB s årsbok 2012 konstaterar en 20/80 representation vad gäller styrelseledamöter i börsföretagen (se tabell nedan) och Allbrightrapporten 2012 svartlistar inte mindre än 100 börsnoterade svenska företag som fortfarande helt saknar kvinnor i sina ledningsgrupper. Styrelseordförande och verkställande direktör i börsföretag 2009 2010, SCB- På tal om kvinnor och män 2010 Antal och könsfördelning (%) Befattning Antal kvinnor Antal män Andel kvinnor i % Andel män i % Styrelseordförande 10 259 4 96 Verkställande direktör 8 261 3 97 Styrelseledamöter 332 1369 20 80 Att makten och inflytandet i samhället, precis som lönerna och ansvaret för familjen ska vara jämställt fördelat mellan kvinnor och män är först och främst en demokratifråga och en fråga om alla människors lika rättigheter. Jämställdhet i styrelser och ledningsgrupper ger dessutom enligt många studier och undersökningar faktiskt bättre resultat, såväl ekonomiskt som effektivitetsmässigt till företagen. En studie som visar detta är Female Leadership and Firm Profitability, som utförts i Finland av Näringslivets delegation EVA. Man har undersökt 14000 finska företag och kan bland annat konstatera att företag med jämställa styrelser i genomsnitt uppvisar 10 % högre lönsamhet än företag med styrelser som består uteslutande av män. Den amerikanska organisationen Catalyst gör varje år en jämförelse av ekonomiska resultat för de så kallade Fortune 500 företagen i USA, dvs. de 500 största. Deras senaste rapport The Bottom Line: Corporate Performance and Women s presentation on boards för 2004-2008 visar ca 16 % större lönsamhet för företagen med mest jämställda styrelser i förhållande till de med minst jämställda styrelser. För att utnyttja humankapitalet som finns i Kalmar län optimalt samt kunna locka ny arbetskraft, måste kvinnors kompetens tas tillvara bättre. Det är redan idag en utmaning för många företag att rekrytera den riktiga kompetensen, speciellt på landsbygden. Att ha en aktiv jämställdhetspolicy som på lika villkor tillvaratar kvinnors och mäns kompetens är därför en viktig konkurrensfråga vid rekrytering. Normer och attityder som fortfarande idag gör att män befordras och väljs in i styrelser i större omfång än kvinnor måste ständigt utmanas och ifrågasättas. Det talas till exempel 3
ofta om att man för att sitta i en styrelse behöver ha VD-erfarenhet, något som kraftigt minskar urvalet av lämpliga kvinnor då endast 3 % av Sveriges VD ar för börsnoterade företag var kvinnor 2011. Att ha just VD-erfarenhet är utan tvivel en god merit, men lika säkert är att det finns många andra relevanta erfarenheter och kompetenser som kvalificerar för styrelsearbete. Liknande exkluderande rutiner och kriterier måste ses över. Vi på Winnet Kalmar län jobbar för en ökad jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet och ser kvinnors inflytande och makt i styrelser och ledningsgrupper, i alla delar av samhället, som en otroligt viktig faktor för att öka jämställdheten. Genom jämställdhet kan vi få en attraktiv arbetsmarknad i länet, vilket kan bidra till att minska den stora utflytten av unga kvinnor som bland annat konstaterats i OECD rapporten Territoral Review of Småland, Öland and Blekinge. Metod Vår kartläggning visar hur könsrepresentationen i styrelser i Kalmar län sett ut 2008-2010, samt fördelningen av ordförandeposterna. Vi har undersökt styrelser inom fyra områden; offentliga verksamheter, ideella/idéburna verksamheter, akademi samt näringslivsorganisationer. Vi har valt detta quadruple helix perspektiv för att få en bild av hela samhället, samt för att kunna jämföra de olika sektorerna. Många undersökningar fokuserar på stora och mellanstora företag och vi tycker därför att det är spännande att kunna se hur exempelvis näringslivsorganisationerna och de ideella verksamheterna i Kalmar län ser ut ur et jämställdhetsperspektiv. Svar har inkommit fördelat på följande sätt, per sektor: Sektor Antal svarande styrelser Akademi 1 Ideella/idéburna organisationer 12 Näringslivsorganisationer 17 Offentliga verksamheter 15 Undersökningen genomfördes under slutet av 2011 och bygger på redogörelser från anställda inom verksamheterna, eller i de fall då dessa varit tillgängliga, verksamheternas årsredovisningar. Styrelsesammansättningarna har kartlagts för tre år - 2008, 2009 och 2010, detta för att kunna ge en bild av eventuella förändringar över tid. Vi har undersökt 50 styrelser spridda över länet och fördelade mellan de olika sektorerna och svar har mottagits från 45 av dessa. Statistiken visas här dels för samtliga fyra sektorer sammanlagda uppdelat per år och dels uppdelat per sektor för att åskådliggöra skillnader sektorerna emellan över de tre åren. Då det i Kalmar län endast finns en aktör inom akademin Linneuniversitetet innehåller avsnittet Styrelsesammansättning uppdelat per sektor endast de tre övriga 4
sektorerna; det offentliga, näringslivsorganisationerna och de ideella/idéburna verksamheterna. Studien har avgränsats till att gälla styrelsesammansättning samt fördelningen av ordförandeposter. En studie där även ledningsgrupper samt befattningar inom ledningsgrupper undersökts hade givetvis varit spännande och relevant men på grund av att vi använder oss av ett quadruple helix perspektiv skiljer sig organisationsstrukturerna en hel del mellan de fyra olika sektorerna och en jämförelse hade blivit svår att göra med våra tillgängliga resurser. Sammanfattning Resultaten från vår undersökning visar en tydlig bild, de styrelser vi undersökt består till mellan 30-35 % av kvinnor. Andelen kvinnor ser också ut att stiga så sakteliga över tid, från 31 % år 2008 till 35 % år 2010. Anmärkningsvärt är dock att så få kvinnor innehar ordförandeposterna, under 2008 var endast 15 % av ordförandena kvinnor. En mindre ökning kan ses till år 2010 när 19 % var kvinnor. Nästa slutsats man kan dra utifrån vår undersökning är att det offentliga samt de ideella/idéburna verksamheterna haft de mest jämställda styrelsesammansättningarna under 2008-2010, med ca 40 % kvinnor i styrelserna. När det kommer till fördelningen av ordförandeposterna skiljer de två sig heller inte mycket, 20 % av ordförandeposterna i det offentliga innehades av kvinnor under perioden och 22 % är motsvarande siffra för de ideella/idéburna verksamheterna. På en mindre hedrande tredjeplats hittar vi näringslivsorganisationerna som under perioden 2008-2010 gått från 20 % kvinnor i styrelserna till 26 %. På ordförandeposterna satt 9 % kvinnor, eller om man vill vända på det överväldigande 91 % män! Bland näringslivsorganisationerna i vår undersökning hittar vi bland andra Almi, Svenskt Näringsliv och Företagarna Kalmar län. Att nämna är också hur det sett ut hos akademin under den undersökta perioden trots att gruppen i Kalmar län faktiskt endast utgörs av Linnéuniversitetet, samt endast har haft en styrelse under det namnet under 2010 i vår undersökning. Styrelsen var i stort sett jämställd, fyra av nio ledamöter var kvinnor men även här finner vi en man på ordförandeplatsen. I stort visar vår statistik att fördelningen av styrelseledamotsplatserna sakta ser ut att bli mer jämställd, speciellt inom ideella/idéburna samt offentliga verksamheter. Näringslivsorganisationerna har mest arbete kvar att göra för att öka jämställdheten och föregå med gott exempel för de företag i länet som de företräder. Fördelningen av ordförandeposterna för samtliga sektorer ligger långt efter och det finns skäl för samtliga sektorer att ur ett jämställdhetsperspektiv se över sina rekryterings och urvalskriterier vad gäller styrelseledamoter och ordföranden. 5
Styrelsesammansättning samt fördelning av ordförandeposter samtliga sektorer 2008-2010 2008 Antal ordinarie styrelseledamöter: 494 Antal ledamöter, kvinnor: 155 Antal ledamöter, män: 339 Ordföranden, kvinnor: 6 Ordföranden, män: 33 Fördelning kvinnor och män, ordinarie styrelseledamöter 2008 31% 69% Fördelning av ordförandeposter mellan kvinnor och män 2008 15% 85% 6
2009 Antal ordinarie styrelseledamöter: 498 Antal ledamöter, kvinnor: 172 Antal ledamöter, män: 326 Ordföranden, kvinnor: 7 Ordföranden, män: 36 Fördelning kvinnor och män, ordinarie styrelseledamöter 2009 35% 65% Fördelning av ordförandeposter mellan kvinnor och män 2009 16% 84% 7
2010 Antal ordinarie styrelseledamöter: 515 Antal ledamöter, kvinnor: 180 Antal ledamöter, män: 335 Ordföranden, kvinnor: 8 Ordföranden, män: 35 Fördelning kvinnor och män ordinarie styrelseledamöter 2010 35% 65% Fördelning av ordförandeposter mellan kvinnor och män 2010 19% 81% 8
Styrelsesammansättning uppdelat per sektor Här presenteras styrelsesammansättning samt fördelning av ordförandeposter per sektor för de tre undersökta åren. Ideella/Idéburna organisationer 2008-2010 70% 60% Styrelsesammansättning ideell/idéburen sektor 2008-2010 63% 60% 59% 50% 40% 30% 20% 37% 40% 41% Andel kvinnor Andel män 10% 0% 2008 2009 2010 Ideell/idéburen sektor. Fördelning av ordförandeposter 2008-2010 22% 78% 9
Näringslivsorganisationer 2008-2010 Styrelsesammansättning näringslivsorganisationer 2008-2010 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 80% 75% 74% 20% 25% 26% 2008 2009 2010 Andel kvinnor Andel män Näringslivsorganisationer. Fördelning av ordförandeposter 2008-2010 9% 91% 10
Offentliga institutioner 2008-2010 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Styrelsesammansättning offentliga institutioner 2008-2010 60% 58% 59% 40% 42% 41% 2008 2009 2010 andel kvinnor andel män Offentliga verksamheter. Fördelning av ordförandeposter 2008-2010 20% 80% 11
Referenser SCB- På tal om kvinnor och män 2010, Styrelseordförande och verkställande direktör i börsföretag 2009 2010 Stiftelsen Allbright, Allbrightrapporten 2012 OECD, Territoral Review of Småland, Öland and Blekinge 2011. Näringslivets delegation EVA analysis, Anna Kotiranta, Anne Kovalainen och Petri Rouvinen, Female Leadership and Firm Profitability, 2007 Catalyst, Bottom Line: Corporate Performance and Women s presentation on board 2004-2008 12
Lista över kartlagda organisationer och verksamheter A akademi N näringslivsorganisationer I - ideella/idéburna organisationer, O offentliga institutioner Organisation/verksamhet Sektor Organisation/verksamhet Sektor Linnéuniversitetet A Kristianopels Företagar Nätverk N Smålands Idrottsförbund I Företagscentrum i Oskarshamn N HSSL I Sydsvenska industri- och handelskammaren N Leader Kustlandet I Västervik framåt, nätverk för kvinnor N Leader Astrid Lindgrens hembygd I Centrum Sydost N LRF Sydost I Möre resurscentrum N Leader Kalmar Öland I Kalmarbygdens idé- och uppfinnarförening N Leader Småland Sydost I Oskarshamns kommun O Ung Företagsamhet I Mönsterås kommun O Hushållningssällskapet I Västerviks kommun O Leader Mitt i Småland I Vimmerby kommun O Styrelseakademien Sydost, Kalmar N Regionförbundet i Kalmar län O IUC, nätverk för kvinnor N Emmaboda kommun O Mittpunkt Högsby N Länsstyrelsen i Kalmar län O Lokala utvecklingscentrum, nätverk för kvinnor Vimmerby N Arbetsförmedlingen i Kalmar län O lokala utvecklingscentrum, nätverk för kvinnor Mönsterås N Kalmar läns landsting O Svenskt Näringsliv N Nybro kommun O Coompanion Kalmar län N Högsby kommun O nätverket Nya vyer, Mittpunkt Högsby N Borgholms kommun O Hultsfreds kommun O Företagarna Kalmar län N Strukturfondspartnerskapet Småland och öarna O Nybro företagsgrupp N Kalmar kommun O Almi Företagspartner N Mörbylånga kommun O lokala utvecklingscentrum, nätverk för kvinnor Hultsfred N Torsås kommun O 13