Huvudtitel 34 ARBETSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE F ö r k l a r i n g : Arbetsförvaltningen har som verksamhetsidé att arbeta för en fungerande arbetsmarknad och för utvecklandet av arbetsorganisationerna, för sysselsättning samt för invandrares integration. Bedömning av sysselsättningens utveckling Den snabba nedgång i arbetslösheten som pågick i ett flertal år började avta i slutet av 2001 och den långsamma minskningen ifråga om antalet arbetslösa har fortsatt under den första delen av år 2002. Bedömningen av ekonomins och sysselsättningens utveckling 2003 påverkas av ett flertal osäkerhetsfaktorer som har samband med den internationella ekonomin. Det att den ekonomiska tillväxten igen tar fart syns i vilket fall som helst i sysselsättningsutvecklingen med en viss fördröjning. Som en följd av att den positiva sysselsättningsutveckling som pågått i åratal började avta har det blivit en ännu större utmaning att minska långtidsarbetslösheten. Den ökning av den strukturella arbetslösheten som hör ihop med förlängd arbetslöshet gör för sin del det svårare att finna lösningar på de problem med tillgången på arbetskraft som bl.a. beror på åldersstrukturen och som kommer att framhävas under de närmaste åren. Arbetspolitikens strategiska mål I arbetsförvaltningens justerade strategi för 2002 2003 är den huvudsakliga målsättningen fortfarande att höja sysselsättningsgraden till närmare 70 %. Med anledning av konjunkturutvecklingen åren 2001 2002 torde målet emellertid uppnås först i mitten av årtiondet. I handlingsplanen för Finlands sysselsättningspolitik 2002 har i enlighet med EU:s sysselsättningsriktlinjer uppställts nationella mål, vilka används som stöd för att EU:s gemensamma mål i fråga om sysselsättningsgraden skall uppnås. Målet är att vi i Finland skall uppnå en nivå på över 70 % år 2010 i fråga om sysselsättningsgraden. För att höja sysselsättningsgraden behövs fleråriga program och tväradministrativt samarbete på såväl centralförvaltningsnivå som på regional nivå. Arbetsförvaltningens strategi grundar sig på följande riktlinjer: tillgången på arbetskraft tryggas, efterfrågan på arbetskraft stöds, verksamheten stärks och utvidgas för att förbättra de anställdas kunnande och så att de orkar i arbetet, motivationen för att börja arbeta ökas och utslagning från arbetsmarknaden förebyggs, samt goda etniska relationer främjas och diskriminering och rasism förebyggs. I den justerade strategin för 2002 2003 anförs bl.a. nedan nämnda prioritetsområden och förslag. Genom att förverkliga dem kan man lindra den förutspådda ökningen av arbetslösheten och förbereda sig på de ökande problemen med tillgången på arbetskraft, vilka senare kommer att framhävas: de arbetskraftspolitiska åtgärdernas antal ökas och sådana åtgärder prioriteras som förbättrar arbetslösas kunnande, utbildningen för personer i arbete ökas bl.a. som alternativ till uppsägningar, man strävar efter att öka användningen av sammansatt stöd inom företagen, stödåtgärder i anslutning till begynnande företagsamhet och yrkesutövning stärks allt eftersom antalet sökanden som uppfyller kraven ökar, samt för att lindra den strukturella arbetslösheten inriktas på svårsysselsatta personer långvariga åtgärder och kombinationer av åtgärder i större utsträckning än tidigare. Som en del av handlingsplanen för Finlands sysselsättningspolitik 2002, som följer EU:s riktlinjer för sysselsättningen, genomförs fyra allmäneuropeiska verksamhetshelheter, som är förbättring av möjligheterna att få sysselsättning, gynnande av företagsamhet, förbättring av företagens och arbetstagarnas anpassningsförmåga och främjande av lika Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1
möjligheter för kvinnor och män. Det viktigaste målet i den tväradministrativa handlingsplanen är att se till att arbetsmarknaderna fungerar och att säkerställa tillgången på arbetskraft såväl på kort sikt som på lång sikt. Ungdoms- och långtidsarbetslösheten lindras och den strukturella arbetslösheten minskas genom att åtgärderna kopplas till bekämpningen av flaskhalsarna på arbetsmarknaden. Handlingsplanen stöder för sin del arbetsförvaltningens nationella strategi. Inom arbetsförvaltningen är de centrala målen i enlighet med EU:s riktlinjer att alltjämt hålla andelen arbetskraftspolitiska åtgärder vid minst 20 % i förhållande till antalet arbetslösa arbetssökande och personer som berörs av aktivitetsfrämjande åtgärder samt att erbjuda arbetslösa arbetssökande en möjlighet att göra upp en individuell plan för arbetssökande. Enligt den nationella lagstiftningen skall planen för arbetssökande utarbetas senast när kunden har varit arbetslös i fem månader, vilket uppfyller de mål som fastställts inom riktlinjerna för sysselsättning. I planen för arbetssökande kommer man överens om de tjänster som erbjuds och de aktiva åtgärder som skall vidtas vid arbetssökandet. Detta system verkställdes i full utsträckning år 2000. Regeringen avlåter en proposition till riksdagen med förslag till en lag som gäller offentlig arbetskraftsservice och till lagstiftning som har samband därmed. Genom lagen om offentlig arbetskraftsservice revideras arbetskraftsservicen, skötseln av sysselsättningen och hela den lagstiftning som gäller sådana förmåner, stöd och bidrag som ansluter sig till dessa. I lagen samlas bestämmelserna i lagen om arbetskraftsservice, sysselsättningslagen och lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, samt därtill vissa bestämmelser om ordnande av arbetskraftspolitiska åtgärder, organ och stöd som betalas till arbetsgivare som för närvarande ingår i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och lagen om arbetsmarknadsstöd. Speciallagarna upphävs. Förslaget till totalrevidering är till sin natur i huvudsak lagstiftningstekniskt. Genom förslaget görs lagstiftningen tydligare vad gäller strukturen och språket och i mån av möjlighet förenhetligas de begrepp som använts i bestämmelserna. För att avveckla den strukturella arbetslösheten förutsätts förändringar som kan säkerställa inte bara utbudet på arbetskraft utan också tillräcklig efterfrågan i synnerhet när det gäller grupper som är svåra att sysselsätta. Vid arbetsministeriet inleds 2002 en utredning om möjligheterna att avhjälpa den strukturella arbetslösheten med hjälp av omfattande åtgärder som stöder efterfrågan och utbudet på arbetskraft och som, när de vidtas, kan förbättra sysselsättningen i synnerhet i arbetsuppgifter med låg produktivitet. Arbetskraftspolitikens kvalitet och effektivitet förbättras genom att åtgärderna planeras och genomförs i ett närmare samarbete med arbetsgivarna än förut och så att de stöder sådant aktivt sökande efter arbete som utgår från arbetssökandens individuella behov. Därtill utvecklas de arbetskraftspolitiska åtgärdernas kvalitet och effektivitet genom att de förnyade systemen för kund- och studeranderespons utnyttjas. Utvecklande av arbetsförvaltningens verksamhet Tyngdpunktsområden inom personalpolitiken är att som en del av organisationens totala verksamhet förbättra planmässigheten. Arbetsförvaltningens personalplanering grundar sig på personalplaner som är riksomfattande samt ministeriebestämda och regionala. Målet är att de fastställda åtgärder som är ett villkor för personal- och kunskapsstrukturerna skall börja vidtas. Åtgärderna för utvecklande av personalen och rekryteringarna genomförs planenligt och så att de stöder verksamhetsstrukturen. Medelåldern för personalen inom arbetsförvaltningen stiger under de närmaste åren. Beträffande personalpolitikens innehåll beaktas särskilt den förändrade åldersstrukturen. Resultatstyrningen mellan arbetsministeriet och arbetskraftsavdelningarna utvecklas så att man vid förhandlingarna om de resultatmål som förverkligar strategierna inom arbetspolitiken beaktar också de regionala arbetsmarknadernas särdrag och de möjligheter dessa har att erbjuda. Resultatstyrningssystemet kompletteras och görs mångsidigare genom att de möjligheter som den europeiska kvalitetsprismodellen ger utnyttjas vid bedömningen och utvecklandet av organisationernas prestationsförmåga och verksamhetens kvalitetsnivå. År 2001 inleddes ett utvecklingsprojekt som fastställde enhetliga kvalitetskriterier och metoder för bedömning av kvaliteten när det gäller de centrala arbetskraftstjänster som arbetskraftsbyråerna erbjuder. Med hjälp av dessa kan mål i fråga om kvalitetsnivån uppställas för sagda tjänster och man kan bedöma i vilken mån dessa mål uppnås. På basis av piloterfarenheterna av utvecklingsprojektet 2002 utvecklas sättet att uppställa mål för kvalitetsnivån ytterligare och uppställandet av dessa mål utvidgas så att det gäller alla arbetskraftsbyråer. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2
Belöningssystem som baserar sig på kvalitetsprismodellen används också i fortsättningen inom arbetsministeriet och målet är att motsvarande belöningssystem skall tas i bruk inte bara vid arbetsministeriet och arbetskraftsbyråerna utan också vid TE-centralernas arbetskraftsavdelningar. Antalet arbetslösa och arbetskraftspolitikens resurser har utvecklats som följer: 2000 2001 2002 2003 uppsk./ utfall/ utfall/ ordinarie uppsk./ bokslut bokslut statsbudg. budgetprop. Arbetslösa arbetssökande (medeltal per månad) 321 000 302 000 305 000 310 000 Arbetskraftspolitiska resurser (inkl. ESF), milj. euro 1 634 1 654 1 962 2 003 Arbetskraftspolitiska resurser (inkl. ESF) i relation till antalet arbetslösa, euro 5 091 5 476 6 433 6 460 De preliminära resultatmålen i anknytning till arbetsförvaltningens centrala strategiska mål: 2001 2002 2003 mål/ preliminärt utfall uppsk. mål Arbetsplatser som anmälts som lediga till arbetsförmedlingen och som besatts 297 000 310 000 330 000 Arbetssökande som placerat sig på den öppna arbetsmarknaden 622 000 620 000 620 000 Antalet kontinuerligt långtidsarbetslösa högst i medeltal per månad 83 000 78 000 73 000 Andelen personer som deltagit i aktiveringsåtgärder med arbetsmarknads- eller integrationsstöd av dem som i medeltal 20 21 22 lever på nämnda stöd % Effekterna av de arbetskraftspolitiska åtgärderna: antalet arbetslösa efter 3 månaders arbetskraftspolitisk vuxenutbildning högst, % 43 42 40 antalet arbetslösa efter 3 månaders arbete med sysselsättningsstöd högst, % 52 51 48 Fullmakterna under arbetsministeriets huvudtitel i sammandrag (milj. euro): 2004 2005 2006 1. Utgifter för tidigare beviljade fullmakter 72,8 - - 2. Utgifter för nya fullmakter 147,4 64,6 1,0 Sammanlagt 220,2 64,6 1,0 Förvaltningsområdets utgifter kapitelvis 2001 2003 År 2001 bokslut 1000 År 2002 ordinarie statsbudget 1000 År 2003 budgetprop. 1000 Ändring 2002 2003 1000 % 01. Arbetsförvaltningen 33 318 34 016 60 024 26 008 76 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3
År 2001 bokslut 1000 År 2002 ordinarie statsbudget 1000 År 2003 budgetprop. 1000 Ändring 2002 2003 1000 % 05. Fullföljandet av de europeiska strukturfondernas program 120 791 181 183 222 259 41 076 23 06. Arbetskraftspolitiken 1 532 850 1 781 278 1 780 290-988 - 0 07. Flykting- och migrationsärenden 63 946 60 782 70 810 10 028 16 99. Övriga utgifter inom arbetsministeriets förvaltningsområde 27 903 26 204 26 282 78 0 Sammanlagt 1 778 807 2 083 463 2 159 665 76 202 4 Det totala antalet anställda 3 489 3 930 3 940 01. Arbetsförvaltningen F ö r k l a r i n g : Inom arbetsförvaltningens organisationsenheter utvecklas funktionsdugligheten och resultatet genom självbedömning som grundar sig på den europeiska kvalitetsprismodellen och utvecklingsprojekt som genomförs på basis av bedömningen. I synnerhet utvecklas kontrollen över åtgärder i anslutning till kundens ställning och organisationens kärnprocesser och deras funktionsduglighet. Det belöningssystem som grundar sig på kvalitetsprismodellen tillämpas inom arbetsministeriet och vid några arbetskraftsbyråer. Tyngdpunktsområdet inom lagstiftningen om arbetslivet ligger år 2003 på slutförandet av totalrevideringen av semesterlagen och beredningen av lagstiftning i anslutning till datasekretessen i arbetslivet, vilken gäller bruket av alkoholoch drogtester samt teknisk övervakning och övervakning av användningen av e-post i arbetslivet. Avsikten är också att inleda en revidering av de bestämmelser som gäller samarbete på arbetsplatser under förutsättning att det är möjligt att komma överens om det förberedande arbetet på trepartsbasis. Arbetsförvaltningen bereder förslag till genomförande av Europeiska unionens diskrimineringsdirektiv (2000/43/EG; det s.k. rasismdirektivet och 2000/78/EG; direktivet om diskriminering i arbetslivet). Lagstiftningen i fråga om rasismdirektivet skall träda i kraft senast i juli 2003 och den i fråga om direktivet om diskriminering i arbetslivet i början av 2004. Programmet för utvecklande av arbetslivet och det nationella produktivitetsprogrammet samt det forsknings- och åtgärdsprogram som koncentrerar sig på åtgärder i fråga om hur anställda orkar i arbetet fortsätter med samma resurser som under 2002. Programmet om hur man skall orka i arbetet upphör som sådant vid utgången av 2003, och därför startar det inte längre några forskningsprojekt eller beviljar stöd för nya arbetsplatsbestämda projekt, utan koncentrerar sig i stället på att utnyttja de erfarenheter man erhållit av programmet. De anslag som inbesparas på detta sätt används delvis till att verkställa det nya program för forskning inom arbetspolitiken som stärker arbetspolitikens analysgrund. År 2002 skall ett nytt forskningsprogram utarbetas, med hjälp av vilket man i enlighet med de riktlinjer som regeringen dragit upp i fråga om centralförvaltningsreformen börjar producera täckande forskningsmässig kunskapsbas om arbetslivet och arbetsmarknaderna med tanke på beslutsfattandet inom arbetspolitiken samt strategi- och utvecklingsledandet. Inom ramen för programmet fästs uppmärksamhet inte bara vid analyseringen av nuläget utan också vid en djupare bedömning av verkningarna av framtidens alternativ till politiken. En utredning av arbetslivsprogrammens framtid och uppbyggnad har inletts redan 2002. När programmen verkställs strävar man efter att med hjälp av god praxis och forskning få den arbetande befolkningen att lämna arbetsmarknaden senare genom att uppmärksamhet fästs vid kvaliteten inom arbetslivet, livslångt lärande och utveckling av organisationer och kreativitet stöds samt genom att jämställdheten mellan könen och arbetsförmågan hos den arbetande befolkningen främjas. Särskilt via den goda praxis som uppstår på arbetsplatserna sprids kunskap om hur bestående och kvalitativa förändringar i arbetslivet kan fås till stånd. På detta sätt kan man också främja en långsiktig utveckling av sysselsättningen och förverkliga det mål för utvecklande av kvaliteten i arbetslivet som ingår i EU:s sysselsättningsriktlinjer. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4
Målet för den interna kontrollen är att öka informationens tillförlitlighet och förebygga eventuella missbruk samt utvärdera de åtgärder som vidtas inom förvaltningen. I fråga om kontrollen betonas i synnerhet arbetskraftsservicen och Europeiska socialfondens program enligt de prioritetsområden som framförs i årsplanen. Arbetsrådet är en specialmyndighet som lyder under arbetsministeriet och sköter uppgifter som fastställs i lagen om arbetsrådet och om undantagstillstånd inom arbetarskyddet (608/1946, 855/1996) och i förordningen om arbetsrådet (136/1997). Besvärs- och underställningsärenden som gäller dispens skall behandlas som brådskande. Den genomsnittliga behandlingstiden för utlåtanden av principiell natur är under sex månader. Syftet är att ändra lagen så, att arbetsrådet uppfyller kraven i de internationella konventionerna som laglig besvärsmyndighet. Till förändringen hör också att dra in undantagstillståndssektionerna vid de arbetarskyddsnämnder som social- och hälsovårdsministeriet har tillsatt. Förändringen inverkar inte på arbetsrådets anslag. Arbetskraftsinstitutets resultatområde omfattar verksamhet som kursplats för förvaltningsområdets centraliserade utbildning samt deltagande i utvecklandet av arbetskrafts- och näringscentralernas arbetskraftsavdelningar och arbetskraftsbyråerna. Arbetskraftsinstitutet kommer år 2003 att producera 7 500 studerandedagar med medel under omkostnadsmomentet och 700 dagar med avgiftsbelagd serviceverksamhet. 19. Mervärdesskatteutgifter inom arbetsministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) Under momentet beviljas 26 000 000 euro. Anslaget får användas till betalning av den mervärdesskatt som ingår i andra än förvaltningsområdets särskilt mervärdesskattskyldiga ämbetsverks och inrättningars köp av varor och tjänster. F ö r k l a r i n g : Statens konsumtions- och investeringsutgifter har budgeterats utan mervärdesskatt. Andra än särskilt skattskyldiga statliga ämbetsverk och inrättningar beviljas anslag enligt skattefria priser. Anslaget är en överföring från moment 28.81.(23). 2003 budget 26 000 000 21. Arbetsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 21 251 000 euro. Anslaget får också användas för projekt som EU har godkänt och för andra enskilda samarbetsprojekt. Anslaget får också användas till betalning av mervärdesskatteandelar, om ersättning för mervärdesskatt ingår i inkomsterna från utomstående. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats 600 000 euro i överföring av forskningsanslag till moment 34.01.23. Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter 22 363 700 Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 12 700 Övriga omkostnader 22 351 000 Bruttoinkomster 1 112 700 Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten 12 700 offentligrättsliga prestationer 2 700 övriga prestationer 10 000 Övriga inkomster 1 100 000 Nettoutgifter 21 251 000 2003 budget 21 251 000 2002 budget 21 651 000 2001 bokslut 21 215 561 22. Arbetskraftsinstitutets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 743 000 euro. F ö r k l a r i n g : Som grund vid dimensioneringen av anslaget har använts 8 200 studerandedagar. Av dem produceras 6 500 dagar med kortkursformad utbildning och utvecklingsutbildning för personalen, 1 000 dagar med stödservice inom lokalförvaltningen och 700 dagar med avgiftsbelagd service. Priset för en studerandedag är 90,85 euro. Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter 811 100 Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 60 500 Övriga omkostnader 750 600 Bruttoinkomster 68 100 Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten, övriga prestationer 67 200 Övriga inkomster 900 Nettoutgifter 743 000 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5
2003 budget 743 000 2002 budget 744 000 2001 bokslut 735 654 23. Fullföljande av arbetslivsprogrammen och arbetspolitisk forskning (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 10 500 000 euro. Anslaget får användas till betalning av utgifter för inledande, genomförande och bedömning av olika försöks-, utvecklings- och forskningsprojekt inom det nationella programmet för utvecklande av arbetslivet, det nationella produktivitetsprogrammet och forsknings- och åtgärdsprogrammet som koncentrerar sig på åtgärder i fråga om hur anställda orkar i arbetet samt till betalning av mervärdesskatteandelar. Anslaget får dessutom i anknytning till programmen användas till betalning av utgifter för publikationer, särskilda utredningar, sakkunnigarvoden, anordnande av seminarier och skapande av inhemska och utländska samarbetsnätverk samt för anställning av personal motsvarande högst tolv årsverken och till betalning av utgifter för tillfällig personal som deltar i administreringen av programmen. Anslaget får också användas till arbetskraftspolitisk forskning samt till forskning som gäller arbetslivet. F ö r k l a r i n g : Momentets rubrik har ändrats. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 600 000 euro i överföring av forskningsanslag från moment 34.01.21. Antalet personer som deltar i projekten inom programmen beräknas under hela programperioden 2000 2003 stiga till 100 000 personer. Arbetskrafts- och näringscentralerna bistår också när programmen utnyttjas. Medlen för det forsknings- och åtgärdsprogram som gäller hur anställda orkar i arbetet används i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet. Användningen av anslaget beräknas fördela sig enligt följande: Programmet för utvecklande av arbetslivet 7 547 000 Produktivitetsprogrammet 673 000 Forsknings- och åtgärdsprogrammet som koncentrerar sig på åtgärder i fråga om hur anställda orkar i arbetet 1 480 000 Arbetspolitisk forskning 800 000 Sammanlagt 10 500 000 2003 budget 10 500 000 2002 budget 10 091 000 2002 tilläggsb. 2001 bokslut 10 091 276 67. Medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationella organisationer (förslagsanslag) Under momentet beviljas 1 530 000 euro. Anslaget får användas till betalning av medlemsavgifter, finansiella bidrag och betalningsskyldigheter till internationella organisationer samt till betalning av utgifter för stödjande av särskilda program. F ö r k l a r i n g : Av anslaget kommer uppskattningsvis ca 1 350 000 euro att användas för medlemsavgiften till ILO och ca 179 000 euro för medlemsavgiften till IOM. 2003 budget 1 530 000 2002 budget 1 530 000 2001 bokslut 1 275 257 05. Fullföljandet av de europeiska strukturfondernas program F ö r k l a r i n g : Enligt EU:s strukturfondsprogram inriktas Europeiska socialfondens åtgärder under programperioden 2000 2006 främst på att få arbetsmarknaden att fungera bättre, på förebyggande av långtidsarbetslöshet och utslagning från arbetsmarknaden, integrering av unga på arbetsmarknaden samt på förbättrande av företagsanställdas kunnande särskilt med beaktande av den åldrande arbetskraftens behov av kunnande. Anslagen för socialfonden har i sin helhet budgeterats under arbetsministeriets huvudtitel, moment 34.05.61 och inkomster från EU under moment 12.34.40. Den statliga medfinansieringen för projekten har budgeterats under ett moment under huvudtiteln för respektive ministerium som deltar i genomförandet av socialfondens program. Bevillningsfullmakten under nämnda moment har dimensionerats så att bevillningsfullmakterna sammanräknat motsvarar de årliga ramarna för den statliga medfinansieringen av strukturfondsprogrammen. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6
Socialfonden deltar i finansieringen av målprogrammen 1, 2 och 3 samt i finansieringen av projekt som baserar sig på gemenskapsinitiativet Equal. Anslagen används för verksamhet som bestäms i de godkända programdokumenten och den kompletterande delen till dem enligt lagen (1353/1999) och förordningen (1354/1999) om den nationella förvaltningen av programmen för strukturfonderna samt enligt varje myndighets egna nationella stödsystem. Volymen av de åtgärder som innefattas i de strukturfondsprogram som fullföljs med hjälp av åtgärder av arbetsförvaltningen anges i förklaringen under motiveringen till kapitel 34.06. 61. Europeiska socialfondens deltagande i EU:s strukturfondsprogram (förslagsanslag) Under momentet beviljas 132 233 000 euro. År 2003 får nya beslut om beviljande fattas för sammanlagt 118 107 000 euro. Om en del av bevillningsfullmakten för 2002 är oanvänd, får beslut fattas om beviljande av den oanvända delen år 2003. Anslaget får användas för betalning av Europeiska socialfondens (ESF) medfinansiering av projekt för genomförande av målprogram 1, 2 och 3 samt gemenskapsinitiativprogrammet Equal under EU:s programperiod 2000 2006 samt för betalning av EU-medfinansieringen ur socialfonden för teknisk hjälp i samband med genomförandet av programmen. Anslaget får tillsammans med anslagen under förvaltningsområdenas medfinansieringsmoment användas för anställande av personal motsvarande högst 130 årsverken som behövs för genomförande av de program som Europeiska socialfonden medfinansierar med medel för den tekniska hjälpen. F ö r k l a r i n g : Anslaget utgör finansiering som riktas till utvecklande av regionerna. Av anslaget för 2003 beräknas 29 537 000 euro användas för betalning av förbindelser som ingås av fullmakten för 2003. Dessutom beräknas 62 735 000 euro av anslaget användas till förbindelser som ingåtts 2002 och 39 961 000 euro till förbindelser som ingåtts 2001. Beloppen som gäller fullmakterna för den tekniska hjälpen och som bestäms i programdokumenten har budgeterats under momentet och delas därifrån i enlighet med övervakningskommittéernas beslut ut till olika aktörer. Användningen av bevillningsfullmakter beräknas åsamka staten utgifter enligt följande (milj. euro): Bevillningsfullmaktsår 2003 2004 2005 Sammanlagt Förbindelser 2001 39,961 - - 39,961 Förbindelser 2002 62,735 41,823-104,558 Förbindelser 2003 29,537 53,148 35,422 118,107 Sammanlagt 132,233 94,971 35,422 262,626 Användningen av bevillningsfullmakten och anslaget i olika program (milj. euro): Program Europeiska socialfonden Finansieringsramen under perioden 2000 2006 i form av fullmakt Fullmakt budgeterad år 2000 2002 budget+ tilläggsb. Bevillnings-fullmakt år 2003 Budgeterat anslag år 2000 2002 budget+ tilläggsb. Anslag år 2003 Mål 1 272,967 118,341 39,772 39,643 Mål 2 110,169 47,342 16,404 16,238 Mål 3 415,811 178,600 61,931 61,154 Equal 72,300 35,614-15,198 Sammanlagt 871,247 379,897 118,107 294,796 132,233 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7
Fördelningen av ESF-bevillningsfullmakten 2003 enligt program och förvaltningsområde (milj. euro): Mål 3 Mål 1 Mål 2 Sammanlagt Arbetsministeriet 33,705 19,547 7,273-60,525 Undervisningsministeriet 20,482 17,427 6,000-43,909 Handels- och industriministeriet 6,489 1,679 1,270-9,438 Inrikesministeriet - 0,859 1,806-2,665 Social- och hälsovårdsministeriet 1,255 0,260 0,055-1,570 Sammanlagt 61,931 39,772 16,404-118,107 Bedömning av fördelningen av den statliga medfinansieringen (fullmakt) enligt program och förvaltningsområde (milj. euro): Mål 3 Mål 1 Mål 2 Gemenskapsinitiativ Gemenskapsinitiativ Sammanlagt Arbetsministeriet (34.05.62) 42,410 16,280 8,434-67,124 Undervisningsministeriet (29.01.62) 26,953 13,634 7,344-47,931 Handels- och industriministeriet (32.30.62) 8,507 1,568 1,865-11,940 Inrikesministeriet (26.98.62) - 0,658 2,149-2,807 Social- och hälsovårdsministeriet (33.01.62) 1,754 0,236 0,044-2,034 Sammanlagt 79,624 32,376 19,836-131,836 Inkomster från Europeiska socialfonden har antecknats under moment 12.34.40 och statens medfinansiering under momenten 26.98.62, 29.01.62, 32.30.62, 33.01.62 och 34.05.62. 2003 budget 132 233 000 2002 budget 106 503 000 2002 tilläggsb. 31 710 000 2001 bokslut 80 522 709 62. Statlig medfinansiering för arbetsministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar (förslagsanslag) Under momentet beviljas 90 026 000 euro. År 2003 får nya beslut om beviljande fattas för sammanlagt 77 837 000 euro. Om en del av bevillningsfullmakten för år 2002 är oanvänd får beslut fattas om beviljande av den oanvända delen år 2003. Anslaget får användas till betalning av Finlands betalningsskyldigheter enligt artikel 39 (finansiella korrigeringar) i rådets förordning (EG 1260/1999) och artikel 24 (reduktion, suspension och upphävande av stöd) i rådets förordning (EEG 2082/1993). Anslaget får användas för betalning av statlig medfinansiering av projekt för genomförande av mål 1-, 2- och 3-program och gemenskapsinitiativen Equal, Interreg och Urban samt pilotprojekt vilka finansieras ur Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden. Anslaget får tillsammans med EU-medfinansieringen under momenten 34.05.61 och 26.98.61 användas för anställande av den tekniska hjälp och personal som behövs för genomförande av de program som nämns ovan. F ö r k l a r i n g : Anslaget utgör finansiering som riktas till utvecklande av regionerna. Av anslaget beräknas 76 122 000 euro användas för statlig medfinansiering av Europeiska socialfondens projekt och 13 904 000 euro för statlig medfinansiering av Europeiska regionala utvecklingsfondens projekt. Användningen av bevillningsfullmakter beräknas åsamka staten utgifter enligt följande (milj. euro): Bevillningsfullmaktsår 2003 2004 2005 Sammanlagt Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8
Förbindelser 2001 25,932 - - 25,932 Förbindelser 2002 37,998 25,528-63,526 Förbindelser 2003 26,096 30,778 20,963 77,837 Sammanlagt 90,026 56,306 20,963 167,295 Bevillningsfullmakten under momentet beräknas fördela sig på fonder enligt följande (milj. euro): Mål 3 Mål 1 Mål 2 Sammanlagt Europeiska socialfonden 42,410 16,280 8,434-67,124 Europeiska regionala utvecklingsfonden - 3,235 4,734 2,744 10,713 Sammanlagt 42,410 19,515 13,168 2,744 77,837 Användningen av bevillningsfullmakten och anslaget i olika program (milj. euro): Program Gemenskapsinitiativ Finansieringsramen under perioden 2000 2006 i form av fullmakt Fullmakt budgeterad år 2000 2002 budget+tillläggsb. Bevillningsfullmakt år 2003 Budgeterat anslag år 2000 2002 budget+tilläggsb. Anslag år 2003 Europeiska socialfonden (ESF) Mål 1 221,889 46,812 16,280 15,970 Mål 2 133,210 26,501 8,434 9,226 Mål 3 537,835 124,313 42,410 41,842 Gemenskapsinitiativ Equal och innovativa åtgärder 67,728 22,076-9,084 ESF sammanlagt 960,662 219,702 67,124 184,062 76,122 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) Mål 1 399,026 12,606 3,235 4,383 Mål 2 400,506 19,554 4,734 7,058 Gemenskapsinitiativ och innovativa åtgärder 21,436 6,484 2,744 2,463 ERUF sammanlagt 820,968 38,644 10,713 35,478 13,904 ESF + ERUF SAMMANLAGT 1 781,630 258,346 77,837 219,540 90,026 2003 budget 90 026 000 2002 budget 74 680 000 2002 tilläggsb. 22 470 000 2001 bokslut 40 268 163 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 9
06. Arbetskraftspolitiken Under momenten 34.06.64 och 34.06.77 får under 2003 ingås nya förbindelser för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte till ett värde av högst 30 106 000 euro. För den del av 2003 års fullmakt som blir oanvänd får förbindelser ingås 2004. F ö r k l a r i n g : Volymen av de arbetskraftspolitiska åtgärderna för år 2003 föreslås uppgå till i genomsnitt 94 500 personer per år. På grund av det svåra problemet med strukturell arbetslöshet ökas användningen av det sammansatta stödet och ett försök att med arbetsmarknadsstöd sysselsatta personer som varit arbetslösa över 200 dagar inleds. Försöken att få invandrare ut på arbetsmarknaden effektiveras. Åtgärder och principer inom arbetskraftspolitiken Viktiga aktiva åtgärder inom arbetskraftspolitiken är arbetskraftsservice och åtgärder för skötseln av sysselsättningen. Enligt lagen om arbetskraftsservice skall enskilda kunder i första hand om möjligt sysselsättas med hjälp av arbetskraftsservicen och i andra hand med hjälp av åtgärder som avses i sysselsättningslagen. Arbetskraftsservicen består av arbetsförmedling, yrkesvägledning, arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, yrkesinriktad rehabilitering samt utbildningsoch yrkesinformation. Åtgärder för skötseln av sysselsättningen är lönebaserade sysselsättningsstöd, sammansatt stöd, sysselsättningspolitisk projektfinansiering, stödjande av de arbetslösas egna initiativ och stöd till investeringar på basis av deras sysselsättande verkan. Arbetskraftspolitikens passiva åtgärder är utkomstskydd för arbetslösa och arbetslöshetspension. Till de passiva arbetskraftspolitiska åtgärderna under arbetsministeriets huvudtitel hör arbetsmarknadsstödet, med hjälp av vilket dock även finansieras aktiva arbetskraftspolitiska åtgärder som arbetspraktik och arbetslivsträning på arbetsplatsen. Enligt sysselsättningslagen skall en arbetslös arbetssökande i första hand med hjälp av arbetskraftsservicen sysselsättas på de arbetsplatser inom pendlingsregionen som anmälts lediga, eller anvisas utbildning som främjar möjligheterna att få arbete. Om en arbetssökande inte har lyckats få sysselsättning med hjälp av allmän arbetskraftsservice eller genom sådana effektiverade åtgärder som hans eller hennes individuella situation förutsätter kan möjligheterna att få sysselsättning stödas med hjälp av sysselsättningsanslag. Enligt sysselsättningslagen skall sysselsättningsanslagen särskilt inriktas på sysselsättning av unga, långtidsarbetslösa och handikappade, på förebyggande av långtidsarbetslöshet och främjande av en regionalt balanserad sysselsättning. Den offentliga arbetskraftsservicens centrala uppgift är att arbeta för en fungerande arbetsmarknad genom att samordna efterfrågan och utbudet på arbetskraft. Den offentliga arbetskraftsservicen erbjuder god information om arbetsmarknaden, förmedlar arbete och kunnande samt förbättrar arbetskraftens yrkeskunnighet och ställning på arbetsmarknaden. De centrala uppgifterna när det gäller arbetskraftsbyråernas serviceprocess är att se till att lediga arbetsplatser besätts på ett förtjänstfullt sätt, att arbetssökandenas arbetssökningsperioder blir kortare och att sannolikheten för att bli långtidsarbetslös minskar. Till de centrala uppgifterna hör också att utreda arbetsgivarnas framtida behov av arbetskraft och de krav på kunnande som de ställer samt att tillsammans med andra aktörer söka lösningar på detta. För långtidsarbetslösa och andra svårsysselsatta utarbetas individuella planer och kombinationer av åtgärder, med hjälp av vilka man skapar förutsättningar för sysselsättning av bestående natur på den öppna arbetsmarknaden. Med anledning av arbetskraftens åldersstruktur kommer problemen med tillgång på arbetskraft under de närmaste åren att framhävas. Detta förutsätter att arbetsgivarservicen och tillvägagångssätten utvecklas så att den offentliga arbetsförmedlingen får fler uppdrag som sköts på ett förtjänstfullt sätt. Målet är att det förekommer så få rekryteringsproblem som möjligt. Inom arbetskraftspolitiken betonas 2003 åtgärder som förbättrar arbetskraftens kunnande. Prioriteringen avser att trygga tillgången på arbetskraft på såväl kort sikt som lång sikt samt att förebygga långvarig arbetslöshet. Långvarig utbildning som leder till någon form av yrkesexamen i branscher där det råder brist på arbetskraft ordnas i allt större utsträckning som arbetskraftsutbildning för arbetslösa. Arbetstagare i arbete erbjuds oftare än tidigare sådan utbildning som ordnas i form av arbetskraftsmyndigheternas och arbetsgivarnas gemensamma anskaffningar. Denna utbildning avser att förebygga att äldre personer och personer med mindre grundutbildning blir arbetslösa samt att stöda dessa personer så att de hålls kvar i arbetslivet. Med hjälp av utbildning för personer i arbete är det också möjligt att förbereda sig för problem Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 10
med tillgång på arbetskraft på längre sikt. Möjligheterna för svårsysselsatta personer att förbättra sitt yrkesmässiga kunnande ökas genom försöksprojekt. Projekten går ut på att utbildning innefattas i stödsysselsättningen. Genom aktiverande åtgärder, förberedande utbildning och tillräcklig personlig styrning stöds möjligheterna för dessa personer att söka sig till yrkesutbildning och att klara av den. Det föreslås att området för ordnande av arbetskraftspolitisk vuxenutbildning från och med ingången av 2003 utvidgas till utbildning på högre nivå. Genom denna reform är det möjligt att i synnerhet trygga tillgången på arbetskraft. Verkställande av arbetskraftspolitiken vid arbetskraftsbyråerna Arbetskraftspolitiken verkställs i praktiken huvudsakligen vid arbetskraftsbyråerna. Med tanke på en fungerande arbetsmarknad och de utvidgade, faktiska pendlingsregionerna har nätverket med självständiga arbetskraftsbyråer varit alltför splittrat och osammanhängande. År 2001 var antalet självständiga arbetskraftsbyråer 176. Nätverket av arbetskraftsbyråer utvecklas så att antalet självständiga arbetskraftsbyråer minskar till 100 115 byråer före år 2005. Utvecklingsplanen har uppgjorts i samarbete med TE-centralerna och den började verkställas 2002. Dessutom utvecklas serviceprocessen så att en betydande del av de uppgifter som har att göra med rådgivning om arbetsplatser, utbildning och utkomstskydd för arbetslösa i fortsättningen kan ges i elektronisk form eller per teletjänst. Med tanke på utvecklandet av servicen för enskilda kunder och servicens ändamålsenlighet indelas arbetskraftsbyråernas kunder i fyra grupper beroende på behovet av service; 1) de som själva söker arbete och/eller utbildning, 2) de som behöver en arbetsförmedlingsservice som ger dem handledning och stöd, 3) de som behöver tjänster som gäller yrkesmässig utveckling och/eller tjänster som gäller sysselsättningsstöd samt 4) de som behöver tjänster som produceras i samarbete med andra instanser och/eller tjänster som endast andra instanser producerar. Genom denna indelning strävar man efter att ge kunderna en sådan service som de behöver och därigenom kan arbetskraftsbyråernas personalresurser och de arbetskraftspolitiska anslagen fördelas på ett ändamålsenligt sätt. Målet är att kunderna skall få en så individuell, ändamålsenlig och högklassig service som möjligt i rätt tid. I fråga om regional rörlighet försöker man i första hand med hjälp av arbetskraftsservice stöda rörlighet inom närområdena. Informationen om arbetsmöjligheter även utanför den egna pendlingsregionen ökas. Vid den arbetskraftspolitiska verkställigheten av utkomstskyddet för arbetslösa och av arbetsmarknadsstödet understryks vid arbetskraftsbyråerna vikten av en noggrann undersökning av förutsättningarna för förmånerna samt av att de arbetslösa arbetssökandenas rättigheter och skyldigheter beaktas. Av personer, vars arbetslöshet hotar att bli lång, krävs att de för att få förmånerna skall följa planen för arbetssökande. Arbetskraftspolitiken kan beskrivas med följande jämförelsetal: 2000 2001 2002 2003 utfall utfall uppskattning uppskattning Arbetskraftsbyråer 175 175 171 150 Serviceställen och filialbyråer 109 115 115 138 Ordinarie personal vid arbetskraftsbyråerna 3 070 3 069 3 065 3 065 i kundtjänst 2 482 2 503 2 500 2 500 Arbetssökande inom arbetsförmedlingen 849 000 816 000 810 000 800 000 Lediga arbeten som delgetts arbetsförmedlingen 302 000 319 000 330 000 340 000 Kunder inom yrkesvägledningen 43 400 45 000 42 000 43 000 Deltagare i rådgivningen inom utbildnings- och yrkesinformationen 479 000 439 000 430 000 420 000 Arbetssökande med handikapp inom arbetsförmedlingen 83 000 84 600 85 000 85 000 Personer som ansökt om nationellt finansierad arbetskraftspolitisk vuxenutbildning 166 000 139 000 163 000 164 000 Personer som inlett nationellt finansierad arbetskraftspolitisk vuxenutbildning 65 200 58 500 67 500 68 500 Personer som sysselsatts med nationellt, lönebaserat sysselsättningsstöd 51 300 44 200 48 200 45 900 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 11
Personer som sysselsatts med sammansatt stöd 20 750 20 750 25 000 31 800 Personer som inlett arbetspraktik med arbetsmarknadsstöd 32 800 32 100 36 000 37 400 Avgivna arbetskraftspolitiska utlåtanden 1 690 000 1 702 000 1 700 000 1 720 000 Personer som påbörjat jobbsökarutbildning eller arbetssökningsträning 94 800 70 000 70 000 70 000 Antalet arbetsgivarbesök 15 000 20 000 20 000 Under serviceprocessen betonas sökandens eget initiativ när det gäller arbetssökande och detta stöds genom arbetssökningsträning, som genomförs i grupp och under 2003 erbjuds 70 000 personer i samband med arbetskraftsutbildningen. De aktiva åtgärdernas effekt förbättras genom att deras växelverkan med serviceprocessen intensifieras och genom att stödvillkoren preciseras. Vid arbetskrafts- och näringscentralerna och arbetskraftsbyråerna främjas företagandet genom mångsidig företagsservice, rådgivning, utbildning och företagarpenning. För att öka antalet nya företagare fästs särskild uppmärksamhet vid olika former av företagsamhet, företagsamhet utanför tillväxtcentren samt företagsamhet bland kvinnor och invandrare. Innan beslut om stöd i form av företagarpenning fattas begär arbetskraftsbyråerna utlåtande av sakkunniga om hur en affärsidé kan tänkas fungera. För att främja företagandet fortsätter man att utveckla serviceställen för företagare och samarbetet med olika aktörer. Man bereder sig att höja volymen av företagarpenningen på det sätt som ökningen av de sökande och projekt som uppfyller villkoren förutsätter. Avvärjande av strukturell arbetslöshet och förebyggande av utslagning Den strukturella arbetslösheten försöker man rå på genom skräddarsydda arbetskraftstjänster och utbildning. Det är i synnerhet långtidsarbetslösa, äldre, handikappade och invandrare som har en svag ställning på arbetsmarknaden. För att öka dessa personers medverkan i arbetslivet utvecklas i samarbete med olika aktörer differentierade, kundanpassade tjänster och åtgärdspaket. Dessutom främjas sysselsättningen av invandrare enligt de åtgärder som bestäms i lagen om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande. För de personer som det inte är möjligt att hjälpa med arbetskraftspolitikens metoder planeras andra lösningar tillsammans med samarbetsparterna. Som en del av regeringens åtgärder att utveckla den aktiva socialpolitiken erbjuds som en sista åtgärd rehabiliterande arbetsverksamhet för personer som länge har varit arbetslösa och får arbetsmarknadsstöd och för kunder som under en lång tid erhållit utkomststöd. Arbetsförvaltningen och det kommunala socialväsendet anvisar kunderna gemensamt till rehabiliterande arbetsverksamhet. Tyngdpunkten i det sysselsättningsstöd som beviljas för att bekämpa långtidsarbetslöshet och främja inlärning i arbetet ligger på grundutbildning av arbetslösa som hotas av utslagning. I början av 2003 inleds ett treårigt försök i syfte att utöka det sammansatta stödet. Målgruppen för det sammansatta stödet utvidgas från personer berättigade till arbetsmarknadsstöd som på basis av maximitiden för arbetslöshetsdagpenning eller arbetslöshet fått arbetsmarknadsstöd för minst 500 dagar till att omfatta personer berättigade till arbetsmarknadsstöd som på basis av arbetslöshet fått arbetsmarknadsstöd för minst 200 dagar. Till en arbetsgivare som sysselsätter en sådan person betalas arbetsmarknadsstöd utan det sysselsättningsstöd som kan kombineras därmed. Försöket beräknas sysselsätta i medeltal 3 000 personer. Sysselsättningsstöd kombinerat med arbetsmarknadsstöd kan dock fortsättningsvis betalas till en arbetsgivare enligt nuvarande villkor. För att effektivera servicen för arbetslösa arbetssökande, som får arbetsmarknadsstöd, lanserades 2002 som ett tvåårigt försök och i huvudsak i de största städerna tjänster som är gemensamma för kommunerna, Folkpensionsanstalten och arbetsförvaltningen. Samservicen skräddarsys för respektive ort. Försöket förutsätter tilläggsfinansiering av kommunerna till motsvarande belopp för ordnande av samservicen. Genom detta försök utreds resultatet av en verksamhetsmodell, som, när det gäller tjänsterna för arbetslösa arbetssökande som får arbetsmarknadsstöd, baserar sig på ett nära samarbete mellan olika myndigheter. Syftet är att främja sysselsättning och aktivering av personer som får arbetsmarknadsstöd samt att främja upprätthållande av arbetsförmågan och rehabilitering. Under samarbetet kommer olika servicehelheter att utarbetas, som kommer att vara individuella och räcka till för att förbättra målgruppens ställning på arbetsmarknaden. Försöket upphör i slutet av 2003 och då skall beslut fattas om fortsatta åtgärder. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 12
Som en ny form av service för svårsysselsatta personer infördes 2002 på försök under tre år jobbsökartjänster inom de största arbetskraftsbyråernas verksamhetsområden. Med hjälp av denna service används jobbsökare som står utanför arbetsförvaltningen och som söker arbetsplatser åt arbetslösa arbetssökande på den öppna arbetsmarknaden. Jobbsökaren får ett arvode för varje arbetsförhållande som varar minst sex månader. Arvodets storlek dimensioneras beroende på svårigheten i att sysselsätta målgruppen och de inbesparingar som uppstår i utkomstskyddet för arbetslösa, så att jobbsökarservicen blir förmånlig statsfinansiellt sett. Genom detta underlättas samtidigt också den svåra personalsituationen på de största arbetskraftsbyråerna. Senareläggande av pensionering Åtgärderna för senareläggande av pensioneringen och för främjande av att anställda fortsätter arbeta fortskrider enligt det avtal som ingåtts mellan arbetsmarknadsparterna och som en del av regeringens åtgärder för verkställande av avtalet. Inom arbetsförvaltningen fortsätter således verkställigheten av följande åtgärder 2003: Strävan är att 55 59-åringar som blivit arbetslösa år 2000 eller efter det aktivt skall sysselsättas på den normala arbetsmarknaden, vid behov med hjälp av utbildnings- och rehabiliteringsåtgärder. Om det inte går att sysselsätta dessa arbetslösa på den öppna arbetsmarknaden vidtar arbetsförvaltningen åtgärder som tar sikte på en aktiv sysselsättning av dem, i sista hand med hjälp av sysselsättningsstöd, för att bekämpa den långtidsarbetslöshet som hotar dem och för att ändra pensionsslussens karaktär av förtidspension. För sysselsättning med sysselsättningsstöd reserveras 11 800 000 euro. Det uppskattas att med beloppet år 2003 kan sysselsättas i genomsnitt 1 300 personer, varav 950 i kommunerna och 350 inom den privata sektorn. Prioritering av resursanvändningen, volymen av åtgärderna och enhetskostnaderna Vid fördelningen av anslagen för den arbetskraftspolitiska vuxenutbildningen, lönebaserad sysselsättning och Europeiska socialfondens mål 3-program kommer arbetsmarknadssituationen i regionen att beaktas i högre grad än tidigare. Ovan nämnda anslag fördelas som en helhet så att varje region kan vidta de arbetskraftspolitiska åtgärder som behövs med tanke på särdragen för arbetsmarknaden i regionen. Som grund för fördelningen av investeringsanslagen används skapandet av fasta arbetsplatser med beaktande av regionala sysselsättningssynpunkter. För att de arbetskraftspolitiska anslagen skall kunna användas ändamålsenligt och smidigt är avsikten att anslagen under moment 34.06.02, 30 och 63, som gäller lönebaserade sysselsättningsåtgärder inriktade på staten, kommunerna och den privata sektorn, samt moment 34.06.27, 29 och 50, som gäller arbetskraftspolitisk vuxenutbildning och anskaffningar inom arbetskraftsservicen, och moment 34.06.25, som gäller särskilda utgifter för arbetskraftsservicen, kan överskridas under förutsättning att de sammanlagda beloppet under momenten i fråga inte överskrids. För att göra användningen av understöd för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte flexiblare skall anslagen under moment 34.06.64 (Överföringsutgifter för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte) och 34.06.77 (Investeringsutgifter för tryggande av sysselsättningen) användas inom ramarna för den gemensamma maximifullmakt som fastslagits för momenten. I överensstämmelse med 19 sysselsättningslagen (275/1987) jämnas de regionala skillnaderna i fråga om arbetslöshet ut på så sätt att arbetslösheten inte inom någon pendlingsregion på årsnivå överstiger den genomsnittliga nivån i landet med 80 %. Anslaget kan börja användas för att hindra överskridandet av denna arbetslöshetsnivå när arbetslösheten i pendlingsregionen på årsnivå överstiger den genomsnittliga nivån i landet med 60 %. Antalet arbetslösa personer 1) i genomsnitt som under året omfattats av de arbetskraftspolitiska åtgärderna (uppskattning): Åtgärder Staten Kommunerna Priv. sektorn Sammanlagt Moment 34.06.02 34.06.30 34.06.63 Lönebaserade åtgärder sammanlagt 1 800 6 960 14 200 22 960 varav regional garanti 400 500 500 1 400 Sammansatt stöd (34.06.30, 52 och 63) 15 500 Försöket med utvidgning av sammansatt stöd (34.06.52) 3 000 1) I arbetskraftspolitisk vuxenutbildning deltar i viss mån också andra än arbetslösa arbetssökande. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 13
Arbetskraftspolitisk vuxenutbildning (34.06.27 och 29) 24 840 Jobbsökarverksamhet 2 000 Sysselsatta i arbetspraktik och arbetslivsträning med arbetsmarknadsstöd (34.06.52) 11 000 Försök med alterneringsledighet 2) 6 000 ESF-projekt som hänför sig till arbetslösa (34.05.61 och 62) 8 000 Sysselsättningsbetingade investeringar (uppskattning) (34.06.64 och 77) 800 ERUF:s sysselsättningsbetingade investeringar(uppskattning) 400 Antal personer sammanlagt i genomsnitt 94 500 Åtgärder som huvudsakligen riktar sig till andra än arbetslösa Sysselsättningspolitiska ESF-projekt (uppskattning) 6 000 Alla sammanlagt 100 500 De arbetskraftspolitiska åtgärder som är avsedda för arbetslösa arbetssökande omfattar i genomsnitt 94 500 personer, ca 3,6 % av arbetskraften. Om, utöver de arbetskraftspolitiska åtgärderna, de ESF-projekt som riktar sig till dem som är i arbetslivet kan utnyttjas till fullo, kommer i medeltal ca 100 500 personer att omfattas av de arbetskraftspolitiska åtgärderna 2003. Merparten av de effekter åtgärderna har kan iakttas i form av statistiska uppgifter, men till en del görs uppföljningen på basis av uppskattningar. Vid sysselsättning med lönebaserade anslag är den genomsnittliga stödperioden 6 månader. Statens andel av styckkostnaderna för de arbetskraftspolitiska åtgärderna uppgår 2003 enligt arbetsministeriets beräkningar till följande belopp i tabellen: Styckkostnaderna för de arbetskraftspolitiska åtgärderna, statens finansiering: Direkt styckkostnad, /år Inverkan på efterfrågan Lönebaserade stöd 7 490 staten 18 960 kommunerna 7 740 privata 6 070 Sammansatt stöd, 11 100 varav sysselsättningsstöd 5 130 Statsstödda investeringar 21 020 Sysselsättningsprogram 84 100 Inverkan på utbudet (aktiva) Arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, anskaffning av arbetskraftsutbildning 6 360 studerandenas förmåner under utbildningstiden 7 850 Jobbsökarverksamhet med positivt resultat 5 900 Inverkan på utbudet (passiva) Utkomstskydd för arbetslösa Förtjänstskydd, 10 530 varav statsandel 4 070 Arbetsmarknadsstöd 5 970 Investeringar Med investeringsanslag för sysselsättningsfrämjande syften försöker man få till stånd så många nya, livsdugliga och fasta arbetsplatser som möjligt. Av projekten finansieras sådana investeringar som på basis av utredningar som görs i förväg beräknas ha de bästa sysselsättningseffekterna. Med hjälp av de projekt som finansieras försöker man få till stånd 2) Enligt gällande lag får avtal om alterneringsledighet ingås till utgången av år 2002 och avtalade alterneringsledigheter hållas före utgången av år 2003. Ifrågavarande volym förutsätter ett avtal om fortsättning av alterneringsledigheten. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 14
effekter redan under verksamhetstiden och stimulerande effekter som kommer senare och som ytterligare ökar antalet arbetsplatser. En strävan är att 10 % av den nya arbetskraft som sysselsätts inom investeringsprojekt med arbetskraftspolitiskt stöd skall vara långtidsarbetslösa. Strukturella och regionala arbetslöshetsproblem lindras med investeringar inom andra förvaltningsområden och med andra åtgärder som påverkar sysselsättningen genom att dessa anpassas tidsmässigt och kanaliseras på ett sätt som främjar sysselsättningen. 02. Lönebaserat sysselsättningsstöd till statsförvaltningen (förslagsanslag) Under momentet beviljas 34 100 000 euro. Anslaget får användas till betalning av löneutgifter och andra utgifter för sysselsättningen enligt sysselsättningslagen (275/1987) vid statens ämbetsverk och inrättningar. Anslaget får också användas till utgifter för avlöning av personer med handikapp som anställts innan sysselsättningslagen trädde i kraft och som fortfarande är anställda i samma arbetsförhållande. Vidare får anslaget användas till betalning av försäkringar. Av anslaget får högst 1 600 000 euro användas till betalning av utgifter, med undantag för löneutgifter, som föranleds av regionala garantier enligt sysselsättningslagen eller av genomförande av annan sysselsättning. De löner som betalas av anslaget får högst motsvara lönen i löneklass A17. F ö r k l a r i n g : Antalet personer som skall sysselsättas och genomsnittspriset för sysselsättningen anges i motiveringen till kapitel 34.06. 2003 budget 34 100 000 2002 budget 34 983 000 2001 bokslut 46 477 312 21. Omkostnader inom arbetskraftsärendenas lokalförvaltning (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 118 375 000 euro. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 430 000 euro för tolkningskostnader och 300 000 euro för anskaffning av självbetjäningsterminaler. Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter 126 862 000 Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 6 772 800 Övriga omkostnader 120 089 200 Bruttoinkomster 8 487 000 Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten 8 068 000 offentligrättsliga prestationer 245 500 övriga prestationer 7 822 500 Övriga inkomster 419 000 Nettoutgifter 118 375 000 2003 budget 118 375 000 2002 budget 117 432 000 2001 bokslut 116 480 567 22. Statlig finansiering för kommunernas, Folkpensionsanstaltens och arbetsförvaltningens samservice (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 8 000 000 euro. Anslaget får användas till betalning av utgifter för det försök med samservice som kommunerna, Folkpensionsanstalten och arbetsförvaltningen ordnar samt till anskaffning av utomstående experttjänster som kompletterar den gemensamma servicen. Anslaget får användas för avlöning av personal motsvarande högst 100 årsverken. Användningen av anslaget under momentet förutsätter att kommunerna anvisar en summa av motsvarande storlek för utgifterna för samservicen. F ö r k l a r i n g : Försöket med samservice genomförs åren 2002 2003 närmast i de största städerna som samarbete mellan kommunerna, Folkpensionsanstalten och arbetsförvaltningen genom att gemensam service ordnas för i huvudsak långtidsarbetslösa arbetssökande som får arbetsmarknadsstöd. Genom detta försök utreds resultaten av en verksamhetsmodell som när det gäller tjänsterna för arbetslösa arbetssökande som får arbetsmarknadsstöd baserar sig på ett nära samarbete mellan olika myndigheter. Under samarbetet kommer olika servicehelheter att utarbetas, som kommer att vara individuella och räcka till för att förbättra målgruppens ställning på arbetsmarknaden. Inom ramen för försöket arbetar arbetskraftskonsulenter, socialarbetare, hälsovårdare, Folkpensionsanstaltens experter samt dessutom samservicesekreterare. Kostnaderna för försöket föranleds av avlöningsutgifter, kostnader för lokaliteter, utbildning och handledning för personalen, anskaffning av experttjänster samt av and- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 15
ra eventuella utgifter för försöket. De tjänstemän som arbetar inom samservicen och vars lön betalas under detta moment, är tjänstemän inom arbetsförvaltningen. 2003 budget 8 000 000 2002 budget 8 000 000 25. Särskilda utgifter för arbetskraftsservicen (förslagsanslag) Under momentet beviljas 12 767 000 euro. Anslaget får användas till ersättning för stödåtgärder i anknytning till yrkesvägledning samt till stödåtgärder för placering av personer med handikapp i arbete och till service för andra svårsysselsatta personer enligt lagen (1005/1993) och förordningen (1251/1993) om arbetskraftsservice, lagen om arbetsmarknadsstöd (1542/1993) samt förordningen om förmåner i samband med arbetskraftsservice (1253/1993). Anslaget får användas till betalning av olycksfallsersättningar till dem som deltar i stödåtgärder i anknytning till yrkesvägledning samt i stödåtgärder för placering av personer med handikapp i arbete och till gruppansvarsförsäkringar för dem som deltar i dessa stödåtgärder samt till betalning av de skötselkostnader som Statskontoret uppbär för dessa. Anslaget får användas till ersättning av resekostnader för arbetslösa arbetssökande som deltar i sådan arbetssökningsträning som ordnas som gruppservice enligt förordningen om ersättning för uppehälle för personer som deltar i utbildning av arbetssökande (1464/2001). Anslaget får användas till betalning av utgifter för samhällsorientering enligt 18 a utlänningslagen (378/1991). Dessutom får av anslaget användas högst 437 000 euro till betalning av utgifter för yrkesinriktad utveckling av arbetskraft från de ryska närområdena och de baltiska länderna så som arbetsministeriet närmare föreskriver. Under 2003 får anskaffningsavtal ingås så att de åsamkar staten utgifter om högst 117 000 euro efter 2003. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 998 000 euro på grund av den höjning av förmåner som betalas till handikappade i stödåtgärder i anknytning till placering i arbete samt till yrkesvägledning och 198 000 euro för samhällsorientering till följd av de ökade kraven på språkkunskaper i utlänningslagen. Med anslaget kommer uppskattningsvis 12 000 stödåtgärder för placering i arbete och yrkesvägledning att ordnas och styckkostnaderna för åtgärderna beräknas uppgå till 686 euro. Med anslaget beräknas 2 500 undersökningar av arbetsförmågan anordnas för att utreda långtidsarbetslösas förutsättningar att få pension. Anslaget för ersättande av resekostnaderna för arbetslösa som deltar i arbetssökningsträning baserar sig på beräkningen att ungefär 40 000 arbetslösa arbetssökande som får ersättning för uppehälle till ett belopp av 7 euro/utbildningsdag deltar i arbetssökningsträning med en genomsnittlig längd på ungefär 7 dagar. Den yrkesinriktade utvecklingen av arbetskraft från de ryska närområdena och de baltiska länderna består i huvudsak av utbildning. Användningen av 2003 års bevillningsfullmakt beräknas åsamka staten 117 000 euro i utgifter 2004. Användningen av anslaget beräknas fördela sig som följer: Särskilda utgifter för placering i arbete och yrkesvägledning 8 230 000 Ersättning för uppehälle till dem som deltar i arbetssökningsträning som ordnas i form av gruppservice 2 018 000 Samhällsorientering 400 000 Yrkesinriktad utveckling av arbetskraft från de ryska närområdena och de baltiska länderna (högst) 437 000 Utredning av förutsättningarna för långtidsarbetslösa att få 1 682 000 pension Sammanlagt 12 767 000 2003 budget 12 767 000 2002 budget 11 571 000 2002 tilläggsb. 1 000 000 2001 bokslut 11 574 749 27. Anskaffning av orienterande arbetskraftsutbildning och arbetskraftsservice (förslagsanslag) Under momentet beviljas 57 300 000 euro. Anslaget får användas till orienterande utbildning som anskaffas enligt lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning (763/1990), till anskaffning av tjänster enligt 3 lagen om arbetskraftsservice (1005/1993) som kompletterar arbetskraftsservicen samt till anskaffning av startutredningar. Anslaget får användas till betalning av olycksfallsersättningar till följd av arbetssöknings- och gruppträning och till betalning av gruppansvarsförsäkringar för dem som deltar i arbetssöknings- och gruppträning samt till betalning av de skötselkostnader som Statskontoret uppbär för dem. Dessutom får anslaget användas för ordnandet av jobbsökarförsök. År 2003 får avtal om anskaffning av orienterande utbildning enligt 14 lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning ingås så att de åsamkar staten utgifter om högst 9 700 000 euro efter 2003. Anskaffning av tjänster enligt 3 lagen om arbetskraftsservice som kompletterar arbets- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 16
kraftsservicen får åsamka staten utgifter om högst 840 000 euro efter 2003. F ö r k l a r i n g : Syftet med att anordna orienterande utbildning är att ge färdigheter för att söka arbete och för att söka in till utbildning samt för yrkesvägledning och karriärplanering. De arbetslösa är den huvudsakliga målgruppen för den orienterande utbildningen. Som orienterande utbildning anskaffas också utbildning för invandrare som en del av integrationsplanen. Det uppskattas att det för 6 000 arbetssökande som är berättigade till en integrationsplan anskaffas utbildning för invandrare, i vilken ingår ett nivåtest i språkkunskaper. Ökningen av anslaget under momentet beror på att volymen av invandrarutbildningen har ökat med i genomsnitt ca 2 600 personer. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tilllägg beaktats 1 000 000 euro på grund av det pristryck som det minskade statsunderstödet inom undervisningsministeriets förvaltningsområde föranleder anskaffningen av arbetskraftsutbildning. Det beräknas att med anslaget år 2003 anskaffas ungefär 1 700 000 studerandedagar som orienterande utbildning. Bevillningsfullmakten för 2003 beräknas åsamka staten 9 700 000 euro i utgifter 2004. Det uppskattas att 12 000 000 euro av anslaget används för arvoden till jobbsökare. Jobbsökarförsöket verkställs åren 2002 2004 inom de största arbetskraftsbyråernas område. Inom ramen för försöket söker utomstående jobbsökare, som godkänts av arbetsförvaltningen, arbetsplatser åt arbetslösa arbetssökande på den öppna arbetsmarknaden. Jobbsökaren får ett arvode för varje arbetsförhållande som varar minst sex månader. Arvodets storlek dimensioneras beroende på svårigheten i att sysselsätta målgruppen och de uppskattade inbesparingar som uppstår i utkomstskyddet för arbetslösa, så att jobbsökarservicen blir förmånlig statsfinansiellt sett. Som kompletterande tjänster enligt 3 lagen om arbetskraftsservice skaffas i huvudsak gruppservice för de arbetssökande, i synnerhet arbetssöknings- och annan gruppträning samt verksamhet i anslutning till jobbsökarklubbar. Arbetssöknings- och gruppträningen skräddarsys särskilt för personer som varit arbetslösa länge till stöd för aktiv arbetssökning och sysselsättning samt för att förbättra livskompetensen. Ungefär 40 000 arbetslösa arbetssökande beräknas inleda arbetssökningsträning 2003. Bevillningsfullmakten för 2003 beräknas åsamka staten 840 000 euro i utgifter 2004. Användningen av anslaget beräknas fördela sig som följer: Anskaffning av orienterande arbetskraftspolitisk vuxenutbildning 36 820 000 Jobbsökararvoden 12 000 000 Gruppservice och annan service 7 680 000 Startutredningar 800 000 Sammanlagt 57 300 000 2003 budget 57 300 000 2002 budget 42 762 000 2002 tilläggsb. 29. Anskaffning av yrkesinriktad arbetskraftsutbildning (förslagsanslag) Under momentet beviljas 123 380 000 euro. Anslaget får användas till anskaffning av yrkesinriktad utbildning enligt lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning (763/1990). Anslaget får även användas till anskaffning av utbildning och logi vid Stiftelsen Utbildning Nordkalotten. Anslaget får användas till information om utbildningen, till anbudsförfrågning via annonsering och till anskaffningsannonsering samt till betalning av utgifter för utvecklings-, försöks- och utredningsarbete som stöder planeringen och anskaffningen av den arbetskraftspolitiska vuxenutbildningen. Anslaget får också användas till betalning av utgifter för anskaffning av utbildnings- och konsultservice samt till betalning av utgifter för avlöning av personal som motsvarar högst ett årsverke. År 2003 får ingås sådana avtal om anskaffning av yrkesutbildning som nämns i 14 lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning så att de utgifter som dessa föranleder staten efter 2003 uppgår till högst 45 000 000 euro. F ö r k l a r i n g : Yrkesutbildning ordnas i syfte att främja och upprätthålla balansen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft samt att motarbeta arbetslöshet och avlägsna arbetskraftsbrist. Den främsta målgruppen för utbildningen är de arbetslösa. Det beräknas att med anslaget år 2003 anskaffas ca 4 540 000 studerandedagar som yrkesutbildning, varav ca 700 000 studerandedagar beräknas bli använda till gemensam anskaffning med arbetsgivaren. Bevillningsfullmakten för 2003 beräknas åsamka staten 40 000 000 euro i utgifter 2004, 4 000 000 euro 2005 och 1 000 000 euro 2006. Användningen av tidigare beviljade fullmakter beräknas åsamka staten 1 500 000 euro i utgifter 2004. Vid Stiftelsen Utbildning Nordkalotten skaffas dessutom enligt uppskattning ca 70 utbildningsplatser årligen. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 3 100 000 euro på grund av det pristryck som det minskade statsunderstödet inom undervisningsministeriets förvalt- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 17
ningsområde föranleder anskaffningen av arbetskraftsutbildning. Användningen av anslaget beräknas fördela sig som följer: Anskaffning av yrkesinriktad arbetskraftsutbildning 120 000 000 Utvecklings-, informations- och annonseringsverksamhet som hänför sig till arbetskraftsutbildningen 2 100 000 Utbildning som anskaffas vid Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 1 280 000 Sammanlagt 123 380 000 2003 budget 123 380 000 2002 budget 134 641 000 2002 tilläggsb. 3 004 000 2001 bokslut 130 474 490 30. Lönebaserat sysselsättningsstöd till kommuner och samkommuner (förslagsanslag) Under momentet beviljas 78 050 000 euro. Anslaget får användas till betalning av statsunderstöd enligt sysselsättningslagen (275/1987), inklusive de tillläggsstöd som förutsätts i sysselsättningslagen. Anslaget får också användas till utgifter för avlöning av personer med handikapp som anställts innan sysselsättningslagen trädde i kraft och som fortfarande är anställda i samma arbetsförhållande. Dessutom får anslaget tillsammans med arbetsmarknadsstöd användas för sysselsättning av långtidsarbetslösa som får arbetsmarknadsstöd och som varit arbetslösa i minst 500 dagar. F ö r k l a r i n g : Antalet personer som skall sysselsättas och genomsnittspriset för sysselsättningen anges i förklaringsdelen i motiveringen till kapitel 34.06. Avsikten är att av anslaget under momentet med hänvisning till motiveringen till kapitel 34.06 använda 8 600 000 euro för sysselsättning med sysselsättningsstöd av 55 59-åringar som blivit arbetslösa år 2000 eller därefter, som en del av arbetsmarknadsparternas inbördes avtal om pensionsarrangemang. I sysselsättningsstöd betalas per person och dag minst normalt sysselsättningsstöd och högst normalt sysselsättningsstöd förhöjt med 80 %. Sysselsättningsstödet kan betalas till fullt belopp om arbetstiden uppgår till minst 85 % av den ordinarie arbetstiden inom branschen. Tilläggsstödet, som ökar stegvis, betalas i överensstämmelse med 21 sysselsättningslagen utifrån hur stor andel av arbetskraften inom sitt område kommunen har sysselsatt med sysselsättningsanslag. Avsikten är att sammansatt stöd skall betalas till kommuner och samkommuner per person och dag i form av arbetsmarknadsstöd, som motsvarar grunddagpenning enligt 22 1 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa samt högst normalt sysselsättningsstöd. Enligt beräkningarna kommer sysselsättningsstöd att användas till det sammansatta stödet till ett belopp av 25 000 000 euro och enligt beräkningarna omfattas i genomsnitt 5 000 personer av det. 2003 budget 78 050 000 2002 budget 88 523 000 2002 tilläggsb. 1 575 000 2001 bokslut 95 272 667 31. Statlig ersättning till kommunerna för anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (förslagsanslag) Under momentet beviljas 4 375 000 euro. Anslaget får användas för betalning av statliga ersättningar till kommunerna för anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte enligt lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (189/2001). F ö r k l a r i n g : Personer som länge har varit arbetslösa och som får arbetsmarknadsstöd eller utkomststöd och för vilka kommunen ordnar arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte för främjande av sysselsättningen omfattas av verksamheten. Antalet deltagare i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte beräknas uppgå till i genomsnitt 1 600 personer, av vilka 900 är under 25 år. I statlig ersättning erhåller kommunen 10,09 euro för varje deltagare i arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte och för de dagar personen i fråga deltar i den, dock för högst fem dagar i veckan. 2003 budget 4 375 000 2002 budget 19 375 000 2001 bokslut 48 649 50. Studiesociala förmåner för dem som deltar i arbetskraftspolitisk vuxenutbildning (förslagsanslag) Under momentet beviljas 119 460 000 euro. Anslaget får användas till betalning av studiesociala förmåner enligt lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning (763/1990) och till betalning av arbetslöshetskassornas förvaltningskostnader. Anslaget får dessutom användas till betalning av utgifter som föranleds av elevantagningen och utgifter som orsakas av förfarandet vid ansökan till utbildning. F ö r k l a r i n g : Anslaget har dimensionerats för anskaffningar som motsvarar 6 240 000 studerandedagar. Med Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 18
anslaget beräknar man kunna betala studiesociala förmåner för 3 120 000 studerandedagar till dem som får utbildningsstöd och för 3 000 000 studerandedagar till dem som får arbetsmarknadsstöd. De studiesociala förmånerna under utbildningstiden består av utbildningsstöd, ersättning för uppehälle och förhöjd ersättning för uppehälle. Utbildningsstödet betalas antingen som grundstöd eller förtjänststöd. Till dem som får arbetsmarknadsstöd betalas ersättning för uppehälle eller förhöjd ersättning för uppehälle som studiesociala förmåner. Staten finansierar helt grundstödet och ersättningen för uppehälle samt grunddelen av förtjänststödet. Grundstödet och grunddelen är lika stora som grunddagpenningen enligt 22 1 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Beloppet uppskattas uppgå till 23,14 euro år 2003. Beloppet av ersättningen för uppehälle är 7 euro per dag och det beräknas att den betalas ut för 5 630 000 dagar. Den förhöjda ersättningen för uppehälle är 14 euro per dag och det beräknas att den betalas ut för 490 000 dagar. Användningen av anslaget beräknas fördela sig som följer: Utbildningsstöd 72 190 000 Ersättning för uppehälle 39 410 000 Förhöjd ersättning för uppehälle 6 860 000 Utgifter och resekostnader som hänför sig till elevantagning 420 000 Arbetslöshetskassornas förvaltningskostnader 580 000 Sammanlagt 119 460 000 2003 budget 119 460 000 2002 budget 120 341 000 2002 tilläggsb. 5 287 000 2001 bokslut 83 987 719 52. Arbetsmarknadsstöd (förslagsanslag) Under momentet beviljas 1 034 000 000 euro. Anslaget får användas till betalning av arbetsmarknadsstöd och av ersättning för uppehälle på grundval av lagen om arbetsmarknadsstöd (1542/1993), lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (189/2001) lagen om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande (493/1999). Dessutom får anslaget användas till betalning av arbetsmarknadsstöd till en arbetsgivare som sysselsätter en arbetslös som varit arbetslös i minst 200 dagar och som är berättigad till arbetsmarknadsstöd. Anslaget får också användas till betalning av ersättningar för olycksfall som inträffat under arbetspraktik, arbetslivsträning eller vid integrationsåtgärder och till betalning av gruppansvarsförsäkringar för dessa samt till betalning av de skötselkostnader som Statskontoret uppbär för dessa. F ö r k l a r i n g : Regeringen avlåter i anslutning till budgetpropositionen en proposition med förslag till lag om utkomstskydd för arbetslösa. Villkoren för att erhålla arbetslöshetsdagpenning ändras bl.a. beträffande arbetsvillkoret. Detta uppskattas minska behovet av anslag i fråga om momentet för arbetsmarknadsstöd, vilket har beaktats vid dimensioneringen av momentet som ett avdrag om 10 000 000 euro. Enligt propositionen med förslag till lag om utkomstskydd för arbetslösa kan arbetsmarknadsstöd, utan det sysselsättningsstöd som kan kombineras därmed, betalas till en arbetsgivare som sysselsätter en person som är berättigad till arbetsmarknadsstöd och som på basis av arbetslöshet har fått arbetsmarknadsstöd för minst 200 dagar. Avsikten är att projektet genomförs som ett treårigt försök och det beräknas sysselsätta i medeltal ca 3 000 personer. Arbetsmarknadsstöd kombinerat med sysselsättningsstöd kan dock fortsättningsvis betalas till en arbetsgivare, då en person har fått arbetslöshetspenning för maximitid eller, på basis av arbetslöshet arbetsmarknadsstöd för minst 500 dagar och personen är berättigad till arbetsmarknadsstöd. Antalet personer som får arbetsmarknadsstöd år 2003 beräknas vara i genomsnitt 173 000. Arbetsmarknadsstödets fulla belopp motsvarar grunddagpenning enligt 22 1 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Det uppskattas 2003 uppgå till 23,14 euro per dag. Det beräknas att arbetsmarknadsstödet används till aktiva arbetskraftspolitiska åtgärder till ett belopp av sammanlagt 267 940 000 euro, vilket är 26 % av slutsumman under momentet. När det gäller antalet personer är målet att andelen personer som deltar i aktiveringsåtgärder med arbetsmarknadsstöd av dem som i genomsnitt erhåller nämnda stöd är minst 22 %. Den aktiva andelen beräknas fördela sig enligt följande: Arbetspraktik och arbetslivsträning med arbetsmarknadsstöd 68 600 000 Arbetsmarknadsstöd som betalas under arbetskraftsutbildning 75 590 000 Arbetsmarknadsstöd som betalas under rehabiliterande arbetsverksamhet 6 550 000 Ersättningar för uppehälle 5 400 000 Arbetsmarknadsstödets andel av det sammansatta stödet 110 450 000 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 19
Arbetsmarknadsstöd som betalas som resebidrag 1 350 000 Sammanlagt 267 940 000 Ersättningar för uppehälle betalas till dem som deltar i arbetspraktik och arbetslivsträning samt i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Ersättningen för uppehälle är 7 euro per dag och den förhöjda ersättningen för uppehälle är 14 euro per dag. Beloppet av den ersättning för uppehälle som betalas till personer som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte är 5,05 euro per dag. 2003 budget 1 034 000 000 2002 budget 1 025 346 000 2001 bokslut 885 541 349 63. Statsunderstöd för lindrande av arbetslösheten (förslagsanslag) Under momentet beviljas 160 750 000 euro. Anslaget får med stöd av sysselsättningsförordningen (1363/1997) användas till betalning av sysselsättningsstöd för sysselsättande av sådana personer som avses i sysselsättningslagen (275/1987). Av anslaget får 3 400 000 euro användas för stödjande av arbetslösas egna initiativ och till avlöning av den personal som behövs i denna verksamhet. Anslaget får användas till utgifter för avlöning av personer med handikapp som anställts innan sysselsättningslagen trädde i kraft och som fortfarande är anställda i samma arbetsförhållande. Anslaget får också användas till betalning av ersättningar för olycksfall som inträffat under arbetspraktik och till betalning av praktikanternas gruppansvarsförsäkringar samt de skötselkostnader som Statskontoret uppbär för dem. Anslaget får användas till sysselsättning av långtidsarbetslösa som varit arbetslösa i minst 500 dagar och som får arbetsmarknadsstöd. Det sysselsättningsstöd som här avses kan betalas tillsammans med arbetsmarknadsstöd. F ö r k l a r i n g : Avsikten är att av anslaget använda 3 200 000 euro för att 55 59-åringar som blivit arbetslösa år 2000 och efter det skall kunna sysselsättas med sysselsättningsstöd, som en del av arbetsmarknadsparternas inbördes avtal om pensionsarrangemang. Antalet personer som skall sysselsättas och genomsnittspriset för sysselsättningen anges i förklaringsdelen i motiveringen till kapitel 34.06. I sysselsättningsstöd betalas per person och dag minst normalt sysselsättningsstöd och högst normalt sysselsättningsstöd förhöjt med 80 %. Sysselsättningsstödet kan betalas till fullt belopp om arbetstiden uppgår till minst 85 % av den ordinarie arbetstiden inom branschen. Det arbetskraftspolitiska projektstödet som betalas på basis av offentliga ansökningar beräknas 2003 uppgå till 15 800 000 euro. Projektstödet används i synnerhet till att starta sysselsättningsprojekt inom den s.k. tredje sektorn. Projektstöd betalas för administreringen och organiseringen av verksamheten bl.a. genom att man betalar kostnaderna för lön till projektens ledare och övriga ansvariga personer samt andra förvaltningsutgifter. Avsikten är att sammansatt stöd skall betalas till arbetsgivaren per person och dag i form av arbetsmarknadsstöd, som motsvarar grunddagpenning enligt 22 1 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa, samt högst normalt sysselsättningsstöd. Sammansatt stöd beräknas betalas ut till i genomsnitt 10 500 personer från detta moment. Användningen av anslaget beräknas fördela sig som följer: Sysselsättningsstöd för personer som ämnar bli företagare 16 800 000 Stödjande av arbetslösas initiativ 3 400 000 Sysselsättningspolitiskt projektstöd 15 800 000 55 59-åringar som blivit arbetslösa år 2000 och efter det 3 200 000 Sammansatt stöd (sysselsättningsstödets andel) 54 000 000 Övrigt sysselsättningsstöd 67 550 000 Sammanlagt 160 750 000 2003 budget 160 750 000 2002 budget 154 926 000 2002 tilläggsb. 2 508 000 2001 bokslut 130 856 654 64. Överföringsutgifter för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte (förslagsanslag) Under momentet beviljas 11 400 000 euro. Anslaget får användas till delfinansiering av kommuners, samkommuners samt andra samfunds investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte med vilka tillkomsten av nya arbetsplatser främjas och regionala sysselsättningsaspekter samtidigt beaktas. F ö r k l a r i n g : Anslaget utgör finansiering som riktas till utvecklande av regionerna. Som grund för valet av projekt används en bedömning av vilka sysselsättningseffekter vart och ett projekt har (TVA-modellen). Härvid fästs, vid sidan av projektets investeringsfas, särskild uppmärksamhet vid sysselsättningseffekter av bestående natur under den tid verksamheten pågår och under den tillväxtstimulerande fasen. Vid Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 20