Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet
Syfte och uppläggning Huvudsyftet är att beskriva den svenska skolans resultatutveckling med hjälp av de internationella studierna. Uppläggning: De internationella studiernas utveckling Den officiella resultatbilden Metodproblem i de internationella studierna En alternativ resultatbild Tänkbara förklaringar till utvecklingen
De internationella studiernas utveckling, I IEA (The International Association of Evaluation of Educational Achievement) grundades år 1958 av en grupp forskare som ville använda världen som ett pedagogiskt laboratorium En av forskarna bakom IEA var Torsten Husén, som också var ordförande för IEA under många år. Fram till 1990 låg IEAs huvudkvarter i Stockholm. Den första studien, som undersökte matematik, genomfördes år 1964 och blev en stor framgång. Nästa undersökning var den mycket omfattande Sexämnesundersökningen som genomfördes 1970-1971, och där analys och rapportering tog nästan 10 år. Ett par studier som omfattade matematik och naturvetenskap genomfördes under 1980-talet. År 1990 flyttades IEAs huvudkvarter från Sverige till Holland, och denna förändring markerade slutet på den första fasen av de internationella studiernas utveckling. I denna fas utvecklade forskarna metoder, och samlade in och analyserade data för att få fram beskrivningar och förklaringar. Detta krävde stora ansträngningar, men de vetenskapliga resultaten motsvarande inte riktigt förväntningarna.
De internationella studiernas utveckling, II Förskjutning av syftet från förklaring till beskrivning, med fokus på utvärdering och jämförelse av skolresultat. Mindre forskarmedverkan, och mer medverkan av skoladminstratörer och representanter för olika länders utbildningsystem. Förenklad rapportering. Efter att resultaten presenterats gjordes data fritt tillgängliga för alla intresserade forskare, för att de skulle kunna göra sekundäranalyser. Mer avancerade urvalsmodeller, mätmetoder och analystekniker. Dramatisk ökning av antalet deltagande länder, och hur ofta studierna genomfördes.
Aktuella studier TIMSS (1995, 1999, 2003, 2007). Matematik och naturvetenskap i åk 4 och åk 8. (Trends in International Mathematics and Science Achievement). PIRLS (2001 och 2006). Läsförståelse i åk 4. (Progress in International Reading Literacy Study). PISA (2000, 2003, 2006). Matematik, naturvetenskap och läsförståelse för 15-åringar. (OECD, Program for International Student Assessment).
Den officiella resultatbilden Läsförståelse: Mycket goda resultat, särskilt för yngre elever (10 år). Viss nedgång i resultaten sedan 1990-talets början. Matematik (endast 13-15 åringar): Mycket svaga resultat 1964 och 1980. Något bättre resultat 1995, men kraftig försämring därefter. Genomsnittliga prestationer i PISA. Naturvetenskap: Goda resultat för yngre elever i undersökningar 1970 och 1984, och medelmåttiga för äldre elever. Kraftig resultatförsämring efter 1995, men fortfarande resultat kring medelvärdet.
Några metodproblem De tidiga undersökningarna hade problem med urvalens representativitet, bortfall av okänd omfattning och begränsade mätinstrument. Hög kvalitet efter 1995. Olika länder har deltagit i de olika undersökningar. Detta gör det svårt att jämföra Sveriges resultat mellan olika undersökningar. Inom IEA användes åldersbaserade urvalsmodeller fram till 1995 och årskursbaserade urvalsmodeller från och med 1995. Inom OECD används åldersbaserade urvalsmodeller.
Ålders- och årskursbaserade urval I de flesta länder börjar eleverna skolan vid 6 års ålder. I vissa länder (bl a Danmark, Norge, Finland och Sverige) börjar eleverna vid 7 års ålder. I vissa andra länder (bl a England, Nya Zeeland, Australien) börjar eleverna skolan då de är 5 år. Om man använder ålder som urvalskriterium (t ex elever som är 13 år) kommer antalet årskurser att variera mellan länderna. De svenska eleverna kommer att ha gått i skolan ett eller två år mindre än eleverna i andra länder, vilket är till nackdel för de svenska eleverna. Om man använder årskurs som urvalskriterium (t ex elever i åk 8) kommer de svenska eleverna att vara äldre än eleverna i andra länder. Detta är till fördel för de svenska eleverna. Ger ålders- eller årskursbaserade urval de mest rättvisande resultaten?
Ålders- och årskursbaserade urval, II Flera nyligen genomförda studier visar att ett ytterligare skolår betyder mer för kunskapsutvecklingen än ett ytterligare kronologiskt år. Detta gäller i synnerhet för matematik. De svenska elevernas nackdel av åldersbaserat urval är därför större än deras fördel av årskursbaserat urval. I IEA-undersökningar gjorda före 1995 underskattas därför de svenska elevernas resultat kraftigt, och i undersökningar gjorda från och med 1995 överskattas de svenska elevernas resultat något. I PISA underskattas de svenska resultaten.
FISS 1970, 10-åringar Land Ålder Årskurs d Japan 10.5 5.00 0.63 Sverige 10.5 3.53 0.20 (0.61) Belgien (Fl) 11.0 5.10 0.15 USA 10.7 4.84 0.13 Finland 10.6 3.77 0.10 Ungern 10.7 4.29 0.00 Italien 10.7 4.96-0.02 England 10.6 5.52-0.12 Nederländerna 10.6 4.53-0.17 Tyskland 10.5 4.61-0.22 Skottland 10.6 5.64-0.34 Belgien (Fr) 10.6 4.79-0.35 Medelvärde 10.6 4.72 0.00
FISS 1970, 14-åringar Land Ålder Årskurs d Japan 14.5 9.00 0.68 Ungern 14.5 8.23 0.59 Australien 14.5 9.51 0.20 Nya Zeeland 14.6 9.76 0.17 Tyskland 14.5 8.32 0.13 Sverige 14.6 7.51-0.04 (0.51) USA 14.7 8.70-0.05 Skottland 14.7 8.53-0.07 England 14.7 9.52-0.08 Belgien (Fl) 15.0 8.96-0.09 Finland 14.6 7.56-0.15 Italien 14.8 8.57-0.32 Nederländerna 14.6 7.84-0.38 Belgien (Fr) 14.7 8.65-0.60 Medeltal 14.6 8.62 0.00
SISS 1984, 10-åringar Land Ålder Årskurs d Japan 10.6 5 0.48 Korea 11.2 5 0.46 Finland 10.8 4 0.45 Sverige åk 4 10.8 4 0.30 (0.47) Kanada (Fr) 11.1 5 0.26 Ungern 10.3 4 0.25 Kanada (Eng) 11.1 5 0.08 Italien 10.8 5 0.00 USA 11.3 5-0.06 Australien 10.5 5-0.13 Sverige åk 3 9.8 3-0.14 (0.49) Norge 10.9 4-0.16 Israel 10.8 5-0.35 England 10.3 5-0.39 Singapore 10.8 5-0.51 Hong Kong 10.4 4-0.52 Medeltal 10.7 4.6 0.00
SISS 1984, 14-åringar Land Ålder Årskurs d Ungern 14.6 8 0.76 Japan 14.6 9 0.45 Nederländerna 15.5 9 0.36 Israel 14.8 9 0.11 Kanada (Eng) 15.0 9 0.11 Finland 14.8 8 0.10 Sverige åk 8 14.8 8 0.08 (0.25) Kanada (Fr) 15.3 9 0.01 Korea 15.0 9 0.01 Norge 15.8 9-0.02 Italien åk 9 14.7 9-0.03 Australien 14.4 9-0.04 Sverige åk 7 13.8 7-0.15 (0.48) England 15.0 9-0.27 Singapore 15.3 9-0.33 USA 15.3 9-0.33 Hong Kong 14.6 8-0.35 Italien åk 8 13.9 8-0.49 Medelvärde 14.8 8.61 0.00
TIMSS 1995, 2003, 2007 (åk 8) Land TIMSS 1995 Land TIMSS 2003 Land TIMSS 2007 Singapore 0.80 Singapore 0.79 Singapore 0.64 Japan 0.41 Korea 0.53 Japan 0.50 Sverige åk 8 0.40 (0.31) Hong Kong 0.50 Korea 0.48 Korea 0.35 Japan 0.45 England 0.34 Slovenien 0.30 England 0.34 Ungern 0.31 Ungern 0.23 Ungern 0.33 Slovenien 0.29 England 0.21 Australien 0.13 Hong Kong 0.22 Australien 0.13 USA 0.12 Ryssland 0.20 Ryssland 0.06 Sverige åk 8 0.08 (-0.04) USA 0.08 Sverige åk 7 0.03 (0.40) Slovenien 0.04 Litauen 0.07 USA 0.02 Litauen 0.02 Australien 0.01 Norge -0.06 Ryssland -0.05 Sverige åk 8-0.04 (-0.13) Israel -0.08 Skottland -0.08 Skottland -0.20 Hong Kong -0.11 Norge -0.32 Norge -0.33 Skottland -0.16 Israel -0.39 Israel -0.55 Rumänien -0.49 Rumänien -0.63 Rumänien -0.61 Litauen -0.60 Iran -0.85 Iran -0.66 Iran -0.67 Cypern -1.01 Cypern -0.75 Cypern -0.74
PISA 2000, 2003, 2006 PISA 2000 PISA 2003 PISA 2006 Korea 0.56 Finland 0.47 Finland 0.65 Japan 0.54 Japan 0.46 Kanada 0.34 Finland 0.41 Korea 0.37 Japan 0.31 Kanada 0.32 Australien 0.24 Nya Zeeland 0.30 Australien 0.31 Tjeckien 0.22 Australien 0.26 Nya Zeeland 0.31 Nya Zeeland 0.20 Korea 0.21 Österrike 0.21 Kanada 0.18 Tyskland 0.14 Irland 0.15 Schweiz 0.12 Tjeckien 0.12 Sverige 0.14 (0.30) Frankrike 0.10 Schweiz 0.10 Tjeckien 0.13 Belgien 0.08 Österrike 0.09 Frankrike 0.01 Sverige 0.05 (0.20) Belgien 0.09 Norge 0.01 Irland 0.05 Irland 0.07 USA 0.00 Ungern 0.03 Ungern 0.02 Belgien -0.03 Tyskland 0.02 Sverige 0.02 (0.19) Ungern -0.03 Polen -0.03 Polen -0.04 Island -0.03 Island -0.06 Danmark -0.06 Schweiz -0.03 USA -0.09 Frankrike -0.07 Spanien -0.08 Österrike -0.10 Island -0.12 Tyskland -0.12 Spanien -0.13 USA -0.14 Polen -0.17 Italien -0.14 Spanien -0.14 Danmark -0.19 Norge -0.16 Norge -0.16 Italien -0.22 Luxemburg -0.18 Luxemburg -0.16 Grekland -0.40 Grekland -0.19 Italien -0.28 Portugal -0.42 Danmark -0.25 Portugal -0.29 Luxemburg -0.59 Portugal -0.32 Grekland -0.30 Mexiko -0.81 Mexiko -0.94 Mexiko -0.97
Utvecklingen inom naturvetenskap, åk 8 Naturvetenskap åk 8 d-värde 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0-0.1-0.2 1970 1984 1995 2003 2007 År Korrigerat Observerat
Utvecklingen inom naturvetenskap, åk 4 Naturvetenskap åk 4 d-värde 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0-0.1-0.2 1970 1984 2007 År Korrigerat Observerat
Utvecklingen inom matematik, åk 8 Matematik åk 8 d-värde 0.4 0.2 0-0.2-0.4-0.6-0.8-1 -1.2 1964 1980 1995 2003 2007 År Korrigerat Observerat
Utvecklingen inom läsning, åk 4 Läsning, åk 4 d-värde 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0 1970 1991 2001 2006 År Korrigerat Observerat
Utvecklingen inom läsning, 14-15 år Läsning, 14-15 år 0.4 d-värde 0.3 0.2 0.1 0-0.1-0.2 1970 1991 2000 2003 2006 År Korrigerat Observerat
Sammanfattning av resultaten Vid början/mitten av 1990-talet hade de svenska eleverna resultat på internationell toppnivå inom läsning och naturvetenskap, och goda resultat i matematik. Dessförinnan hade de svenska eleverna, och i synnerhet de yngre eleverna, resultat på internationell toppnivå inom naturvetenskap och läsning, och svaga resultat i matematik. Efter 1995 har de svenska elevernas resultat försämrats kraftigt inom matematik och naturvetenskap, och något inom läsning.
Några ytterligare resultat Fram till mitten av 1980-talet hade Finland och Sverige mycket likartade resultat. Därefter har Finlands resultat kraftigt förbättrats, först enligt läsundersökningen 1991, och sedan enligt PISAundersökningarna, där Finland genomgående haft de bästa resultaten av samtliga länder. Även vissa andra länder (t ex Hong Kong och Taiwan) har på relativt kort tid kraftigt förbättrat sina resultat.
Möjliga förklaringar till försämringen Resursminskningen under 1990-talet. Resurser har viss betydelse för elevernas resultat, men det är tveksamt om inverkan är så stark att resursförändringen kan förklara mer än en del av försämringen. Under början av 1980-talet var antalet nyfödda rekordlågt, och under början av 1990-talet var det rekordhögt. Under 1990-talet har invandringen, framförallt i form av flyktinginvandring, ökat. Elever med utländsk bakgrund har sämre resultat än elever med svensk bakgrund, men detta gäller framförallt dem som anlänt efter 13 års ålder.
Möjliga förklaringar, forts Kommunaliseringen har lett till förändrad resursfördelning och ändrade villkor för lärarfortbildning. Fritt skolval och ökad boendesegregation har lett till ökad skolsegregation. Ett friare regelverk har medfört en ökad andel obehöriga lärare. Försämrad status och lön har påverkat rekryteringen till läraryrket negativt.
Möjliga förklaringar, forts Ny läroplan 1994 har medfört andra arbetsformer, som betonar elevens egna arbete. Ett nytt betygssystem och nya behörighetsregler för tillträde till gymnasieprogram kan ha lett till fokusering på godkäntnivån i svenska, matematik och engelska.