Frihandel ger tillväxt Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse
sverige och frihandeln En allt öppnare världshandel, tillsammans med ett stabilt regelverk och fungerande samhällsinstitutioner, har lyft Sverige och många andra länder från fattigdom till välstånd. Under de hundra åren mellan 1870 och 1970 hade Sverige tillsammans med Japan den högsta tillväxten i världen. Båda länderna tog sig upp från fattigdom till välstånd. Detta var möjligt därför att företagen kunde växa genom export och investeringar i andra länder, samtidigt som man kunde importera råvaror, komponenter, maskiner och annat man behövde. vad är tillväxt? Ekonomisk tillväxt innebär att de samlade resurserna ökar, vilket i sin tur innebär att olika behov inte behöver ställas mot varandra. I ett samhälle med nolltillväxt eller negativ tillväxt däremot kan varje nytt behov endast tillfredsställas på bekostnad av något annat. Ekonomisk tillväxt i Sverige och andra industriländer sker inte på bekostnad av tillväxt i fattiga länder. Tvärtom: världsekonomin är numera gemensam, och utvecklingen i ett land eller en världsdel positiv eller negativ får nästan omedelbart smittoeffekter i omvärlden.
handelsberoende Ungefär hälften av alla varor och tjänster som framställs i Sverige säljs utomlands, och ungefär en tredjedel av allt vi förbrukar kommer utifrån. Små länder är mer beroende av frihandel än stora länder för att uppnå välstånd. Sverige är ett bra exempel på detta. Sverige är extremt beroende av frihandel för att genom sin export kunna betala för importen. Storleken av vår samlade varu- och tjänstehandel motsvarar 89 procent av vår BNP. Vårt handelsberoende är nästan fyra gånger så stort som t ex USAs. EUs tullunion och inre marknad bildades för att få en större hemmamarknad för de europeiska länderna. Genom östutvidgningen och införandet av euron kommer EU-marknaden att bli ännu viktigare som hemmamarknad i framtiden. Ungefär 55 procent av vår export och 66 procent av vår import sker med andra EU-länder. sveriges exportmarknader EU Nordamerika Asien Västeuropa utanför EU Östeuropa Latinamerika
sveriges export och import år 2000. 800 700 600 500 400 300 200 100 0-100 Varor Tjänster Export Mdr kr Import Mdr kr Netto Mdr kr källa: riksbanken, sveriges betalningsbalans oktober 2001. avrundade siffror. Överskottet i handeln används bland annat till att betala utlandsskulder eller till investeringar utomlands. Underskottet i vår utrikeshandel med tjänster beror nästan uteslutande på vårt utlandsresande. Vi har dubbelt så höga utgifter vid utlandsresor som utlänningar har i Sverige. Förenklat kan man säga att vår export av varor betalar för våra utlandssemestrar.
sveriges utrikes varuhandel år 2000. andelar. Export Verkstadsvaror Skogsvaror Kemivaror Mineralvaror Energivaror Övriga varor Import Verkstadsvaror Skogsvaror Kemivaror Mineralvaror Energivaror Övriga varor källa: kommerskollegium. Verkstadsvaror (maskiner, elektronikvaror, datorer, vägfordon) stod för ett nettotillskott om 105 mdr kr 2000, därnäst kom skogsprodukterna med 83 mdr kr. De största underskotten uppstod inom övriga varor
(t ex livsmedel) med 45 mdr kr och energi (både el och petroleumprodukter) med 34 mdr kr. sveriges utrikes tjänstehandel år 2000. andelar. Export Transporter Resevaluta Försäkringar/finansiella tjänster Data/infotjänster Licenser/royalties Företagstjänster Byggtjänster Annat Import Transporter Resevaluta Kommunikation, tele Byggnadstjänster Finans o försäkring Data/infotjänster Licenser/royalties Företagstjänster Annat källa: riksbanken och egna beräkningar.
Värdet av vår tjänsteimport överstiger tjänsteexporten. Det är bara frakt och tradingverksamhet som står för rejäla nettoöverskott, på respektive 16 och 14 mdr kr. Det största enskilda underskottet finns inom resevaluta, 36 mdr kr. vad är wto, gatt och gats? Världshandelsorganisationen WTO (World Trade Organization) grundades den 1 januari 1995. Den har för närvarande 145 medlemsländer. Dess uppgift är att sköta de olika internationella avtal som reglerar handeln mellan olika länder. Målsättningen är att underlätta handeln för att därigenom uppnå högre levnadsstandard och sysselsättning i medlemsländerna. WTO har tre huvudavtal, GATT, GATS och TRIPS, som alla medlemsländer är anslutna till: wto gatt gats trips >>
GATT-avtalet (General Agreement on Tariffs and Trade), som reglerar varuhandeln i världen, slöts redan 1947. 1995 tillkom GATS-avtalet (General Agreement on Trade in Services) om friare tjänstehandel och TRIPSavtalet (Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights), som reglerar handelsrelaterade immaterialrättsfrågor (t ex rörande patent). Sverige och övriga EU-regeringar företräds i WTO av EU-kommissionen. Sverige kan alltså inte driva någon egen handelspolitik i WTO skild från EUs linje. Detta är en följd av att EU är en tullunion, som tagit bort alla tullar och de flesta andra handelshinder mellan medlemsländerna. Därför har EU en gemensam handelspolitik utåt mot omvärlden. några fördelar med frihandel Ekonomisk tillväxt. För att hela näringslivet ska fungera är det viktigt att företagssektorn är livskraftig och utvecklas i konkurrens. Frihandeln ökar konkurrensen och är en förutsättning för effektivitet och välstånd. Konsumentintresset. Konkurrens leder till lägre priser och bättre utbud för konsumenterna. Ökad innovation. Frihandel ökar incitamentet för att utveckla ny teknik och nya produkter. Idéer och
teknik sprids. Handelshinder förhindrar eller försvårar flödet av idéer och teknik mellan nationer och människor. Större transparens. En öppen och fri handel i konkurrens gör att fler kan delta på lika villkor. Regelsystemet blir mer förutsägbart och transparent. svenskt näringsliv verkar för ökad frihandel. Svenskt Näringsliv stöder konsekvent frihandel, som är en förutsättning för att marknadsekonomi och konkurrens ska fungera på bästa sätt. Detta är även avgörande för att Svenskt Näringslivs övergripande mål att Sverige ska återta en topposition i den internationella välståndsligan ska uppnås. Skyddstullar i andra länder hindrar svenska företags marknadstillträde och är därför negativa för företagens export. Skyddstullar för import till Sverige och övriga EU gör att insatsvaror och tjänster blir dyrare för företagen i Sverige, så att de i sin tur förlorar konkurrenskraft. På sikt vill vi därför avskaffa alla tullar och andra hinder i världshandeln.
Svenskt Näringslivs huvudmål i WTOs nya förhandlingsrunda som nu inletts och som ska vara avslutad före 2005 är: Tjänstehandeln bör bli friare inom fler branscher och i fler länder. Reglerna för utländska tjänsteföretag bör förenklas. Tullsänkning för alla varugrupper, med nolltullar för flera nya varuområden. Låga tullsatser ( krångeltullar ) bör tas bort och höga tullsatser bör sänkas extra kraftigt. Förenklade tullprocedurer är särskilt viktiga för mindre företags utrikeshandel. Offentlig upphandling bör öppnas för utländska varuoch tjänsteleverantörer i flera länder och inom fler sektorer. Detta ger skattebetalarna bättre valuta för skattepengarna. WTO bör ge ökat stöd till standardisering och förenkling av produktcertifiering. Gemensamma internationella regler för investeringsskydd bör införas. U-länderna bör få hjälp att delta mer effektivt i WTO-arbetet och att förbättra tullhantering
hit kan du vända dig med frågor, förslag och synpunkter: Svenskt Näringsliv www.svensktnaringsliv.se 08-553 430 00 Kommerskollegium (För information om avtalen och för att anmäla handelshinder) www.kommers.se 08-690 48 00 Utrikesdepartementet www.foreign.ministry.se 08-405 10 00
www.svensktnaringsliv.se storgatan 19, 114 82 stockholm, telefon 08-553 430 00