L E D A R E N Y H E T E R L E D A R E N Y H E T E R Ny lag ska förbjuda diskriminering av funktionshindrade studenter Universitet och högskolor blir skyldiga att utreda anmälningar om diskriminering på grund av funktionshinder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller kön. Högskoleverket blir tillsynsmyndighet för att dessa studenter inte trakasseras. Dessutom ska myndigheten utse en ombudsman som hjälper de utsatta att driva ärenden i domstolar. Det EU-program för hjälp åt funktionshindrade i öst Sverige bör ta initiativ till att EU erbjuder ansökarländerna i Östeuropa ett hjälpprogram inom handikappområdet. Det anser s-riksdagskvinnan Sonja Fransson som dels vänt sig till socialminister Lars Engqvist och utrikesminister Anna Lindh med frågor om vad Sverige som ordförandeland i EU tänker göra för att öka respekten för mänskliga rättigheter åt funktionshindrade. Det handlar främst om är innebörden i ett förslag som utbildningsdepartementet skickar ut på remiss. Med dagens regelverk är det inte så lätt för studenter att driva sådana här frågor, säger utbildningsminister Thomas Östros. den katastrofala situationen på institutionerna. Sverige har mer än 30 års erfarenhet av reformarbete inom området och har därför ett ansvar för att initiera ett hjälpprogram, säger Sonja Fransson. Sonja Fransson tycker att Lars Enqqvist ska ta upp frågan om ett hjälpprogram när EUs socialministrar träffas i Linköping under våren 2001. Funktionshindrade akademiker upplever ofta diskriminering Funktionshindrade som tagit akademisk examen och som haft jobb eller jobbar diskrimineras på arbetet. Att arbetsplatsen inte anpassas tillräckligt och att man inte får de tekniska hjälpmedel som behövs är exempel på diskriminering. Det visar en undersökning som Näringsdepartementets Mångfaldsprojekt har låtit göra. 105 personer med grava synskador, hörselskador, rörelsehinder eller som är döva har svarat på frågor om hur de upplever sin situation i arbetslivet. Det är bedrövligt att så många upplever sig diskriminerade. Inom kort kommer vi presentera förslag som ska förbättra funktionshindrades situation, säger Marie Granlund, riksdagskvinna och projektledare för Mångfaldsprojektet. 4 REUMATIKERTIDNINGEN 2-2001
Svensk självgodhet hindrar utvecklingen Vad har en svensk arbetsterapeut att lära av en grekisk kollega? Frågan kan synas fördomsfull men många som i Sverige arbetar med att få ut funktionshindrade i arbete ställer sig faktiskt den; Vad har vi att lära av andra inom EU. Det är en slags självgodhet som skrämmer mig. Då är man inte redo för utveckling, säger Lars Lind på Arbetsförmedling Resurs i Malmö. Han är förste vice ordförande i CEEH, ett europeiskt nätverk för aktörer som arbetar med yrkesinriktad rehabilitering och för att förbättra funktionshindrades situation på arbetsmarknaden i de olika EU-länderna. Vi fungerar som rådgivare åt bland andra EU-kommissionen och EU-parlamentet i de här frågorna och får därför pengar från kommissionen, säger Lars Lind. En viktig uppgift för nätverket är att sprida kunskap inom unionen och peka på goda exempel. Främst är det synen på människor som skiljer sig åt. Vi är fixerade vid tekniken och kanske glömmer människan som ska göra jobbet. I Sydeuropa är de mycket bättre på att kolla upp om personen trivs med jobbet. Här kan jag uppleva att attityden är att du ska vara glad att du fått ett jobb, säger Lars Lind. Han tar exemplet med datorer och funktionshindrade. När datorerna fick sitt genombrott på arbetsplatserna skulle i princip alla funktionshindrade arbeta med datorer. Då jobbade jag som synkonsulent och minns att jag stötte på synskadade som ville arbeta med händerna, säger Lars Lind. Att vara massör är ett bra exempel på sådant jobb. I Finland finns flera hundra synskadade massörer och nu börjar synskadade i Sverige också etablera sig inom yrket. Om Lars Lind fick välja fritt skulle han se till att flera svenska tjänstemän åkte till Portugal och studerade deras system, Där har man en bra helhetssyn. Även i Spanien har man kommit långt, säger Lars Lind. Länder som Italien och Storbritannien är sämre exempel. Italien för att man har ett system med kvotering där det i princip räcker med att ha varit med i världskriget för att klassas som funktionshindrad och därmed kvoteras till ett jobb. I Storbritannien är systemet med välgörenhet så väldigt utbrett. Vår inställning är att folk ska ha jobb för sina kvalifikationer, förklarar Lars Lind. Med större flexiblitet i de svenska systemen tror Lars Lind att betydligt fler funktionshindrade skulle vara ute i arbetslivet. Hos oss är många förtidspensionerade. I Danmark finns möjligheten att behålla en del av pensionen och ändå jobba. Kanske vågar de satsa på något eget. Jag tror funktionshindrade i Sverige också skulle vilja prova på något jobb, men vågar inte av rädsla att förlora allt. Smärtläkare: Patientorganisationer måste gå samman om behandlingsplan Patienter med komplicerade smärttillstånd har svårt att få rätt behandling. En studie av Jan Lidbeck, överläkare på Helsingborgs lasarett, visar att bara var tredje länssjukhus har rätt kompetens. Vi smärtläkare har ropat högt och länge utan att någonting händer. Nu är det upp till patientorganisationerna att gå samman om en gemensam handlingsplan som de kan presentera för rikspolitikerna, säger han. För sex år sedan kom Socialstyrelsen med rekommendationer om att det ska finnas särskilda smärtmottagningar tillgängliga för patienter med svåra smärtor. Bland annat deklarerade myndigheten att samtliga 24 länssjukhus bör ha så kallade multidisciplinära smärtmottagningar. Det betyder att de ska ha minst två läkare med smärtlindring som specialitet. Dessutom ska det finnas psykiater, sjuksköterska, psykolog, sjukgymnast och kurator. För att kunna ge en bra smärtbehandling måste vården jobba utifrån ett medicinsktpsykologiskt-socialt perspektiv. En enkätundersökning, som är gjord av Jan Lidbeck, till de 24 länssjukhusen visar att bara var tredje lever upp till rekommendationerna. Han tror inte att resursbrist är största orsaken. Snarare handlar det om läkarnas attityder. Det finns riktlinjer för smärtbehandling men många följer inte dem. Smärtpatienter har låg status. Om deras problem inte kan påvisas objektivt, till exempel på en röntgenplåt, ses de ofta som psykiska problem. Det är en felaktig förställning. En annan orsak är att läkare är för inriktade på sin specialitet, menar han. De har lärt sig smärtlindring inom sitt område, men smärtproblematiken är mer komplex. Utbildningen inom området är otillräcklig. Det finns till exempel inte någon professur i klinisk smärtlindring. REUMATIKERTIDNINGEN 2-2001 5
N Y H E T E R N Y H E T E R Diskrimineringsförbud i grundlagen Ett viktigt steg som inte räcker ända fram. Så betecknar Handikappombudsmannen Lars Lööw utredningsförslaget att i grundlagen förbjuda diskriminering av utsatta grupper. En statlig utredning föreslår ett tillägg i målparagrafen i grundlagen. Det går ut på att samhället ska verka mot diskriminering på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet. Att alla är nämnda är viktigt. Det är för att synliggöra det förtryck som finns i samhället mot de här grupp- Förtidspensioneringar ett hot erna, säger Kenneth Kvist(v) som sitter med i utredningen. Men den föreslagna förändringen innebär inga nya rättigheter för enskilda människor. Det går inte att i domstol hänvisa till målparagrafen i grundlagen. Det är ett svagare skydd men ändå ett viktigt steg, säger Handikappombudsmannen Lars Lööw. Han och många företrädare för handikapprörelsen har velat få in en skrivning mot diskriminering på ett annat ställe i grundlagen, i andra kapitlet, vilket har en starkare innebörd. Då skulle det bli möjligt att använda sig av grundlagen direkt i domstol. Dessutom skulle det förhindra uppkomsten av andra lagar på skilda områden som stod i direkt strid med skrivningen mot diskriminering i Den stora ökningen av sjukskrivningar och förtidspensioneringar är ett allvarligt hot mot regeringens mål för sysselsättning och arbete. Det menar den statliga utredaren Jan Rydh som presenterat en delrapport om ökad hälsa i arbetslivet. Han framhåller i ett pressmeddelande att regeringen redan i vårpropositionen bör redovisa hur sjukfrånvaron ska minska. Själv lägger Jan Rydh fram förslag som skulle kunna träda i kraft redan 1 juli i år. Förenklade regler för försäkringskassans bedömning. Arbetsgivaren måste senast efter 45 dagar lämna en rehabiliteringsutredning till försäkringskassan. Utredningen måste kompletteras med underlag från företagshälsovården. På längre sikt vill Jan Rydh att registreringslagstiftningen ändras så att det blir möjligt att registrera uppgifter om orsak till sjukfrånvaro, yrke, bransch, arbetsplats, rehabilitering med mera. Syftet är att underlätta för uppföljning och förebyggande arbete. I en tidigare utredning har han föreslagit att sjukskrivningsperioden bör begränsas till tolv månader. Detta för att försäkringskassan ska skynda på och utreda vilka långsiktiga rehabiliteringsbehov som finns. Nu vill Jan Rydh att regeringen tar itu med förslaget som också innebär att de som behöver fortsatt medicinsk rehabilitering ska få sjukersättning. Men för de flesta ska sjukpenningen bytas ut mot en rehabiliteringsersättning. Det grundlagens andra kapitel. Lars Lööw hoppas att nästa steg är att få in den starkare skrivningen. Men har då den föreslagna förändringen någon egentlig betydelse? Den är ett uttryck för det allmännas mening som kan användas för att styra den allmänna opinionen. Och så är den naturligtvis ett riktmärke för lagstiftarna i framtiden, säger Reidunn Laurén (kd) som sitter med i utredningen. FAKTA Författningsutredningen tillsattes 1999 och ska se över en rad frågor rörande regeringsformen. Förslaget om diskriminering presenteras i ett delbetänkande: SOU 2001:19. innebär att försäkringskassan i samråd med den enskilde och arbetsgivaren ska upprätta ett rehabiliteringsprogram. Det kan till exempel handla om arbetslivsinriktad utbildning. Men ersättningen ska i första hand användas som direkt lönebidrag till arbetsgivaren. Regeringen vill ta bort förtidspensionen Förtidspensionen för funktionshindrade mellan 19 och 30 år ska mönstras ut. Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att den ersätts med en aktivitetsersättning på drygt 6 000 kronor i månaden. Aktivitetsersättningen ska kunna ges för att utveckla sociala kontakter men också för att gå ut högstadiet eller gymnasiet i förlängd studietakt. Vart tredje år ska försäkringskassan pröva rätten till aktivitetsersättning. Handikappombudsmannen: Sluta plottra med lagstiftningen Det måste finnas ett uttalat ansvar för alla myndigheter att bevaka skyddet av mänskliga rättigheter. Det anser Handikappombudsmannen Lars Lööw i en intervju med Nyhetsbyrån ikapp. För att förhindra att funktionshindrade diskrimineras vill han se diskrimineringslagstiftning på fler områden än arbetslivet. Den lagstiftningen vill jag se innan mitt förordnande går ut om drygt fyra år. Vi kan inte hålla på att plottra med diskrimineringsförbudet, vi behöver få en helhet, anser Lars Lööw. 6 REUMATIKERTIDNINGEN 2-2001
TCO-ordförande kräver rättighetsombudsman Inrätta en rättighetsombudsman med ordentliga befogenheter. Det anser Sture Nordh, ordförande för Tjänstemännens centralorganisation, TCO. Dagens olika ombudsmän har för lite resurser och har inte speciellt mycket muskler. Kunskapen om den nya lagstiftningen vad det gäller olika former av diskriminering är för dålig. Det är nödvändigt att samordna all form av diskrimineringsbekämpning hos en rättighetsombudsman, säger Sture Nordh. Nya regler om assistans år 2001 Personlig assistans till personer över 65 år. Nytt timbelopp för den statliga assistansersättningen. Nya regler trädde i kraft vid årsskiftet. Vid årsskiftet trädde rätten till personlig assistans för personer över 65 år i kraft. Det innebär att den som har haft personlig assistans och assistansersättning får behålla stödet efter 65-årsdagen. Ett första steg skulle vara att slå samman de ombudsmän som finns, föreslår Sture Nordh. Då får man inom ramen för samma system en prövning av de olika lagstiftningarna som går att jämföra. Ett ärende som gäller en funktionshindrad kvinna kan också vara relevant när det handlar om könsdiskriminering. Däremot får stödets omfattning inte öka. Den som redan förlorat rätten till personlig assistans eller assistansersättning på grund av att personen fyllt 65 år har rätt att få tillbaka stödet efter ansökan. Dessutom ökar timbeloppet för den statliga assistansersättningen från 178 kronor per timme till 184 kronor. Friskolor inte öppna för alla Friskolor ska fortfarande kunna neka att ta emot funktionshindrade elever. Det är rimligt att det är så, säger Ulf Lindberg, sekreterare i den kommitté som har presenterat ett betänkande om friskolor. En friskola är i princip öppen för alla, konstateras i betänkandet. Men det finns undantag. Om det för skolan innebär betydande ekonomiska svårigheter så kan den neka att ta emot en elev som är i behov av särskilt stöd. Däremot måste skolan ta emot eleven om kommunen väljer att stå för de extra kostnaderna. Vad händer om inte kommunen betalar för att eleven ska kunna gå i friskolan? Då blir eleven hänvisad till kommunen. Valfriheten är inte lika stor för elever med handikapp. Har man allergisanerat en skola för stora pengar och eleven vill gå på en annan, kan kommunen ändå hänvisa till den sanerade skolan. Varför är detta rimligt? Vi tycker det vore orimligt att ålägga kommunen höga kostnader för att rusta upp många fristående skolor för ett väldigt litet antal elever, säger Ulf Lindberg. FOTNOT Betänkandet heter: Fristående gymnasieskolor -hot eller tillgång? (SOU 2001:12). Några funderingar att samtala om: Att skapa en rökavdelning på en restaurang, är inte det lite som att skapa en särskild kissavdelning i en pool? Om man klonar en sjörövare, får man då en piratkopia? Journalister som rapporterar från svältområden - vad äter de? Varför heter det rusningstrafik när bilarna kryper fram? Om det är förbjudet att dricka sprit och köra bil, varför efterfrågas körkortet när man handlar sprit och varför har krogarna parkeringsplatser? Vems idé var det att stoppa in ett s i ordet läspa? Varför heter det hungerstrejk? Det borde väl heta matstrejk? Varför finns det bara ett konkurrensverk? Varför trycker man hårdare på fjärrkontrollen när batterierna håller på att ta slut? REUMATIKERTIDNINGEN 2-2001 7
N Y H E T E R N Y H E T E R Yngre mer kritiska än äldre till vårdpersonal Sex av tio vuxna anser att vårdpersonalen är lyhörd och tar sig tid att lyssna på patienternas frågor och behov. Det framgår av en undersökning som Landstingsförbundet låtit göra. Det kan alltid bli bättre men det är hyggliga siffror som sjukvården får. Det finns ett stort förtroende för sjukvårdspersonal trots den situation de befinner sig i med små resurser, säger Douglas Skalin, utredningschef på Landstingsförbundet. Under år 2000 har 15 200 vuxna i åldern 18 till 80 år intervjuats. Av dessa instämmer 59 procent helt eller delvis i påståendet att vårdpersonalen är lyhörd och tar sig tid att lyssna till patienternas frågor och behov. Men det skiljer sig markant åt mellan yngre och äldre patienter. Tre av fyra patienter i åldern 65 till 80 år delar uppfattningen. I gruppen 18 till 24 år delas den endast av varannan patient. Det här är intressant. I det moderna samhället är ungdomar välutbildade med möjligheter att välja och då blir man ganska kritisk. Kunskapsmässigt krymper skillnaden mellan patient och sjukvårdspersonal och då är det lättare för patienten att ifrågasätta och föra en dialog, säger Douglas Skalin. Undersökningen visar också att 60 procent av de intervjuade vill ha skriftlig information om sin sjukdom och nödvändig behandling. Störst är intresset bland yngre. BO granskar vardagen för barn med funktionshinder Barnombudsmannen, BO, ska för första gången undersöka hur barn med funktionshinder upplever sin vardag. Barnombudsmannen arbetar och ungdomar svara på enkätfrågor. Nu ska BO för första gången ställa frågor riktade till barn med funktionshinder. Vi kommer att fråga barn med funktionshinder om deras vardag, om de kan besöka disco, fotbollsmatcher och annat i vardagslivet, säger Tove Rinnan, som på BO håller på att planera arbetet. I första hand kommer vi att försöka komma i kontakt med barn och ungdomar med rörelsehinder. Skulle vi ta med alla barn som definieras som funktionshindrade skulle inte våra resurser räcka till för att nå alla. För att nå barn med rörelsehinder kommer BO att ta kontakt med konsulenter som arbetar med rörelsehindrade elever. Dessutom kommer BO att ställa frågor till barn utan funktionshinder om hur de uppfattar funktionshindrade. BO kommer att lägga ut frågor på sin hemsida till elever som finns i de skolklasser som BO samarbetar med, det rör sig om cirka 1000 elever. Poängen är att ta reda på vilka föreställningar som finns om barn med funktionshinder för att jämföra med hur det ser ut i verkligheten, säger Tove Rinnan. BO samarbetar med Handikappombudsmannen, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar och Rädda Barnen. Resultatet kommer att publiceras i BOs årsrapport år 2002 och på hemsidan www.bo.se. Förslag om ny läkemedelsreform möter kraftig kritik Flera remissinstanser gör tummen ner för regeringens planer att låta patienterna betala läkemedelskostnader upp till 1 800 kronor, enligt Sveriges Radios Ekoredaktion. Bland kritikerna finns Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO, Svenska kommunförbundet, Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket, RFV. De befarar att patienter kommer avstå från att hämta ut sin medicin om priset är för högt. På sikt kan det leda till högre kostnader för sjukskrivningar och vården, menar RFV. HSO framhåller att förslaget saknar samhällsekonomisk analys och vänder sig mot att diabetiker ska betala sitt insulin själva. Några som säger ja till regeringens förslag är Läkarförbundet, Vårdförbundet och Apoteket AB som välkomnar ett enklare system. Det var i höstas som en statlig utredning föreslog att patienten ska betala hela beloppet upp till 1 800 kronor till skillnad från dagens 900 kronor. Detta på grund av att läkemedelskostnaderna för staten ständigt ökat under senare år. Mer personal i vården efterfrågas Svenskarna önskar en sjukvård med mer personal och kortare väntetider. Det visar en undersökning från Landstingsförbundet. Förbundet har låtit 18 800 personer svara på frågan Vad anser du behöver förbättras inom vården? Var tredje önskar mer personal inom vården. Andra vanliga önskemål är kortare köer och mer tid för patienten. Tillgängligheten är oerhörd viktig. Den handlar om förtroendet för vården. Vi människor känner oss kränkta om vi får vänta för länge på hjälp, säger Douglas Skalin, utredningschef på Landstingsförbundet. En väldigt utbredd föreställning är att det saknas resurser i vården. Anser du att det stämmer? Ja. Och folk ställer bristen på resurser i relation till de löften som gavs tidigare då vård, skola och omsorg användes som ett mantra, säger Douglas Skalin. FAKTA De vanligaste önskemålen enligt undersökningen: Mer personal (36 procent) Kortare väntetid (18 procent) Kortare köer (18 procent) Mer resurser (17 procent) Mer tid för patienterna (16 procent) Mer resurser till äldrevård (11 procent) 8 REUMATIKERTIDNINGEN 2-2001
Tillgängliga turistattraktioner i Europa nu på Internet En förteckning över tillgängliga turistattraktioner i Europa finns nu på Internet. Meningen är att en funktionshindrad lätt ska kunna planera sin resa, från en ort till en annan, säger Dieter Müller, som ansvarar för certifieringen av attraktioner i Sverige. En certifiering av turistattraktioners tillgänglighet lanseras över hela Europa. På samma sätt som vi i butikerna möter kravmärkta varor kan vi nu se om en turistattraktion, både i Sverige och övriga Europa, uppfyller kraven på tillgänglighet. Det handlar om en Equalitycertifiering. Om en anläggning är tillgänglig för exempelvis rörelsehindrade visas en symbol för detta. Sammanlagt finns fem olika certifikat, beroende på vilket funktionshinder det gäller. Varje land ansvarar för att certifiera turistattraktioner som hotell, stugbyar, restauranger med mera. Föreningen Turism för alla i Sverige har utvecklat ett certifieringssystem som bygger på en europeisk klassificering. Syftet är att besöka en turistanläggning och sedan lägga ut informationen på en hemsida. Varje år ska anläggningarna granskas eftersom informationen är en färskvara, säger Dieter Müller. Ett företag som vill ha sin anläggning certifierad betalar 2 500 kronor plus kostnaden för besiktningen. Företaget får då använda Equalitymärket i sin marknadsföring. Anläggningen marknadsförs också i en semesterguide för funktionshindrade och publiceras även på Internet. Genom certifieringen visar företaget att anläggningen är tillgänglig och kan därmed få fler besök, säger Dieter Müller. Certifierade anläggningar förbinder sig att utveckla tillgängligheten på sina anläggningar, ge personalen kunskap om funktionshinder och påverka attityder gentemot funktionshindrade. Svensk Maskinprovning AB, före detta Statens Provningsanstalt, har fått uppdraget av Turism för alla att granska attraktioner och anläggningar i Sverige. I dagsläget har 139 svenska anläggningar besiktats och resultatet lagts ut på Internet. Utöver detta finns drygt 400 granskade anläggningar från övriga Europa. Via hemsidan www.equality.nu går det att söka sig fram till den ort man vill besöka och se vilka anläggningar som är certifierade. På Webbplatsen finns en länk till den europeiska sajten, www.you-too.net. Risk att klumpa ihop utsatta grupper, anser professor i EU-arbetsrätt Niklas Bruun, professor i EU-arbetsrätt vid Arbetslivsinstitutet, anser att det är fel att klumpa ihop olika utsatta grupper i olika lagar. Som exempel tar han ett EU-direktiv om lika behandling som omfattar kön, etnicitet, religös bakgrund och funk-tionshinder. Risken är att man inte tar hänsyn till de olika gruppernas speciella behov, säger han till Nyhetsbyrån ikapp under den stora EU-konferensen i Malmö om framtidens arbetsliv. Niklas Bruuns erfarenhet är att när lagstiftning byggs upp görs den tillämpbar på de allra flesta medborgare. Något han ställer sig tveksam till. Det är nödvändigt med selektiva åtgärder beroende på vad det är för grupp det rör sig om. När det handlar om funk-tionshindrade kan man alltid fråga sig vilka som ska omfattas av lagstiftningen. Det finns ett oerhört brett spektrum av funktionshinder. Den avgörande skillnaden mellan kön och etnicitet och funktionshinder, när det handlar om diskrimi-nering, är att det är enkelt att avgöra vilket kön en människa har eller om vederbörande är färgad eller inte. Men när det gäller funktionshindrade är det inte alls lika självklart vilka som ska omfattas av lagstift-ningen, säger Niklas Bruun. Funktionshindrade avstår från vård pengarna räcker inte till Funktionshindrade har lägre inkomster än övriga befolkningen. Samtidigt har de högre utgifter för hälsooch sjukvård, tandvård, läkemedel och omsorg. Det redovisar Socialstyrelsen i en rapport till regeringen. Det innebär att många funktionshindrade avstår från hälsooch sjukvård, tandvård och läkemedel. Särskilt gäller det familjer som har barn med funktionshinder, framhåller Socialstyrelsen. En knapp ekonomi och höga avgifter innebär en risk att personer med funktionshinder avstår från nödvändig vård. Vi har sett att föräldrar i familjer med vårdbidrag är en sårbar grupp. De har i större utsträckning än befolkningen i stort svarat att de avstått helt eller delvis från att uppsöka den öppna hälso- och sjukvården, hämta ut receptbelagd medicin, nyttja tandvård eller skaffa hjälpmedel som barnet eller familjen behöver. En del avstår från olika fritidsaktiviteter, vilket naturligtvis på sikt kan påverka deras hälsa, säger Lars Pettersson, överdirektör vid Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande. REUMATIKERTIDNINGEN 2-2001 9