Ändrad 2006-11-30 Sida 1 (30) Senast reviderad: 2007-11-27 Senast reviderad av: Fredrik Bordahl Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: RIKTLINJER FÖR LÅS OCH LARM Antaget av kommunstyrelsen 2006-11-30 306 Datum att gälla från och med 2007-01-01 Senaste revidering i Dnr 2006:473
Ändrad 2006-11-30 Sida 2 (30) RIKTLINJER för LÅS OCH LARM
Information Ändrad 2006-11-30 Sida 3 (30) Dokumentet syftar till att få ett mer enhetligt sätt att se på installationer gällande lås och larm i Växjö kommuns fastigheter och verksamheter. Riktlinjer är framtagna för ett antal olika verksamheter. I riktlinjerna är dessa benämnda som olika larmkategorier. Dokumentet ska ses som en del av kommunens övergripande säkerhetspolicy/riktlinjer. Arbetet är framtaget av en arbetsgrupp bestående av representanter från Tekniska förvaltningen Skol och barnomsorgsförvaltningen Säkerhetsfunktionen, klk Omsorgsförvaltningen VöFAB Vidingehem Värends Räddningstjänstförbund Willis AB Arbetet är genomfört på uppdrag av säkerhetschefen.
INLEDNING Ändrad 2006-11-30 Sida 4 (30) Tillämpning Riktlinjer gäller i första hand vid ny-, om- och tillbyggnation. Dokumentet gäller för Växjö kommuns lokaler samt i tillämpliga delar för övriga byggnader i kommunkoncernen. Befintliga byggnader ska uppdateras till riktlinjernas nivå när inventering och efterföljande prioritering är gjord. Tidplan upprättas när inventeringen och finansieringen är klar. Årlig revidering av prioriteringen ska göras utifrån skadeutfall mm. Syfte Riktlinjer syftar till: - att förbättra skyddet för Växjö Kommuns byggnader och de verksamheter som bedrivs i byggnaderna genom tidig upptäckt av brand och inbrott, vilket ska leda till kortare insatstider samt mindre konsekvenser av skador - att ytterligare höja utrymningssäkerheten i Växjö Kommuns byggnader genom installation av utrymningslarm - att skapa en enhetlig nivå för vilka larminstallationer som ska finnas för olika typer av objekt - att skapa en enhetlig modell för installation, drift och ansvarsfördelning för larminstallationer i kommunkoncernens byggnader och verksamheter - att öka möjligheterna att få ett optimalt försäkringsskydd genom aktivt skadeförebyggande arbete - att förenkla vid projektering och upphandling av larminstallationer - att investeringar i larminstallationer blir kostnadseffektiva och ger en god skyddsnivå för såväl människor, egendom och verksamhet Mål Målen med dessa riktlinjer är: - att skapa en trygg och säker miljö för de som vistas i kommunkoncernens byggnader - att skydda Växjö kommuns invånare och kommunens egendom samt att säkerställa verksamheten - att investeringar i larminstallationer ska bidra positivt till Växjö kommuns ekonomi genom att i första hand minimera avbrott i verksamheten samt även minska kostnader för skador och försäkringar
RIKTLINJER Ändrad 2006-11-30 Sida 5 (30) Inledning Riktlinjerna ska ange hur man uppnår angivna mål. Riktlinjerna ska vara en hjälp både för verksamheterna och fastighetsägaren. Den som är verksamhetsansvarig ska kunna utläsa vilken nivå man ska ha på de tekniska och mekaniska säkerhetsinstallationerna. Riktlinjerna är uppdelade i ett antal olika larmkategorier som anger olika nivåer för olika verksamheter. De inledande rubrikerna ska ge en bild av hur man kan använda riktlinjerna samt hur ansvarfördelningen ser ut mellan verksamhet och fastighetsägare. I slutet av dokumentet efter genomgången av de olika larmkategorierna finns en ordlista samt även ett antal lösningar som kan appliceras på olika larmkategorier. Projektering Riktlinjerna ska tillsammans med nedan nämnda regelverk ligga till grund för projektering av brand- och inbrottslarm samt skalskydd i Växjö Kommuns fastigheter. Vid projektering av brand- och inbrottslarm samt skalskydd ska samråd alltid ske med de som bedriver verksamhet i byggnaden. All projektering ska utgå från respektive verksamhet och deras behov och rörelsemönster i lokalerna. Alla larminstallationer ska vara strategiska, byggda efter en riskanalys utförd på plats. Anläggningarna ska även ge möjligheter till att enkelt utöka samnyttjandet av lokaler över dygnet/helger och sektioneras för största flexibilitet och utökningsmöjlighet. Regelverk: SBF 110:6 Norm för automatiska brandlarm SSF 130:6 Norm för inbrottslarm SSF 200:3 Norm för fysiskt skalskydd SSF 1015 Behörigt företag, inbrottslarm SSF 1016 Behörig ingenjör, inbrottslarm SBF 1007 Behörig ingenjör, brandlarm SBF 1008 Behörig anläggarfirma för brandlarm SSF 210:2 Elektromekanisk låsanläggning SSF 1023 Behörig anläggarfirma, elektromekaniska lås SSF 1024 Behörig ingenjör, elektromekaniska lås. Kompetenskrav på projektör och installatör ska vara enligt SSF's och SBF's regelverk. Av SBSC godkänt installationsföretag med behörig ingenjör inom respektive arbetsområde är krav för kommunens entreprenörer.
Ansvarsfördelning Ändrad 2006-11-30 Sida 6 (30) För information om ansvarsfördelning hänvisas till skriften arbetssätt och samverkan mellan förvaltningar och bolag överenskommelse Drift- och underhållsorganisation För varje larmanläggning ska det finnas två anläggningsskötare. För att få fungerande larmsystem ska det finnas en anläggningsskötare från fastighetsägaren och en från verksamheten. Lämpligt kan vara att låta den som är brandskyddsombud bli utbildad som anläggningsskötare för brandlarmssystem. För inbrottslarm kan det vara lämpligt med en personal som ofta öppnar eller stänger verksamheten. Det är viktigt att det finns möjlighet att nå en anläggningsskötare även på jourtid. Anslag med kontaktuppgifter ska finnas vid centralapparaterna. Anläggningsskötaren svarar för: - Tillfällig bortkoppling av sektioner eller larmöverföring - Regelbundna kontroller av larmanläggning - Ev. åtgärder efter larm för att återställa anläggningen i drift igen. Anläggningsskötare ska larmas vid larm från brandlarmanläggning. Hur ska riktlinjerna användas på objekt som ej har planerade om eller tillbyggnationer? För att anpassa Växjö Kommuns byggnader till nu föreslagna riktlinjer krävs en jämförelse med fastigheternas larmstatus idag. En larminventering måste göras. Vad finns installerat idag? Och hur stämmer detta överens med dessa riktlinjer? När larminventeringen är avslutad kan prioriteringslista med hänsyn till risk, hot och konsekvens, upprättas för Växjö Kommuns byggnader och verksamheter. Vid prioritering tas hänsyn till följande kriterier: - Risk för personskador - skadehistorik och fastighetens omgivning samt belägenhet i kommunen med avseende på sannolikhet för skador - stora egendomsvärden - svårigheter att skapa ersättningslokaler för verksamheten - räddningstjänstens/vaktbolagets insatstid - behov av höjd utrymningssäkerhet Finansiering Genomförda investeringar med efterföljande ökning av drifts- och underhållskostnader kommer att belasta verksamheten/hyresgästen.
LARMKATEGORI A - SKOLOR Ändrad 2006-11-30 Sida 7 (30) Typ av larmanläggning I skolor med värde om mindre än 25 Mkr för den största friliggande byggnaden kan kombilarm inbrott/brand/passersystem installeras. I skolor med värde om mer än 25 Mkr för den största byggnaden ska separata anläggningar installeras för brandlarm respektive inbrottslarm/passersystem. Larmöverföring I skolor med värde om mindre än 25 Mkr för den största byggnaden ska larmöverföring ske med uppringande larmsändare över allmänna telenätet till bemannad larmcentral för åtgärd enligt larmplan. I skolor med värde om mer än 25 Mkr för den största byggnaden ska larmöverföring ske över övervakad ledning till bemannad larmcentral för åtgärd enligt larmplan. Samma larmsändare får användas för såväl brand- som inbrottslarmanläggning. (en vanlig typ är Multicom) En larmplan ska finnas hos den mottagande larmcentralen, med förutbestämd åtgärdsplan för varje typ av larm som kommer från kommunens anläggningar. Larmplanen ska revideras, listan över kontaktpersoner uppdateras minst en gång per år. Vid inbrottslarm ska väktare larmas. Vid överfallslarm (ofta kallat polislarm) ska polis och väktare larmas. Vid "bråklarm" eller "uppmärksamhetslarm" ska väktare larmas. Vid brandlarm ska räddningstjänst larmas, väktare tillsammans med fastighetsägarens driftjour kallas samtidigt ut till objektet. Larmorganisation Se rubriken Tekniska lösningar som kan vara aktuella i flera olika larmkategorier Till- och frånkoppling Till- och frånkoppling av inbrottslarm ska ske med kodtastatur och beröringsfri kortläsare avsedd för kombinationskort eller "tag". Det är ej tillåtet att koppla från larmet med mikrobrytare i nattlåset, sådana lösningar ska bytas ut. Nattlåsen i ytterdörrar får inte ha vred på insidan, ofta måste ett mekaniskt eller elektriskt lås installeras som komplettering. Alt. A Passersystem med kraftiga elslutbleck eller motorlås styr dag- och nattlåsning av dörrar i skalet. Ett kraftigt elslutbleck (t.ex. STEP 18 eller 25) ger tillsammans med en godkänd låskista av rakkolv för enkel slagdörr eller hakregeltyp för pardörrar är en mycket bra låsning med kablage som lätt döljs i karmstycket, inga hängkablar till dörrbladet som kan slitas av eller nötas ut.
Ändrad 2006-11-30 Sida 8 (30) Alt. B Tillkoppling av inbrottslarm styr nattlåsning av dörrar i skalet. Smalprofildörrar förses med hakregellås och elslutbleck, (ex. typ STEP 18), för låsning med hakregelkolv. Indikering för låst läge ska finnas. Ett begränsat antal dörrar förses med möjlighet att till- och frånkoppla larm, t ex dörrar vid kök, expedition, samt dörrar till sporthall för att möjliggöra kvällsuthyrning. Som komplement till rutinen med manuell tillkoppling av larm ska tvångstillkoppling finnas. Tidpunkt för tvångstillkoppling bestäms utifrån verksamheten på respektive objekt, men ska alltid finnas inprogrammerat som skydd mot glömska eller okunskap. Brandlarm Brandlarm ska installeras med täckning enligt basnivå eller utökad nivå. Installation enligt utökad nivå ska ske i skolor: - där största byggnad är utförd i byggnadsklass 3 eller 4 samt har ett värde om mer än 25 Mkr. - i övrigt där riskbedömning motiverar en utökad nivå. Vid riskbedömning bör hänsyn tas till omgivningen, inträffade incidenter och skador, möjlighet att skapa ersättningslokaler mm. I övriga skolor sker installation enligt basnivå. Basnivå Brandlarm utförs med täckning enligt SBF 110 Bilaga A. Alla detektorer, även i enklare anläggningar, ska vara provade och godkända enligt provningsnorm. Utökad nivå Brandlarm utförs med täckning enligt SBF 110 Bilaga A kompletterat med rökdetektorer i rum med fönster i markplan eller med fönster mot lägre liggande tak. Den utökade nivån syftar främst till att ge ett bättre skydd mot brand anlagd genom inkastning av brinnande föremål. Undantag I syfte att minska risken för onödiga larm på grund av skadegörelse på detektorer gäller för båda nivåerna enligt ovan följande undantag från SBF 110: - Korridorsystem med låg takhöjd detekteras endast ovan undertak. Under rökdetektor skall undertak förses med galler om minst 1 m 2 som medger att rök i korridoren når detektorn. - Omklädningsrum detekteras med dold rökdetektor alternativt värmedetekterande kabel, ex. typ HDC 65. - Bastu detekteras med värmedetektor anpassad efter temperaturen, eller helst utanför utrymmet med en kapslad värmedetektor anpassad för miljön. Trä- och metallslöjdsalar detekteras med något av följande alternativ: - värmedetektorer - tvådetektorberoende rökdetektorer - kombinationsdetektor rök/värme - tillfällig frånkoppling av detektorer med automatisk återinkoppling (timer) med signaltavla som tydligt visar att frånkoppling är aktiv.
Ändrad 2006-11-30 Sida 9 (30) Gymnastiksalar/Sporthallar skall alltid förses med rökdetektorer. I hallar med hög takhöjd kan detektering ske med något av följande alternativ: - konventionella rökdetektorer - linjerökdetektorer - aspirerande rökdetektor, röksug som även lämpar sig bra för omklädningsrum eftersom det blir en "osynlig" installation. Tillfällig övernattning Lokaler som används för tillfällig övernattning, t ex i samband med idrottsturneringar och uthyrningar för skolevenemang, ska förses med rökdetektorer och elektroniska larmklockor (utrymningslarm). Lokalen ska vara godkänd av Räddningstjänsten. De rutiner som finns för övernattning ska följas. Skydd mot utifrån anlagd brand Ventilerad kallvind som är åtkomlig ur servicesynpunkt förses med optiska rökdetektorer. För byggnader där kallvinden inte är åtkomlig gäller följande: byggnader i 1 plan oavsett byggnadssätt men med brännbar takfot/takkonstruktion förses med värmedetekterande kabel, (ex. typ HDC 105) i takfot. byggnader i två plan med brännbar takkonstruktion och brännbar fasad förses med värmedetekterande kabel, (ex. typ HDC 105) i takfot. För byggnader med inspektions och lättåtkomliga vindar ska rökdetektorer installeras, minst en per 100 kvm yta. Lastkaj förses med värmedetekterande kabel, (ex. typ HDC 105). Brandförsvarstablå Brandförsvarstablå placeras innanför den entrédörr som räddningstjänsten ska nyttja vid larm till objektet. Utanför entrédörren monteras elektronisk larmklocka och blixtljus i gul eller röd kulör. Utrymningslarm Utrymningslarmet ska vara utfört så att hörbarheten är god i hela byggnaden. Larmet ska vara utfört enligt SBF:s rekommendationer. Utrymningssignal ska ges av larmklockor, (typ elektroniska strömsnåla). Samlingssalar (lokaler för mer än 150 personer, ex. matsal, sporthall, aula) förses även med rött blixtljus. I stora samlingssalar (lokaler för mer än 300 personer) bör talat meddelande finnas. Larmtryckknappar Larmtryckknappar placeras vid expeditioner, lärarrum och storkök, (låsta personalutrymmen). Inbrottslarm Inom skolans lokaler förses följande utrymmen med inbrottslarm: korridorsystem expeditioner personalrum/lärararbetsplatser skolhälsovården serverutrymme och eller rum med kommunikationsutrustning för data/tele kök och matsalen
textilslöjdsal trä- och metallslöjdsal rum i övrigt med stöldbegärlig utrustning gymnastik och sporthall Ändrad 2006-11-30 Sida 10 (30) Detektering ska ske med övertäckningsskyddade rörelsedetektorer i alla "publika" lokaler och kommunikationsytor. För enskilda kontorsrum expeditioner mm där man kan hålla uppsikt på besökare, får godkända passiva standard-ir-detektorer användas, sabotagerisken är låg. För samtliga lokaltyper gäller att grundinstallationen av inbrottslarm lägst ska uppfylla SSF larmklass 1. Anläggningen ska sektioneras efter typ av lokal och verksamhetens behov, så att olika byggnader eller delar av byggnader inom objektet kan vara tillkopplade oberoende av varandra även under ordinarie verksamhetstid, ex datasal, serverrum. Larmöverföring med uppringande larmsändare ska finnas, kopplat till den larmcentral kommunen har upphandlat. (av SSF godkänd larmcentral). Larmcentralens förmedling av åtgärd ska ske enligt den av kommunen upprättade åtgärdsplanen för respektive objekt och typ av larm. Passersystem ska alltid styra förbikopplingsfunktioner i inbrottslarmanläggningen, (till o frånkoppling) och integreras med inbrottslarmsystemet. När passersystem och medföljande elektrisk låsning installeras ska alltid en dispensanmälan, med beskrivning av utrustningen, gå till försäkringsgivaren för kännedom. (f.n. ett avsteg från den i kommunförsäkringsvillkoret angivna skyddsklass 1). Det bör funktionsmässigt konstrueras så att det inte går att öppna en dörr där inbrottslarmet är påkopplat, eller ofrivilligt passera in till ett larmat område. (förebygga onödiga larm) Passersystem Vid nyinstallation: Välj i första hand kombinerade system där inbrottslarm och passersystem är helt integrerade från början. Vid komplettering av inbrottslarmanläggning med ett passersystem ska passersystemet rangordnas så att det alltid styr inbrottslarmets förbikopplingsfunktioner. Standard saknas men anlita alltid installatör med certifiering och behörig ingenjör för passersystem och elektrisk låsning. Nattlåsning i passersystem bör vara motorlås av hög kvalitet, gäller även för nödutgångar. Elektrisk kontroll kan anses uppfyllt i och med att inbrottslarmets tillkoppling (påslag) låser nattlåsen, respektive öppnar dessa när man kopplar från inbrottslarmet. Systemet självt ska larma om låsen inte fungerar (låskolvens läge). Reservström, batteribackup, ska finnas även för den elektriska låsningen så att man klarar kortare strömavbrott (30minuter) med fortsatt funktion. Invändiga passager och daglåsning av dörrar bör ske med elslutbleck av högre kvalité, (helst avsedda för godkända regellås rak låskolv eller hakregel) Så få dörrar som möjligt ska vara "ingångsvägar" med kortläsare. Resten av ingångsdörrar som behöver vara öppna dagtid, bör ha elektrisk låsning och styras av inbrottslarmets status eller tidur. Nyckelförvaring ska ske i godkänt nyckelskåp med kontroll på när en nyckel tas ut och registrering av vem som lånar nyckeln. Register över vart nycklar passar får inte förvaras tillsammans med nycklarna, (inte i samma skåp).
LARMKATEGORI B - FÖRSKOLOR Ändrad 2006-11-30 Sida 11 (30) Typ av larmanläggning I förskolor ska kombilarm inbrott/brand/passersystem installeras. I det fall byggnadsvärdet överstiger 25 Mkr, ska försäkringsgivaren godkänna att kombilarmanläggning används i varje enskilt fall. Brandlarm ska annars installeras enligt försäkringsgivarens villkor och instruktioner. Larmöverföring Larmöverföring ska ske med uppringande larmsändare till bemannad larmcentral för åtgärd enligt larmplan. Vid inbrottslarm ska väktare larmas. Väktaren larmar i sin tur polisen. Vid brandlarm (eller brandvarningslarm från kombilarmsystem) ska räddningstjänst och väktare larmas. Driftansvarig ska meddelas. Till- och frånkoppling av inbrottslarmet styr överföring av brandlarmsignal till larmcentral. Vid frånkopplat inbrottslarm ger larm från rök-/värmedetektor endast lokalt larm. Larm från larmtryckknapp överförs alltid till larmcentral. Vid tillkopplat inbrottslarm överförs alla larm till larmcentral. Vidarekoppling av larmet ska finnas vid icke verksamhetstid. Givetvis får larmet vara vidarekopplat dygnet runt om fastighetsägaren och verksamheten är överens om detta. Larmorganisation Se rubriken Tekniska lösningar som kan vara aktuella i flera olika larmkategorier Till- och frånkoppling Till- och frånkoppling av larm samt låsning/upplåsning av inpasseringsdörr utförs med beröringsfri kortläsare placerad så att manövrering sker från utsidan. Inpasseringsdörren förses med elslutbleck utformat för godkänd låskista med rak kolv eller hakregelkolv. Extra nattlåsning med motorlås bör alltid övervägas, det får ej finnas vred på ett nattlås, det ska vara "dubbelcylinder". Indikering för låst läge ska finnas. Larmförbikoppling med låscylinder och mikrobrytare i låset godkänns inte. Alternativt utförs till- och frånkoppling med kodförbikopplare monterad innanför inpasseringsdörren. Kodförbikopplare ska i dessa fall avge varningssignal för tillkopplat inbrottslarm vid inpassage. Inpasseringsdörren förses med magnetkontakt med larmfunktionen "första in/sista ut" indikering. Finns passersystem kan med fördel första dörr öppnas med enbart kodmedia, kort eller tag. Larmfördröjning startar samtidigt, viss tid medges till larmfrånslag med kodknappsatsen på insidan om ytterdörren. Som komplement till rutinen med manuell tillkoppling av larm ska tvångstillkoppling finnas. Tidpunkt för tvångstillkoppling bestäms utifrån verksamheten på respektive objekt. Autotillkoppling rekommenderas till kl. 23:00 som första tillkopplingsförsök på vardagar, ingen automatisk frånkoppling av larm tillåts på morgonen. Kortläsare ska vara av beröringsfri typ.
Ändrad 2006-11-30 Sida 12 (30) Brandlarm Brandlarm utförs med täckning enligt SBF 110 Bilaga A, dock ska det alltid finnas minst en detektor per brandcell och alla utrymningsvägar vara detekterade ända till ytterdörr. Ovanstående innebär att följande utrymmen ska förses med rökdetektorer: Korridorsystem, kapprum, uppehållsrum, trapphus Utrymningsvägar personalutrymmen, omklädningsrum soprum/källsortering om detta finns inne i byggnaden större apparatrum (el, värme) för mediaförsörjning Följande utrymmen ska förses med värmedetektorer: kök rum för tvätt/tork Tillfällig övernattning Lokaler som används för tillfällig övernattning, t ex i samband med idrottsturneringar och uthyrningar för skolevenemang, ska förses med rökdetektorer och larmklockor för utrymningslarm. Lokalen ska vara godkänd av Räddningstjänsten. De rutiner som finns för övernattning ska följas. Skydd mot utifrån anlagd brand Ventilerad kallvind som är åtkomlig ur servicesynpunkt förses med optiska rökdetektorer. För byggnader där kallvinden inte är åtkomlig gäller följande: byggnader i 1 plan med brännbar takkonstruktion förses med värmedetekterande kabel, ex. typ HDC 105 i takfot. byggnader i två plan med brännbar takkonstruktion och brännbar fasad förses med värmedetekterande kabel, ex. typ HDC 105 i takfot. För byggnader med inspektions och lättåtkomliga vindar ska rökdetektorer installeras, minst en per 100 kvm yta. Lastkaj förses med värmedetekterande kabel, ex. typ HDC 105 under skärmtaket eller i takfoten. Brandförsvarstablå Brandförsvarstablå placeras innanför den entrédörr som räddningstjänsten ska nyttja vid larm till objektet. Utanför entrédörren monteras elektronisk larmklocka och blixtljus, gul kulör. Utrymningslarm Utrymningslarmet ska vara utfört så att hörbarheten är god i hela byggnaden. Larmet ska vara utfört enligt SBF:s rekommendationer. Utrymningssignal ska ges av larmklockor, (typ strömsnåla elektroniska).
Inbrottslarm Inom lokalerna förses följande utrymmen med inbrottslarm: korridorsystem expeditioner kök rum i övrigt med stöldbegärlig utrustning. Ändrad 2006-11-30 Sida 13 (30) Detektering ska ske med rörelsedetektorer. Utsatta rum ska ha extra fönsterlås och skalskyddslarm, ex. mot buskage, i prång och utan insyn. Passersystem Se ovanstående principlösning under larmkategori A Nyckelförvaring ska ske i godkänt nyckelskåp med kontroll på när en nyckel tas ut och registrering av vem som lånar nyckeln. Register över vart nycklar passar får inte förvaras tillsammans med nycklarna, (inte i samma skåp).
Ändrad 2006-11-30 Sida 14 (30) LARMKATEGORI C - SPORTHALLAR, SIMHALLAR, ISHALLAR Typ av larmanläggning I sporthallar, simhallar, ishallar med värde om mindre än 25 Mkr för den största byggnaden ska kombilarm inbrott/brand/passersystem installeras. I sporthallar, simhallar, ishallar med värde om mer än 25 Mkr för den största byggnaden ska separata anläggningar installeras för brandlarm respektive inbrottslarm/passersystem. Larmöverföring I sporthallar, simhallar, ishallar med värde om mindre än 25 Mkr för den största byggnaden ska larmöverföring ske med uppringande larmsändare till bemannad larmcentral för åtgärd enligt larmplan. I sporthallar, simhallar, ishallar med värde om mer än 25 Mkr för den största byggnaden ska larmöverföring ske över övervakad ledning till bemannad larmcentral för åtgärd enligt larmplan. Samma larmsändare får användas för såväl brand- som inbrottslarmanläggning. Vid inbrottslarm ska väktare larmas. Väktaren larmar i sin tur polisen. Vid brandlarm ska räddningstjänst och väktare larmas, driftjouren kallas in för teknisk assistans under brandförsvarets ledning. Larmorganisation Se rubriken Tekniska lösningar som kan vara aktuella i flera olika larmkategorier Till- och frånkoppling Inbrottslarm och passersystem utförs som integrerad anläggning. Till- och frånkoppling av inbrottslarm sker via passersystem med kod och beröringsfri kortläsare. Systemet ska vara försett med vaktmästarfunktion för uthyrning till föreningar. En sifferkod för en förening ska kunna aktiveras för aktuell uthyrningstid och föreningsmedlemmarna ska kunna passera med enbart sifferkoden. Passersystem med elslutbleck för rak kolv eller motorlås styr dag- och nattlåsning av dörrar i skalet, även utrymningsvägar. Brandlarm I sporthallar, simhallar, ishallar med värde om mindre än 25 Mkr för den största byggnaden ska brandlarm utformas med täckning enligt SBF 110 Bilaga A. Utrymningsvägar och strategiska rum detekteras. I sporthallar, simhallar, ishallar med värde om mer än 25 Mkr för den största byggnaden ska brandlarm utformas med täckning enligt SBF 110 fullskydd, med undantag av låsta utrymmen utan särskilda brandrisker. Hänsyn ska omsorgsfullt tas till miljön, temperaturgränser, mycket fuktig luft osv.
Undantag Ändrad 2006-11-30 Sida 15 (30) I syfte att minska risken för onödiga larm på grund av skadegörelse på detektorer gäller för båda nivåerna enligt ovan följande undantag från SBF 110: - Korridorsystem med låg takhöjd detekteras endast ovan undertak. Under rökdetektor skall undertak förses med galler om minst 1 m 2 som medger att rök i korridoren når detektorn. "Röksugar" (aspirerande system med perforerade rör) är ett bra alternativ ur servicesynpunkt. - Omklädningsrum med duschrum detekteras med dold rökdetektor alternativt värmedetekterande kabel, ex. typ HDC 65 för inomhusbruk, röksugar är ett alternativ. - Bastu detekteras med värmedetektor anpassad efter temperaturen, Man placerar detektorn utanför, i direkt anslutning till basturummen. Gymnastiksalar/Sporthallar skall alltid förses med rökdetektorer. I hallar med hög takhöjd kan detektering ske med något av följande alternativ: - konventionella rökdetektorer, betänk servicemöjlighet och skyddskorgar mot bollträffar. - linjerökdetektorer - aspirerande rökdetektor, röksug Tillfällig övernattning Lokaler som används för tillfällig övernattning, t ex i samband med idrottsturneringar och uthyrningar för skolevenemang, ska förses med rökdetektorer och utrymningslarm. Lokalen ska vara godkänd av Räddningstjänsten. De rutiner som finns för övernattning ska följas. Skydd mot utifrån anlagd brand Ventilerad kallvind som är åtkomlig ur servicesynpunkt förses med optiska rökdetektorer. För byggnader där kallvinden inte är åtkomlig gäller följande: byggnader i 1 plan med brännbar takkonstruktion förses med värmedetekterande kabel, typ HDC 105 i takfot. byggnader i två plan med brännbar takkonstruktion och brännbar fasad förses med värmedetekterande kabel, typ HDC 105 i takfot. För byggnader med inspektions och lättåtkomliga vindar ska rökdetektorer installeras, minst en per 100 kvm yta. Lastkaj förses med värmedetekterande kabel, typ HDC 105. Brandförsvarstablå Brandförsvarstablå placeras innanför den entrédörr som räddningstjänsten ska nyttja vid larm till objektet. Utanför entrédörren monteras elektronisk larmklocka och blixtljus i gul kulör samt tydlig märkskylt "brandlarm". Utrymningslarm Utrymningslarmet ska vara utfört så att hörbarheten är god i hela byggnaden. Utrymningssignal ska ges av elektroniska larmklockor. Utrymningslarmet ska vara utfört enligt SBF:s rekommendationer. Samlingssalar (lokaler för mer än 150 personer) förses även med blixtljus. I stora samlingssalar (lokaler för mer än 300 personer) bör talat meddelande finnas.
Larmtryckknappar Ändrad 2006-11-30 Sida 16 (30) Larmtryckknappar placeras vid expeditioner, lärarrum, ev. speakerbås, ev. cafeteria, utrymmen som normalt är bemannade eller låsta för obehöriga. Inbrottslarm Inom lokalerna förses följande utrymmen med inbrottslarm: korridorsystem expeditioner entréhallar hallen med spelplanen (ex. hörnmonterat med bollskydd) rum i övrigt med stöldbegärlig utrustning, t ex. rum där musikanläggning förvaras. Detektering ska ske med övertäckningsskyddade rörelsedetektorer i de fall de är monterade så att de är nåbara för sabotage eller övermålning. Utrymningsdörrar till det fria från hallar förses med magnetkontakter och ska även ha en lokal siren vid varje utrymningsdörr till skydd mot otillåten öppning. Passersystem Se föregående principlösningar (larmkategori A) Nyckelförvaring ska ske i godkänt nyckelskåp med kontroll på när en nyckel tas ut och registrering av vem som lånar nyckeln. Register över vart nycklar passar får inte förvaras tillsammans med nycklarna, (inte i samma skåp).
Ändrad 2006-11-30 Sida 17 (30) LARMKATEGORI D ÄLDREBOENDE VÅRDBOSTÄDER BOSTÄDER MED SÄRSKILD SERVICE Bostadssprinkler Vid ny- och tillbyggnad ska installation av automatisk bostadssprinkler alltid utredas. Vid installation av sprinkler ska Tekniska nämndens regler för sprinkleranläggningar beslutade 2006-06-20 Dnr 06/0031 Dpi 344 följas. Typ av larmanläggning I äldreboenden, vårdbostäder och bostäder med särskild service ska separat brandlarmanläggning installeras. Larmöverföring I äldreboenden, vårdbostäder och bostäder med särskild service ska larmöverföring ske över övervakad ledning till bemannad larmcentral för åtgärd enligt larmplan. Vid brandlarm ska räddningstjänst larmas. Väktare och driftansvarig personal ska kallas in för bistånd och efterarbete. Larmorganisation Se rubriken Tekniska lösningar som kan vara aktuella i flera olika larmkategorier Brandlarm Äldreboenden, vårdbostäder och bostäder med särskild service förses med brandlarm som omfattar fullskydd enligt SBF 110:6 med följande undantag: endast en detektor per lägenhet inga detektorer på toaletter och småutrymmen inga detektorer i köksförråd, diskrum etc endast värmedetektorer i storkök och vid varuintag. Brandförsvarstablå Brandförsvarstablå placeras innanför den entrédörr som räddningstjänsten ska nyttja vid larm till objektet. Utanför entrédörren monteras elektronisk larmklocka och blixtljus. Utrymningslarm Utrymningslarmet ska vara utfört så att hörbarheten är god i hela byggnaden. Utrymningslarmet ska vara utfört enligt SBF:s rekommendationer. Utrymningssignal ska ges av elektroniska larmklockor. Vid brandlarm ska utrymningslarmet endast ljuda på den avdelning där detektor larmar. Övriga avdelningars personal varnas lokalt via displayer och/eller telefoner ingående i trygghetslarmet.
Ändrad 2006-11-30 Sida 18 (30) Vid behov av att utrymma flera avdelningar ska möjlighet finnas för räddningstjänsten att manuellt starta utrymningslarmet för respektive avdelning. Manöverdon för utrymningslarm ska finnas i anslutning till brandförsvarstablån. Definition av avdelningar görs för respektive projekt innan projekteringen påbörjas. Samlingssalar (lokaler för mer än 150 personer) förses även med blixtljus. Rum där person ska sova ska ha larmdon som ger 75 db vid "huvudkudden". Larmtryckknappar Larmtryckknappar placeras på varje avdelning samt vid centralapparat. Passersystem Installation av passersystem bör övervägas. Passersystem förses med kod/kortläsare vid: - entrédörrar - dörr till respektive avdelning - Sjuksköterskeexpedition/medicinförråd Inlåsning får inte ske. Boendeenhetens ytterdörr kan vara låst, så som är brukligt i de flesta människors hem. Låset måste vara av sådan beskaffenhet att de boende själva kan låsa upp. Att använda allt för komplicerade lås som förhindrar den äldre att öppna dörren och gå ut är att betrakta som inlåsning. Däremot kan dörren ha ett lås som det tar viss tid att öppna. Vissa åldersdementa kan t.ex. öppna en dörr med skyddskåpa och/eller kodlås med tydlig kodanvisning. Om låset är kombinerat med larm uppnås en större säkerhet. Det är tillåtet att fördröja men inte förhindra. Nyckelförvaring för privata boenderum eller lägenheter ska ske i godkänt nyckelskåp med kontroll på när en nyckel tas ut och registrering av vem som lånat nyckeln. Register över vart nycklar passar eller till vilken lägenhet i boendet som nyckeln hör, får inte förvaras tillsammans med nycklarna, (inte i samma skåp). Larmskydd för sjuksköterskeexpedition eller nyckelskåp kan vara passersystemets funktion för otillåten dörröppning med tjutande summer eller elektronisk sirén. Ett lokalt inbrottslarm med få sektioner (utan vidaresändning till larmcentral) med lokala siréner eller koppling mot trygghetslarmsystemet "patientsignalsystemet" är också acceptabelt i de fall anläggningen ständigt är bemannad av instruerad personal.
Ändrad 2006-11-30 Sida 19 (30) LARMKATEGORI E FÖRVALTNINGSBYGGNADER KONTOR LOKALER FÖR DAGLIG VERKSAMHET OCH DAGVERKSAMHET Typ av larmanläggning I förvaltningsbyggnader, kontor och lokaler för daglig verksamhet och dagverksamhet ska kombilarm inbrott/brand/passersystem installeras. Larmöverföring Larmöverföring ska ske med uppringande larmsändare till bemannad larmcentral för åtgärd enligt larmplan. Vid inbrottslarm ska väktare larmas. Vid brandlarm ska räddningstjänst och väktare larmas. Driftorganisationen/fastighetsjour kallas ut. Till- och frånkoppling av inbrottslarmet styr överföring av brandlarmsignal till larmcentral. Vid frånkopplat inbrottslarm (under verksamhetstid) ger larm från rök-/värmedetektor endast lokalt larm. Larm från larmtryckknapp överförs alltid direkt till larmcentral. Vid tillkopplat inbrottslarm överförs alla larm till larmcentral. Till- och frånkoppling Alt. 1 Till- och frånkoppling av larm samt låsning/upplåsning av inpasseringsdörr utförs med kodförbikopplare och beröringsfri kortläsare placerad så att manövrering sker från utsidan. Inpasseringsdörren förses med elslutbleck utformat för godkänd låskista med rak kolv. Motorlåsning som extra nattlås ska alltid övervägas. Alt. 2 Till- och frånkoppling sker med kodförbikopplare innanför inpasseringsdörren. Kodförbikopplaren ska avge varningssignal för tillkopplat inbrottslarm vid inpassage. Inpasseringsdörren förses med magnetkontakt med funktionen "första in/sista ut". Som komplement till rutinen med manuell tillkoppling av larm ska tvångstillkoppling finnas. Tidpunkt för tvångstillkoppling (automatisk tillkoppling med systemets tidstyrkanal) bestäms utifrån verksamheten på respektive objekt. Brandlarm Förvaltningsbyggnader, kontor och lokaler för daglig verksamhet och dagverksamhet förses med brandlarm enligt nedan: rökdetektorer i utrymningsvägar, korridorer och trapphus rökdetektorer i personal- och pausrum rökdetektor i el-central och ev. serverrum rökdetektorer i rum med särskilda brandrisker i övrigt värmedetektorer/värmedetekterande kabel vid ev. varuintags skärmtak, utrymmen för återvunnet material osv.
Ändrad 2006-11-30 Sida 20 (30) Brandförsvarstablå Brandförsvarstablå placeras innanför den entrédörr som räddningstjänsten ska nyttja vid larm till objektet. Utanför entrédörren monteras elektronisk larmklocka och blixtljus. Extra BF-tablå för information för undersökning av larmorsak kan behövas i stora hus med stora gångavstånd. Utrymningslarm Utrymningslarmet ska vara utfört så att hörbarheten är god i hela byggnaden. Larmet ska vara utfört enligt SBF:s rekommendationer. Utrymningssignal ska ges av elektroniska larmklockor. Inbrottslarm Inbrottslarm utförs i larmklass 1. Inom lokalerna förses följande utrymmen med inbrottslarm: korridorsystem rum i övrigt med stöldbegärlig utrustning Punktlarm för värdeskåp/nyckelskåp eller skåp med sekretesshandlingar. Detektering ska ske med rörelsedetektorer, på utsatta ställen med övertäckningsskyddade IR-detektorer. Dörrar och fönster till känsliga lokaler ska skalskyddslarmas enl. regler för larmklass 2. Passersystem Behov av installation av passersystem utreds för respektive objekt. Nyckelförvaring ska ske i godkänt nyckelskåp med kontroll på när en nyckel tas ut och registrering av vem som lånar nyckeln. Register över vart nycklar passar får inte förvaras tillsammans med nycklarna, (inte i samma skåp).