Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Västra Götalands län
Text Jens Sandahl, 010-486 92 70
Arbetsmarknadsutsikterna 2012-2013 för Västra Götalands län 3 Innehåll Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...3 Inledande sammanfattning...4 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling...6 Näringsgrenar och yrken...16 Utbudet av arbetskraft i Västra Götalands län...28 Arbetslösheten i Västra Götalands län...33 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar...44 Yrkesbarometer...53 Om prognosen...54 Källor i urval...54 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Västra Götalands län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggverksamhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under våren 2012 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av 2013. Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen! De slutsatser som presenteras är Arbetsförmedlingens egna. Prognosmaterialet är fritt att användas och citeras med källhänvisning. Ansvarig författare för prognosrapporten: Jens Sandahl, (jens.sandahl@arbetsformedlingen.se), 010-486 92 70. Nästa arbetsmarknadsprognos presenteras 5 december 2012.
Arbetsmarknadsutsikterna 2012-2013 för Västra Götalands län 4 Inledande sammanfattning Att skriva en arbetsmarknadsprognos för Västra Götalands län är en utmaning av flera orsaker. Länet är stort och mångfacetterat, och det är knappast möjligt att få en överblick över hela det dynamiska näringslivet som spänner över hela näringsstrukturen. Dessutom är framtiden alltid oviss och den regionala arbetsmarknaden påverkas av faktorer långt utanför länets egna gränser. För ett år sedan presenterade Arbetsförmedlingen en vårprognos när framtidsoptimismen var stor både i länet och i världsekonomin. Ekonomisk tillväxt, sysselsättningsökning och en minskad arbetslöshet förutspåddes vid tidpunkten såväl av Arbetsförmedlingen som av andra prognosmakare. Bedömningarna om en optimistisk framtid kom dock av sig under hösten 2011 när finansoro, greklandsfrossa och annat dämpade den ekonomiska aktiviteten på den globala arenan. Detta återspeglades också regionalt och Arbetsförmedlingens höstprognos i fjol gav en bild av återhållsamhet på länets arbetsmarknad. Att SAAB gick i konkurs samma dag som prognosen presenterades gjorde dessutom att verkligheten blev än dystrare än de bedömda arbetsmarknadsutsikterna. Denna vårprognos över länets arbetsmarknad bygger i huvudsak på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning där länets arbetsgivare har lämnat sin bedömning över nuläge och närmaste framtid. s mer avvaktande hållning har nu bytts mot en försiktigt positiv bedömning av marknadsutvecklingen på ett års sikt. Arbetsgivarna inom det privata näringslivet tror över lag på ökad efterfrågan på sina varor och tjänster. Trots en viss avvaktan och återhållsamhet är efterfrågan på arbetskraft fortsatt stark med återkommande bristsituationer för vissa yrkeskompetenser. Bilden av länets tudelade arbetsmarknad är fortsatt aktuell och har som följd av försvagningen i konjunkturen förstärkts ytterligare. Samtidigt som efterfrågan på personer med vissa yrkeskompetenser från arbetsgivarna i länet är stark, är arbetslösheten fortsatt hög och har dessutom ökat jämfört med i fjol. Med konjunkturinbromsningen och en svalare arbetsmarknad minskar jobböppningarna generellt och grupper med svagare position på arbetsmarknaden får svårare att hitta ett arbete. Svag sysselsättningsökning under 2012 och 2013 Sysselsättningen bedöms öka svagt under prognosperioden. Återhämtningen i konjunkturen efter finanskrisen påverkade sysselsättningen positivt inom länets industri, som hämtade in en stor del av den personal som behövs för produktionen. Därefter har sysselsättningen inom industrin minskat något och prognosen är att den kommer att vara lägre sista kvartalet 2012 jämfört med ett år tidigare, och därefter vara i princip oförändrad till sista kvartalet 2013. Byggbranschen har haft en stor sysselsättningsökning under 2010 och 2011, och kommer att öka även under 2012 och 2013, men med en långsammare ökningstakt. Den största delen av den sysselsättningsökningen förväntas att ske inom den privata tjänstesektorn. Den offentliga sektorn och jord- och skogsbruket bedöms ha en oförändrad sysselsättning. Sysselsättningen kommer enligt prognosen att ha ökat med 6 000 personer i länet mellan fjärde kvartalet 2011 till samma period 2012. Fram till fjärde kvartalet 2013 förväntas sysselsättningen i länet att öka med ytterligare 7 000 personer. Det är relativt låga ökningar som är i nivå med befolkningsökningen i arbetsaktiv ålder. Utvecklingen är ändå mer positiv än för en del andra delar av landet där sysselsättningen förväntas att minska under år 2012.
Arbetsmarknadsutsikterna 2012-2013 för Västra Götalands län 5 Arbetslösheten ökar något under 2012 men minskar under 2013 Under 2010 och början av 2011 minskade arbetslösheten i länet. Utvecklingen bromsade dock in under 2011 och inte minst märks SAAB:s konkurs som en puckel i arbetslöshetskurvan när inflödet av arbetslösa blev stort. Arbetslösheten bedöms vara något högre under sista kvartalet i år jämfört med i fjol. 2011 var knappt 62 300 personer arbetslösa i länet i snitt sista kvartalet. Motsvarande siffra i år bedöms bli 63 600, alltså en ökning på drygt 1 300 personer. Under år 2013 förväntas konjunkturen ta fart något och arbetslösheten kommer samtidigt att minska. Till fjärde kvartalet 2013 beräknas arbetslösheten i länet sedan minska med 2 000 personer och landar då på 61 700 som månadsgenomsnitt. Utmaningarna på länets arbetsmarknad Trots relativt hög arbetslöshet och en avmattning i konjunkturen har länets arbetsgivare i många fall svårt att hitta den yrkeskompetens som de efterfrågar. Brist på rätt utbildad arbetskraft hämmar rekryteringar och sysselsättning. I förlängningen hindrar en sådan situation även tillväxt och välfärd. Bristsituationer kommer att finnas inom en rad yrkesområden som exempelvis inom teknik och data, bygg- och anläggningsbranscherna, industrin och de offentliga verksamheterna. Som ett resultat av konjunkturnedgången har rekryteringstakten saktat in, men när konjunkturen åter sätter fart kommer bristsituationerna att förstärkas. Den pågående generationsväxlingen på arbetsmarknaden kommer också att leda till behov av ersättningsrekryteringar inom många yrkeskategorier. Den närmaste tioårsperioden kommer behovet att vara stort av personer inom exempelvis många byggyrken, teknikyrken, datayrken, läkare, vidareutbildade sjuksköterskor och kvalificerade yrkesarbetare inom tillverkningsarbete. Personer med gångbara utbildningar eller kvalificerad yrkeserfarenhet inom dessa områden kommer även fortsättningsvis att ha goda möjligheter till arbete. Ur ett välfärdsperspektiv är målet att öka sysselsättningen i länet. Lyckas inte rekryteringar av personer med strategiska nyckelkompetenser hämmas enskilda företags utveckling. Uteblivna rekryteringar ger dessutom negativa effekter för sysselsättning och samhällsekonomin. Den framtida arbetskrafts- och kompetensförsörjningen i länet är beroende av att fler personer väljer utbildningar som är gångbara på arbetsmarknaden, att utbildningsinsatser görs inom områden där de potentiella bristerna finns och att kunskaperna om behoven av arbetskraft ökar. Utmaningarna på länets arbetsmarknad är fortsatt stora även vad gäller arbetslösheten. Med den befarade inbromsningen i den ekonomiska utvecklingen ökar konkurrensen om de lediga jobben och då kommer grupper som har svårare att komma ut i arbete att få en än tuffare situation. Arbetsförmedlingen har identifierat de grupper som har svårare att hitta arbete och riskerar att hamna i långa tider av arbetslöshet: personer med högst förgymnasial utbildning, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, arbetslösa personer i åldern 55-64 år, samt utomeuropeiskt födda personer. En viktig uppgift för arbetsmarknadspolitiken är att stärka individerna i dessa grupper på arbetsmarknaden och öka deras möjligheter att komma ut i arbete.
Arbetsmarknadsutsikterna 2012-2013 för Västra Götalands län 6 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Svag internationell konjunktur under 2012, något bättre 2013 Den internationella konjunkturen förväntas vara fortsatt svag under 2012 för att bara måttligt förstärkas under 2013. Den för världsekonomin så viktiga amerikanska ekonomin präglas av stora budgetunderskott, växande statsskuld, ett stort handelsbalansunderskott, historiskt höga arbetslöshetstal och ovanligt höga siffror för långtidsarbetslösheten. Å andra sidan finns ljusglimtar i den amerikanska ekonomin i form av en viss återhämtning som resulterat i en något högre tillväxt än förväntat, ökad sysselsättning och ökad hushållskonsumtion. Den amerikanska centralbanken räknar med en dämpad ekonomi under en längre tid, varför man slagit fast att nollräntepolitiken skall bestå ytterligare ett par år. De asiatiska tillväxtekonomierna Kina och Indien kommer även fortsättningsvis att vara något av världsekonomins draglok, tillsammans med exempelvis Brasilien. Dessa länder bedöms växa i god takt även under 2012 och 2013. Den kinesiska tillväxten har dock bromsat in något, men ligger ändå på en hög nivå med en förväntad BNP-utveckling på 8 procent per år. Kina satsar mycket på att utveckla den inhemska marknaden, vilket kommer att öka importen och ge en stark påverkan på världshandeln. Europa och särskilt euroområdet är fortsatt präglat av skuldkrisen och den politiska och ekonomiska krisen kring Euron. Oron har lett till minskad tillväxt, men en trolig bedömning är att botten är nådd, och att en stabilisering har skett på en låg nivå. Utvecklingen har dock varit olika för delar av Europa med en tudelning mellan ett relativt framgångsrikt Nordeuropa och ett Sydeuropa i kris. Bland länderna med mer gynnsam ekonomisk utveckling i Europa finns exempelvis Tyskland, Norge och Sverige. Tyskland har haft den starkaste sysselsättningstillväxten i Europa och den starka ekonomin har lett till något av en tysk köpfest. En del av den tyska framgången ligger i att värderingen av Euron är fördelaktig för den tyska ekonomin. Hade Tyskland behållit D-marken hade den sannolikt varit högt värderad i nuvarande läge, vilket hade gjort den tyska exporten dyr och hämmat den tyska utrikeshandeln. Samtidigt är priset på Euron högt satt för de sydeuropeiska länderna varför deras exportsektor tappat i konkurrenskraft. Den sydeuropeiska skuldkrisen och den fortsatta politiska och ekonomiska krisen kring Euron kommer att påverka den europeiska ekonomin under en längre tid, vilket också dämpar tillväxten inte bara inom eurozonen utan i hela världsekonomin. Svensk och västsvensk ekonomi och arbetsmarknad Den svenska ekonomin utvecklades positivt efter finanskrisen med en relativt kraftig BNP-tillväxt. Denna bromsade dock in i slutet av år 2011 och sista kvartalet i fjol präglades av en märkbar försvagning för den svenska BNP:n. Den internationella finansoron har påverkat världshandeln negativt, och därigenom också den svenska exportsektorn. Det finns dock ekonomiska ljusglimtar på svensk hemmaplan vilket exempelvis yttrar sig i goda offentliga finanser, en stark hemmamarknad, höga disponibla inkomster och låga räntor. Hittills under 2012 har en rad indikatorer också visat på en viss förstärkning av den svenska ekonomin. Preliminära tillväxtsiffror är goda och BNP-siffran för första kvartalet 2012 var relativt stark. Dessutom har såväl hushållens som företagens framtidsoptimism ökat i Konjunkturinstitutets mätningar under våren. Bedömningen är dock att den ekonomiska tillväxten i den svenska ekonomin kom-
Arbetsmarknadsutsikterna 2012-2013 för Västra Götalands län 7 mer att vara svag under år 2012 och om detta råder konsensus bland bedömare och prognosmakare. När det gäller år 2013 finns däremot inte någon motsvarande samsyn. Flera bedömare tror på en relativt stark tillväxt 2013, medan andra bedömer att förbättringen under 2013 kommer att vara måttlig. Arbetsförmedlingen ansluter sig till de mer försiktiga prognosmakarna i detta sammanhang. Arbetsmarknadens efterfrågan på arbetskraft beror delvis på konjunkturutvecklingen, men också på produktivitetsutveckling och företagens kapacitetsutnyttjande. Av Arbetsförmedlingens intervjuundersökning framkommer att länets arbetsgivare sammantaget har haft ett dystert halvår bakom sig, men att förväntningarna inför den närliggande framtiden är mer optimistiska. I nedanstående tabell (tabell 1) framgår att länets arbetsgivare inom den privata sektorn överlag hade en dålig avslutning av 2011, och särskilt tydligt märks detta inom byggbranschen och inom industrin. Siffrorna i tabellen visar skillnaden mellan andelen arbetsställen som anger ökad respektive minskad marknadsefterfrågan, och det är detta så kallade nettotal som återges. De senaste 6 månaderna har arbetsgivarna sammantaget upplevt en inbromsning i efterfrågan jämfört med tidigare perioder. Mest positiv utveckling det senaste halvåret har privata tjänstesektorn haft där en majoritet av företagen har märkt av en ökande efterfrågan på sina tjänster. Företagens bedömning av de senaste 6 månadernas marknadsutveckling kan ses som ett utfallsvärde och sättas i relation till höstens undersökning där arbetsgivarna i länet förutspådde en minskad framtida efterfrågan kommande halvår. Vid höstens undersökning bedömde en majoritet av arbetsgivarna också att efterfrågan på deras varor och tjänster skulle öka på 6-12 månaders sikt och detta motsvarar också vårens undersökning där företagen visar en ökande optimism närmaste halvåret och en fortsatt tro på positiv utveckling även på 6-12 månaders sikt. Sammanfattningsvis kan sägas att den privata sektorn har lämnat ett avvaktande halvår med stor återhållsamhet bakom sig. s intervjuundersökning visar en större optimism och ökad tillförsikt jämfört med hösten 2011. Detta motsvarar också den stämningsbild som länets arbetsförmedlare har fått vid prognosintervjuerna med de lokala företagen. Mer om de förväntade efterfrågeförväntningarna utifrån intervjuundersökningen kommer i avsnitten om de olika näringsgrenarna. Tabell 1: Marknadsefterfrågan i den privata sektorn Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning (nettotal) Senaste 6 månaderna Kommande 6 månaderna 6-12 månader framöver Vår Höst Vår Vår Höst Vår Vår Höst Vår 2011 2011 2012 2011 2011 2012 2011 2011 2012 Jord- och skogsbruk 44 24 9 44 7 22 41 31 34 Byggnadsverksamhet 42 36-1 69 0 29 60 13 23 Industri 39 29 3 54 12 24 50 24 34 Privata tjänster 43 29 17 61 21 43 58 33 43 Totalt 41 30 12 59 16 36 56 29 38 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar
Arbetsmarknadsutsikterna 2012-2013 för Västra Götalands län 8 Ytterligare en indikator på företagens framtidsförväntningar återfinns i Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer. I normalfallet presenteras deras konfidensindikator för branscher på riksnivå, men i nedanstående tabell (tabell 2) är den nedbruten på regional nivå och då på länsgrupper. 1 Den västsvenska länsgruppen består av Hallands och Västra Götalands län. Inbromsningen i konjunkturen präglar indikatorsiffrorna för tredje och fjärde kvartalen 2011. Konfidensindikatorn dök dock inte lika djupt i Stockholm, Västsverige och Sydsverige. Orsaken till detta är sannolikt de regionala näringsstrukturerna där tjänstenäringarna har stor andel i storstadsregionerna. Regioner med hög andel exportinriktad industri påverkas desto mer av effekterna av den internationella konjunkturinbromsningen vilket också leder till lägre värden på konfidensindikatorerna. Tabell 2: Konjunkturinstitutets konfidensindikator, totala näringslivet, länsgrupper Konfidensindikatorer för länsgrupper (NUTS 2-nivå), totala näringslivet, säsongsrensade kvartalsvärden. Länsgrupp 2010 2011 2011 2011 2011 2012 Kv 4 Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Kv 1 Stockholm 38 28 20 11 1 15 Uppsala, Södermanland, Östergötland, Örebro, Västmanland 29 21 11-3 -10 8 Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland 22 15 8-9 -10-1 Blekinge, Skåne 33 23 17 4-3 12 Halland, Västra Götaland 31 22 17 8-3 12 Värmland, Dalarna, Gävleborg 27 17 9-6 -10 7 Västernorrland, Jämtland 26 14 10-1 -11 8 Västerbotten, Norrbotten 27 16 13 4-16 12 Riket 31 24 15 4 0 10 Källa: Konjunkturinstitutet De låga värdena på konfidensindikatorn fjärde kvartalet 2011 återspeglas i låga tillväxttal för kvartalet. Skillnaden mellan sista kvartalet i fjol och första kvartalet i år är stor vilket visar på en märkbar förstärkning i företagens framtidsoptimism på relativt kort tid. Västsverige uppvisar tillsammans med Stockholm, Sydsverige och den nordligaste länsgruppen den mest positiva framtidssynen. Återigen är det tjänstesektorerna som är starka i dessa regioner, och i de fall industrin är inriktad mot hemmamarknaden och den fortsatt starka nordeuropeiska marknaden påverkar detta också positivt. När det gäller Norrbotten är det främst gruvnäringens expansion som drar upp siffran. Den regionala grupperingen i länsgrupper är relativt grov och det är viktigt att poängtera att det finns stora skillnader även inom dessa grupper. Nivåhöjningen i Konjunkturinstitutets konfidensindikatorer och resultaten av Arbetsförmedlingens intervjuundersökning bekräftar varandra i bilden av att den återhållsamhet som företagen uppvisade i slutet av förra året har bytts mot en försiktig optimism. Detta bekräftas också av den högre aktivitet i ekonomin som medförde relativt höga tillväxtsiffror och BNP för första kvartalet 2012. 1 Länsgrupperna är indelade enligt den så kallade NUTS 2-nivån där riket är uppdelat i åtta regioner. Att bryta ner materialet ytterligare för att få en länsuppdelning är inte möjligt då undersökningen i så fall skulle behöva varit betydligt större med fler undersökta företag per län.
Arbetsmarknadsutsikterna 2012-2013 för Västra Götalands län 9 Anmälda platser till Arbetsförmedlingen i Västra Götalands län Antalet nyanmälda platser till Arbetsförmedlingen återspeglar efterfrågan på arbetskraft och är en flitigt använd indikator på konjunkturläget och en temperaturmätare på arbetsmarknaden. 2 Utvecklingen av platsinflödet under 2000-talet följer den ekonomiska konjunkturen. De anmälda platserna i länet ökade under perioden 2006 till 2008. I samband med nedgången i konjunkturen minskade de nyanmälda platserna och fallet i platsstatistiken blev kraftigt. Med återhämtningen i konjunkturen steg platsinflödet på nytt och kurvan vände åter uppåt. Diagram 1: Nyanmälda platser Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser i Västra Götalands län, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till april 2012 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och utjämnade värden respektive faktiska månadsvärden Under år 2011 anmäldes fler platser till länets arbetsförmedlingar varje månad jämfört med motsvarande månad året innan. Dessutom skedde en märkbar ökning av antalet anmälda platser redan under år 2010. Nivån på platsinflödet är högt även under innevarande år. Under årets första fyra månader har drygt 45 000 platser anmälts till Arbetsförmedlingen i Västra Götalands län vilket är några hundra fler än motsvarande period år 2011. Inflödet av lediga platser till länet har legat på en hög nivå under en längre tid och en stor andel av de anmälda platserna är inom den privata tjänstesektorn. Mer än hälften av platserna är inom denna sektor. Vård, omsorg och utbildning står för knappt en tredjedel av platserna. Arbetsgivare inom industri och byggverksamhet står för bara drygt fem procent av antalet anmälda tjänster. Många av platserna som återfinns under den privata tjänstesektorn hamnar trots allt inom industrin eller byggbranschen i slutändan. Det ökade användandet av bemanningspersonal, avknoppning av företagsverksamheter, outsourcing och att företag i ökad omfattning köper tjänster av andra företag gör att mycket verksamhet som tidigare fanns inom industri och byggföretagen nu återfinns inom tjänstesektorns näringsgrenar. 2 Det finns anledning att vara försiktig med att oreflekterat använda platsstatistiken som en mätare av efterfrågeutbud på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens andel av de lediga platserna varierar över tid och konjunktur, annonseringsregler och annonseringskultur förändras också över tid och syftet med platsannonseringen är primärt att underlätta matchningen på arbetsmarknaden och inte för statistikproduktion.
Arbetsmarknadsutsikterna 2012-2013 för Västra Götalands län 10 Diagram 2: Nyanmälda platser Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser i Västra Götalands län under perioden januari 2009 till april 2012 per månad 2009 2010 2011 2012 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Källa: Arbetsförmedlingen Kapacitetsutnyttjande hos länets arbetsgivare I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning ställs även frågan till arbetsgivarna om hur mycket respektive arbetsställe kan öka sin produktion av varor och tjänster med befintlig personal innan rekrytering av ytterligare personal måste ske. Detta mäter verksamhetens kapacitetsutnyttjande och är en viktig indikator på potentiell sysselsättningsökning. Ett högt värde på ledig kapacitet indikerar outnyttjade produktionsresurser och ett lågt innebär att produktionskapaciteten är nära att slå i taket. Resultatet från vårens intervjuundersökning visar att länets arbetsgivare har ett fortsatt relativt högt kapacitetsutnyttjande. En stor andel arbetsställen har uppnått kapacitetstaket, och då särskilt företag inom byggbranschen. Detta tal är dock märkbart lägre (tio procentenheter) i vårens undersökning än motsvarande i höstas. Många arbetsgivare ligger också i spannet 1-10 procent ledig kapacitet. När kapacitetsutnyttjandet är högt samtidigt som företagen ser en positiv marknadsutveckling finns en potentiell möjlighet till rekryteringsbehov och ökad sysselsättning. Sambandet är dock inte fullt så enkelt. Många arbetsgivare, särskilt mindre företag, vill inte växa ytterligare utan möter en eventuellt ökad efterfrågan med befintlig personalstyrka utan att nyrekrytera. Produktivitetsutveckling genom investeringar i modern teknik leder till ökad kapacitet, och att färre anställda behövs. Det finns också risk att arbetsgivarna med rekryteringsbehov inte finner önskad kompetens vilket leder till bristsituationer och en flaskhalsproblematik med svårigheter att nyrekrytera och att fylla vakanta platser. Detta kan i sin tur hämma fortsatt utveckling och produktionstillväxt, och i slutändan hålla tillbaka ekonomisk tillväxt och välfärdsutveckling. Jämfört med höstens undersökning finns inga större förändringar i intervjuresultatet. Det är i princip enbart inom byggverksamheten som en smärre förändring kan utläsas. Färre arbetsgivare (tio procentenheter) har angett att de har saknat outnyttjad kapacitet och något fler återfinns i spannen 1-10 respektive 11-30 procents ledig kapacitet. Byggbranschen är dock säsongskänslig och jämförelser mellan höst och vår är därför problematisk. Branschen innehåller också många små-
Arbetsmarknadsutsikterna 2012-2013 för Västra Götalands län 11 företag där förändringar i efterfrågan snarare möts av olika kötider för kunder än att rekryteringar skulle vara aktuella, vilket gör att ledigt kapacitetsutrymme egentligen inte finns hos dessa företag. Andelen företag som helt saknar outnyttjad kapacitet är överlag relativt högt. Att var tredje arbetsgivare inom byggverksamhet och ungefär var sjätte inom industri och privata tjänstesektorn inte kan öka produktionen alls utan att behöva anställa mer personal visar att det finns en potentiell ökning av sysselsättningen i dessa branscher. Efterfrågesituationen och arbetskraftstillgången är då viktiga faktorer för att denna sysselsättning ska komma till. Arbetsgivarnas efterfrågan på varor och tjänster måste öka för att personalstyrkan ska växa och en positiv konjunkturutvecklingen är då nödvändig. Arbetskraftstillgången och viljan att växa måste också finnas. Det enkla sambandet mellan ökad efterfrågan och nyrekryteringar existerar dock inte, utan kan illustreras genom exemplet där ett mindre företag som saknar viljan att växa möter kundernas ökade efterfrågan med längre kötid. Bland företag inom exempelvis byggbranschen eller inom teknisk konsultverksamhet kan brist på kompetent arbetskraft vid rekryteringar vara en orsak till att man inte växer trots god efterfrågan och stark orderingång. Antalet arbetsställen som återfinns i spannet 1-10 procents ledig kapacitet har ökat något sedan i höstas, men ökningen är liten. Ur ett sysselsättningsperspektiv visar detta att behovet av nyrekryteringar kan vara förestående vid en ökad efterfrågan och produktionsuppgång, under förutsättning att företagen vill växa och att efterfrågad yrkeskompetens finns tillgänglig vid rekryteringar. Andelen företag som har ett stort ledigt produktionsutrymme, det vill säga mer än 30 procent, är relativt litet. Denna andel är också i stort sett oförändrad sedan i höstas. Tabell 3: Outnyttjad kapacitet i den privata sektorn Tabellen visar andelen (procent) av intervjuade arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv. utan att behöva anställa mer personal. 0 procent 1-10 procent 11-30 procent mer än 30 procent Jord- och skogsbruk 31 34 22 13 Byggnadsverksamhet 31 45 21 3 Industri 16 49 30 5 Privata tjänster 14 45 32 9 Totalt 18 45 29 8 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Rekryteringsproblem bland länet arbetsgivare Med förändrat konjunkturläge förändras efterfrågan på arbetskraft och i konjunkturuppgångar ökar risken för rekryteringsproblem. Andelen arbetsgivare som angav att man har upplevt brist på arbetskraft ökade successivt under prognostillfällena i den återhämtningsfas som skedde efter finanskrisen. Denna utveckling har dock brutits i och med inbromsningen i konjunkturen vilket också visas av vårens intervjuundersökning. Åtminstone inom industrin och byggbranschen anger färre arbetsgivare att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering än i höstas. Minskningen är märkbar och bristtalen inom dessa båda branscher är också lägre i nuläget än genomsnittet de senaste fem åren. Orsaken till den minskade bristen beror på minskade rekryteringsbehov som en följd av konjukturinbromsningen under andra halvan av år 2011.
Arbetsmarknadsutsikterna 2012-2013 för Västra Götalands län 12 Privata tjänstesektorn ligger kvar på i princip samma nivå som för ett halvår sedan, och då över det historiska genomsnittet. Bristsituationen som offentliga arbetsgivare sammantaget uppger är till och med högre nu under våren än tidigare och även här ligger bristtalet över det historiska snittet. Offentlig verksamhet är inte lika konjunkturkänslig som den privata och det är sannolikt därför som bristtalen fortsätter att öka även under konjunkturinbromsningen. Generationsväxlingen påverkar också den offentliga sektorn i länet där det är svårt att ersätta den kompetens som lämnar i samband med åldersavgångarna. Tabell 4: Bristsituationen på arbetsmarknaden Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret (procent) 2011 2011 2012 Genomsnittligt bristtal, våren 2007-våren 2012 Jord- och skogsbruk 19 14 19 17 Byggnadsverksamhet 30 29 20 28 Industri 23 26 17 21 Privata tjänster 22 24 23 21 Offentliga tjänster 24 28 30 25 Totalt 23 25 23 22 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Det är bland en rad olika yrkesgrupper som företagen uppger att de har svårigheter att hitta eftersökt kompetens. Inom områden där det efterfrågas personal med högre utbildning eller yrkesskicklighet är det mer eller mindre generell brist. Exempel på yrkesområden där det råder brist är mjukvaru- och systemutvecklare, civilingenjörer (något av en allmän brist på ingenjörer och då såväl inom byggoch anläggning som maskin och elektronik), fordonsmekaniker, verktygsmakare och annan nyckelkompetens inom byggnadsverksamhet, industri och bland privata tjänster. Den vanligaste komplikationen vid bristsituationer är att rekryteringarna tar längre tid än normalt, men inte sällan avstår arbetsgivarna från att rekrytera eftersom efterfrågad kompetens inte har kunnat hittas. I andra fall har man sänkt kraven på både utbildning och erfarenhet. Konsekvenserna av bristsituationen har ibland medfört att företagen fått avstå från ordrar eftersom rekryteringar av personal har misslyckats. Befintlig personal har också fått arbeta mer för att möta svårigheten att fylla på personalstyrkan med rätt kompetens. Hos offentliga arbetsgivare råder det brist på förskollärare, men även inom vården finns en märkbar brist och då efterfrågas fler läkare och sjuksköterskor med specialistkompetens, samt psykologer än vad som finns tillgängligt på arbetsmarknaden. Inom det offentliga området anges också brist på exempelvis yrkeslärare och andra pedagoger med speciella kompetenser, socialsekreterare med erfarenhet, samt chefer inom förvaltningarna. Det är viktigt att poängtera att det inte är någon allmän brist på arbetskraft i länet. Arbetslösheten är fortfarande på en historiskt mycket hög nivå och det finns alltså ledig arbetskraft. När arbetsmarknadens krav på kvalificerad arbetskraft inte alltid kan mötas av motsvarande kompetens hos dem som saknar arbete är det mer korrekt att tala om en kompetensbrist än en arbetskraftsbrist. När å ena sidan arbetsgivarnas efterfrågan på kompetens inte finns tillgänglig på arbetsmarknaden och å
Arbetsmarknadsutsikterna 2012-2013 för Västra Götalands län 13 andra sidan många personer utan arbete inte har den kompetens som efterfrågas uppstår obalanser. Uppgifterna för arbetsmarknadspolitiken är att tillsammans med andra politikområden förbättra matchningen på arbetsmarknaden genom exempelvis kompetenshöjande insatser och därmed minska dessa obalanser, vilka annars leder till produktionsbortfall och minskad tillväxt. Den höga arbetslösheten skapar i sig också ökade samhällsekonomiska kostnader och är inte minst en individuell katastrof för var och en av de personer som drabbas av längre perioder utan arbete. Varsel om uppsägningar i Västra Götalands län Varsel om uppsägningar på arbetsmarknaden får ofta ett starkt medialt genomslag och då särskilt vid konjunkturnedgångar. Under finanskrisen 2008/2009 var det stort fokus på varsel och Västra Götalands län särskilt hårt drabbat av många och stora varsel. Den drygt ettåriga varselvågen ersattes från hösten 2009 åter av varseltal som var nere på normala nivåer. I diagrammet nedan (diagram 3) återfinns antalet personer berörda av varsel i länet per månad sedan 2007. Av diagrammet framgår att finanskrisens höga varseltal var på mycket höga nivåer. Antalet personer berörda av varsel har också varit något högre det senaste halvåret än under större delen av perioden. Diagram 3: Varsel i Västra Götalands län 2007 april 2012 Antal personer berörda av varsel i länet per månad, samt länets andel av rikets varseltal. 7 000 Antal personer berörda av varsel (vänster skala) Länets andel av rikets varsel (höger skala) 60% 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 50% 40% 30% 20% 10% 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 0% Källa: Arbetsförmedlingen Varseltalen under slutet av år 2011 och början av år 2012 präglas också av SAAB:s konkurs. Personer som direkt berördes av denna återfinns dels som varslade om uppsägning i oktober och dels som drabbade av företagsnedläggningen och återkommer då i januarisiffrorna. Det historiska genomsnittet under perioden 2007 till april 2012 ligger på drygt 1 100 personer som har varit berörda av varsel per månad. Det är bara under månaderna oktober 2011 och januari 2012 som varselsiffran gått över denna nivå sedan finanskrisens höga varselnivåer. Antalet varsel om uppsägning är en viktig makroekonomisk indikator som visar konjunkturläge och arbetsmarknadssituation, och det finns anledning att noga följa varselutvecklingen. Det är dock viktigt att poängtera att anmälda varsel inte alltid leder till uppsägningar och att de uppsagda inte heller alltid hamnar i arbetslöshet, utan går vidare till andra jobb eller börjar studera. Drygt 60 procent av
Arbetsmarknadsutsikterna 2012-2013 för Västra Götalands län 14 dem som har varslats på riksnivå de senaste åren har sedan också blivit uppsagda. Hur stor andel av dessa som senare har anmält sig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen varierar efter konjunkturläge. När varslen var som högst hösten 2008 blev drygt 35 procent av de varslade arbetslösa inom ett halvår efter att de varslats. Under 2010 och 2011 var motsvarande siffra runt 15 procent. Diagram 4: Arbetslöshet efter varsel 2005-2011, riket Andel i procent av inkomna varsel som leder till arbetslöshet inom 6 respektive 9 månader, 2005-2011 50 6 månader efter varsel 9 månader efter varsel 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa: Arbetsförmedlingen Sysselsättningsutvecklingen i länet Sysselsättningen i riket ökade relativt kraftigt under år 2010 och 2011. Denna ökning var i mycket en återhämtning av det tapp i sysselsättning som finanskrisen förde med sig. Västra Götalands län blev hårdare drabbat av nedgången i sysselsättning än riket under krisen, och under den följande återhämtningen blev motsvarande uppgång också starkare i länet än i riket. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) ökade sysselsättningen i årstakt med 2,1 procent i riket under år 2011 medan motsvarande siffra för Västra Götalands län var 3,2 procent. Från andra kvartalet 2010 och framåt har sysselsättningen ökat mer i såväl riket som länet jämfört med motsvarande kvartal året innan. För samtliga kvartal från början av 2010 fram till nu har sysselsättningsökningen också varit starkare i Västra Götalands län än för riket. 3 Återhämtningen i konjunkturen efter finanskrisen påverkade sysselsättningen starkt inom länets industri under 2010 och början av 2011. Då hämtade industrin in en stor del av den personal som behövs för produktionen. Därefter har sysselsättningen inom industrin minskat något och prognosen är att den kommer att vara lägre sista kvartalet 2012 jämfört med ett år tidigare, och därefter i princip vara oförändrad fram till sista kvartalet 2013. Byggbranschen kommer sannolikt att ha haft sin stora sysselsättningsökning under 2011 men kommer att fortsätta att öka även under 2012 och 2013, fast med en långsammare ökningstakt. Den 3 AKU är det officiella måttet på sysselsättning. Detta mått bygger på en urvalsundersökning från SCB. Ett urval av befolkningen i åldrarna 15-74 år intervjuas om bland annat sysselsättning. Det finns en viss risk att bryta ner en urvalsundersökning designad för riket på en mindre enhet som Västra Götalands län, varför en viss försiktighet måste iakttagas kring de nedbrutna siffrorna.
Arbetsmarknadsutsikterna 2012-2013 för Västra Götalands län 15 största delen av den förväntade sysselsättningsökningen kommer dock att ske inom den privata tjänstesektorn. Den offentliga sektorn och jord- och skogsbruket bedöms ha en oförändrad sysselsättning. I dagsläget står den privata tjänstesektorn för närmare hälften (45 procent) och den offentliga tjänstesektorn för en tredjedel (32 procent) av de sysselsatta i länet. Byggverksamheten utgör drygt 6 procent och industrin 15 procent. Andelen sysselsatta inom Jord-, skogsbruk och fiske är ungefär 1,5 procent. I tabellen nedan (tabell 5) visas den bedömda sysselsättningsförändringen under 2012 och 2013, dels som utveckling för de olika branscherna, men också den totala ökningen på arbetsmarknaden i länet. Tabell 5: Prognos över sysselsättningsutvecklingens riktning Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse mot samma kvartal året innan. Kvartal 4 2012 Kvartal 4 2013 Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt +6 000 +7 000 Källa: Arbetsförmedlingen Prognosen är alltså en sysselsättningsökning på 6 000 respektive 7 000 personer per år. Det är relativt låga ökningar och knappt i nivå med befolkningsökningen i arbetsaktiv ålder. Ur ett nationellt perspektiv är det dock en relativt positiv utveckling där de kommande årens konjunktur förväntas vara fortsatt svag. I delar av landet bedöms sysselsättningen att minska under prognosperioden, men Västra Götalands län förväntas tillsammans med Stockholmsregionen ha en mer gynnsam utveckling och det är då främst Göteborgsregionen som är expansiv.
Arbetsmarknadsutsikterna 2012-2013 för Västra Götalands län 16 Näringsgrenar och yrken Den ekonomiska inbromsningen under hösten 2011 avlöste en period av förvånansvärt snabb återhämtning för sysselsättning i länet. Industrin och byggsektorn återhämtade under 18 månadersperioden från 2010 och framåt mycket av det tidigare tappet i sysselsättning. Under konjunktursvackan från hösten 2011 skedde ingen större förändring i arbetslöshetsnivåerna, utan den stora händelsen var SAAB:s konkurs som gav Trollhättan och kommunerna i dess närhet en ökning av flera tusen arbetslösa på mycket kort tid. Under 2012 och 2013 väntas sysselsättningsökningen i länet att vara relativt låg. Utvecklingen förväntas dock skiljas åt mellan de olika näringsgrenarna. Industrin bedöms ha en något minskad sysselsättning. Delar av byggbranschen är fortfarande inne i en god konjunktur vilket bedöms ge en fortsatt ökning av sysselsättningen. Den privata tjänstesektorn uppvisar som vanligt den största optimismen och det är också där som sysselsättningen bedöms öka mest. Den offentliga tjänstesektorn kommer att ha oförändrad sysselsättning. Inom jordbruk, skogsbruk och fiske kommer heller ingen sysselsättningsförändring att märkas. Näringsstrukturen i Västra Götalands län I kraft av sin storlek är Västra Götalands län något av ett Sverige i miniatyr, vilket också återspeglas i att den samlade näringsstrukturen är väldigt lik den nationella. Vad som särskiljer länet mot riket är en något större andel industri. Mer intressant är dock att bryta ner det stora länet i de delregioner som motsvaras av de fyra kommunförbunden (se tabell 6). Då framträder en mer mångsidig bild av länets näringsstruktur där exempelvis Skaraborg har störst andel jordbruk och en stor industrisektor, medan privata tjänster omfattar nästan hälften av de förvärvsarbetande i Göteborgsregionen. Tabell 6: Näringsstrukturen i Västra Götalands läns delregioner Andel förvärvsarbetande inom respektive näringsgren med arbetsställen belägna inom området (dagbefolkning). Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Fyrbodal Västra Götaland Riket Jord- och skogsbruk 0,4% 2,4% 3,8% 2,6% 1,5% 1,8% Industri 14,6% 19,0% 24,1% 18,6% 17,4% 14,7% Byggnadsverksamhet 6,4% 7,2% 6,5% 8,0% 6,7% 6,9% Privata tjänster 48,1% 38,9% 30,8% 35,2% 42,5% 43,8% Offentliga tjänster 30,5% 32,6% 34,8% 35,6% 32,0% 32,7% Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) 2010 Regionerna består av följande kommuner: Göteborgsregionen (Göteborg, Härryda, Partille, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Ale, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Kungälv, Kungsbacka och Alingsås), Sjuhärad (Borås, Vårgårda, Bollebygd, Tranemo, Mark, Svenljunga, Herrljunga och Ulricehamn), Skaraborg (Skövde, Lidköping, Grästorp, Essunga, Karlsborg, Gullspång, Vara, Götene, Tibro, Töreboda, Mariestad, Skara, Hjo, Tidaholm och Falköping) och Fyrbodal (Trollhättan, Uddevalla, Vänerborg, Lysekil, Strömstad, Orust, Sotenäs, Munkedal, Tanum, Dals-Ed, Färgelanda, Bengtsfors, Mellerud och Åmål). Kungsbacka tillhör Göteborgsregionen, men kommunen tillhör Hallands län. Siffrorna kan brytas ner på kommunnivå och på delbranscher. Kommunerna med högst respektive lägst andel förvärvsarbetande inom respektive bransch är Mellerud och Göteborg vad gäller jord- och skogsbruk, Tranemo och Grästorp inom industri, Strömstad och Tranemo inom privata tjänster, och Karlsborg och Götene har störst respektive lägst andel inom offentlig verksamhet. En påtaglig skillnad mot rikets näringsstruktur bland delregionerna gäller särskilt tillverkningsindustrin som är stor i regionerna utanför Göteborgsregionen, och handeln i Sjuhäradsbygden som har en märkbart större andel än rikssnittet.
Arbetsmarknadsutsikterna 2012-2013 för Västra Götalands län 17 Jordbruk, skogsbruk och fiske Jordbruk, skogsbruk och fiske är traditionella basnäringar som är viktiga för den svenska samhällsekonomin, men ur ett sysselsättningsperspektiv är denna sektor en liten del av arbetsmarknaden. I Västra Götalands län finns stora jordbruksområden, stora skogsarealer och en stor del av landets fiskeflotta återfinns längs länets havskust. Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruk har minskat kontinuerligt alltsedan landets industrialisering och processen fortgår som ett resultat av effektivisering och specialisering. Ungefär 1,5 procent av länets sysselsatta har sin huvudsyssla inom dessa näringar. Utvecklingen inom jordbruket fortsätter att gå mot större enheter, med större och dyrare maskiner och färre anställda per hektar. Medelåldern inom näringen är hög och risken på sikt är att många lantbruk avvecklas. Ingångskostnaderna är höga vilket försvårar för en ny generation att ta över driften. Det finns ett stort antal företag inom näringen i länet. Inte sällan är det familjeföretag utan anställda, och kombinationen jordbruk och skogsbruk är vanlig. Många har också jordbruket och framför allt skogsdriften som bisyssla. Vid sidan av detta finns dock stora anläggningar med anställd personal, där stordriften medför en hög tekniknivå som kräver bred kompetens hos de anställda. Utvecklingen inom jordbruket är fylld av orosmoln. Spannmålspriserna är skakiga på grund av ökat utbud av spannmål på världsmarknaden, och spannmålsproducenterna känner därför en viss oro för framtiden. Grisbönderna är också bekymrade på grund av den hårda konkurrensen från billigt importerat griskött. Hårdare regler kring grisuppfödning har också gjort det tuffare för branschen. En långsam avveckling äger rum, vilket kommer att minska det inhemska utbudet av griskött, och medföra en viss nedgång i sysselsättning. Yrkeskåren består till stor del av personer i äldre åldrar och det är i många fall tveksamt om en yngre generation vill och har möjlighet att ta över driften. Skogsbruket har gått mycket bra under en tid, men en försvagning är att vänta. När priser på timmer och virke var höga ledde detta till ökade avverkningsvolymer och en hög aktivitet för länets skogsägare. Priserna på skogsråvara har dock fallit och den internationella efterfrågan från en del marknader har minskat. 2012 väntas bli ett svagare år än tidigare för skogbranschen, men med en starkare konjunktur nästa år hoppas man på en förbättring under 2013. Närmare hälften av landets yrkesfiskare finns i länet. Antalet fiskare har minskat kontinuerligt och en stor del av yrkesfiskarna är över 50 år. Stora ingångskostnader när det gäller båtar och redskap gör att en ny generation kommer att ha svårt att ta sig in i branschen. Det moderna fisket är väldigt inrutat av ett snårigt internationellt regelverk och det är mer fångstkvoter än fångstlycka och efterfrågan som avgör branschens utveckling. De intervjuade arbetsgivarna inom jord- och skogsbruksnäringarna i länet har nu högre förväntningar på det närmaste årets marknadsefterfrågan än i höstas. För att undvika säsongseffekt bör dock jämförelsen göras med föregående vårprognos. Jämfört med våren 2011 har länets arbetsgivare sänkt sina framtidsförväntningar. Det finns en spridning bland arbetsgivarna vad gäller kapacitetsutnyttjande. Hos en relativt stor andel är den lediga kapaciteten liten och det är svårt att öka produktionen med befintlig personal. Att utöka verksamheten kräver i regel dock stora investeringar i anläggningar och maskinpark, vilket hämmar utvecklingsmöjligheterna.
Arbetsmarknadsutsikterna 2012-2013 för Västra Götalands län 18 Trots att branschen är relativt liten finns det en efterfrågan på kvalificerad arbetskraft som skogsmaskinförare, skördarförare, jordbruksmaskinförare och djurskötare. Lediga platser kan vara svåra att tillsätta. Personal som efterfrågas ska vara väldigt självgående och ha bred kompetens. Det är viktigt att både kunna köra och reparera maskiner, och teknologin är så utvecklad att den tekniska kunskapen också måste vara hög. Länets lantbrukare anlitar i ökad omfattning utländsk arbetskraft för att möta sitt behov av kvalificerad personal. Någon förändring av sysselsättningen bedöms inte att ske vare sig under 2012 eller 2013, utan nivån kommer att vara i stort sett oförändrad. Industri s inbromsning i konjunkturen drabbade svensk export, vilket också ledde till en försvagad orderingång för den exportinriktade industrin. Jämfört med för ett år sedan har industrins orderingång minskat relativt kraftigt. Konjunkturinstitutets konfidensindikator för tillverkningsindustrin försvagades för riket under hösten, men vände uppåt efter årsskiftet och ligger nu på nytt något över det historiska genomsnittet. Under våren har tillverkningsindustrin i riket haft en oförändrad produktionsvolym, men väntar en ökad produktion de närmaste månaderna. Denna optimism gäller inom samtliga industribranscher. Delar av industrin ser att de kommer att nyrekrytera den närmaste framtiden och det gäller främst läkemedelsindustrin och fordonsindustrin, medan exempelvis livsmedelindustrin räknar med nedskärningar. Västra Götalands län rymmer flera regioner där industrin har en stark tradition. Inom länet finns en betydande del av den svenska fordons- och transportmedelsindustrin, som formerar industriella kluster med underleverantörer i flera led både inom och utanför länet. Industrisektorn i länet innefattar ett brett spektrum av industriell verksamhet: verkstadsindustri, trävaruindustri, textilindustri, pappers- och massaindustri, plast- och petrokemiindustri, läkemedels- och bioteknikindustri, livsmedelsindustri och grafisk industri. Industrin står för ungefär 15 procent av de sysselsatta i länet. 4 Det som har påverkat industrin mest i länet det senaste halvåret är utan tvekan SAAB:s konkurs, vilket gjorde att flera tusen anställda blev arbetslösa samtidigt. Konkursen påverkade även underleverantörer i flera led. De tidigare SAABanställda har haft olika förutsättningar att få nya jobb. Många tekniker och ingenjörer har varit eftertraktade från arbetsgivare både i regionen och utomlands. Produktionspersonalen har inte haft lika lätt att hitta nya arbeten, och den lokala arbetsmarknaden kring Trollhättan var redan tidigare hårt drabbad av arbetslöshet. Personbilstillverkning finns fortfarande kvar i länet och är tillsammans med annan transportmedelsindustri viktiga näringsområden på den regionala arbetsmarknaden. Fordonsindustrin har många underleverantörer i flera led och många branscher är berörda både direkt och indirekt. Många företag som tidigare har fungerat som underleverantörer till SAAB har genom att ställa om produktionen mot nya produkter och områden kunnat leva vidare, vilket visar på dynamiken och livskraften i det lokala näringslivet. 4 Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) var 116 000 personer i åldersgruppen 16-64 år sysselsatta inom industrin i Västra Götalands län första kvartalet 2012. Eftersom AKU är en urvalsundersökning på riket för åldrarna 15-74 år måste siffran ses som ett grovt mått på sysselsättning när den här bryts ner på län och bransch. Den ska därför inte ses som ett exakt värde utan en indikation på hur stor branschen är.
Arbetsmarknadsutsikterna 2012-2013 för Västra Götalands län 19 Att industrikonjunkturen drabbades av en nedgång under hösten har kunnat utläsas i industrins orderingång. I de intervjuer som gjorts under våren har många av länets industriföretag uppgivit att de har märkt av en nedgång i efterfrågan. Samtidigt finns en försiktig optimism om en mer positiv nära framtid. Resultatet av intervjuundersökningen visar en viss uppgång i förväntningarna, vilket framgår av nedanstående diagram (diagram 5). På sex månaders sikt har industrins efterfrågeförväntning ökat från höstens låga värden till en märkbart högre nivå. På 6-12 månaders sikt är länets industriföretag än mer optimistiska vilket återspeglas i de positiva efterfrågeförväntningarna. Diagram 5: Industrins efterfrågeförväntningar Förväntningar om efterfrågan på varor och tjänster kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom industrin. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 60 50 40 30 20 10 0-10 -20 2007 2007 2008 2008 2009 2009 2010 2010 2011 2011 2012 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Inom industrin fortgår ett ständigt rationaliseringstryck och i regel brukar en lågkonjunktur innebära effektiviseringar där sysselsättning som förloras i nedgången inte hämtas in fullt ut när konjunkturen vänder uppåt. Så tycks ha varit fallet även för länets industri i återhämtningsfasen efter finanskrisen. Många industriföretag har de senaste intervjuomgångarna meddelat att de kan producera mer nu än tidigare, trots att de i allmänhet har färre anställda. Efter finanskrisen har många industriföretag också haft en försiktig inställning till att återanställa. Bemanningspersonal och tidsbegränsade anställningar har varit vanligt för att möta en osäker orderingång. Trävaruindustrin i länet märkte av höstens avmattning i ekonomin, särskilt drabbade den kraftiga minskningen i småhusproduktionen delar av branschen. Företag inriktade mot inredningsprodukter har inte märkt av en lika påtaglig avmattning. ROT-avdraget har en fortsatt positiv inverkan på efterfrågan. De höga råvarupriserna på trä påverkar lönsamheten i branschen vilket i förlängningen också kan påverka sysselsättningen. Rationaliseringarna och teknikutvecklingen inom industrin leder till ökade kompetenskrav på personalen. När produktionsprocessen moderniseras ställs nya och högre krav på yrkeskompetens. Även i konjunktursvackor kan industrin uppleva brist på efterfrågad yrkeskompetens vid rekryteringar. I vårens intervjuundersökning uppger 17 procent av de tillfrågade företagen inom industrisektorn att de har upplevt arbetskraftsbrist, vilket är märkbart lägre än i höstas. Oberoende av kon-
Arbetsmarknadsutsikterna 2012-2013 för Västra Götalands län 20 junkturläge har industrisektorn under en längre tid upplevt brist på vissa yrkeskompetenser och tidvis talas om en generell brist på kvalificerad och erfaren personal. Inom industrin finns en oro över kompetenstapp och att nyckelpersoner försvinner vid de stora pensionsavgångarna. Industribranschen är också orolig för den långsiktiga kompetensförsörjningen inom industrin när ungdomar inte i tillräcklig utsträckning väljer teknikutbildningar. Det är i ljuset av detta man kan se exempelvis Volvos satsning på att under en treårsperiod erbjuda 1 200 arbetslösa ungdomar i åldrarna 18 till 22 år en ettårig utbildningsinsats med lön. Det finns efterfrågade yrkeskategorier inom industrin där bristsituationer råder. Exempel på bristyrken är industrielektriker, verkstadsmekaniker, fordonsmekaniker, svetsare, verktygsmakare, kvalificerade maskinoperatörer, CNC-operatörer, samt drift- och underhållstekniker. På tjänstemannasidan är det något av en generell brist på ingenjörer, projektledare, tekniker, konstruktörer, och säljare med teknisk kompetens. Kompetensprofilen för att vara gångbar inom industrin handlar alltmer om multikompetens där egenskaper från mer än en traditionell yrkeskategori efterfrågas. Sysselsättningen inom industrin i länet bedöms att minska något under året, men kommer sedan att vara oförändrad under år 2013. Byggnadsverksamhet På nationell nivå har byggkonjunkturen haft en svag avslutning på 2011 vilket även gäller början av 2012. Företag inom både husbyggnad och inom anläggningssektorn har haft en nedgående orderingång. De båda sektorernas framtidsoptimism skiljer sig dock åt. Husbyggarna ser dystert på den närmaste framtiden och orsaken till detta är sannolikt en återhållsamhet från de potentiella kunderna på grund av den internationella finansoron och de hårdare bolånereglerna. Anläggningsföretagen är dock mer optimistiska och ser en betydande tillväxt under året. Dessa företag planerar i stor utsträckning också att öka personalstyrkan, vilket dock inte är fallet för småhusbyggarna. Byggbranschen i Västra Götalands län har varit starkt optimistisk under en tid och upplevde också en mycket god konjunktur under 2010 och början av 2011, men upplevde en viss nedgång under från hösten 2011. Branschen är en heterogen näringsgren med företag av skiftande storlek och inriktning. Det finns en del riktigt stora företag i länet, men i huvudsak består branschen av många småföretag och enmansföretag. Ungefär 6 procent av de sysselsatta i länet arbetar inom byggbranschen. 5 I vårens undersökning har byggföretagen återhämtat en viss framtidsoptimism jämfört med höstens avvaktande hållning. Diagrammet nedan (diagram 6) visar att en majoritet av företagen bedömer att marknadsefterfrågan kommer att öka det närmaste halvåret. Optimismen är dock inte i närheten av de riktigt positiva svaren som lämnades vårarna 2010 och 2011. I den mån intervjumaterialet tillåter att dra någon slutsats, finns egentligen ingen skillnad i framtidsförväntningar mellan stora och små företag. Både bland de större företagen (räknat till antalet sysselsatta) och de mindre är det en majoritet som har positiva förväntningar om de närmaste sex månaderna. 5 Enligt AKU var 47 000 sysselsatta inom byggverksamhet första kvartalet 2012. Se tidigare not för reservation kring denna siffra.