Jordbruksrevolutionen 97 % Så många tror man var jordbrukare i Sverige innan tiden för jordbruksrevolutionen tog fart. Resten hade andra yrken som gruvarbetare, fiskare eller adel. Man levde i små samhällen där byn var viktigare än familjen. Mycket av det man odlade var till sig själv och det man tillverkade i hemmet användes för eget bruk. Visst hände det att man begav sig till en närliggande marknad för att byta till sig nya varor men det var aldrig i någon större skala. Eftersom man odlade i sådan liten skala var det svårt att spara inför sämre tider. Det gjorde det svårt om det blev missväxt eller vädret blev sämre ett år. Tegar kallas det sätt som de allra flesta odlade sin mark på innan jordbruksrevolutionen. Det gick ut på att marken var styckad i små delar som varje bonde använde. Bönderna bodde i hus ofta direkt anslutna till jorden men samtidigt nära varandra. Eftersom varje bonde bara hade en liten bit att odla på kunde bördigheten i marken skilja sig åt mellan de olika bönderna. Man hade heller inte så mycket mark att odla på eftersom man var tvungen att spara viss mark från att odlas det kallas att marken ligger i träda. Om man inte gjorde det riskerade man att överodla marken och den blev då näringsfattig. Tegar Skifte Skifte kallas odlingssättet efter revolutionen. Skillnaden är att man nu slog samman mark till större åkrar. Husen flyttades isär och man fick ett landskap som vi känner igenom från landsbygden idag med större avstånd till närmaste granne, se bilderna ovan. Denna effektivisering gjorde att många bönder som tidigare haft mark nu blev av med den. Många tog då istället arbete på andra gårdar som drängar och pigor. Ibland anställda för ett år i taget men i många fall som dagarbetare. Den gemenskap som det tidigare innebar att bo i ett bysamhälle gick förlorad. Det fick flera konsekvenser bland annat för kvinnorna som nu tappade sitt sociala sammanhang. Nu kunde de till exempel inte längre hämta vatten i den gemensamma brunnen och där ta del av senaste byskvallret. Industrialiseringen av jordbruket Varför var då detta skifte i hur man odlade marken så viktigt? Jo, det var för att utvecklingen var det som sedan låg till grund för den industriella revolutionen. Ungefär vid samma tid som man gick över till större odlingsområden kom man
även i kontakt med bättre odlingstekniker. Tidigare hade man inte kunnat odla all jord samtidigt, det kallades att jorden fick ligga i TRÄDA (den vilade i ett år). Genom att tillföra näringsämnen i jorden, som idag är självklart, kunde man odla jorden året om. En annan viktig förändring var den nya järnplogen. Med den kunde man vända jorden bättre och med mindre arbetsbörda. Samtidigt gjorde potatisen sitt intåg och var väldigt näringsrik. Även boskapsavel blev vanligt med större marker. Allt detta tillsammans gjorde att man till skillnad från förr fick ett överflöd av sitt jordbruk. Nu kunde man plötsligt spara undan för sämre tider. Eftersom så mycket nu hade effektiviserats av maskiner och bättre odlingstekniker var det många människor som inte längre behövdes på åkrarna. Det överflöd av arbetskraft som nu fanns var ytterligare en orsak som bidrog till den industriella revolutionen. Så var började den industriella revolutionen? England brukar man säga var det land som den industriella revolutionen började i. Det skedde ungefär vid andra hälften av 1700-talet. Då övergick man från muskelkraft (åkrar) till maskinkraft - från hemslöjd till fabriker. Men hur var det möjligt att man kunde gå från ett samhälle helt dominerat av jordbruk till ett som dominerades av industrier på så kort tid? Kapital var viktigt. Gott om pengar behövdes för att kunna starta industrierna. Eftersom Brittisk sjöfart var en av de mest utvecklade under denna tid hade man gott om handelsfartyg. Dessa hade också börjat frakta det överflöd som jordbruken producerade. Även stora jordbruksägare tjänade stora pengar på sina gårdar och ville investera dessa pengar i något nytt. Råvaror behövdes i överflöd för att kunna tillgodose industrierna med tillverkningsmaterial. Ull hade blivit vanligt eftersom många jordbruk hade gått över till fårskötsel för att de krävde lite arbetskraft. Ullgarn kunde vävas i industrierna till ylletyg. Kol var den vanligaste energikällan i industrierna och det fanns det gott om i England. Något man däremot inte hade gott om var trä, men detta löste man genom att köpa in det från Sverige som lägligt nog låg nära. Arbetskraft behövdes för att sköta om maskinerna i industrin. Som tidigare nämnt blev många småbönder arbetslösa när jordarna slogs samman. När fårskötseln fick spridning, som inte hade behov av särskild mycket arbetskraft, ökade antalet arbetslösa ytterligare. Nu fanns många som behövde jobb och jobben de fanns i industrin! Uppfinningar och ny teknik var kanske den viktigaste förutsättningen för att industriella revolutionen skulle ta fart. Spinnmaskiner och vävmaskiner gjorde att man nu kunde tillverka mer än man någonsin gjort tidigare. Innan revolutionen var hantverk något som gjordes i hemmet på vanliga gamla spinnrockar som ni kanske sett någon gång. Dessa var inte så effektiva som de nya maskinerna. Men för att slippa förlita sig på vattenkraft som
varit den största energikällan tidigare uppfanns ångmaskinen. Det gjorde att man inte var tvungen att lägga industrier vid floder. Ångmaskinen kan på många sätt jämföras med hur datorerna moderniserade oss idag. Med ångmaskinen kunde man driva allt från maskiner till stora tåg. Marknaden måste nämnas slutligen. För utan en marknad att sälja sina varor på har man ju ingen nytta av att tillverka i överflöd. En marknad behöver inte bara vara en marknadsplats utan kan vara vem som helst som vill köpa varorna. England var redan tätbefolkat och med en ökad livsmedelsproduktion genom bättre jordbruk slapp folk svälte och befolkningen ökade ytterligare. En större befolkning innebär en större marknad. England hade även en utvecklad handelsflotta som kunde sälja varorna utanför landets gränser. Och ville de inte köpa hade England flera kolonier som de kunde tvinga att handla med dem. Det var aldrig någon som satt ner och sa - Nu skall vi starta en industriell revolution! Istället handlade det om fler av de ovanstående nämnda omständigheterna som gjorde detta möjligt. Allt hänger samman. Hade inte jordbruket förbättrats och förändrats hade det inte funnits ett överflöd av råvaror. Utan förbättrat jordbruk hade inte heller befolkningen ökat. Behövde man inte producera mer varor för att tillgodose en större befolkning hade man kanske inte haft den ökade marknaden. Genom en ökad marknad behövdes nya sätt att tillverka vilket drev på behovet av ny teknik. Slutligen hade inget av detta varit möjligt utan ett överflöd i kapital (pengar).
Fabrikerna, järnvägar och sociala förhållande under industriella revolutionen Fabrikerna blev en viktig del och inte minst en symbol för den industriella revolutionen. Till skillnad från tidigare då man arbetat från att solen gick upp till att den gick ner pågick nu arbetet under hela dygnet. De anställda löste av varandra vid viss tider det kallas att jobba skift. Folk samlades i fabrikerna och jobbade med exempelvis nya maskiner som Spining Jenny. En stor skillnad från förr var att man nu jobbade för en lön. Man fick alltså betalt för det antal timmar man arbetat och blev därför också beroende av att få lön utbetalat. Kläder som man tidigare tillverkade själv måste nu köpas, likaså mat och andra saker för att klara sig. I många fall bodde man också i hus som fabriksägarna ägde. Förhållandena för de arbetande var dåliga. Man var helt beroende av arbetet och det visste såklart ägarna om. De pressade ner lönerna för arbetarna eftersom arbetet nu var enklare än tidigare och klagade någon fanns alltid nya att anställa. Barnarbete var också vanligt, speciellt i gruvorna där barn kunde komma in i mindre skrymslen än vuxna personer. I de koloniserade områdena var slavarbete vanligt. Här arbetade människor utan lön för att utvinna råvaror som kunde användas i fabrikerna. Eftersom det inte fanns något skyddsnät som vi har idag var arbetsförhållandena särskilt svåra om man exempelvis blev sjuk, gammal eller gravid. Viss dagisverksamhet växte fram men annars fick barnen klara sig själva eller arbeta. Detta ledde så småningom fram till att skolor blev obligatoriska. Någon föräldraledighet som vi har idag fanns inte. Alla i familjen var tvungna att arbeta på ett eller annat sätt. Sakta men säkert växte det fram nya samhällsklasser. Tidigare var samhället organiserat utifrån vilken yrkesgrupp man tillhörde det kallas ståndssamhälle. Nu hade istället ett klassamhälle skapats med större skillnader mellan de rika och de fattiga. I toppen fanns de rika företagarna och i botten de fattiga arbetarna. Pengar spelade alltså stor roll. Varför pengar är så centralt under revolutionen var för att det var början på det konsumtionssamhälle vi har idag. Allt gick runt på att folk tjänade pengar för att kunna spendera pengar. De dåliga förhållandena för arbetarna blev tillslut ohållbara. Man började organisera sig i det som kom att kallas arbetarrörelsen.
Slutligen har vi järnvägarna som växte fram under denna tid. Från att folk tidigare bara kunnat transportera sig från sin by till närliggande byar eller kanske med häst och vagn till närmaste stad kunde man nu ta sig överallt. Världen växte för alla. Att ta sig till större städer blev en verklighet för alla. Framförallt var järnvägen viktig för den industriella revolutionen. Utan en bättre infrastruktur, det vill säga bra vägar och andra transportsystem,, kunde man inte transportera saker inom landet på ett smidigt sätt. Det blev ju krångligt att få ner kol från norr till söder med hjälp av häst och vagn. Järnvägen blev möjlig på grund av ångmotorerna. Senare kom också ångbåtar. Urbaniseringen Vi har pratat om den tidigare men den är värd att ta upp igen. Urbanisering är när människor flyttar till städer från landsbygden. Detta fenomen är inte något speciellt för den här tiden utan händer även idag. Både i andra länder men även i Sverige. Många unga lockas till Stockholm och andra storstäder för arbete och studier och mindre orter på landsbygden har svårt att klara sig. Under den industriella revolutionen flyttade människor till städerna i hopp om arbete på fabrikerna. Eftersom befolkningen i städerna ökade så snabbt ställde det till vissa besvär. Man bodde ofta väldigt trångt med flera personer i lägenheter avsedda för kanske en. Det var om man hade tur att ens ha tak över huvudet. Många fick inte arbete eftersom jobben inte räckte till alla och det fanns en ilska över de nya uppfinningarna som de upplevde tog deras arbete. Att människor bröt sig in och förstörde maskiner var inte ovanliga. Ordet sabotage kommer ifrån franskan och betyder just förstöra. Staden lockade inte bara med arbete. Det var även här kulturlivet hade sitt centrum. Det fanns affärer och banker, barer och restauranger. Hade man turen att ha pengar fanns allt man ville ha inom räckhåll. Men även svåra tider kan föra med sig något gott. När arbetare till slut tröttnade på sina dåliga villkor började strejker utbryta. Till en början var det svårt för arbetarna att få igenom sina villkor eftersom det fanns så många andra som gärna tog deras arbete istället. Men detta lade grunden till det som vi idag kallar socialismen och framväxten av olika ideologier. Framväxten av ideologier. Socialism, liberalism och konservatism Vad är en ideologi kan man fråga sig? Idag är ideologier högst närvarande. Ideologiska tankar finns hos våra riksdagspartier, de finns hos religiösa grupper och även hos oss som individer. Framväxten av socialismen, liberalismen och konservatismen som är de största av våra ideologier kan ses som livsåskådningar. Hur våra värderingar är formade och våra etiska värderingar. Egentligen är hela vårt samhälle baserat på en ideologisk grund, på samma sätt
som andra samhällen är det. Vissa vilar på någon form av politisk ideologi, som Sverige eller på någon religiös världsåskådning, så som exempelvis Iran. Sedan finns det flera samhällen som både bygger på politiska ideologier och religiösa världsåskådningar, så som USA. Därför kan man säga att en ideologi är en slags världsåskådning. Under medeltiden hade man inte börjat dela in tankar i ideologier men under franska revolutionen tog tankar fart men fick riktig kraft under industriella revolutionen. Under den industriella revolutionen fanns stora orättvisor och skillnader i livsvillkor mellan de som ägde fabriker, mark och arbetarna. De som ägde mycket kallades för kapitalisterna och arbetarna för proletärerna. Dessa orättvisor gjorde att arbetarna slöt sig samman i grupper i hopp om att förändra sin och samhällets situation. De menade att de borde få ta del av vinsterna i företagen och inte behövs slita för ingenting som man gjorde nu. Det var här de socialistiska ideerna började växa fram. Man menade att arbetarna skulle gå samman och gemensamt äga fabriker. Förenklat kan man säga att socialister vill att man gemensamt skall lösa ekonomiska och sociala problem istället för var för sig. Kommunismen Under tiden för industriell revolutionen fick en man stor betydelse, Karl Marx. I mitten på 1800 talet skrev han sitt kända manifest. Enligt honom är historien en följd av den ekonomiska utvecklingen och klasskampen. Han pratade ofta om en revolution som skulle utbryta mellan kapitalister (fabriksägare) och proletärer (arbetare). Detta skulle leda till att arbetarna tog kontroll över fabriker och slutligen leda till ett klasslöst samhälle. Dessa tankar tilltalade såklart arbetarna som ville förbättra sina villkor. Så en dröm här är att arbetarna äger allt utan statens inblandning. Kända kommunistiska samhällen är bland annat Kina och Ryssland under X-talet. Idag anses kommunismen föråldrad även om vissa tankar lever kvar. Socialismen kan ses som en splittring mellan de som ville få till en revolution och de som ville få till en reform. Skillnaden mellan en reform och revolution är att en båda vill få till förändring i samhället men tillvägagångsättet är annorlunda. Revolutionisterna vill få till en snabb förändring och helt göra om det politiska, och ekonomiska/sociala systemet medan reformisterna vill bygga upp det genom demokratiskt arbete något som ofta tar längre tid. Så istället för att arbetarna direkt skulle äga fabrikerna ville socialisterna att arbetarna skulle äga fabrikerna genom staten men utan enskilda ägare. Socialismen vill ha största möjliga jämnliket mellan individerna i ett samhälle. Man ser inga problem att omfördela resurser mellan dem som har mycket pengar och de som har mindre. Även jämställdhet mellan kvinnor och män blev viktig del inom socialismen som i allra högsta grad var med och såg till att kvinnor fick rösträtt 1921. Liberalismen betyder fri på latin och är mycket av det liberalismen handlar om. För liberaler är den enskilda människans frihet och integritet viktigast. Grundtanken inom liberalismen handlar om att skapa förutsättningar för människan att i själv eller tillsammans med andra utforma sitt liv så som den vill ha det. Om man ser människan som offer för hur samhället ser ut får denna inte chans att utvecklas till det han/hon kan bli. Samhället måste skapa förutsättningar människan att fritt kunna utvecklas. Som ni förstår står individen i fokus snarare än kollektivet som hos socialismen och kommunismen. Därför blir det farligt med för
mycket statlig inblandning. Tryckfriheten är en av de saker vi har med oss som vi i grunden kan tacka liberalisterna för. Man arbetar för frihandel och ekonomisk frihet Konservatismen kan ses som en motpol till socialismen och liberalismen. Konservatister menar att de andra är radikala och vill förändra samhället i grunden bort från dess naturliga ordning. Eftersom de inte tror att det finns en samhällsmodell som är bäst för alla menar de istället att det bästa samhället är det som vuxit fram genom historiska erfarenheter. Man värnar om traditioner och kulturella arv. Man vill undvika för snabba förändringar i samhället. Andra drag som ofta är viktiga är familj, släkt, kyrka och religion. Konservatismen är en bra motpol mot allt för snabba förändringar i samhället. Man är inte emot förändring man vill bara att de skall ske i enlighet med de traditioner som finns i samhället. Därför är man inte emot ett klassamhälle, snarare tvärt om. Industriella revolutionen kommer till Sverige I vårt gamla bondesamhälle fanns det mest man behövde i byn. Här fanns smeder, snickare och andra hantverkskunskaper. Deras roll kom att förändras när industriella revolutionen kom till Sverige. När maskiner tog över kunde ingen mäta sig med den mängd som dessa kunde producera. Textil industrin Var det som först tog fart. Liksom England var det enkelt att ta till sig de uppfinningar och framgångar som gjorts där. Samtidigt hade vi ett samhälle som på många sätt var likt det Engelska. Borås och Norrköping blev två viktiga städer när textilindustrin tog fart. På mitten av 1800-talet tog denna form av industri fart och konturerade helt ut den hemtextilverksamhet som fanns. Skogsindustrin När väl industrin hade börjat få fäste i Sverige tog det inte lång tid innan vi började utveckla och producera det vi hade riktigt bra tillgång på, skog. Mycket att tacka för denna industri var uppfinningen av ångmaskinen. Sverige hade sedan lång tid tillbaka sålt trä och timber till övriga Europa. Problemet hade varit att man var tvungen att ha tillverkningen vid rinnande vatten. Man använde nämligen vattnet som energikälla. Vattnet var det som drev sågarna. Med ångmaskinen kunde nu fabriker byggas på bättre lämpade ställen. I Norrland där skogarna främst fanns kunde man nu bygga ut fabriker och sedan forsla timer längs med älvarna till kusten där de kunde fraktas vidare. Sundsvall blev en sådan viktig stad där många arbetare flyttade till. På sikt kom träd att få ett annat användningsområde. Läskunnigheten började bli bättre med framväxten av skolor. Nu behövdes böcker och för böcker behövs papper. Fabriker som tillverkade pappersmassa och papper ploppade upp bredvid skogsfabriker. Så skogen blev en viktig del av Sveriges ekonomi. Verkstadsindustrin är kanske det Sverige är mest känt för än idag. Många företag som startade på mitten av 1800-talet finns kvar än idag. I Värmland på den tiden föddes en pojke in i en familj som hette Ericson. Att bondpojkar skulle få studera var ovanligt för tiden. Lars Magnus som bondpojken fick hete fick till en början arbete i en gruva. Det visade sig att han var sällsynt tekniskt begåvad. Gruv ägaren la märke till detta och erbjöd honom att
studera teknik i Stockholm. Bara det något ovanligt för tiden. Tillslut startade han ett företag som vi idag känner igenom som Ericson. Vid 1870-talet när denna typ av industri verkligen blomstrade i Sverige startade en rad kända företag i Sverige. Det mesta gick på export. Andra kända företag är SKF som tillverkade och tillverkar kullager och Alfa Laval som tillverkade mjölkseperatorer ( Järn och Stålindustrin är den sista stora industrin som fanns i Sverige. Eftersom vi hade en stor skogsindustri fanns det bra tillgång på träkol som behövdes för att kunna hantera och forma järn. Problemet för svensk järnindustri var när man gick över och började använda stenkol istället för järn. Detta hade Sverige inte så gott om men fanns i England. Sverige började få svårt att hävda sig och dessa industrier började dö ut. Det var inte förrän i slutet av 1800-talet när man gick in i stålåldern som denna industri åter tog fart. Sverige låg här istället i framkant och utvecklade metoder för att producera stål av väldigt hög kvalitet. För att förklara något komplicerat enkelt kan man säga att järnmalmen bestod av forsfor som gjorde järnet sprött. Man lyckades separera forsfort från järnet och det blev nu starkt. Denna förändring gjorde att man fördubblade sin export på 40år. Arbetsmiljön i Sverige under industriella revolutionen Liksom i England var det vanligt att man bodde smått. Över hälften bodde i ett rum där man delade vattenpumpar med andra familjer. Ofta var järnspisen den enda värmekällan. Att ha egen toalett var ovanlig. Utedass delades ofta mellan flera. Avfallet gjorde att råttor flockades och andra skadedjur. I hemmen var vägglöss vanliga. När arbetarna kom till arbetet var det inte bättre. Säkerhetstänket som vi har idag fanns inte då. Istället var kuggjul och remmar helt öppna. Detta gjorde såklart att många skadades. I sågverken var det inte ovanligt att man saknade fingrar som åkt med när man inte var uppmärksam. En läkare beskrev år 1900 arbetsmiljön i textilfabriken så här: om man själv inandats den av fint fördelad bomull och olja blandade luften, som här dag efter dag insupes kan man ej längre förvånas över den bild arbetaren här i staden företer. Man kan gå igenom sal efter sal i dessa väldiga byggnader och kanske inte träffa på ett ansikte som ger bilden av hälsa. Dessa unga flickor på 15, 20 à 30 år är magra, hopsjunkna, ej utvecklade kroppar, bleka och glåmiga. Detta kombinerat med 12-14 timmars arbetsdagar kan inte varit lätt och folk drabbades av sjukdomar. En av de stora under tiden var tuberkulos. För att förhindra att smittan spreds var det förbjudet att spotta på golv utan i spottkoppar. Det gick så långt att man rekommenderades att ha med sig egna privata spottkoppar. Mer än hälften av de som dog i fabrikerna dog av tuberkulos.