Rapport 2014:5 REGERINGSUPPDRAG. Uppdrag att utreda undantag från bygglovsplikt för skyltar och ljusanordningar

Rapport 2014:5 REGERINGSUPPDRAG Uppdrag att utreda undantag från bygglovsplikt för skyltar och ljusanordningar

Titel: Uppdrag att utreda undantag från bygglovsplikt för skyltar och ljusanordningar Utgivare: Boverket januari 2014 Upplaga: 1 Antal ex: 80 Tryck: Boverket internt ISBN tryck: 978-91-7563-103-5 ISBN pdf: 978-91-7563-104-2 Sökord: Bygglov, bygglovsplikt, undantag, skyltar, ljusanordningar, bakgrund, rättspraxis, slutsatser, författningsförslag, plan- och byggförordningen, PBF, konsekvensutredning Dnr: 20140-714/2013 Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50 Fax: 0455-819 27 E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats. Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Fotografier i rapporten är tagna av Kajsa Lind/Boverket, Kerstin Åkerwall/Boverket och Klara Falk/Boverket. Boverket 2014

3 Förord Ett samhälle består av såväl stora som små beståndsdelar. Staden är dels vägar, byggnader och parker, men lika viktigt för upplevelsen är detaljer som bland annat skyltar och ljusanordningar. Plan- och bygglagen (PBL) reglerar tillsammans med förordning och föreskrifter ett mycket stort spektra från den regionala planeringen ner till de tekniska egenskapskraven i byggnader. En liten del bland dessa regler är bygglovsplikten för skyltar och ljusanordningar som finns i plan- och byggförordningen (PBF). Regeringen har bett Boverket att se över om det går att göra lättnader i lovplikten för skyltar och ljusanordningar och vad det i så fall skulle kunna innebära. Ansvarig enhetschef för regeringsuppdraget har Anette Löfgren varit. Kajsa Lind och Klara Falk har varit projektledare för regeringsuppdraget. I arbetet med uppdraget har även Karl Evald, Carina Karlsson, Nisse Norling och Kerstin Åkerwall deltagit. Karlskrona januari 2014 Janna Valik generaldirektör

4 Innehåll Inledning och läsanvisningar... 5 Sammanfattning... 6 Bakgrund... 7 Bygglovsplikten idag...7 Vad är en skylt?...8 Rättspraxis skyltar... 14 Vad är en ljusanordning?... 15 Rättspraxis ljusanordningar... 18 Vad prövas vid bygglovshandläggningen av skyltar och ljusanordningar... 19 Olovliga skyltar och ljusanordningar... 19 Andra tillstånd... 20 Remissen av förslag till ny PBF 2010... 21 Intervjuer om bygglovsplikt för skyltar och ljusanordningar... 23 Skyltprogram och ljuspolicys i kommuner... 25 Problembeskrivning och slutsats... 28 Författningsförslag med motiv och konsekvenser... 32 Legaldefinition på skylt... 33 Undantag från lovplikt för ljusanordningar och vissa skyltar... 34 Ändring av lovplikten... 42 Konsekvensutredning... 43 Bilagor... 49 Bilaga 1 Rättspraxis skyltar... 49 Bilaga 2 Rättspraxis ljusanordningar... 55 Bilaga 3 Förslag till ändring i plan- och byggförordningen... 57

5 Inledning och läsanvisningar I Boverkets regleringsbrev för budgetåret 2013 (S2012/8390/SAM) finns 15 uppdrag. Uppdrag 5 Utredning av vissa frågor i plan- och byggförordningen - ansvarar enheten för detaljplanering, bygglov och plangenomförande för. Uppdraget lyder: Boverket ges i uppdrag att utreda undantag från bygglovsplikt för skyltar och ljusanordningar enligt 6 kap. 3 plan- och byggförordningen (2011:338). Boverket ska också se över och utreda behovet av definitioner av termerna byggnadshöjd, vind, källare, suterrängvåning och nockhöjd/totalhöjd i plan- och bygglagen eller plan- och byggförordningen. Utredningen av definitioner ska ske mot bakgrund av de förslag som remitterades 2010 som en del av förslaget om ny plan- och byggförordning, och de synpunkter som kom in på dessa förslag. I regleringsbrevet angavs att sammanställningen skulle redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 31 oktober 2013. Efter kontakter med departementet om omfattningen av uppdraget gjordes en ändring av regleringsbrevet 2013-06-19 som innebar en förlängning till 31 januari 2014. Boverket har delat uppdraget i två delar, en del om skyltar och ljusanordningar (del skyltar) och en del om definitioner av termerna byggnadshöjd, vind, källare, suterrängvåning och nockhöjd/totalhöjd (del definitioner). Boverket har arbetat med uppdraget som två parallella projekt. Den här rapporten behandlar den del av uppdraget som avser bygglovsplikt för skyltar och ljusanordningar. Rapporten innehåller en bakgrundsdel med redogörelse för hur bygglovsplikten ser ut idag och vilka övriga tillstånd som krävs. Bakgrundsdelen innehåller även resonemang om vad skyltar och ljusanordningar är och vad de används till. Vidare finns en kort sammanställning av rättsläget, en genomgång av det förslag till ändringar i lovplikten som var på remiss 2010 och de synpunkter som kom in då. Boverket har med hjälp av konsult gjort intervjuer med olika berörda samt en genomgång av ett antal kommuners skyltprogram, slutsatser från detta finns i rapporten. Rapporten innehåller också ett förslag till förändring av lovplikten med författningsförslag, motiv och beskrivning av eventuella konsekvenser. Som bilagor till rapporten finns korta referat av rättsfall om skyltar och ljusanordningar.

6 Sammanfattning Idag krävs det enligt plan- och byggförordningen bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra skyltar och ljusanordningar inom detaljplanelagt område. Vad som avses med skylt och ljusanordning framgår inte av förordningen. Det finns få rättsfall som behandlar bygglovsplikten för skyltar och ljusanordningar. De rättsfall som finns klarlägger heller inte rättsläget i någon vidare omfattning. Boverket har genomfört ett antal intervjuer med kommuner, företagsföreningar och skyltföretag. Intervjuerna visar på en samstämmighet i att lovplikten för skyltar i grunden upplevs som positiv och att det framförallt är tillämpningen och byggprocessen som upplevs som problematisk. Den otydliga lovplikten leder till osäkerhet om vad som gäller och medför en oförutsägbarhet för näringsidkare, fastighetsägare och andra berörda. Boverket förslår: att begreppet skylt definieras i plan- och byggförordningen att ljusanordningar undantas från krav på bygglov åtta undantag från lovplikt för skyltar att kommunerna ska ha möjlighet att i detaljplan och områdesbestämmelser öka eller minska lovplikt för skyltar att kommunerna ska ha möjlighet att i detaljplan och områdesbestämmelser i vissa fall införa lovplikt för ljusanordningar

Bakgrund 7 Bakgrund Bygglovsplikten idag Idag krävs det bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra skyltar och ljusanordningar inom detaljplan. Det framgår av plan- och byggförordningens 6 kap 3. För skyltar utanför planlagt område krävs inte bygglov, däremot kan andra tillstånd behövas. 6 kap Bygglov för skyltar och ljusanordningar 3 I områden som omfattas av en detaljplan krävs det bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra skyltar eller ljusanordningar. Bestämmelserna i 9 kap. 7 och 8 plan- och bygglagen (2010:900) om att kommunen får besluta om undantag från krav på bygglov eller om mer långtgående krav gäller även för skyltar eller ljusanordningar. 4 Kommunen får i områdesbestämmelser bestämma att det krävs bygglov för att 1. sätta upp, flytta eller väsentligt ändra ljusanordningar inom ett område som ligger i närheten av en befintlig eller planerad anläggning för totalförsvaret, statlig flygplats, annan flygplats för allmänt bruk, kärnreaktor, annan kärnenergianläggning eller annan anläggning som kräver ett skydds- eller säkerhetsområde, eller 2. sätta upp, flytta eller väsentligt ändra skyltar eller ljusanordningar inom ett område som utgör en värdefull miljö. Enligt 9 kap 33 PBL kan tidsbegränsade lov ges för skyltar och ljusanordningar som bara ska vara uppsatta en begränsad tid. Tidsbegränsade lov ges för en bestämd period och sökande åtar sig att ta bort skylten och återställa platsen då lovtiden gått ut. Tidsbegränsat lov kan ges för högst 5 år. Tiden kan förlängas men kan aldrig överstiga sammanlagt10 år. Enligt plan- och bygglagens 9 kap 2 punkten 3c krävs det bygglov för ändring av en byggnad om ändringen innebär att byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt. Ibland kan det bli gränsfall om det är en skylt eller en fasadändring. Det gäller till exempel när ett skyltfönster täcks helt med plastfilm som det finns texter eller loggor på. Det är även gränsfall när fasta markiser monteras ovanför dörrar eller fönster eller rulljalusier framför skyltfönster och det på dessa finns texter eller loggor. Då kan det bli lovpliktigt antingen som skylt eller som fasadändring. Minskad lovplikt i detaljplan Kommunen kan i detaljplan bestämma att bygglov inte krävs för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra skyltar och ljusanordningar. Det måste

8 Rapportens titel tydligt framgå av planbestämmelserna vilka åtgärder som är lovbefriade, hur de ska genomföras och inom vilken tid. Bestämmelserna ska innehålla de krav som ska vara uppfyllda för att en lovpliktig åtgärd ska bli lovbefriad, till exempel att skyltar som utformas eller utförs på visst sätt eller enligt en viss ritning. En förutsättning är dock att åtgärderna är av sådan art att en bygglovsprövning inte är nödvändig för att tillvarata grannars eller allmänna intressen. Utökad lovplikt i områdesbestämmelser Utanför detaljplan får kommunen införa bygglovsplikt för skyltar genom områdesbestämmelser. Detta kan enbart göras inom områden som utgör värdefull miljö. För ljusanordningar finns denna möjlighet förutom inom områden som utgör värdefull miljö även inom områden som ligger i närheten av en befintlig eller planerad anläggning för totalförsvaret, statlig flygplats, annan flygplats för allmänt bruk, kärnreaktor, annan kärnenergianläggning eller annan anläggning som kräver ett skydds- eller säkerhetsområde. Vad är en skylt? Skylt finns inte definierat i plan- och bygglagen eller plan- och byggförordningen idag. Enligt Nationalencyklopedin, NE, är en skylt en tavelliknande anordning med någon upplysning eller dylikt, ofta avsedd för allmänheten. Exempel kan vara dörrskylt, kaféskylt, ljusskylt, namnskylt, nummerskylt, registreringsskylt, reklamskylt, varningsskylt eller vägskylt. Skyltar utomhus finns i många varianter: Fasadskyltar De vanligaste fasadskyltarna är enkelsidiga skyltar som sitter på fasaden. De finns i många olika utföranden exempelvis som målade bokstäver, lösa bokstäver, neon/diodskyltar, lösa bokstäver på skyltyta, hela skyltplattor/skivskyltar, skyltlådor, skylt på skyltfönster, skylt innanför skyltfönster, reklamytor på fasad, affischtavla och fast markis.

Bakgrund 9 En annan variant på fasadskyltar är de dubbelsidiga skyltar som sticker ut från fasaden. Exempel på sådana skyltar är flaggskylt, flaggskylt som skyltlåda, pendelskylt och plogskylt. Det finns även mjuka skyltar som fästs på fasaden, dessa upplevs ofta som tillfälliga och byts ibland. Det förekommer att de sitter uppe permanent. Exempel på mjuka skyltar är vepa och banderoll. Fristående skyltar Mindre fristående skyltar som är löst placerade på marken är vanliga i stadsmiljö, framförallt i stadskärnor. De har lite olika utföranden och namn som till exempel trottoarpratare, vippskylt och sandwichskylt. Större fristående skyltar är vanliga i mer externa lägen i staden. Exempel på sådana skyltar är skyltpylon, stolpskylt, skylttavla på stolpar, reklamballong, reklamyta på parabolantenn och takskylt.

10 Rapportens titel Både i stadskärnor och i mer externa lägen förekommer fristående reklamytor eller reklamtavlor. De kan antingen vara helt fristående eller placerade på till exempel en busskur. På dessa finns ofta reklam för en produkt eller ett företag som kanske inte finns på samma plats som skylten. De kan ha olika form och storlek och det finns bland annat affischpelare, affischtavla, anslagstavla, reklampelare, reklamtavlor med klistrade reklambudskap, reklamtavla bakom glas, bildväxlande skylt och reklamballong. Mjuka skyltar som vepor och banderoller finns inte bara på fasader utan det är även vanligt att de finns upphängda på till exempel staket, plank eller mellan träd. Informations- och orienteringstavlor förekommer ibland vid infarter till en kommun eller en ort, då vänder sig informationen ofta till turister eller andra besökare. Vid infarten till ett industriområde, ett handelsområde eller ett bostadsområde finns ibland orienteringstavlor som vänder sig till besökare och vars syfte är att hjälpa besökaren att hitta till rätt byggnad eller entré.

Bakgrund 11 Tillfälliga skyltar Det finns skyltar som är avsedda att finnas på en plats under en begränsad tid. De vanligaste är skyltar, vepor eller banderoller för ett visst evenemang till exempel en marknad, en auktion eller en cirkus. Vid större byggprojekt finns ofta så kallade byggskyltar. På dessa kan det stå vad som ska byggas, vem som bygger och för vem, vilka olika entreprenörer som anlitas och hur man kan köpa eller hyra en bostad eller lokal i den byggnad som byggs. Inför allmänna val till riksdag, kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och Europaparlamentet sätts det ofta upp skyltar med reklam både för olika partier och olika politiker. Flaggor Flaggor med företagsnamn, företagsloggor och produktnamn så kallade reklamflaggor på fristående flaggstänger är vanliga framförallt i externa lägen i städer. Inne i stadskärnor förekommer motsvarande flaggor ibland, men är då oftast på en stång som är fäst i fasad eller på tak. En variant på reklamflagga är fjäderflaggan. Skyltar inomhus I köpcenter och gallerior har företag ofta skyltar inomhus som motsvarar de som finns vid affärer som har ingång från en gata. I skyltfönster är det vanligt med skyltar av olika slag. Det kan vara både företagsnamn,

12 Rapportens titel produktnamn och olika kampanjer. Ibland har företag både sitt företagsnamn i skyltfönstret, på insidan eller utsidan av själva glasrutan och på fasaden. Skyltar som enkelt kan släckas, flyttas, tas ner eller fällas in: Det finns skyltar som inte är permanenta utan som lätt kan tas bort eller gömmas. Exempel på det är tryck på fällbara markiser eller på rulljalusier. Även reklam på fordon, mobila byggnader och luftballonger kan lätt flyttas eller tas bort helt. En lite nyare skyltvariant är ljusprojektion på fasad eller annan yta. Vägmärken I trafiken finns många olika skyltar, vägmärken och andra anordningar. Exempel på sådana är lokaliseringsmärken, upplysningsmärken, påbudsmärken och varningsmärken. De flesta av dessa skyltar och anordningar regleras i vägmärkesförordningen 1. På sjön finns det också skyltar, märken och andra anordningar. Exempel på sådana är varningsmärken, förbudsmärken och upplysningsmärken. Sjövägmärken och säkerhetsanordningar för sjöfarten regleras i sjötrafikförordningen 2. 1 SFS 2007:90 2 SFS 1986:300

Bakgrund 13 Andra skyltar och anordningar som inte alltid uppfattas som skyltar: Förutom ovanstående skyltar finns det många andra skyltar som inte alltid uppfattas som skyltar. På byggnader sitter ibland skyltar med fastighetsägarens företagsnamn. Lekande barn på villagatan. På byggnader, staket och grindar finns larmskyltar. Det finns skyltar med gatunamn och på nästan alla byggnader finns skyltar med gatunummer. Det finns även skyltar utan text, som till exempel en logotyp. Vad är syftet med en skylt Syftet med en skylt är att lämna information eller förmedla ett budskap. Detta görs med hjälp av text och/eller bild. Den information man oftast ser på skyltar är ett företagsnamn som till exempel Stadshotellet, en verksamhetsbeskrivning exempelvis vårdcentral eller enbart en logotyp. Huvudsyftet för en sådan skylt är att visa att ett visst företag eller en viss verksamhet finns på en plats eller i en byggnad. Med hjälp av skyltar kan vi orientera oss och hitta dit vi ska oavsett om det är i en ort, en stadsdel eller ett företag. Skyltar kan förmedla ett reklambudskap för en produkt eller ett företag. Det finns även andra sorters skyltar som lämnar samhällsnyttiga upplysningar som till exempel vägmärken, vägvisningskyltar, informationstavlor eller affischtavlor. Varför det krävs bygglov för skyltar Skyltar är en naturlig del av stadsmiljön och det är viktigt att olika butiker, serviceföretag och andra verksamheter får synas. För att en stadsmiljö ska kännas attraktiv är helhetsintrycket viktigt och skyltar påverkar det intryck man får på ett väsentligt sätt. Skyltarna ses varje dag av de som passerar förbi, både boende och besökare, och utgör en del av vår gemensamma miljö. Skyltar ska vara en del av vackra och inbjudande stadsmiljöer, en attraktiv stadsmiljö har också ett kommersiellt värde och bidrar till tillväxt. Stadsmiljön tillhör alla som vistas i den och det är viktigt att den är trivsam och säker. Skyltar kan placeras eller utformas så att de innebär en fara för trafiksäkerheten eller försvårar tillgängligheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Eftersom många verksamheter vill synas mer än konkurrenterna så tenderar skyltarna att bli många och stora. Det resulterar i sin tur i att konkurrenten vill ha ännu fler och ännu större skyltar, vilket till slut leder

14 Rapportens titel till att de enskilda skyltarna inte går att se i det visuella buller som blir följden av detta. Dessutom verkar det råda en stor övertro till skyltarnas förmåga att locka kunder. Ofta behövs skylten bara första gången man besöker ett företag för nästa gång vet man var det ligger. Alltför många skyltar eller skyltar med olämplig utformning och placering leder till att stadsmiljön upplevs som stökig och oattraktiv. Stadsmiljön upplevs som mer harmonisk och vackrare med en genomtänkt och tillbakahållen skyltning och man har då lättare för att läsa de skyltar som finns och hitta det man söker. Skyltar och flaggor kan vara ett positivt inslag i stadsmiljön men är de illa utformade eller placerade så förstör de upplevelsen av staden. Byggnadsnämndens roll vid handläggning av bygglovsansökningar är att förena verksamheters behov av att annonsera sin tillvaro med intresset av en attraktiv stadsmiljö, trafiksäkerhet och tillgänglighet. Det är främst antalet skyltar och placeringen av dem som byggnadsnämnden granskar. Även skyltars form, färg och övriga utseende är en viktig del av bedömningen. Rättspraxis skyltar Det finns få rättsfall som behandlar bygglovsplikten för skyltar. Det finns visserligen ett flertal rättsfall där domstolen bedömer om bygglov kan ges för en viss skylt på en viss plats. Det finns däremot mycket få fall där tolkningen av begreppet skylt varit avgörande och där det har handlat om en viss anordning kan ses som en bygglovspliktig skylt eller inte. De få rättsfall som finns klarlägger heller inte rättsläget i någon vidare omfattning. I ett tidigt avgörande, som återges i NJA 1963 s. 125, fastslog Högsta Domstolen att en skylt som fästs på ett biltak och som tas in över natten inte ska ses som skylt. KR Stockholms dom 1998-04-29 i mål nr 2129-1997 tillämpade samma synsätt och avgjorde att en skylt som fästs på en vagn krävde bygglov. Detta eftersom vagnen fästs i marken med stag och därmed inte kunde flyttas utan mer ingående tillgrepp och därför inte heller blev frekvent flyttad. Det tycks ha varit bedömningen av de aktuella skyltarnas varaktighet som avgjorde i båda dessa fall. Flaggor har i flera fall inte betraktats som skyltar. I både RÅ 81 2:36 och i RÅ 2004 not. 127 valde Regeringsrätten att inte kräva bygglov för flaggor som hängde från en flaggstång fäst på en fasad, s.k. fasadflaggor. Bedömningsgrunden är oklar, men det tycks som att den språkliga definitionen varit avgörande, dvs. att en flagga normalt sett inte kallas skylt och därför inte träffas av bygglovsplikten i PBL, som ju gäller endast för skyltar. Det är också möjligt att varaktigheten har haft betydelse, för en flagga uppförs ju så gott som alltid för att enkelt kunna tas ner, t.ex. för underhåll eller vid hårt väder, för att sedan uppföras igen. En liknande dom avkunnades i LR för Skåne Län 2005-11-10 i mål

Bakgrund 15 nummer 13432-04, där domstolen bedömde att en flagga med en yta på ca 82 kvm på en traditionell flaggstång inte skulle kräva bygglov, eftersom den inte ansågs kunna betraktas som skylt. Däremot så har bygglov krävts för s.k. vepor, tygstycken av något mjukare material, så som tyg eller plast, som fästs direkt på en vägg. I MD Vänersborgs dom 2012-09-17 i mål nr P 6910-11 behandlades en ca 2 kvm stor vepa, som ansågs kräva lov. Praxis framstår som motstridig i det här avseendet, för enda skillnaden mellan en fasadflagga och en vepa är hur den fästs på fasaden. I samma dom krävdes inte lov för skyltar som fästs utanpå fönster och som upptagit endast en mindre del av fönstrets yta. Det verkar alltså som att praxis lämnar en viss möjlighet att inte kräva bygglov för skyltar med en sett till omständigheterna liten omgivningspåverkan. Dock har inget av de övriga studerade rättsfallen lagt avgörande betydelse vid omgivningspåverkan. Frågan måste betecknas som oklar. Referat av de nämnda rättsfallen finns i Bilaga Rättspraxis skyltar. Vad är en ljusanordning? Ordet ljusanordning finns inte i Nationalencyklopedin, NE. En ljusanordning torde vara en anordning som sprider ljus, vilket kan innefatta många olika sorters anordningar. De vanligaste är förmodligen gatubelysning och strålkastare på idrottsanläggningar, p-platser, industriområden och liknande platser. Även belysning på fasader eller skyltar, både vanliga belysningsarmaturer och uplights borde vara att betrakta som ljusanordningar. Även dekorationsbelysning på konstverk eller på träd i en park är en form av ljusanordning. En lite modernare form av ljusanordning är ett företagsnamn, en text eller en logga som är projicerad på en vägg eller en annan yta. Vad är syftet med en ljusanordning Syftet med en ljusanordning är att lysa upp någonting, antingen en plats eller ett objekt. Det finns olika typer av ljusanordningar och de finns både inomhus och utomhus. Gatubelysning Gatubelysning lyser upp en färdväg som man rör sig utmed som t.ex. vägar, gator, gång- och cykelvägar, promenadvägar i parker eller motionsspår i naturen. Syftet med gatubelysningen är att man ska se vägen, att man ska se andra trafikanter och för att den skapar trygghet.

16 Rapportens titel Platsbelysning Platsbelysning lyser upp en plats. Belysningen kan vara av samma karaktär som gatubelysning vid till exempel torg, parkeringsplatser, skolgårdar eller återvinningsstationer. Belysningen kan även vara av strålkastarkaraktär. Det är vanligast vid till exempel större parkeringsplatser, hamnområden, återvinningscentraler, industriområden, bensinstationer och idrottsanläggningar. Platsbelysning kan även vara mindre belysningsanordningar placerade vid entrén på en byggnad så kallad ytterbelysning. Sådan belysning förekommer på både småhus, flerfamiljshus och verksamhetslokaler. Syftet med platsbelysningen är att lysa upp så att man ska kunna se på platsen och kunna använda den när det är mörkt ute. Platsbelysningen är också viktig för upplevelsen av stadsmiljön under dygnets mörka timmar och för att skapa trygghet. Dekorationsbelysning Dekorationsbelysning kan vara belysning av objekt som träd, rabatter, broar, konstverk eller byggnader. Det finns även säsongsbetonad dekorationsbelysning exempelvis julbelysning över gator, i träd eller på fasader. Syftet med dekorationsbelysning är att framhäva ett intressant objekt i stadsmiljön när det är mörkt. Dekorationsbelysning skapar

Bakgrund 17 rumslighet och gör stadsmiljön vacker, trevlig och attraktiv. Dekorationsbelysning kan även skapa trygghet. Belysning av skyltar och projektioner Skyltbelysning lyser upp en skylt. Belysningen kan antingen vara en del av skylten eller vara placerad en bit ifrån så att den belyser skylten. Med ljus kan man skapa en avbildning på en yta till exempel en fasad eller en gata. Projektionen kan bestå av både bostäver, mönster och symboler. Det vanligaste är att man projicerar ett företagsnamn, en logotype eller slogan eller ett annat budskap. Varför det krävs bygglov för ljusanordningar Ljusanordningar är precis som skyltar en naturlig del av en stadsmiljö. De fyller en mycket viktig funktion under dygnets mörka timmar för orientering, för att människor ska kunna och våga använda platser, för att se föremål, skapa stadsrum och ge trygghet. Ljusanordningar sätts i de flesta fall inte upp med samma syfte som skyltar det vill säga att sprida ett budskap utan de sätts upp för att belysa en plats eller ett föremål. Man sätter inte upp flera ljusanordningar än nödvändigt eftersom de är relativt kostsamma vid både installation, drift och underhåll. Den som sätter upp

18 Rapportens titel ljusanordningen får inget mervärde av att sätta upp fler ljusanordningar än vad som krävs för att uppfylla syftet med den exempelvis att lysa upp ett motionsspår. Ljusanordningen i sig påverkar visserligen stadsmiljön men den största påverkan får själva ljusspridningen. Det är inte lika självklart som för skyltar vad det är som ska prövas vid en bygglovsansökan och varför. Är det placering och utformning av själva anordningen det vill säga armaturen eller är det ljusspridningen som den skapar eller är det både ock? Ljusspridningen kan vara svår att förutsäga, då kan kommunen behöva kräva in beräkningar eller provljussättningar. I många fall krävs det belysning för att man ska kunna använda en plats när det är mörkt, som till exempel en idrottsanläggning. Om man inte får bygglov för ljusanordningarna, så går den bara att använda under dagtid. Det förekommer ibland klagomål på ljusanordningar, men oftast är det själva ljusspridningen som anses vara en olägenhet. Det kan vara att det lyser in eller bländar i exempelvis ett sovrum eller ett vardagsrum. Belysningen kan också upplevas som en fara vid en väg eller på en annan plats. Sådana klagomål kan hanteras utifrån två olika lagstiftningar, planoch bygglagen och miljöbalken. Ett klagomål hanteras antingen enligt endera av dem eller enligt båda. Rättspraxis ljusanordningar Vad gäller ljusanordningar finns det mycket få rättsfall, varav endast ett ses som prejudicerande, nämligen RÅ 1993 ref 81. I och med detta rättsfall är åtminstone en sak klarlagd: Ljusanordningar av typen gatubelysning kräver inte bygglov, medan anordningar av typen strålkastare gör det. Denna uppdelning har också stöd i Didón m.fl. lagkommentarer för ÄPBL 8:3 pt. 2, samt styrktes genom två senare domar, KR Göteborgs dom 2002-05-14 i mål nr 6355-01 samt 2010-03- 24 i mål nummer 19-10. Regeringsrättsdomen gällde visserligen ljusanordningar vid ett motionsspår, som inte ansågs utgöra strålkastare utan var att jämställa med gatubelysningar, men de allmänt hållna uttalanden som domstolen gjorde har fått prejudicerande betydelse för tolkningen av begreppet ljusanordningar. Troligtvis går det t.o.m. att säga att det bara är ljusanordningar av typen gatubelysning som inte kräver bygglov. Motsatsvis kräver antagligen övriga ljusanordningar bygglov. Det kan tilläggas att det faktum att flera ljusanordningar endast är tända vissa tider på dygnet eller i veckan inte har haft någon som helst betydelse för frågan om bygglov ska krävas. Detta kan jämföras med bedömningen av skyltar, där omständigheten att skylten tas ner ibland kan vara helt avgörande. Referat av de nämnda rättsfallen finns i Bilaga Rättspraxis ljusanordningar.

Bakgrund 19 Vad prövas vid bygglovshandläggningen av skyltar och ljusanordningar Vad som ska prövas vid handläggning av bygglov inom detaljplan står i plan- och bygglagens 9 kap 30. Där står bland annat att åtgärden ska överensstämma med detaljplanen. Det är relativt ovanligt med planbestämmelser avseende skyltar. Förutom planenlighet ska även vissa krav i 2 och 8 kapitlen uppfyllas. När man läser dessa paragrafer så är det mycket svårt att reda ut vilka delar av kapitlen som gäller för skyltar. Här behövs ett förtydligande i lag och förordning. Olovliga skyltar och ljusanordningar Enligt 11 kap 51 PBL ska byggnadsnämnden ta ut en byggsanktionsavgift om någon påbörjar en åtgärd i fråga om en skylt eller en ljusanordning som kräver lov innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked. Enligt 57 samma kapitel ska byggsanktionsavgiften tas ut av den som, när överträdelsen begicks, var ägare till fastigheten, den som begick överträdelsen eller den som har fått fördel av överträdelsen. Byggsanktionsavgiften fastställs utifrån det prisbasbelopp som gäller för det år som beslutet om avgiften fattades. Byggsanktionsavgiftens storlek framgår av 9 kap 14 PBF. Alla vet inte att skyltar och ljusanordingar kräver lov eller struntar kanske i att det krävs lov. Detta leder till att det finns olovliga skyltar och ljusanordningar som kommunen måste hantera, vilket kräver mycket resurser. Många kommuner har otillräckliga resurser för tillsyn och de arbetar enbart med olovlig byggnation när någon gör en anmälan. Skyltar och ljusanordningar blir sällan anmälda som svartbyggen utan oftast är det byggnadsnämnden själv som initierar ett tillsynsärende när de ser en olovlig skylt. Självinitierad tillsyn är ofta inte prioriterad av kommunens politiker, Om kommunen inte handlägger de olovliga ärendena så missgynnas de som följer lagen och söker lov, vilket minskar viljan att söka lov. Vad kostar ett bygglov och vad kostar det om man inte söker lov? Bygglovsavgifter varierar från kommun till kommun. Boverket har gjort en liten genomgång av några olika kommuners avgifter samt taxan från Sveriges kommuner och landsting. Bygglovsavgiften för en liten skylt är ca 1 000 3 000 kr och för en stor skylt ca 7 000 10 000 kr. Bygglov för en ljusanordning kostar ca 5 000 kr. Sanktionsavgiften om man sätter upp en skylt utan varken lov eller startbesked beror på hur stor skylten är, avgiften för en liten skylt på en kvadratmeter är cirka 5 500 kr, för en mellanstor på 10 kvadratmeter är avgiften cirka 15 500 kr och för en stor skylt på 20 kvadratmeter är avgiften cirka 26 500 kr. Sanktionsavgiften

20 Rapportens titel för att sätta upp en ljusanordning utan varken lov eller startbesked är omkring 2 800 kr. Andra tillstånd Förutom plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen finns det andra lagar, förordningar och regler som styr skyltar och ljusanordningar. Markupplåtelse Om skyltar eller ljusanordningar placeras på mark som ägs av någon annan krävs tillstånd från fastighetsägaren. Om skyltar eller ljusanordningar placeras på mark som ägs av kommunen krävs tillstånd från ansvarig markförvaltare på kommunen. Ordningslagen och lokala ordningsföreskrifter För placering av skylt på offentlig plats inom detaljplanelagt område krävs tillstånd från polismyndigheten. (Ordningslag (1993:1617) 3 kap 1 ). Kommunen kan ta beslut om lokala ordningsföreskrifter som gäller utöver ordningslagen. I dessa kan det finnas regler för till exempel skyltar, affischer, banderoller, ljusanordningar, markiser och flaggor.(ordningslag (1993:1617) 3 kap 8 samt Förordning (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617)) Väglagen och lagen om särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning Inom ett vägområde (oftast 5-10 från vägbanan) Tillstånd krävs från Trafikverket för att vidta åtgärder som kan inverka menligt på trafiksäkerheten eller vara till olägenhet för vägens bestånd, drift eller brukande. (Väglagen (1971:948) 43 ) Intill ett vägområde Utanför detaljplan krävs tillstånd från länsstyrelsen för att intill ett vägområde vidta sådana åtgärder som kan vara till olägenhet för vägens bestånd, drift eller brukande. Tillstånd krävs även för att sätta upp ljusanordningar som försämrar ljusförhållandena för trafikanterna. (Väglagen (1971:948) 45 ) Skyltar inom ett avstånd av 50 meter från ett vägområde Utanför detaljplan krävs ibland två tillstånd, ett enligt Väglagen och ett enligt lagen om särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning.