Verksamhetsinriktning Riksidrottsförbundet 2014-2015

Verksamhetsinriktning Riksidrottsförbundet 2014-2015

Verksamhetsinriktning 2014-2015 För riksidrottsstyrelsens (RS) ledning av verksamheten fattar RF-stämman beslut om en tvåårig verksamhetsinriktning med ekonomisk plan. Verksamheten ska utgå från RF:s stadgar och idrottsrörelsens idéprogram Idrotten vill. Enligt 1 kap. 1 RF:s stadgar ska idrott bedrivas i enlighet med den av RF-stämman beslutade verksamhetsidén, visionen och värdegrunden. Idrottens verksamhetsidé Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna ha roligt, må bra och prestera mera. Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning. Idrotten ger fysisk, psykisk, social och kulturell utveckling. Vi organiserar vår idrott i självständiga föreningar och förbund som tillsammans utgör en fri och frivillig folkrörelse förenad i Riksidrottsförbundet. Vi delar in vår idrott efter ålder och ambitionsnivå. Med barnidrott avser vi i allmänhet idrott till och med tolv års ålder. Med ungdomsidrott avser vi idrott för tonåringar 13-20 år. Med vuxenidrott avser vi idrott för dem som är över 20 år. I barnidrotten leker vi och ger barnen tillfälle att pröva på olika idrotter. Att ge barnen möjlighet till allsidig idrottsutveckling är normgivande för verksamheten. Tävling är en del av leken och ska alltid ske på barnens villkor. I ungdomsidrotten och vuxenidrotten skiljer vi på bredd idrott och elitinriktad idrott. I den elitinriktade idrotten är prestationsförbättring och goda tävlingsresultat vägledande. I breddidrotten är hälsa, trivsel och välbe finnande normgivande, även om prestation och tävlingsresultat ofta tjänar som sporre. Vi är en samlad idrottsrörelse som verkar för samma vision och värdegrund, den genomsyrar alla förbund och föreningar, såväl bredd som elit. Vi värnar om den svenska idrottsrörelsens tradition där elit- och breddverksamhet sker i en nära samverkan, som ger inspiration, utveckling och livskraft. Inom idrottsrörelsen respekterar alla förbund och föreningar, såväl elit som bredd varandras roller och verksamhetsvillkor. Idrotten följer FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om barns rättigheter (Barn konventionen) och FN:s internationella konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 3

4

Idrottens vision Svensk idrott - världens bästa Svensk idrott vill vara bäst i världen för alla på alla nivåer. Vi vill ständigt utvecklas och förbätt ras både till form och innehåll. Det bygger på en självstyrande och samlad idrottsrörelse med starka förbund och föreningar samt en utbild ningsverksamhet i världsklass. Idrottens värdegrund Glädje och gemenskap Glädje och gemenskap är starka drivkrafter för att idrotta. Vi vill bedriva och utveckla all verksamhet så att vi ska kunna ha roligt, må bra och prestera mera. Demokrati och delaktighet Föreningsdemokratin innebär att alla medlemmars röst har lika värde. Delaktighet innebär att alla som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin verksamhet. Demokrati och delaktighet ska utövas jämställt och oav sett bakgrund. Allas rätt att vara med Allas rätt att vara med innebär att alla som vill ska kunna vara med utifrån sina förutsättningar. Alla som vill, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell lägg ning samt fysiska och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet. Rent spel Rent spel och ärlighet är en förutsättning för tävlande på lika villkor. Det innebär att hålla sig inom ramarna för överenskommelser och en god etik och moral. Att verka mot fusk, doping och en osund ekonomi, mot mobbning, trakasserier och våld såväl på som utanför idrotts arenan. Idrottsrörelsens organisation och uppbyggnad (2 Kap. 2 RF:s stadgar) RF består av Specialidrottsförbund (SF) med till dem anslutna ideella föreningar som bedriver idrottslig verksamhet. Genom medlemskap i SF blir förening också ansluten till RF. RF har för sin regionala verksamhet Distriktsidrottsförbund (DF). SF får organisera sin regionala verksamhet genom Specialidrottsdistriktsförbund (SDF). 5

6

Riksidrottsförbundets uppgift (2 Kap. 1 RF:s stadgar) RF är svenskt idrotts samlande organisation med RF-stämman som högsta beslutande organ. RF:s uppgift är att handha för idrottsrörelsens gemensamma angelägenheter, såväl nationellt som internationellt. Till dessa angelägenheter hör: Att företräda svensk idrott gentemot myndigheter, politiker och samhället i övrigt Fördela statens anslag till idrottsrörelsen Ge service och stöd till medlemsorganisationerna Stimulera den idrottsliga utvecklingen och kunskapsutvecklingen i medlemsorganisationerna Samordna arbetet kring idrottsrörelsens värdegrundsfrågor Samordna idrottsrörelsens internationella arbete Bevara det idrottshistoriska arvet RF:s roll och uppgift kan också sammanfattas i att Stödja Företräda Leda För att Utveckla idrottsverksamheten (Idrotten) Skapa förutsättningar och resurser (Resurserna) Ge service (Stöd och service) Samverkan mellan Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation och består av samma specialidrottsförbund som RF, samt ett fåtal övriga medlemsorganisationer. För den regionala och lokala verksamheten ansvarar 21 distriktsförbund. SISU Idrottsutbildarnas roll är att bilda, utbilda och utveckla idrotten. RF:s och SISU Idrottsutbildarna har alltså olika roller men kompletterar och stödjer varandra i det dagliga arbetet för idrottens utveckling. De båda organisationernas verksamhetsinriktningar är därför tätt sammankopplade och beroende av varandra för ett optimalt resultat. 7

8

Mål 2015 och fokusområden 2014-15 Idrotten 1. Föreningsidrotten ska utvecklas och förutsättningarna förbättras Kunskapen om vad föreningsidrotten står för och vad den ger är idag inte given. Allt oftare blandas ideella idrottsföreningar ihop med företag. Förståelse för föreningslivet och dess betydelse för samhället är en förutsättning för att lagar och förordningar stiftas och tolkas med hänsyn till föreningens villkor och idrottens särart. För att föreningsidrotten än bättre ska kunna svara upp mot individens och samhällets högt ställda förväntningar på en modern idrottorganisation behöver idrottsverksamheten och dess organisering utvecklas och svensk idrott tydliggöra vad den står för. Utveckling och utbildning Intensifiera arbetet med föreningsutveckling för att möta medlemmarnas behov enligt intentionerna från arbetet kring framtidens förening. Öka demokrati- och föreningskunskaperna inom idrottsrörelsen, och särskilt kunskapen om den ideella föreningens innebörd och spelregler. Politiskt påverkansarbete Förstärka det politiska påverkansarbetet för att förbättra förståelsen och förutsättningarna för föreningslivet. I förhållande till politiker och myndigheter i såväl Sverige som EU hävda och försvara idrottens särart. Kommunikation Synliggöra svensk idrott genom att kommunicera vad den står för, bidrar med och det som gör föreningsidrotten unik jämfört med andra aktörer. 2. Idrottsrörelsen ska ha ökat i antalet aktiviteter och utövare. Idrottsrörelsen är organiserad i självständiga föreningar och förbund som tillsammans utgör en fri och frivillig folkrörelse förenad i Riksidrottsförbundet. Idrottsrörelsen präglas av framtidstro och det finns en tydlig ambition till utveckling, tillväxt och ständig förbättring. RF:s mål är att idrottsrörelsen ska växa genom att bland annat erbjuda ett större och mer flexibelt utbud än tidigare. Intensifiera samarbetet med SF i utvecklingsprojekt med målet att behålla såväl flickor som pojkar i tonåren i föreningsidrotten. Skapa förutsättningar för att fler ska ha tillgång till idrotten genom att tillsammans med SF arbeta för att sänka kostnader inom barnoch ungdomsidrotten. Utveckla lättillgängliga idrottsformer samt stärka arbetet för mångfald. 3. Alla SF och IF ska ha erbjudits stöd och support för att omsätta och anpassa intentioner och ambitioner i Idrotten vill utifrån sina respektive förutsättningar. Idéprogrammet Idrotten vill är idrottsrörelsens gemensamma utgångspunkt för verksamheten. Utifrån denna fattar specialidrottsförbunden och föreningarna specifika beslut om inriktning och form. Idéprogrammet ska vara en levande verklighet i den idrottsliga vardagen och samtidigt ett levande dokument, som står i samklang med den idrottsliga och samhälleliga utvecklingen. 9

10

Fortsätta satsningen på värdegrundsarbete på alla nivåer inom idrottsrörelsen och stimulera till debatt och diskussion i idrottsideologiska och värdegrundfrågor. Öka kunskapen om barnkonventionen samt arbeta för en sund och säker barn- och ungdomsidrott. Fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering det vill säga att jämställdhetsaspekter ska vägas in i alla beslut och all verksamhet. Vara ett aktivt stöd till SF som inte har upprättat en likabehandlingsplan. 4. RF ska på alla nivåer kunna erbjuda idrottsrörelsen kompetens inom barn-, ungdoms- och vuxenidrotten avseende såväl bredd- som elitinriktning samt föreningsutveckling, ekonomi och föreningsjuridik. RF ska erbjuda idrottsrörelsen kunskap och utbildning som möjliggör en kontinuerlig utveckling av verksamheten. En anpassning ska ske utifrån varierande behov och vara av hög kvalitet såväl till sitt innehåll som i sin pedagogiska form. I enlighet med RF-stämmans beslut fortsätta utveckla stödet till SF:s elitsatsningar för kvinnor och män på ett sätt som optimalt utnyttjar resurser och befintlig kompetens. Utveckla ungdoms- och vuxenidrotten i förening ur ett folkhälsoperspektiv. Utveckla arbetet med motionsidrott som attraherar flickor och pojkar, kvinnor och män genom att erbjuda etablerade och nya verksamhetsformer. 5. RF ska ha utvecklat och etablerat ett system för att kombinera utbildning och elitidrott genom riksidrottsgymnasier, nationella idrottsutbildningar och riksidrottsuniversitet/högskolor. RF ska vara ett utvecklingsstöd och ge tillgång till specialistkompetens för att kombinera en satsning på elitidrott med studier på gymnasial och postgymnasial nivå. Utveckla möjligheterna för kvinnor och män att kombinera utbildning med en elitsatsning. Speciell vikt läggs vid utveckling av såväl gymnasiala utbildningar inom ramen för den nya gymnasieskolan som postgymnasiala utbildningar riksidrottsuniversitet, med ambitionen att under den kommande perioden certifiera ett antal riksidrottsuniversitet enligt den framtagna nationella modellen. Genom påverkan på berörda myndigheter bidra till att förbättra de ekonomiska studiestödsvillkoren för högskolestuderande elitidrottare. Resurserna 6. Alla kommuner ska ha uppvaktats, påverkats och uppmanats att öka tillgången till idrottsmiljöer: lokaler, anläggningar och utrymmen för idrottsliga aktiviteter. Intensifiera det idrottspolitiska arbetet kring anläggningar och idrottsmiljöer. Kommunerna ska uppvaktas ske årligen. Arbeta fram ett anläggnings- och idrottsmiljöpolitiskt program för perioden 2015-2025. 7. Myndigheter och intresseorganisationer, på både central som lokal nivå, ska ha uppvaktats, påverkats och uppmanats att öka och förenkla möjligheterna att utnyttja mark-, vatten- och luftutrymme för idrottsliga aktiviteter. All idrottslig verksamhet kräver anläggningar, utrymmen och ytor för utövande och aktiviteter. Behoven varierar beroende på ålder och ambitionsnivå: barn, ungdom och vuxna samt en bredd- eller elitinriktning. Närhet, lättillgängligt och anpassning är nyckelbegreppen. Detta arbete ska ske kontinuerligt. 11

12

Stärka idrottens ställning i samhällplaneringen. Påverkansarbete för att ge idrotten en tydligare roll i samhällsplaneringen och främja möjligheterna till idrott/fysisk aktivitet för flickor och pojkar, kvinnor och män i riktlinjer och anvisningar vid byggande och samhällsplanering. Utveckla kompetens genom samarbete med myndigheter och andra intressenter på anläggningsområdet. Upprätta ett kompetensnätverk för att stödja SF att få till fler, bättre och mer ändamålsenliga anläggningar och idrottsmiljöer för flickor och pojkar, kvinnor och män. 8. Medel ska årligen avsättas till anläggningar för investeringar i miljöanpassade lösningar. Anläggningar och utrymmen för idrottsutövande bör ständigt utvecklas och anpassas för att tillgodose nya miljökrav. Föreningsägda anläggningar är i störst behov av miljöanpassade investeringar, samt för åtgärder för ökad fysisk tillgänglighet. Utveckla kompetensen vad gäller idrottsanläggningar och -miljöer, inte minst vad gäller miljöanpassning. 9. Det offentliga stödet samt stödet från andra intressenter ska ha ökat. Idrottsrörelsen är den största verksamheten inom civilsamhället. Våra medlemmars verksamhet ska växa. En förutsättning för detta är att det offentliga stödet växer. Fortsatt verka för ett starkt och ökat samhällsstöd till svensk idrott på såväl nationell som regional och kommunal, samt på EUnivå. Stöd och service 10. Alla SF och IF är anslutna till och använder verksamhetssystemet IdrottOnline. Vi erbjuder våra medlemmar ett för idrotten anpassat verksamhetssystem. För att få effektivitet i detta måste alla vara med och använda systemet. Fortsätta utveckla IdrottOnline som gemensamt verksamhets- och kommunikationssystem för svensk idrott på alla nivåer. Andra idrottsliga verksamhetssystem kan kopplas till IdrottOnline för optimal medlemsnytta. 11. RF ska verka för att få fler internationella evenemang till Sverige Intensifiera arbetet för att få fler internationella idrottsevenemang till Sverige enligt den av Riksidrottsstyrelsen antagna nationella strategin. Arbetet ska bygga på en aktiv samverkan mellan besöksnäringen, staten, berörda kommuner, näringslivet och idrottsrörelsen, samt inkludera medfinansiering från såväl stat som näringsliv. RF ska också verka för att SF upprättar egna strategier i linje med den nationella strategin. 12. Stärka det internationella arbetet Stärka svensk idrotts internationella agerande enligt målen och inriktningen i den av Riksidrottsstyrelsen antagna strategin för internationellt arbete. 13. RF ska ha etablerat varumärket Svensk Idrott. Varumärket Svensk Idrott syftar till att stärka och förenkla idrottsrörelsens gemensamma kommunikation när vi kommunicerar med hela idrottsrörelsen som avsändare. 13

Etablera och implementera varumärket Svensk Idrott som ett gemensamt begrepp för hela idrottsrörelsen. 14. Bosön ska vara den av idrottsrörelsen mest använda anläggningen för idrottsutövande och som mötesplats. Bosön är Svensk Idrotts gemensamma utvecklingscentrum. Anläggningen ska förvaltas och utvecklas för verksamhet såväl idag som imorgon. Efter samråd med SF utvärdera olika alternativ för placering av framtidens Idrottens Hus, med plats för de SF som så önskar. 15. Verksamhet som har till syfte att stimulera den idrottsliga utvecklingen ska grundas på forskningsbaserad kunskap. RF ska stödja detta förhållningssätt genom att initiera, samla in och tillgängliggöra forskningsbaserad kunskap av intresse för svensk idrott. Utveckla insatser som bygger upp och stödjer forskningsbaserade kunskapsprocesser. Detta kräver systematisk produktion, omvärldsbevakning och vidareförmedling av forskning och fakta. RF ska stimulera ett medicinskt utvecklingsarbete, exempelvis genom Centrum för idrottsforskning, som innefattar bland annat preventionsarbete och skadeforskning inom idrottsrörelsen. Medlemmar och medarbetare 16. RF ska ha ett nöjd medlemsindex som är minst 4 på en femgradig skala. RF ska mäta vad medlemmarna tycker förbundets arbete. Detta för att ge underlag till ständig förbättring. 17. RF ska ha ett nöjd medarbetarindex som är minst 4 på en femgradig skala. RF ska varje år mäta vad medarbetarna tycker om de förutsättningar de får för att göra ett bra arbete och vad som kan förbättras för att bli ännu bättre. 14

Ekonomisk plan Riksidrottsförbundet 2014-2015 Kostnader/Resursfördelning - 1 731 MSEK 2% 2% 1% 15% 35% LOK-stöd Idrottslyftet SF-stöd Öv verksamhet gem natur 17% Antidoping Riksidrottsgymnasier Forskning, CIF 28% Intäkter Utfall 12 Budget 13 Plan 14-15 Statsmedel 1 704 1 704 1 704 Övriga intäkter (räntor) 34 27 27 Utnyttjade reserverade medel 61 56 Summa intäkter 1 798 1 786 1 731 Kostnader Antidoping 26 26 26 Forskning, CIF 16 16 16 Riksidrottsgymnasier 41 41 42 Idrottslyftet 500 500 500 Verksamhet av gem natur 1 215 1 203 1 203 LOK-stöd 630 630 630 SF-stöd 280 300 300 DF-stöd 36 38 38 Elitstöd 100 91 91 SOK OS 35 33 33 SHIF/SPK Paralympics 11 10,5 10,5 Bosön 23 17 17 Övriga verksamhetskostnader 100 84 84 Summa kostnader 1 798 1 787 1 787 Resultat att hanteras av RS 0,5 0-56

Idrottens hus, 114 73 Stockholm Tel: 08-699 60 00 Fax 08-699 62 00 E-post: riksidrottsforbundet@rf.se Hemsida: www.rf.se Riksidrottsförbundet Foto: Bildbyrån Grafisk form: Mu ab September 2013