Innehåll Häfte RS förslag: Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan för tiden RS förslag: Lokal och regional organisation 11

Transkript

1 5 RS-förslag 13.1 Verksamhetsinriktning 13.2 Lokal och regional organisation 13.3 Idrottens jämställdhetsarbete 13.4 En samlad elitsatsning 13.6 Olika anslutningsformer inom RF RF-stämman 2011

2 Innehåll Häfte 5 Innehåll Häfte RS förslag: Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan för tiden RS förslag: Lokal och regional organisation RS rapport och förslag: Idrottens jämställdhetsarbete RS rapport och förslag: En samlad elitsatsning RS förslag: Olika anslutningsformer inom RF 39 1

3 Innehåll Häfte 5 2

4 13.1 RS:s förslag: Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan RS:s förslag: RF:s Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan för Förslag: RS föreslår att RF-stämman antar förslaget till verksamhetsinriktning med ekonomisk plan för För riksidrottsstyrelsens (RS) ledning av verksamheten fattar RF-stämman beslut om en tvåårig verksamhetsinriktning med ekonomisk plan. Verksamheten ska utgå från RF:s stadgar och idrottsrörelsens idéprogram Idrotten vill. Verksamhetsinriktning Enligt 1 kap. 1 RF:s stadgar ska idrott bedrivas i enlighet med den av RF-stämman beslutade verksamhetsidén, visionen och värdegrunden. Idrottsrörelsens verksamhetsidé Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna ha roligt, må bra och prestera mera. Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning. Idrotten ger fysisk, psykisk, social och kulturell utveckling. Vi organiserar vår idrott i självständiga föreningar och förbund som tillsammans utgör en fri och frivillig folkrörelse förenad i Riksidrottsförbundet. Vi delar in vår idrott efter ålder och ambitionsnivå. Med barnidrott avser vi i allmänhet idrott till och med tolv års ålder. Med ungdomsidrott avser vi idrott för tonåringar år. Med vuxenidrott avser vi idrott för dem som är över 20 år. I barnidrotten leker vi och ger barnen tillfälle att pröva på olika idrotter. Att ge barnen möjlighet till allsidig idrottsutveckling är normgivande för verksamheten. Tävling är en del av leken och ska alltid ske på barnens villkor. I ungdomsidrotten och vuxenidrotten skiljer vi på breddidrott och elitinriktad idrott. I den elitinriktade idrotten är prestationsförbättring och goda tävlingsresultat vägledande. I breddidrotten är hälsa, trivsel och välbefinnande normgivande, även om prestation och tävlingsresultat ofta tjänar som sporre. 3

5 13.1 RS:s förslag: Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan Vi är en samlad idrottsrörelse som verkar för samma vision och värdegrund, den genomsyrar alla förbund och föreningar, såväl bredd som elit. Vi värnar om den svenska idrottsrörelsens tradition där elit- och breddverksamhet sker i nära samverkan, som ger inspiration, utveckling och livskraft. Inom idrottsrörelsen respekterar alla förbund och föreningar, såväl elit som bredd varandras roller och verksamhetsvillkor. Idrotten följer FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) och FN:s internationella konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Idrottens vision Svensk idrott - världens bästa Svensk idrott vill vara bäst i världen för alla på alla nivåer. Vi vill ständigt utvecklas och förbättras både till form och innehåll. Det bygger på en självstyrande och samlad idrottsrörelse med starka förbund och föreningar samt en utbildningsverksamhet i världsklass. Idrottens värdegrund Glädje och gemenskap Glädje och gemenskap är starka drivkrafter för att idrotta. Vi vill bedriva och utveckla all verksamhet så att vi ska kunna ha roligt, må bra och prestera mera. Demokrati och delaktighet Föreningsdemokratin innebär att alla medlemmars röst har lika värde. Delaktighet innebär att alla som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin verksamhet. Demokrati och delaktighet ska utövas jämställt och oavsett bakgrund. Allas rätt att vara med Allas rätt att vara med innebär att alla som vill ska kunna vara med utifrån sina förutsättningar. Alla som vill, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet. Rent spel Rent spel och ärlighet är en förutsättning för tävlande på lika villkor. Det innebär att hålla sig inom ramarna för överenskommelser och en god etik och moral. Att verka mot fusk, doping och en osund ekonomi, mot mobbning, trakasserier och våld såväl på som utanför idrottsarenan. Idrottsrörelsens organisation och uppbyggnad (2 Kap. 2 RF:s stadgar) RF består av Specialidrottsförbund (SF) med till dem anslutna ideella föreningar som bedriver idrottslig verksamhet. Genom medlemskap i SF blir förening också ansluten till RF. RF har för sin regionala verksamhet Distriktsidrottsförbund (DF). SF får organisera sin regionala verksamhet genom Specialidrottsdistriktsförbund (SDF). 4

6 13.1 RS:s förslag: Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan Riksidrottsförbundets uppgift (2 Kap. 1 RF:s stadgar) RF är svenskt idrotts samlande organisation med RF-stämman som högsta beslutande organ. RF:s uppgift är att handha för idrottsrörelsens gemensamma angelägenheter, såväl nationellt som internationellt. Till dessa angelägenheter hör: Att företräda svensk idrott gentemot myndigheter, politiker och samhället i övrigt Fördela statens anslag till idrottsrörelsen Ge service och stöd till medlemsorganisationerna Stimulera den idrottsliga utvecklingen och kunskapsutvecklingen i medlemsorganisationerna Samordna arbetet kring idrottsrörelsens värdegrundsfrågor Samordna idrottsrörelsens internationella arbete Bevara det idrottshistoriska arvet RF:s roll och uppgift kan också sammanfattas i att Stödja Företräda Leda För att Utveckla idrottsverksamheten Skapa förutsättningar och resurser Ge service Mål 2015 En kraftsamling för ett tydligare RF Idrotten Idrottsrörelsen ska ha ökat i antalet aktiviteter och utövare. Idrottsrörelsen är organiserad i självständiga föreningar och förbund som tillsammans utgör en fri och frivillig folkrörelse förenad i Riksidrottsförbundet. Idrottsrörelsen präglas av framtidstro och det finns en tydlig ambition till utveckling, tillväxt och ständig förbättring. RF:s mål är att idrottsrörelsen under denna tidsperiod ska växa. Alla SF och IF ska ha erbjudits stöd och support för att omsätta och anpassa intentioner och ambitioner i Idrotten vill utifrån sina respektive förutsättningar. Idéprogrammet Idrotten vill är idrottsrörelsens gemensamma utgångspunkt för verksamheten. Utifrån denna fattar specialidrottsförbunden och föreningarna specifika beslut om inriktning och form. Idéprogrammet ska vara en levande verklighet i den idrottsliga vardagen och samtidigt ett levande dokument, som står i samklang med den idrottsliga och samhälleliga utvecklingen. 5

7 13.1 RS:s förslag: Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan RF ska på alla nivåer kunna erbjuda idrottsrörelsen kompetens inom barn-, ungdoms- och vuxenidrotten avseende bredd- som elitinriktning samt föreningsutveckling, ekonomi och föreningsjuridik. Idrottsrörelsen ska erbjudas kunskap och utbildning som möjliggör en kontinuerlig utveckling av verksamheten. En anpassning ska ske utifrån varierande behov och vara av hög kvalitet såväl till sitt innehåll som i sin pedagogiska form. RF ska ha utvecklat och etablerat ett system för att kombinera utbildning och elitidrott genom riksidrottsgymnasier, nationella idrottsutbildningar och riksidrottsuniversitet/högskolor. Ett utvecklingsstöd och en tillgång till specialistkompetens för att kombinera en satsning på elitidrott parallellt med studier på gymnasial och postgymnasial nivå. Resurserna Alla kommuner ska ha uppvaktats, påverkats och uppmanats att öka tillgången till idrottsmiljöer; lokaler, anläggningar och utrymmen för idrottsliga aktiviteter. Detta ska på alla nivåer ske årligen. Alla myndigheter och intresseorganisationer, på både central- som lokalnivå, ska ha uppvaktats, påverkats och uppmanats att öka och förenkla möjligheterna att utnyttja mark-, vatten- och luftutrymme för idrottsliga aktiviteter. All idrottslig verksamhet kräver anläggningar, utrymmen och ytor för utövande och aktiviteter. Behoven varierar beroende på ålder och ambitionsnivå; barn, ungdom och vuxna samt en bredd- eller elitinriktning. Närhet, lättillgängligt och anpassat är nyckelbegreppen. Detta arbete ska ske årligen. Medel ska årligen avsättas till anläggningar för investeringar i miljöanpassade lösningar. Anläggningar och utrymmen för idrottsutövande bör ständigt utvecklas och anpassas för att tillgodose nya miljökrav. Föreningsägda anläggningar är i störst behov av miljöanpassade investeringar. Det offentliga stödet samt stödet från andra intressenter ska ha ökat. Idrottsrörelsen är den största verksamheten inom civilsamhället. Våra medlemmars verksamhet ska växa. En av förutsättning för detta är att det offentliga stödet växer. Stöd och service Alla SF och IF är anslutna till och använder verksamhetssystemet IdrottOnline. Vi erbjuder våra medlemmar ett för idrotten anpassat verksamhetssystem. För att få effektivitet i detta så måste alla vara med och använda systemet. RF ska tillsammans med SF ha utvecklat idrottsövergripande konferens- och evenemangsverksamhet. Konferens- och evenemangsverksamheten blir bättre ju fler man är. Utifrån ett medlemsnyttoperspektiv är detta ett viktigt utvecklingsområde. 6

8 13.1 RS:s förslag: Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan RF ska ha utvecklat och etablerat Kompetenscentrum för internationella evenemang. Det vi gör tillsammans blir starkare och bättre. Vi ska få fler internationella evenemang till Sverige. Inom Kompetenscentrum för internationella evenemang bygger vi gemensamt kunskapen för att göra detta möjligt. RF ska ha utvecklat och etablerat varumärket Svensk Idrott. Detta för att förenkla vår gemensamma kommunikation när vi kommunicerar med hela Idrotten som avsändare. Bosön ska vara den av idrottsrörelsen mest använda anläggningen för idrottsutövande och som mötesplats. Bosön är Svensk Idrotts gemensamma utvecklingscentrum. Anläggningen ska förvaltas och utvecklas för verksamhet såväl idag som imorgon. RF ska ha utvecklat och etablerat en högklassig verksamhet som initierar, samlar in, analyserar och sprider fakta och forskningsbaserad kunskap. Kunskaper och insikter är en avgörande framgångsfaktor för alla organisationer. Vi ska initiera, samla in, analysera, systematisera och sprida forskningsresultat. Medlemmar och medarbetare RF ska ha ett nöjd medlemsindex som är minst 4 på en femgradig skala. Varje år i perioden ska vi mäta vad våra medlemmar tycker om det arbete vi gör för dem. Detta för att vi ständigt ska kunna förbättra oss. RF ska ha ett nöjd medarbetarindex som är minst 4 på en femgradig skala. Varje år i perioden ska vi mäta vad våra medarbetare tycker om de förutsättningar som ges för att göra ett bra arbete och vad vi kan förbättra för att bli ännu bättre. Fokusområden Utifrån ovanstående långsiktiga mål ska RF:s arbete under fokusera på nedanstående områden. Med utgångspunkt i denna verksamhetsinriktning fastställer Riksidrottsstyrelsen årliga verksamhetsplaner. Idrott I enlighet med den av Riksidrottsstyrelsen antagna strategiska förhållningssättet till idrott och utbildning utveckla möjligheterna att kombinera utbildning med en elitsatsning. Speciell vikt läggs vid utveckling av såväl gymnasiala utbildningar inom ramen för den nya gymnasieskolan som postgymnasiala utbildningar riksidrottsuniversitet. I samverkan med SISU Idrottsutbildarna fortsätta satsningen på värdegrundsarbete på alla nivåer inom idrottsrörelsen. I enlighet med RF-stämmans beslut intensifiera arbetet med jämställdhetsintegrering, det vill säga att jämställdhetsaspekter ska vägas in i alla beslut och all verksamhet. I enlighet med RF-stämmans beslut fortsätta utveckla stödet till SF:s elitsatsningar på ett sätt som optimalt utnyttjar resurser och befintlig kompetens. 7

9 13.1 RS:s förslag: Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan Resurser I förhållande till politiker och myndigheter i såväl Sverige som EU hävda och försvara idrottens särart. Detta inbegriper bland annat idrottens rätt att själv bestämma över sina egna stadgar och tävlingsregler. Gentemot EU driva frågan om fortsatt undantag för ideella föreningar från skyldighet att redovisa moms. Gentemot regering och riksdag driva frågan om tydligare inkomstskatteregler för idrottsföreningar och -förbund. Utveckla kompetensen vad gäller idrottsanläggningar och -miljöer, inte minst vad gäller miljöanpassning. Fortsatt verka för ett starkt och ökat samhällsstöd till svensk idrott på såväl nationell som regional och kommunal nivå. Stöd och service Efter samråd med SF utvärdera olika alternativ för placering av framtidens Idrottens Hus, med plats för de SF som så önskar. En placering på Bosön ska prövas i första hand. Etablera varumärket Svensk Idrott som ett gemensamt begrepp för hela idrottsrörelsen. Fortsätta utveckla IdrottOnline som gemensamt verksamhets- och kommunikationssystem för svensk idrott på alla nivåer. 8

10 13.1 RS:s förslag: Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan Ekonomisk plan

11 13.1 RS:s förslag: Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan

12 13.2 RS förslag: Idrottens lokala och regionala organisation 13.2 RS förslag: Idrottens lokala och regionala organisation Förslag: RS föreslår att RF-stämman beslutar att att att att att att uppdra till RS att, efter samråd med DF, klargöra och fastställa dels DF:s basverksamhet utifrån RF:s stadgar och av RF-stämman fastställd verksamhetsinriktning, dels hur distriktsspecifik verksamhet ska kunna förekomma utifrån varje DF:s särskilda förutsättningar; uppdra till RS att genomföra en fördjupad konsekvensanalys beträffande en ändring av DF:s namn och firma samt därefter, om konsekvensanalysen visar att det är rimligt, framlägga förslag om att ändra DF:s namn och firma i syfte att stärka sambandet mellan RF och DF; det i varje idrottsdistrikt ska finnas ett för DF och SISU-distriktsförbundet gemensamt kansli, samt att det på varje för DF och SISU-distriktsförbund gemensamt kansli ska finnas en gemensam distriktsidrottschef som är tillika anställd av RF och SISU Idrottsutbildarna; uppdra till RS att kalla förtroendevalda centralt och regionalt till årliga mötesplatser syftande till samverkan och dialog, samt att DF inte ska ha rösträtt på RF:s stämma, vilket även innefattar motionsrätten till densamma*; uppdra till RS att arbeta fram rutiner för att kunna hantera distriktsövergripande verksamhet; samt fördelning av medel till DF ska ske i form av verksamhetsstöd utifrån till RS rapporterad verksamhet. * enligt förslag till stadgeändring med konsekvensändringar i bilaga. Bakgrund och process RF-stämman 2009 gav, utifrån en motion från Södermanlands Idrottsförbund, RS i uppdrag att utarbeta ett förslag som tydliggör hur distrikten både organisatoriskt (bland annat geografisk indelning) och verksamhetsmässigt ska knytas närmare RF som dess regionala stödorgan för SF:s regionala och lokala verksamhet. I beslutet angavs också en stegvis metod för att utarbeta förslaget till stämman En likalydande motion, som resulterade i ett likalydande beslut behandlades av SISU-stämman För arbetet med utredningen om idrottens regionala och lokala organisation antog RS och FS likalydande utredningsdirektiv i vilka det framgick att utredningsarbetet skulle bedrivas gemensamt för de båda organisationerna och utgå från de båda stämmornas respektive beslut. Arbetet med utredningen skulle också ske i samarbete med utredningen om anslutningsformerna till RF respektive utredningen om det framtida SF-stödet. I 11

13 13.2 RS förslag: Idrottens lokala och regionala organisation utredningsdirektiven angavs vidare att en utredningsgrupp skulle tillsättas och utredningsgruppen kunde till sin hjälp tillsätta en referensgrupp för att underhand stämma av tankar och idéer. RS utsåg Anders Rydberg (ordförande) och Anita Engvik att utgöra representanter i utredningsgruppen medan förbundsstyrelsen utsåg Börje Sandgren till FS representant i densamma. Till utredningen har Elin Johansson från RF:s och SISU:s gemensamma kansli varit kopplad som sekreterare/projektledare. Utredningsgruppen har i sitt arbete med uppdraget genomfört enkätundersökningar som skickats till samtliga DF och SISU-d samt till samtliga SF och till SISU:s övriga medlemsorganisationer. Utredningsgruppen har också haft stöd av två referensgrupper bestående av företrädare för DF och SISU-d respektive företrädare för SF. Utredningsgruppens förslag presenterades för RS respektive FS presidium i december 2010 som då beslutade att skicka utredningsgruppens rapport på remiss till samtliga SF, DF, SISU-d och SISU:s övriga medlemsorganisationer. 30 SF, 19 DF och 19 SISU-d nyttjade möjligheten att inkomma med remissvar med anledning av utredningen. Utredningsgruppens förslag Utredningsgruppens arbete resulterade i en rapport innehållande bland annat en kartläggning av nuläget, en analys av framtida behov och förslag till åtgärder. Utredningsgruppens rapport innehåller också ett antal förslag indelade i två kategorier, dels förslag till förändringar som ska beslutas och verkställas, dels förslag till rekommendationer som ska ses som vägledande och något att sträva mot. Utredningsgruppen poängterar särskilt att för att ett förändringsarbete ska kunna bli lyckosamt är det viktigt att förändringsarbetet tidsbestäms, det vill säga att en senaste tidpunkt när de olika förslagen senast ska vara klara bestäms. Utredningsgruppen anser att en viktig åtgärd är att klargöra DF:s uppgifter och föreslår att uppgifterna ska fördelas på basuppgifter, specialistfunktioner och distriktsspecifik verksamhet. Vidare behöver DF:ens profil bli tydligare och utredningsgruppen föreslår därför att distriktsidrottsförbundens namn och firma ändras för att få en tydligare koppling till RF. Det finns behov av att genomföra en rad åtgärder inom området ledning och styrning. Utredningsgruppen anser att DF och SISU-d ska ha ett gemensamt kansli i samtliga distrikt och att kansliet ska ledas av en gemensam chef med sin anställning hos RF. Utredningsgruppen anser också att distrikten ska sträva efter en personunion mellan styrelserna för de båda organisationerna. Utredningsgruppen föreslår att årliga mötesplatser upprättas och att DF och SISU-d:s röst- och motionsrätt på RF-stämman och SISU-stämman tas bort i syfte att förstärka relationen mellan förtroendevalda på central nivå och på distriktsnivå, stärka den stödjande funktionen och visa tydlighet i att det är medlemsförbunden som är uppdragsgivare. Utredningsgruppen anser också att det är viktigt att SISU:s verksamhetsplaner tydligt samspelar med RF:s verksamhetsplaner för idrottens bästa. Utifrån att kartläggningen vittnat om vissa svårigheter gällande distriktens hantering av verksamhet som sker i specialdistriktsförbund som omfattar flera distrikt föreslår utredningsgruppen att rutiner utvecklas för att bättre kunna hantera distriktsövergripande verksamhet. Vad gäller den geografiska indelningen är det utredningsgruppens uppfattning att det i nuläget saknas övertygande argument för att ändra DF:ens och SISU-distriktens 12

14 13.2 RS förslag: Idrottens lokala och regionala organisation geografiska indelning. DF och SISU-d bör i stället uppmuntras att genomföra distriktsövergripande verksamhet i den omfattning som är lämplig. Nuvarande DF och SISU-d bör också uppmuntras att tillsammans med RS och FS verka för större regionala enheter i framtiden. Det är dock av vikt att distriktsorganisationerna bibehåller närheten till de enskilda idrottsföreningarna även i framtiden. Utredningsgruppen uppmanar också RS och FS att i sitt budgetarbete avsätta medel för att stimulera regionala samverkansprojekt. Slutligen föreslår utredningsgruppen att RF:s bidrag till DF:en styrs om från att vara ett distriktsbidrag till att vara ett verksamhetsstöd utifrån den verksamhet som DF:et bedriver inom ramen för de fastställda uppgifterna. Motiv till RS förslag Riksidrottsförbundet är den svenska idrottsrörelsens samlade organisation med RFstämman som dess högsta beslutande organ. RF har till uppgift att handha för idrottsrörelsen gemensamma angelägenheter, såväl nationellt som internationellt. Denna RF:s uppgift, tillsammans med idrottens verksamhetsidé, vision och värdegrund, är det som ytterst styr den organisation som upprättas och utvecklas inom RF. Riksidrottsförbundet har också att arbeta i linje med fastställda långsiktiga mål och vid var tid beslutad verksamhetsinriktning. RS tycker sig se en utveckling mot att idrottsföreningars verksamhet blir förändrad och ibland även mer komplex att bedriva. Behovet av stöd i olika frågor och former tenderar att öka då idrotten blir mer beroende av juridisk och ekonomisk expertis, avancerad teknik och kunskaper i att kunna söka och driva projekt. Dessutom ser RS en trend av att SF:en väljer att organisera sin regionala verksamhet i allt större geografiska områden för att stärka sin organisation och arbeta enhetligt. RS uppfattning är att idrottsföreningars behov av stöd på regional och framförallt lokal nivå kommer att finnas kvar och eventuellt även öka i framtiden. Tydliggöra DF:s uppdrag (1:a att-satsen) RS instämmer i utredningsgruppens uppfattning att det finns ett starkt behov av att tydliggöra distriktsidrottsförbundens uppdrag och verksamhet samt att en likartad grundplattform för verksamheten ska upprättas att gälla för samtliga DF. Alla idrottsföreningar ska kunna ha tillgång till ett likvärdigt basstöd oavsett idrott och geografisk hemvist. DF:s uppgifter bör enligt RS mening bestå av tre delar - basverksamhet, regionspecifik verksamhet och specialistfunktioner. RS föreslår att RS, i enlighet med de formella styrmöjligheter som ges genom RF:s och DF:s stadgar, ska slå fast vilken basverksamhet samtliga DF ska ha samt, utifrån av RF-stämman antagen verksamhetsinriktning, anger klara och tydliga mål och riktlinjer för DF:s verksamhet inför varje ny verksamhetsperiod att införas i DF:s verksamhetsplaner. DF ska i denna del även ha ett åliggande om återrapportering av verksamheten till RS. RS anser också att regionspecifik verksamhet ska kunna förekomma inom varje DF, inte minst utifrån de regionala bidragsströmmarna och de särskilda behov som kan finnas regionalt och lokalt, men med förbehåll för att sådan verksamhet ska ligga inom angivna ramar och inte får ta kraft från basverksamheten. RS anser därför att den regionspecifika verksamheten ska ske efter samordning med RS. RS rekommenderar distriktsidrottsförbunden att inrätta specialistfunktioner som kan nyttjas mellan flera DF och föreningar inom en större region. Det kan röra sig om 13

15 13.2 RS förslag: Idrottens lokala och regionala organisation speciella områden såsom IT, skatter, juridik, EU-kunskap etc., men kan även avse administrativa funktioner såsom löneadministration, redovisning etc. som kan nyttjas av flera DF och SISU-d. Tanken är att alla DF inte ska behöva ha en full uppsättning av kompetenser utan att flera DF inom en större region ska kunna samarbeta och utnyttja varandras specialfunktioner inom olika områden. De olika specialistfunktionerna har sin hemvist i ett DF men kan nyttjas som resurser även av andra distrikt och föreningar. DF:s namn och firma (2:a att-satsen) Idag är DF:ens namn och firma Blekinges Idrottsförbund o.s.v. och RS anser att det saknas en tydlig koppling i namnet mellan RF och dess regionala organ. För att utåt uppvisa samhörigheten mellan RF och DF bör en förändring av DF:ens namn och firma övervägas men detta bör ske först efter en fördjupad konsekvensanalys då många parametrar bör tas i beaktande vid en eventuell ändring. Gemensamt kansli DF och SISU-d med centralt anställd distriktsidrottschef (3:e attsatsen) Idrottsföreningars huvudsakliga uppgift är att bedriva idrottslig verksamhet för att tillvarata och utveckla medlemmarnas intressen för idrotten. Dessvärre kräver föreningarnas verksamhet mer och mer administration på olika sätt och i olika former. RF, SISU och SF har till uppgift att, i den mån det är möjligt, underlätta och vägleda föreningarna i det administrativa arbetet. Att förvänta sig att föreningarna ska veta om deras frågor och funderingar är frågor som hanteras av RF:s regionala organ eller SISU:s regionala organ framstår som kontraproduktivt varför RS förespråkar en samordnad regional kansliorganisation där föreningarna har en ingång till de två regionala stödorganisationerna. Det för distriktsidrottsförbunden och SISU-distriktsförbunden gemensamma kansliet bör, bland annat i syfte att öka tydligheten, ledas av en distriktsidrottschef som är tillikaanställd av RF och SISU Idrottsutbildarna. Årliga mötesplatser för dialog mellan central och regional nivå samt DF:s rösträtt (4:e att-satsen) RS önskar ytterligare förstärka och förtydliga relationerna mellan förtroendevalda på central nivå och distriktsnivå och föreslår därför att årliga mötesplatser inrättas. Senast i september samma år som Riksidrottsmötet genomförs bör RS kalla förtroendevalda i distrikten till verksamhetsplaneringsdagar där besluten från stämman följs upp och där beslutad verksamhetsinriktning bryts ner i verksamhetsplaner för kommande period. De år Riksidrottsmötet inte genomförs bör RS kalla förtroendevalda i distrikten till ett utvecklings- och framtidsforum där distriktsledning och central ledning under friare former ges möjlighet att utveckla stödorganisationen, dess struktur och arbete. Forumet ska bidra till att utveckla organisationen internt och skapa en delaktighet genom hela organisationen. RF och DF är stödorganisationer som ska arbeta tillsammans mot ett gemensamt huvudmål vilket innebär att ha en verksamhet som gagnar medlemsförbunden samt deras medlemsföreningar och förekommande regionala organ. För att både stärka den stödjande funktionen och visa tydlighet i att det är medlemsförbunden som är uppdragsgivare till den verksamhet stödorganisationerna ska utföra, föreslår RS att distriktsidrottsförbundens rösträtt på RF-stämma tas bort. Om DF ska kunna sägas spela på samma planhalva som RF är det inte rimligt att DF ska ha rösträtt i det högsta beslutande organ, som förbundsstämman utgör. 14

16 13.2 RS förslag: Idrottens lokala och regionala organisation Inte heller är det rimligt att de regionala organen som sådana har motionsrätt. Goda förslag inom organisationen ska kanaliseras genom de årliga mötesplatser som föreslås, och i samförstånd med RS ska förslag från distrikten kunna framläggas som styrelsens förslag till medlemsförbunden på RF-stämman. Då distriktsidrottsförbunden även fortsättningsvis bör vara egna juridiska personer med en regional förtroendemannaorganisation är det av vikt för detta organisationsled att ha rätt till närvaro på RFstämman. RS anser att även yttranderätt bör ges distriktsidrottsförbundens företrädare på RF-stämman då vissa lokala perspektiv på frågor kan vara av vikt att belysa. Frågan om personunion i styrelser på distriktsnivån Frågan om personunion mellan DF:s och SISU-distriktens styrelser på distriktsnivå var föremål för behandling i den rapport som utredningsgruppen presenterade i december Med beaktande av flera remissinstansers synpunkter i denna del föreslår RS att det i denna fråga inte utfärdas någon rekommendation utan att medlemmarna i DF respektive SISU-d utser de styrelser de finner mest lämpade att företräda medlemmarna i det regionala förtroendemannaarbetet. Distriktsövergripande verksamhet (5:e att-satsen) RS tycker att det är viktigt att säkerställa att alla idrottsföreningar får tillgång till ett likartat basutbud i hela landet. RS anser därför att RS i samråd med DF måste utveckla rutiner för att kunna hantera distriktsövergripande verksamhet ur såväl praktisk synvinkel som vad gäller rättvis fördelning av medel. Detta särskilt som allt fler SF väljer att organisera sin regionala verksamhet i allt större geografiska regioner. RS anser även att enskilda föreningar inte ska erbjudas ett sämre stöd eller en sämre service på grund av att föreningens SF har valt en intern organisation som innebär att föreningens specialdistriktsförbund geografiskt omfattar flera DF. Detsamma gäller föreningar som tillhör ett SF som helt eller delvis saknar en specialdistriktsförbundsstruktur. RS anser att idrotten bör sträva mot att idrottens administrativa gränser även framöver följer samhällets civiladministrativa gränser (vilket RF-stämman 2007 beslutade att uttala), särskilt som RS tror att det skulle innebära betydande svårigheter ur ett medelsfördelningsperspektiv att splittra dagens regionala uppdelning som i huvudsak överensstämmer med nuvarande länsgränser. Däremot ser RS gärna att DF:en strävar mot större geografiska enheter där så är lämpligt utan att tvingande förslag läggs fram. Detta ligger även i linje med SF:ens utveckling mot färre och större regionala enheter. RS bör uppmuntra regionala samarbeten och i sitt budgetarbete avsätta medel för att stimulera regionala samverksansprojekt. Medelsfördelning till DF (6:e att-satsen) De ovan föreslagna åtgärderna gällande DF:ens uppgifter ger underlag för RS att ändra sin grund för medelsfördelningen till DF på så sätt att det som idag är ett schablonmässigt distriktsbidrag styrs om till att bli ett verksamhetsstöd för basverksamhet, specialistfunktioner och regionspecifik verksamhet. Ekonomiska medel bör fördelas utifrån den verksamhet och de resultat som uppnås i respektive DF. RS ser inte att det initialt blir nödvändigt att öka den totala potten medel som fördelas till DF. Det är omställningen från distriktsbidrag till verksamhetsstöd som är av vikt och att de medel som DF får från RS verkligen används till de uppdrag som DF:en har ålagts att genomföra. 15

17 13.2 RS förslag: Idrottens lokala och regionala organisation BILAGA: Förslag till ändring av RF:s stadgar. Nuvarande lydelse RS förslag till ny lydelse 4 kap RF-stämma 1 Sammansättning och beslutförhet RF-stämma som RS bestämmer. RF-stämman består av ombud utsedda av SF med fullvärdigt medlemskap. Härutöver får varje DF utse var sitt ombud till RF-stämman. RF-stämman är beslutför beslut 4 kap RF-stämma 1 Sammansättning och beslutförhet RF-stämma som RS bestämmer. RF-stämman består av ombud utsedda av SF med fullvärdigt medlemskap. RF-stämman är beslutför beslut. 2 * Fördelning av SF-röster RF-stämma består av 200 ombud. vara större. Vid RF-stämman har varje SF med fullvärdigt medlemskap en grundröst och varje DF en röst. Återstående röster fördelas mellan SF.hålls. Vid proportioneringen antalet röster. 2 * Fördelning av SF-röster RF-stämma består av 200 ombud. vara större. Vid RF-stämman har varje SF med fullvärdigt medlemskap en grundröst. Återstående röster fördelas mellan SF.. hålls. Vid proportioneringen antalet röster. 3 * Utseende av ombud SF får paragraf. SF och DF får utse ersättare för ombud. 3 * Utseende av ombud SF får. paragraf. SF får utse ersättare för ombud. 4 Kallelse Kallelse till RF-stämma utfärdas. till SF och DF samt RF:s revisorer senast fyra veckor före stämman. 4 Kallelse Kallelse till RF-stämma utfärdas. till SF och RF:s revisorer senast fyra veckor före stämman. 5 Förslag till ärenden att behandlas vid RF-stämma Förslag till ärende stämman hålls. Rätt att ge in förslag tillkommer SF, DF och SDF samt till RF ansluten förening. Berört SF skall beredas tillfälle att yttra sig över förslag från SDF och förening. Förslag RS:s utlåtande. 5 Förslag till ärenden att behandlas vid RF-stämma Förslag till ärende stämman hålls. Rätt att ge in förslag tillkommer SF och till RF ansluten förening. Berört SF ska beredas tillfälle att yttra sig över förslag från förening. Förslag RS utlåtande. 7 Kandidatnominering före RF-stämma Namn på kandidater enligt 8 punkterna 9-15 får av SF och DF senast. till valberedningen. 7 Kandidatnominering före RF-stämma Namn på kandidater enligt 8 punkterna 9-15 får av SF senast. till valberedningen. 10 * Valberedningen (4:e och 5:e stycket) Senast.. samtliga SF och DF. kandidatur. Senast samtliga SF och DF.. till RS. 10 * Valberedningen (4:e och 5:e stycket) Senast.. samtliga SF. kandidatur. Senast samtliga SF.. till RS. 16

18 13.3 RS rapport och förslag: Utvärdering av idrottens jämställdhetsarbete 13.3 RS rapport och förslag: Utvärdering av idrottens jämställdhetsarbete Förslag: RS föreslår RF-stämman beslutar att att att anta de av RS reviderade och kompletterade jämställdhetsmålen för idrottsrörelsen (bilaga); godkänna att Idrotten vill kompletteras med jämställdhetsmålen; uppdra till RS att aktivt arbeta med jämställdhetsintegrering enligt en handlingsplan som inbegriper riksidrottskansliet och ett antal pilotprojekt i SF och DF. Bakgrund och genomförande Vid RIM 2009 i Visby behandlades idrottens jämställdhetsarbete och på såväl RF- som SISU-stämman beslutades under rubriken En gemensam värdegrund följande: En gemensam värdegrund att med bifall till Aspgrens yrkande uppdra till RS att utvärdera det hittillsvarande jämställdhetsarbetet och till nästa RF-stämma lägga förslag till ny likabehandlingsplan enligt nya diskrimineringslagen samt att till dess fortsätta arbetet i enlighet med nuvarande plan. RS beslutade att en utvärdering av det hittillsvarande jämställdhetsarbetet skulle göras och att innebörden av en likabehandlingsplan kontra en jämställdhetsplan skulle klargöras. Först därefter skulle RS besluta om andra delen av uppdraget från stämmorna. RS beslutade också att arbetet skulle ledas av en utredningsgrupp, med RS-ledamoten Karin Redelius som ordförande och att styrelseledamoten i SISU Idrottsutbildarna, Johan Kannerberg, också skulle ingå i gruppen. Dessutom skulle Maja Uebel, chef för avdelningen för idrottsutveckling, samt Marianne Söderberg, ingå. Till arbetet utsågs även en referensgrupp bestående av: Lars-Gunnar Tjärnquist, Innebandy, ordf. Malin Eggertz Forsmark, Gymnastik, ordf. Hans von Uthmann, Basket, ordf. Lena Engström, Segling, ordf. Peter Larsson, Stockholms Idrottsförbund, ordf. Marie Louise Svensson, SISU Blekinge, ordf. Helena Carlsson, Ungdomsrådet/Ridsportförbundet Erik Strand, RF och SISU Idrottsutbildarna, GS Utredningsgruppens arbete och förslag Utredningsgruppen har vid tre tillfällen träffat referensgruppen för att kontinuerligt följa utvärderingsarbetet och diskutera utredningens slutsatser och förslag till åtgärder. Vid det 17

19 13.3 RS rapport och förslag: Utvärdering av idrottens jämställdhetsarbete första mötet enades man om att beslutet från RIM innebär att utvärderingen ska belysa jämställdhetsintegrering som strategi. Det innebär att fokus läggs på hur Riksidrottsförbundets arbetat med jämställdhetsfrågorna i sina ordinarie verksamheter åren , liksom att utvärderingen skulle resultera i en rapport med möjlighet till rekommendationer för fortsatt arbete. Uppdraget att utvärdera jämställdhetsarbetet åren gavs till forskaren Gertrud Åström (se separat rapport; Utvärdering av Riksidrottsförbundets jämställdhetsarbete mellan åren ). Jämställdhetsplan Likabehandlingsplan Idrottens jämställdhetsplan och hittillsvarande jämställdhetsarbete för verksamheten styrs inte av någon lag eller förordning. Däremot följer den och ligger i linje med regerings- och riksdagsbeslut om mål för den svenska jämställdhetspolitiken (här råder sedan länge en bred politisk enighet). Dessa mål ska alla myndigheter bidra till att uppnå, och för idrottens del är det mål som ska uppnås för de bidrag idrotten får från staten. Diskrimineringslagen (2008:567) som trädde i kraft 1 januari 2009 gäller för arbetslivet, utbildningsverksamhet, viss näringsverksamhet och offentliga institutioners verksamhet. Lagen omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trostillhörighet, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning och ålder. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tillsyn över lagen. Ideell verksamhet lyder inte under diskrimineringslagen. Däremot gäller den för arbetsmarknadens parter inom idrotten, t.ex. måste RF, SISU Idrottsutbildarna och förbund ha likabehandlingsplaner för sina arbetsplatser. RS beslutade i september 2010, efter förslag från utredningsgruppen, att till RF-stämman 2011 inte lägga fram förslag till en likabehandlingsplan, utan att istället fortsätta med jämställdhetsarbete i någon form. Nedan följer motiven till de förslag som arbetats fram av utrednings- och referensgruppen och som föreslås av RS. Motiv till RS förslag Redan 1977 beslutade RF om en första handlingsplan för en jämställd idrott. Den ersattes 1989 av Idrottens jämställdhetsplan för 1990-talet, som antogs av Riksidrottsmötet togs en ny plan, som reviderades Det övergripande målet för jämställdhetsarbetet har hela tiden varit att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på alla nivåer och inom idrottens alla områden. Till detta har ett antal delmål fogats, de flesta med inriktning på lika representation i styrande organ och på ledande positioner inom svensk idrott. Målen för idrottens jämställdhetsarbete är fortfarande inte uppnådda men de är alltjämt relevanta och angelägna att arbeta mot. Förslaget är därför att stämman antar de av RS reviderade och kompletterade jämställdhetsmålen för idrottsrörelsen. Till grund för analysen i utvärderingen ligger den strategiska inriktningen som kallas jämställdhetsintegrering. Strategin utgår från att jämställdhet mellan kvinnor och män skapas där ordinarie beslut fattas och resurser fördelas. Att integrera jämställdhetsarbetet har Riksdagen fastställt som huvudstrategi och den gjordes till idrottsrörelsens strategi på RFstämman Utvärderingen har inriktat sig på om och i så fall på vilket sätt jämställdhetsarbetet bedrivits i ordinarie verksamheter utifrån RF:s uppdrag och mandat. Det handlar även om vilka insatser och effekter som kan ses i organisationens ordinarie 18

20 13.3 RS rapport och förslag: Utvärdering av idrottens jämställdhetsarbete styrdokument, återrapporteringar och ledning. Det har alltså inte varit jämställdhetsarbetet som sådant som studerats utan vilket genomslag det haft i organisationens olika delar. I utvärderingen konstateras att Riksidrottsförbundets jämställdhetsarbete har hög nivå men att det inte är integrerat utan sidoordnat. De ambitioner och målsättningar samt det språkbruk som används i jämställdhetsplanen, återfinns inte i viktiga dokument som handlar om styrning och resursfördelning. Det saknas således ett systematiskt genomförande och det finns inte en styrkedja som är konsekvent när det gäller jämställdhet. I utvärderingen slås också fast att ett arbete med jämställdhetsintegrering skulle kunna bidra till en positiv utveckling för hela idrottsrörelsen. RS har tagit till sig utredningens slutsatser och tilltalas av de förslag till åtgärder som RS menar ger förutsättningar att ändra inriktningen på jämställdhetsarbetet och gå från ord till praktisk handling. Men det förutsätter att de övergripande jämställdhetsmålen integreras i Idrotten vill, och fungerar styrande för hela idrottsrörelsen. Förslaget är därför att Idrotten vill kompletteras med de reviderade jämställdhetsmålen, så att dessa läggs som bilaga till dokumentet. Utredningsuppdraget var koncentrerat på RF:s och RS arbete och beslut, vilket resulterat i att RS förslag till praktisk handling koncentrerar sig på RS och riksidrottskansliet. Att jämställdhetsintegrera verksamheten betyder att en organisation ser över sina arbetssätt så att det som är organisationens erbjudande ges på lika villkor till flickor och pojkar, kvinnor och män, för att tillgodose deras behov. För idrottsrörelsen handlar det om att ge likvärdiga möjligheter för flickor och pojkar, kvinnor och män, att motionera och idrotta. Det handlar om att konkret analysera hur kvinnors och mäns villkor påverkas av de vardagliga handlingar och beslut som fattas och utförs i den samlade idrottsrörelsen olika organisationer. För att på ett mer systematiskt sätt arbeta med att integrera jämställdhetsperspektivet i ordinarie verksamhet är förslaget att RF-stämman uppdrar åt RS att aktivt arbeta med jämställdhetsintegrering enligt en handlingsplan som inbegriper riksidrottskansliet och ett antal pilotprojekt i SF och DF, och att resurser avsätts för detta ändamål. RS vill med förslaget, med jämställdhetsmålen integrerade i Idrotten vill som grund och genom att mer systematiskt arbeta med jämställdhetsintegrering, höja ambitionen och ta ett nytt steg för att få större genomslag för jämställdhet inom idrottsrörelsen och därmed i hela samhället. / 19

21 13.3 RS rapport och förslag: Utvärdering av idrottens jämställdhetsarbete IDROTTSRÖRELSENS JÄMSTÄLLDHETSMÅL Övergripande mål Bilaga Det övergripande målet för idrottens jämställdhetsarbete är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på alla nivåer och inom alla områden. Mål Det ska finnas lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva idrott. Det kräver att kvinnors och mäns idrott värderas och prioriteras på ett likvärdigt sätt och att resurser fördelas rättvist. All verksamhetsplanering bör ske utifrån ett medvetet jämställdhetsperspektiv. Idrotten ska med en genomtänkt verksamhet påverka attityder och värderingar på ett positivt sätt. Om idrottsrörelsen lyckas med det kommer vi att få en idrott som är än mer utvecklande för både kvinnor och män. Flickor och pojkar, kvinnor och män, ges lika möjligheter att utöva idrott. Alla som vill, oavsett kön, ska få vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet. Idrotten vill utforma verksamheten så att den ger alla som deltar en kamratlig och trygg social gemenskap. Det innebär att förutsättningarna för träning och tävling ska anpassas till flickors och pojkars, kvinnors och mäns behov och möjligheter. Både kvinnor och män samt flickor och pojkar ska till exempel ha tillgång till kompetenta tränare och ledare. Där så är möjligt ska kvinnor och män, flickor och pojkar i större utsträckning ges förutsättningar att träna och tävla tillsammans. Kvinnors och mäns, flickors och pojkars idrottsutövning värderas lika och prioriteras på ett likvärdigt sätt. Det innebär till exempel att kvinnors och mäns idrottsutövning tilldelas resurser efter samma principer, när det gäller budget, träningsanläggningar och träningstider och liknande och att kvinnors och mäns idrottande får samma uppmärksamhet i forskning, information och i media. Kvinnor och män har lika stort inflytande i beslutande och rådgivande organ. Det innebär att på alla beslutande och rådgivande nivåer bör kvinnor och män vara representerade med minst 40 procent. På högre befattningar inom idrottsrörelsen bör målet vara detsamma. Då tas både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tillvara och får påverka kvinnors och mäns idrott. Att arbetsformer och fördelning av uppdrag utformas så att kvinnor och män får lika stora möjligheter att medverka. Det innebär att flickor och pojkar, kvinnor och män, ges samma möjligheter att utvecklas som aktiva, ledare, tränare, anställda och förtroendevalda. Kunskap kring jämställdhet måste ges hög prioritet. Bara en jämställd idrott präglas fullt ut av de demokratiska värderingar som är idrottens. Jämställdhetsintegrering: Jämställdhetsperspektivet ska vara införlivat i den dagliga verksamheten och genomsyra alla verksamhetsområden. Jämställdhetsintegrering innebär att jämställdhet beaktas i en verksamhets ordinarie beslut, i ordinarie underlag, av ordinarie instanser och personer. Jämställdhet skapas i vardagliga handlingar och genom beslut där både kvinnor och män deltar. Val av 20

22 13.3 RS rapport och förslag: Utvärdering av idrottens jämställdhetsarbete metoder och åtgärder måste anpassas efter den förändring som ska uppnås och hur verksamheten ser ut. Delmål Idrottsrörelsen ska på alla nivåer arbeta målmedvetet så att till stämman 2017 kvinnor och män i alla beslutande och rådgivande organ är representerade med minst 40 procent. andelen kvinnor respektive män på högre befattningar, till exempel generalsekreterare/ förbundschef, sport-/utbildnings-/utvecklingschef eller liknande, inom idrottens olika organisationer uppgår till minst 40 procent. valberedningar på alla nivåer, utöver ordförande, består av lika antal kvinnor och män. Kommentar: Det kan ta längre tid att uppnå målet för vissa SF med mycket få medlemmar av det ena könet. Viktigast är att det finns en vilja och inriktning för att åstadkomma förändring och resultat så att både kvinnor och män kan delta i den demokratiska processen. Då tas både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tillvara och påverka idrotten till både form och innehåll. andelen kvinnliga och manliga tränare inom respektive idrott uppgår till minst 40 procent - inom barn- och ungdomsverksamheten på föreningsnivån, - vid riksidrottsgymnasierna (RIG) - vid nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) - vid SF:s landslagsverksamhet. Kommentar: Tränare finns på olika nivåer, från tränare för små barn till elittränare. Utmaningen består i att öka jämställdheten på alla nivåer. På elitnivå är den manliga dominansen alltjämt stor och där tar det längre tid att nå målet. Inom barn- och ungdomsverksamheten visar statistik på en god utveckling på föreningsnivå för ledare/tränare. Vad gäller RIG finns det inskrivet i dokumentet Högre krav och kvalitet att jämn könsfördelning ska råda bland RIG-tränarna inom respektive idrott och ort, vilket också bör tillämpas vid NIU. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering av jämställdhetsarbetet redovisas årligen av RF i skriften Kvinnor och män inom idrotten. Kommentar: För ett långsiktigt och hållbart arbete med jämställdhetsintegrering krävs ett systematiskt utvecklingsarbete. Genom att ta fram lämliga indikatorer följs effekterna av idrottsrörelsens jämställdhetsarbete upp. Uppföljningarna tar fasta på kvantitativa indikatorer, vars syfte är att följa utvecklingen och ge återkoppling och stöd för arbetet. Utvärderingarna planeras in i verksamheten och tar förutom de kvantitativa måtten också fasta på de kvalitativa indikatorerna om hur arbetet faktiskt fortskrider. 21

23 13.3 RS rapport och förslag: Utvärdering av idrottens jämställdhetsarbete 22

24 13.4 RS rapport och förslag: En samlad elitsatsning 13.4 RS rapport och förslag: En samlad elitsatsning Förslag: RS föreslår att RF-stämman beslutar att uppdra till RS att fortsatt utveckla en samlad elitsatsning utifrån nedan redovisade principer. Sammanfattning av principer för hantering av den samlade elitsatsningen RS fattar beslut om kriterier för och fördelning av det statliga elitstödet. Den nuvarande styrgruppen och operativa gruppen upplöses. RF, SOK och SHIF/SPK fortsätter samverka i syfte att dra nytta av varandras erfarenhet och kompetens. En elitkommitté inrättas som referensgrupp till RS. Kommittén leds av en RS-ledamot och består i övrigt av representanter från SF, SOK, SHIF/SPK och RF. RF erbjuder SF en förstärkt elitorganisation. Bakgrund/ Rapport Arbetet med den samlade elitsatsningen har nu pågått i närmare två år och erfarenheterna finns samlade i en egen rapport (Bilaga A). Slutsatserna i denna rapport tillsammans med ett antal förbunds önskemål om att RF ska utveckla och öka sitt ansvar på detta område har lett till RS ställningstagande enligt nedan. Synsättet förstärks också av regeringens beslut i regleringsbreven för 2010 och 2011 genom att den där tydligt ger RS hela ansvaret för fördelningen av statliga medel. Motiv till RS förslag Med de erfarenheter som redovisas i den bilagda rapporten är det RS uppfattning att utifrån beslutet från RF-stämman 2009 måste nu delvis förändrade principer ligga till grund för den samlade elitsatsningen framöver. Nedan kommenteras de principer RS anser ska ligga till grund för arbetet. 1. RS fattar beslut om kriterier för och fördelning av det statliga stödet. Den nuvarande styrgruppen och operativa gruppen upplöses. RS ska fortsättningsvis fatta beslut om kriterier för och fördelning av statliga medel för verksamhet som stärker idrottsutövares internationella konkurrenskraft. (Medel till SOK och SHIF/SPK för administration, förberedelser och deltagande i olympiska spel och Paralympics fördelas i särskild ordning). Därmed upphör det gamla systemet med styrgrupp och operativ grupp. 23

25 13.4 RS rapport och förslag: En samlad elitsatsning Varje SF ansvarar för utvecklingen av sin egen idrott. RF:s uppdrag är att stödja, leda och företräda SF genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för en optimal elitidrottsutveckling. Förutom de ekonomiska stöden, SF-bidrag och elitidrottsstöd, kommer RF att erbjuda ett kraftfullare verksamhetsstöd. Stödet ska riktas till svenska elitidrottare, tränare och ledare för att skapa bästa möjliga förutsättningar att lyckas i internationella mästerskap. RF har tagit fram ett förslag på hur svensk idrott ska arbeta tillsammans för att skapa ett framgångsrikt elitidrottsprogram. Svensk idrott världens bästa är den vision som hela idrotten tillsammans beslutat ska genomsyra all idrottslig verksamhet. För en samlad elitsatsning har nedanstående vision tagits fram: Vision Sverige har ett av världens bästa elitidrottsprogram 2015 och är genom sin holistiska syn en förebild. Succé Sverige för nationell stolthet och internationell respekt. Värdegrund Inom elitidrotten tolkas värdegrunden så här: Demokrati och delaktighet Vi arbetar för och med våra SF och ger full insyn i till vad och hur vi använder våra statliga medel och vårt sponsorstöd. Glädje För att nå den internationella eliten krävs oerhörda uppoffringar och stor målmedvetenhet. Detta går inte att uppnå om man inte också fokuserar på glädjen i idrotten. Vi stödjer SF:s insatser för att skapa en systematisk, långsiktig och glädjerik verksamhet. Rent spel Elitidrott kan endast stödjas och uppskattas om alla har en självklar inställning om att rent spel ska gälla på alla nivåer och i alla sammanhang. Allas rätt att vara med När en aktiv/ett förbund bestämmer sig för att göra en långsiktig satsning i riktning mot internationell elit ska de veta att vårt stöd är tillgängligt för alla idrotter. 2. RF, SOK och SHIF/SPK fortsätter att samverka i syfte att dra nytta av varandras erfarenhet och kompetens. Vad behövs för att nå visionen: ett tydligt erbjudande till SF via RF ( en väg in ) som bygger på samverkan mellan samtliga intressenter, dvs att RF, SOK och SHIF/SPK fortsätter att samverka att vi drar nytta av varandras erfarenhet och kompetens att alla tre organisationerna finns representerande inom den organisation som RF har för avsikt att utveckla för svensk elitidrott. 24