MILJÖRAPPORT 2014 Kungsängsverket

MILJÖRAPPORT 2014 Kungsängsverket

INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRUNDDEL... 3 1. Verksamhetsår... 3 2. Verksamhetsutövare... 3 3. Verksamhet... 3 4. Koordinater... 3 TEXTDEL... 4 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 4 1.1 Organisation... 4 1.2 Ledningsnät och pumpstationer... 4 1.3 Avloppsreningsverkets lokalisering... 4 1.4 Avloppsvattenbehandling... 4 1.5 Slambehandling... 6 1.6 Driftövervakning... 7 1.7 Luktbegränsande åtgärder... 7 1.8 Hantering av kemiska produkter... 7 1.9 Farligt avfall... 7 1.10 Recipient... 7 1.11 Verksamhetens påverkan på miljön... 8 2. TILLSTÅNDSBESLUT... 8 3. ANMÄLNINGSPLIKTIGA ÄNDRINGAR... 8 4. ÖVRIGA BESLUT ENLIGT MILJÖBALKEN... 8 5. TILLSYNSMYNDIGHET ENLIGT MILJÖBALKEN... 8 6. TILLSTÅNDSGIVEN OCH AKTUELL ANSLUTNING... 9 7. VILLKOR I TILLSTÅNDSBESLUTET... 9 8. NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER... 12 8.1 Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient (SNFS 1990:14)... 12 8.2 Skydd för miljön när avloppsslam används i jordbruket (SNFS 1994:2)... 12 9. KONTROLLRESULTAT... 12 9.1 Avloppsvattenmängder... 12 9.2 Halter och mängder i inkommande avloppsvatten... 14 9.3 Halter och mängder i behandlat avloppsvatten... 15 9.4 Reningseffekt... 16 9.5 Halter av näringsämnen, metaller och organiska ämnen i slam... 17 9.6 Recipientkontroll... 18 10. KONTROLL AV FLÖDEN OCH FÖRORENINGSHALTER... 18 11. DRIFTSTÖRNINGAR... 18 11.1 Driftstörningar... 18 11.2 Åtgärder under året... 18 11.3 Planerade åtgärder... 21 12. ENERGIPRODUKTION OCH ENERGIFÖRBRUKNING... 21 13. FÖRBRUKNING AV KEMISKA PRODUKTER... 23 14. AVLOPPSSLAM, RESTPRODUKTER OCH AVFALL... 23 14.1 Externt slam... 23 14.2 Avloppsslam, gallerrens och sand... 24 15. RISKER... 24 16. PERIODISK BESIKTNING... 24 UNDERSKRIFT... 25 BILAGOR EMISSIONSDEKLARATION - 2 -

GRUNDDEL 1. Verksamhetsår Verksamhetsår 2014 2. Verksamhetsutövare Verksamhetsutövare Organisationsnummer 556025-0051 Adress E-post Kontaktperson Uppsala Vatten och Avfall AB Uppsala Vatten och Avfall AB Box 1444 751 44 Uppsala uppsalavatten@uppsalavatten.se Ernst-Olof Swedling, utredningsingenjör Tfn 018-727 93 23 3. Verksamhet Anläggningsnamn Länsstyrelsens platsnummer 0380-50-080 Uppsala avloppsreningsverk (Kungsängsverket) Fastighetsbeteckningar Kungsängen 1:14, 37:4, 37:9, 37:8 Post- och besöksadress Stallängsgatan 3 753 23 Uppsala Kommun och län Kontaktpersoner Miljörapporten godkänns av Uppsala Kod enligt SFS 2013:251 90.10 Walter Johansson, sektionschef Tfn 018-727 93 36 Tommy Högström, VD Tfn 018-727 93 00 4. Koordinater Anläggningens mittpunkt 6637003/648963 (enligt SWEREF99 TM)) - 3 -

TEXTDEL 1. Verksamhetsbeskrivning 1.1 Organisation Uppsala Vatten och Avfall AB ansvarar för vattenförsörjning och avfallshantering i Uppsala kommun. Uppsala Vatten levererar dricksvatten, renar avloppsvatten, tar hand om hushållsavfall, producerar biogas samt återvinner avfall. Bolaget är verksamhetsutövare och ansvarigt för frågor enligt miljöbalken. 1.2 Ledningsnät och pumpstationer Avloppsledningsnätet i Uppsala, Lövstalöt, Jälla och Gunsta är uppbyggt enligt duplikatsystemet, d.v.s. spill- och dagvatten avleds i separata ledningar. I Bälinge finns ett vakuumsystem för avledning av avloppsvatten från toaletter (s.k. svartvatten) och ett konventionellt ledningsnät för bortledning av övrigt spillvatten (s.k. gråvatten). Spillvattennätet i Uppsala med kransorter omfattar 532 km inklusive vakuum- och servisledningar (den allmänna delen av servisledningen). Sammanlagt finns 52 pumpstationer, varav 43 stycken i Uppsala, samt 2 vakuumpumpstationer tillhörande spillvattennätet. Dagvattennätet i Uppsala med kransorter har en total längd av 504 km inklusive servisledningar. I Uppsala avbördas vatten till Fyrisån, Sävjaån och Hågaån. 1.3 Avloppsreningsverkets lokalisering Avloppsreningsverket är beläget nära Fyrisån i området Kungsängen sydost om Uppsala centrum. Vid etableringen av avloppsreningsverket i början av 1940-talet låg detta i utkanten av staden. Numera är anläggningen omgiven av verkstäder, förråd, butiker, kontor, restauranger, småbåtsvarv samt ett kyllagertorn och värmepumpar för utvinning av energi ur det renade avloppsvattnet. Reningsverkets område avgränsas mot söder av trafikleden Kungsängsleden. Omvandlingen av det f.d. industriområdet fortsätter och nordväst om reningsverket uppförs ett stort antal bostäder. Enligt Översiktsplan 2010 sträcker sig innerstaden fram till reningsverket. Planer finns på en successiv förnyelse av hela området. Kvarteret närmast reningsverket avses användas för kontor mm. Reningsverket ligger inom detaljplanelagt område. Detaljplanen reglerar markens användning, bebyggelse och andra anläggningar. Området söder om Kungsängsleden omfattas av skydd för landskapsbilden. Området utgör en del av Årike Fyris, som är ett viktigt rekreationsområde och naturobjekt med höga ornitologiska, botaniska och geologiska värden. Strax söder om f.d. slamtorkbäddarna finns Kungsängens naturreservat, som också är ett Natura 2000-område, med bestånd av landskapsblomman kungsängslilja. Reningsverksområdet är beläget inom yttre skyddszon för vattentäkt. Avståndet till närmaste bostadshus är ca 250 m. Avstånd till övrig samlad bostadsbebyggelse är ca 600 m. 1.4 Avloppsvattenbehandling Avloppsvattenbehandlingen består av mekanisk, biologisk och kemisk rening. Vid reningen avskiljs synliga föroreningar, syreförbrukande ämnen, fosfor och kväve. Anläggningsdelarna för mekanisk och biologisk rening kallas för block A (byggdes på 1940- och 1950-talet), block B (byggdes på 1960-talet) och block C (byggdes på 1990-talet). Därutöver finns också bassängblock för kemisk rening av avloppsvattnet och anläggningar för slambehandling samt hantering och rening av biogas. Reningsverkets principiella uppbyggnad framgår av figur 1. - 4 -

Avloppsvattnet pumpas till reningsverket via sju huvudavloppspumpstationer och samlas till två delströmmar. Avloppsvattnet från de östra och sydöstra delarna av Uppsala leds alltid till block C. Övrigt avloppsvatten behandlas antingen i block A och B eller i block C genom överföring av avloppsvatten mellan bassängblocken. Den mekaniska behandlingen omfattar avskiljning av grövre föroreningar, papper och trasor i silgaller, tyngre partiklar och sand i luftade sandfång och lättare partiklar i försedimenteringsbassänger. För att förbättra avskiljningen tillsätts järnklorid i början av reningsprocessen till block A och C. Traditionell biologisk rening sker med aktivt slam i luftnings- och sedimenteringsbassänger. Vattnet kommer in i luftningsbassängerna, där det blandas med aktivt slam (tillväxande mikroorganismer) och syresätts genom inblåsning av luft. Vid avskiljning av kväve sker reningen även i syrefattiga miljöer. Kvävet i avloppsvattnet föreligger i huvudsak som ammoniumkväve; resten är bundet till organiskt material. Ammoniumkvävet omvandlas först till nitratkväve och därefter till kvävgas, som avgår till luften. Reningsprocesserna kallas för nitrifikation resp. denitrifikation. Nitrifikationsbakterier, som kräver tillgång till syre, tillväxer långsamt, varför bassängerna måste vara större än normalt. Denitrifikationsbakterier trivs bäst vid syrefria förhållanden. God tillgång på organisk substans ökar denitrifikationsprocessens hastighet. Vid C-blocket finns flera denitrifikations- och nitrifikationszoner i varje linje. Avloppsvattnet tillsätts stegvis till denitrifikationszonerna för att vattnets organiska föroreningar ska utnyttjas så bra som möjligt, samtidigt som vattnet renas. Det behandlade vattnet förs till sedimenteringsbassänger, där slammet får sedimentera. Avsatt slam dras till slamfickor i bassängerna med hjälp av slamskrapor. Därifrån pumpas största delen av slammet tillbaka till den första denitrifikationszonen, för att sedan blandas med nytt avloppsvatten. En mindre mängd slam, överskottsslammet, tas ut ur processen. Figur 1. Principschema över avloppsvattenbehandling vid Kungsängsverket Avloppsvatten från Uppsala, Bälinge och Lövstalöt Mekanisk/kemisk rening Biologisk rening/ Kemisk rening/polering kväveavskiljning Silgaller Försedimentering- Aktivt slambassänger Flockning Sandfång bassänger Sedimenteringsbassänger Lamellsed. bass Fällningsmedel A,B Fällningsmedel C A B C A B C Fällningsmedel Fyrisån Kväveavskiljningen i bassängblock A sker genom fördenitrifikation i linje 1 och 2. I linjerna 3-5 sker avskiljningen genom stegdenitrifikation på samma sätt som i C-blocket. Omrörare finns i anoxzonerna i linje 1-2 i block A. I övriga zoner minskas luftinblåsningen för att skapa en miljö med låga syrehalter. I bioblock B sker kväveavskiljningen på samma sätt som i bioblock C, med skillnad att en del av returslammet först behandlas anaerobt innan det tillförs huvudflödet. På så vis erhålls även biologisk avskiljning av fosfor. Efter aktivt slambehandlingen leds vattnet till ett kemiskt behandlingssteg, där en liten mängd järnklorid doseras för att fälla ut återstående fosfor och restflockar från den biologiska reningen. Vattnet lyfts upp till bassängblocket med hjälp av skruvpumpar och leds sedan, via en inblandningskammare där fällningskemikalien tillsätts, vidare till flockningsbassängerna. Under långsam omrörning med grindomrörare eller propelleromrörare, utbildas flockar som sedan avskiljs i slutsedimenteringsbassängerna. Bassängerna är försedda med snedställda plastskivor, s.k. lameller, för att öka effektiviteten. Det renade vattnet leds via en mätränna för flödesmätning till en värmepumpanläggning och därefter via klorkontaktbassänger under mark till Fyrisån. Kungsängsverket är dimensionerat för att behandla 4 800 m³/h. Den biologiska reningen vid block A och B är dimensionerad för att rena 1 000 m³/h i vardera i blocket och block C är dimensionerat för 2-5 -

800 m³/h. Avloppsvattenflödet genom galler och sandfång kan maximalt uppgå till 15 000 m³/h, genom försedimenteringsbassänger 11 000 m³/h och genom den biologiska reningen 7 800 m³/h. Maximalt flöde genom kemsteget är 7 200 m³/h. Det finns ett flertal bräddnings-, förbilednings- och omkopplingsmöjligheter inom och mellan bassängblocken, vilket ger god flexibilitet vid olika driftförhållanden. Ett flödesschema för behandling av avloppsvatten vid Kungsängsverket återfinns i bilaga 14a. 1.5 Slambehandling Kemslammet från slutsedimenteringsbassängerna pumpas huvudsakligen till försedimenteringsbassängerna i block B. Primär- och kemslam från försedimenteringsbassängerna i block B pumpas normalt till försedimenteringsbassäng A2 i block A. Slammet från försedimenteringsbassäng A2 pumpas till slamförtjockarna. Överskottsslammet från den biologiska reningen kan hanteras på flera olika sätt. Det går att pumpa - slammet från block A till både block B och C och från block B till block C. Vid behov kan det aktiva slammet i ett bassängblock ympas med nitrifikationsbakterier från ett annat block. Under året har överskottsslammet avletts via slamvattenpumpstationen vid Pump och tömning till f.d. försedimenteringsbassäng A1. Fett och flytslam som avskiljs i försedimenteringsbassäng A2 leds till en slambrunn. Fettet avlägsnas med slamsugbil och avlämnas vid externslammottagningen vid block C. Flytslam från försedimenteringsbassängerna i block B pumpas till inlopp AB. Flytslam från block C leds till inloppet till bassängblocket. Hanteringen av slammet från slamförtjockarna, f.d. försedimenteringsbassäng A1 och försedimenteringsbassäng C beror på om rötkamrarna är i parallelldrift eller i seriedrift. Vid parallelldrift fördelas slammet lika på båda rötkamrarna. Vid seriedrift pumpas förtjockat primär- och kemslam till rötkammare 1 och avvattnat överskottsslam till rötkammare 2, där det rötas tillsammans med delvis utrötat primärslam från rötkammare 1. Rötkamrarna är i seriedrift sedan september 2014. Vid parallelldrift pumpas slammet från försedimenteringsbassängerna A1 och A2 till slamförtjockarna. Det förtjockade slammet avvattnas i trumsilar och leds till förtjockarsilon tillsammans med primärslammet från försedimenteringsbassängen i block C. Slammet i förtjockarsilon pumpas till båda rötkamrarna. Vid den mekaniska föravvattningen tillsätts en flockningskemikalie för att få slampartiklar och vatten att separera lättare. Slamvattnet från förtjockare och föravvattning leds till f.d. försedimenteringsbassäng A1. Vid seriedrift pumpas allt primär- och kemslam via slamförtjockarna till rötkammare 1. Överskottsslammet från f.d. försedimenteringsbassäng A1 pumpas via trumsilarna och förtjockarsilon till rötkammare 2. I rötkamrarna stabiliseras slammet och bildad biogas samlas upp i en gasklocka. Normalt används huvuddelen av biogasen som fordonsgas efter rening och komprimering. Genom förbränning av gasen i en gasmotor kan gasen även nyttjas för elproduktion och uppvärmning av rötkamrarna och reningsverksbyggnaderna. Gasen kan också användas för värmeproduktion i gaspannorna. Eventuell överskottsgas facklas av. Efter rötning leds slammet till en omrörd lagringstank och pumpas sedan vidare till den mekaniska avvattningen. En polyelektrolyt tillsätts och slammet avvattnas med centrifuger. Avvattnat slam mellanlagras i slamsilor, varifrån det transporteras till Hovgårdens avfallsanläggning, där det finns ett större lager för avloppsslam. Rejektvattnet från avvattningen har framför allt pumpats till block C och en mindre del till block B. Slam från slamavskiljare och slutna tankar töms tillsammans med fett från fettavskiljare mm vid mottagningsstationen för externt slam vid block C. Slam från mindre avloppsreningsverk töms normalt vid mottagningsstationen för slam vid block AB, varifrån slammet pumpas via slamförtjockarna eller förtjockarsilon till rötkamrarna. Under 2014 har slammet till största delen lämnats vid block C. Rens- och sandtvättar finns vid block AB och block C. Tvättat rens transporteras till Vattenfalls förbränningsanläggning för avfall i Uppsala. Tvättad sand har körts till Hovgården. Ett processchema över slambehandlingen vid Kungsängsverket finns bilaga 14b. - 6 -

1.6 Driftövervakning Reningsverket är bemannat under dagtid vardagar mellan kl. 07.00 och 16.00. Under övrig tid finns personal i beredskap för att sköta driften av anläggningen. Maskin- och processutrustning vid reningsverk och avloppspumpstationer är kopplade till driftövervakningssystemet UniView, vilket innebär att anläggningarnas funktion fortlöpande kan kontrolleras. Under icke ordinarie arbetstid sker larmhanteringen via SOS Alarm. Personal i beredskap har en bärbar terminal för kommunikation med anläggningarna. Vid reningsverket finns även en VA-verkstad, elverkstad och ett vattenlaboratorium. 1.7 Luktbegränsande åtgärder Ventilationsluften från grovreningsbyggnaderna och från mottagningsstationerna för externt slam behandlas i kompostfilter för att minska eventuella luktolägenheter. Luften från slamavvattningsbyggnaden behandlas i BBK-filter. Vid utlastning av slam forceras ventilationen och frånluften passerar ett stort antal UV-rör för luktreduktion. Därtill finns ett kompostfilter för luften från luftningskanalen vid slamlagren. Sammanlagt finns ett eller två biologiska filter på fem olika ställen. 1.8 Hantering av kemiska produkter Järnklorid i flytande form, PIX-111, används för utfällning av fosfor ur avloppsvattnet. Järnkloriden levereras i tankbilar 4 till 6 gånger per månad. Vid block AB lagras järnkloriden i tre tankar à 20 m³. Tankarna är isolerade och omges av en invallning, som rymmer 30 m³. Järnkloriden tillsätts efter sandfånget till vattnet till försedimenteringsbassängerna i block A (förfällning) och vid kemsteget (efterfällning). Vid block C finns lagringsmöjligheter för både järnsulfat och järnklorid. Järnsulfat kan lagras i en stor tank, som rymmer 130 m³. Två mindre tankar à 20 m³ används till järnklorid. Därutöver finns maskin-, styr- och reglerutrustning för upplösning och dosering av fällningsmedlet. Polyaluminiumklorid, PAX-215, används för att hålla skumning och slamegenskaper i biosteget vid block C under kontroll. Kväverening med hög slamålder gynnar förekomst av bakterier med långa filament, exempelvis Microthrix parvicella. Vid tillsats av PAX, som lagras i järnsulfattanken, försvinner skumningen inom en månad. Vid kväverening kan en kolkälla, exempelvis etanol eller metanol, behöva tillsättas för att effektivisera reningsprocessen. En tank med en volym av 25 m³ har uppförts och doseringsledningar till en av linjerna i block C har dragits för detta ändamål. Järnklorid och kalciumnitrat doseras till tryckledningen för överföring av avloppsvatten från Bälinge och Lövstalöt till Uppsala. Doseringen görs i avloppspumpstationen i Bälinge för att förhindra svavelvätebildning, som annars uppkommer på grund av koncentrerat avloppsvatten och lång uppehållstid i ledningen. Lagring sker i två tankar à 12 m³ för kalciumnitrat resp. järnklorid. Vid spill eller olyckshändelse samlas vätskan upp i en bassäng. Kalciumnitrat har också doserats vid pumpstationerna Skarholmen, Lövängsvägen och Lövstalöt. 1.9 Farligt avfall Spillolja från oljebyten i gasmotor och växellådor samlas upp i en tank på 2 m³. Det finns även flera mindre behållare. 1.10 Recipient Recipient för det renade avloppsvattnet är Fyrisån. Utsläppet sker nära avloppsreningsverket. Utloppet från klorkontaktbassängerna mynnar vid strandkanten på ca 0,5 m djup. Den naturliga medelvattenföringen i Fyrisån vid utsläppspunkten är 8,6 m³/s. Normal lågvattenföring är ca 1,3 m³/s. Någon kilometer nedströms utsläppspunkten rinner Sävjaån samman med Fyrisån. Fyrisån mynnar i Ekoln, som är en del av Mälaren. - 7 -

1.11 Verksamhetens påverkan på miljön Förutom den övergripande positiva påverkan på miljön, som verksamheten har genom rening av avloppsvatten och återvinning och produktion av energi, så påverkas den yttre miljön genom utsläpp av avloppsvatten, förbrukning av råvaror och energi, transporter och omhändertagande av restprodukter. Viktigaste påverkan är utsläpp till vatten, eftersom reningen av avloppsvattnet inte fullständigt avlägsnar alla föroreningar, som tillförts av hushåll och övrig verksamhet. Vid reningen av avloppsvattnet används fällningsmedel, polyelektrolyter och andra kemiska produkter. Elenergi åtgår för pumpning och rening av avloppsvattnet. Användning av kemiska produkter samt hantering av slam och övrigt avfall ger upphov till transporter till och från anläggningen i likhet med tillsynsbesök vid pumpstationer, reparation och underhåll av maskinutrustning, provtagning m.m. Utsläpp av luktande ämnen till luft kan ske från ledningsnät och reningsverk. Förbränning av biogas ger utsläpp till luft. Avloppsslam, sand, rens och övrigt avfall ska användas eller omhändertas på ett sådant sätt att utläckage av oönskade ämnen till miljön minimeras. 2. Tillståndsbeslut Koncessionsnämnden för miljöskydd lämnade 1996-01-31 kommunen tillstånd enligt miljöskyddslagen till fortsatt utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse i Uppsala m.fl. orter efter behandling i Kungsängsverket samt att genomföra behövliga utbyggnader och andra förändringar av reningsanläggningen. Tillståndet gäller en ekvivalent folkmängd om högst 200 000 personer (14 ton BOD 7 per dygn). 3. Anmälningspliktiga ändringar Under året har anmälan om ändring av verksamheten lämnats till miljökontoret i nedanstående fall: 2014-05-16: Underhålls- och reparationsarbeten vid Kungsängsverket under närmaste halvåret: Avställning luftningsbassänger i bioblock A för byte gummimembran, avställning rötkammare 2 för rengöring och inspektion, avställning mellansedimenteringsbassänger i block C för service och underhåll av slamskrapor, borttagning rens, sand och sediment vid Danmarks pumpstation och stenfickan vid inloppet till block C, renovering av slamskrapa i försedimenteringsbassäng A2. 2014-09-02: Upprustning bioblock A 2014-09-08: Borttagning av rens och flytslam vid Danmark avloppspumpstation 2014-12-08: Avställning kemsteg för inspektion och rengöring av utloppskanal Punkterna redovisas i avsnittet 11.2 Åtgärder under året. 4. Övriga beslut enligt miljöbalken Länsstyrelsen i Uppsala län fastställde 2004-02-05 slutliga villkor för utsläpp av fosfor. Resthalten av fosfor får inte överstiga 0,25 mg/l, räknat som riktvärde per kvartal och gränsvärde per år. Mängden fosfor i det sammanlagda utsläppet av spillvatten inklusive bräddning från reningsverk och ledningsnät får uppgå till högst 5 ton per år. 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala kommun - 8 -

6. Tillståndsgiven och aktuell anslutning Tillståndsbeslutet medger kommunen tillstånd att släppa ut avloppsvatten från Uppsala m.fl. tätorter motsvarande en ekvivalent folkmängd av högst 200 000 pe, varvid en personekvivalent räknas som 70 g BOD 7 per dygn. Den maximala genomsnittliga veckobelastningen bedöms motsvara 200 000 pe. Föroreningsbelastningen på reningsverket motsvarar 148 700 pe vid en specifik BOD 7 -mängd av 70 g/pe.d. I Kungsängsverket behandlas avloppsvatten från Uppsala stad med förortsområden samt tätorterna Bälinge, Lövstalöt och Gunsta. Överföringsledningen för avloppsvatten från Gunsta togs i drift i augusti 2014. Avloppsvattnet från Jälla, Lindbacken, Vreta-Ytternäs, Uppsala-Näs/ Bodarna pumpas också till Uppsala. Antalet anslutna uppgick i slutet av 2014 till 168 900 personer inklusive ej mantalsskrivna boende, som beräknas uppgå till ca 5 000 personer. Anslutningen har ökat med 2 600 personer under året, varav knappt 700 personer i Gunsta. Kommunens största arbetsgivare är Uppsala kommun och Uppsala läns landsting, båda med fler än 10 000 anställda, varav de flesta i Uppsala, samt Uppsala Universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, som tillsammans fler än 7 000 anställda. Tillverkningsindustrin står för 6 % av sysselsättningen i kommunen. Stora industrier är läkemedelsföretagen GE Healthcare, Fresenius Kabi, Thermo-Fischer och Kemwell, som tillverkar produkter för framställning av läkemedel. GE Healthcare och Kemwell har ett gemensamt reningsverk för behandling av processpillvatten. GE Healthcare har avtal med Uppsala kommun som reglerar vad som får tillföras det kommunala spillvattennätet. Q-Med, som tillverkar implantat, är ett annat företag i den medicinska sektorn. Spillvattenmängden från industri och handel exklusive vatten från rening av biogas utgjorde 8 % av debiterad spillvattenmängd eller 6 % av inkommande avloppsmängd till reningsverket under 2014. Industribelastningen beräknas motsvara ca 25 000 pe vid 70 g BOD 7 /pe.d. 7. Villkor i tillståndsbeslutet Villkoren i tillståndsbeslutet kommenteras nedan. 1. Den närmare utformningen av avloppsreningsverket skall avgöras av kommunen i samråd med tillsynsmyndigheten. Detta gäller även ändringar eller ombyggnader som kan inverka på utsläppsmängder eller slam samt byte av tillsatskemikalier för vatten- och slambehandling. Tvistig fråga får hänskjutas till Koncessionsnämnden för avgörande. Kommentar: Utformningen av reningsverket har skett i samråd med tillsynsmyndigheten. 2. För utsläpp av kväveföroreningar med avloppsvattnet gäller vad som är stadgat i Naturvårdsverkets kungörelse (SNFS 1994:7 MS:75) med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Kommentar: Koncessionsnämnden har i tillståndsbeslutet uttalat att kommunens åtaganden i fråga om kväverening, som innebär att en resthalt av totalkväve om högst 15 mg/l, räknat som riktvärde och årsmedelvärde, motsvarar kraven i EG-direktivet och Naturvårdsverkets kungörelse. EU-domstolen beslutade hösten 2009 att kväveretentionen i vattendragen nedströms utsläppspunkten får tillgodoräknas. För Kungsängsverket gäller således att avskiljningen av kväve i reningsverket och i recipienten fram till Östersjön tillsammans ska vara minst 70 % alternativt högst 10 mg/l som årsmedelvärde. Under 2014 var avskiljningen enbart i reningsverket 76 % och kvävehalten i det renade avloppsvattnet i medeltal 11 mg/l. 3 Resthalterna av BOD 7 i det behandlade avloppsvattnet - inklusive bräddning från detta - får ej överstiga 10 mg/liter som riktvärde** och kvartalsmedelvärde. Kommentar: BOD 7 -halten i utgående avloppsvattnet har under 2014 varit mindre än riktvärdet under samtliga kvartal, vilket framgår av nedanstående tabell: Kvartal 1: <3 mg/l Riktvärde 10 mg/l Kvartal 2: <3 mg/l Kvartal 3: <3 mg/l Kvartal 4: <4 mg/l - 9 -

Utsläppt mängd BOD 7 vid bräddning vid Kungsängsverket under kv. 3 var 60 kg, vilket motsvarar 0,02 mg/l fördelat på avloppsmängden under kvartalet. Utsläppt BOD 7 -mängd vid nödutsläpp under kv. 4 var 22 kg, vilket motsvarar 0,005 mg/l. 4 Industriellt avloppsvatten och liknande avloppsvatten får inte tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen, i avloppsslammet eller i recipienten. Kommentar: Under året har inte anläggningens funktion varit nedsatt till följd av utsläpp. 5 Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt begränsa tillflödet till reningsverket av dag- och dräneringsvatten. Till ledning för detta arbete skall finnas en saneringsplan som skall hållas aktuell. Utförda och planerade saneringsåtgärder och åtgärdernas effekter avseende bräddning och inflöde av ovidkommande vatten skall redovisas i den årliga miljörapporten. Kommentar: Avloppsledningsnätet ses fortlöpande över och underhålls i syfte att så långt som möjligt begränsa tillflödet till reningsverket av dag och dräneringsvatten. Utförda och planerade saneringsåtgärder redovisas årligen i samband med miljörapporteringen. 6 Reningsverket skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås. Driftstörningar (t.ex. på grund av underhåll eller reparation) som leder till ofullständig behandling eller till att utsläppsvillkoren överskrids eller kan komma att överskridas skall snarast anmälas till tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten får medge att utsläppsvillkor tillfälligtvis får överskridas, t.ex. vid ombyggnads- och underhållsarbeten. Kommentar: Reningsverket har drivits så bra som möjligt med tekniskt-ekonomiskt rimliga insatser. 7 Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående vatten. Desinfektion skall företas i den omfattning som tillsynsmyndigheten finner erforderlig. Kommentar: Reningsverket är förberett för desinfektion av utgående vatten. 8 Slamhanteringen vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter inte uppkommer. Kommunen skall verka för att slammet i första hand används som jordförbättringsmedel. Slam för jordbruksändamål skall vara hygieniserat/stabiliserat. Slam som inte kan användas som jordförbättringsmedel samt grovrens, sand och flytslam skall lämnas till godkänd anläggning för slutligt omhändertagande. Kommentar: Avloppsslammet har under året transporterats till slamlagret på Hovgårdens avfallsanläggning, där slammet efter behandling huvudsakligen använts i samband med sluttäckning. I slamlagret lagras varje månads produktion av slam för sig. Avgränsningen mellan olika slampartier görs med halmbalar. Avloppsslammet certifierades enligt Revaq för användning inom jordbruket i januari 2013. Under augusti-oktober 2014 användes 3 680 ton slam inom jordbruket efter sex månaders lagring. Avloppsslammet användes inom jordbruket till och med 1999, varefter kopparhalten i slammet begränsade slammets användning. Nya vattenverk med mjukgöring av dricksvattnet, som togs i drift 2007, har minskat kopparhalten i slammet väsentligt. Tvättat rens och tvättad sand har skickats till Vattenfalls avfallsförbränningsanläggning resp. Hovgårdens avfallsanläggning. Vid Hovgården har även rester från tömning och rengöring av rötkammare, ledningar och bassänger hanterats. 9 Bullerbidraget från den utbyggda anläggningen får inte överskrida följande ekvivalenta ljudnivåer utomhus vid bostäder 50 db(a) dagtid (kl. 07-18) 45 db(a) kvällstid (kl. 18-22) 40 db(a) nattetid (kl. 22-07) Den momentana ljudnivån nattetid (kl. 22-07) får inte överstiga 55 db(a) vid bostäder. Kommentar: Bullerbidraget från reningsverket har inte kontrollerats. Ljud från blåsmaskiner, fläktar och rinnande vatten är de främsta bullerkällorna. Något klagomål på buller från reningsverket har veterligen inte framförts. - 10 -

10 Om för omgivningen besvärande lukt uppkommer i reningsverket eller ledningsnätet, skall kommunen snarast vidta åtgärder för att begränsa störningarna. Kommentar: Luktutredningen av Kungsängsverket har fortsatt under 2014. Provtagningarna i juni 2013 har kompletterats med ytterligare mätningar i mars 2014. Provresultaten har använts i en spridningsmodell baserad på klimatdata för Uppsala. Utredningen visar att lukt, som kan identifieras som lukt från reningsverket, kan kännas under upp till 87 timmar per år i området nordväst om Kungsängsesplanaden. I utredningen föreslås olika åtgärder för att minska luktemissionerna från reningsverket. Effekten av åtgärderna har modellberäknats. Utredningen, som har kompletterats med ytterligare några luktmätningar i januari 2015, väntas bli klar under våren 2015. Kompostmaterialet i samtliga kompostfilter vid Kungsängsverket och bärarmaterialet i BBKfiltren vid Kungsängsverket och Tullgarn har bytts ut under året. Fläktarna till kompostfiltret vid Danmark pumpstation har bytts ut. Användningen av f.d. slamtorkbäddar för avvattning och mellanlagring av sediment från rengöring av bassänger och rötkammare upphörde i juli 2013. Vid tömningen av rötkammare 2, borttagning av rens vid Danmark pumpstation, rengöring av externslammottagningen och stenfickan vid inlopp C under året kördes sedimenten till Hovgårdens avfallsanläggning. Under året har två klagomål på lukt från reningsverket under sommaren och i början av oktober framförts av boende i Industristaden. 11 Förslag till kontrollprogram skall inges till tillsynsmyndigheten i god tid innan det nya reningsverket tas i drift. Kommentar: Ett reviderat kontrollprogram finns för Kungsängsverket. 12 Ombyggnaden skall vara genomförd och samtliga i ärendet aktuella reningssteg skall vara i drift i enlighet med redovisad, i kommunens skriftliga bemötande reviderad, tidplan. Kommentar: Ombyggnaden har genomförts och samtliga reningssteg har varit i drift i enlighet med den reviderade tidplanen. 13. Resthalt av fosfor analyserat som totalhalt i utgående avloppsvatten från avloppsreningsverket får som riktvärde** inte överstiga 0,25 mg/liter beräknat som kvartalsmedelvärde samt som gränsvärde* inte överstiga 0,25 mg/liter beräknat som årsmedelvärde. Fosfor, analyserat som totalhalt, i bräddat avloppsvatten vid avloppsreningsverket skall inräknas i ovannämnda rikt- och gränsvärden. Kommentar: Totalfosforhalten i utgående avloppsvattnet har under 2014 i medeltal varit 0,085 mg/l. Fosforhalten har under varje kvartal varit lägre än riktvärdet, vilket framgår av nedanstående tabell: Kvartal 1: 0,054 mg/l Riktvärde 0,25 mg/l Kvartal 2: 0,092 mg/l Kvartal 3: 0,10 mg/l Kvartal 4: 0,10 mg/l Utsläppt mängd fosfor vid bräddning vid reningsverket under kv. 3 uppgick till 0,8 kg, vilket motsvarar 0,0002 mg/l fördelat på avloppsmängden under kvartalet. Utsläppt mängd fosfor vid avstängningen av kemsteget kv. 4 var 2 kg, vilket motsvarar 0,0005 mg/l. 14. Mängden totalfosfor i det sammanlagda utsläppet av spillvatten, dvs. summan av renat vatten från reningsverket samt bräddvatten från verket och bräddvatten från ledningsnät för spillvatten, får som riktvärde** uppgå till högst 5 ton totalfosfor per år. Kommentar: Mängden totalfosfor i utsläppet från reningsverk och ledningsnät uppgick under 2014 till 1,6 ton, varav 1,6 ton i det renade avloppsvattnet och 0,003 ton i nödutsläppt och bräddat avloppsvatten från reningsverk och ledningsnät. Vid beräkningen av nödutsläppt mängd från ledningsnätet har fosforhalten antagits densamma som medelhalten i inkommande vatten till Kungsängsverket under 2014. * Med gränsvärde avses ett värde som inte får överskridas. ** Med riktvärde avses ett värde som om det överskrids medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan hållas. - 11 -

8. Naturvårdsverkets föreskrifter 8.1 Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient (SNFS 1990:14) Utsläppskontroll sker enligt kontrollprogrammet 2014-02-27, som är en del av verksamhetsutövarens egenkontroll. Följande parametrar omfattas av programmet: Avloppsvatten och slam Analyser avloppsvatten Analyser avloppsslam Behandlad vattenmängd, bräddad vattenmängd vid Danmark pumpstation resp. före kemsteget, producerad mängd slam. Biologisk syreförbrukning (BOD 7 ), kemisk syreförbrukning (COD), totalfosfor (tot-p), totalkväve (tot-n), suspenderade ämnen (SS) och ph i inkommande, utgående och bräddat avloppsvatten. Dessutom analyseras ammoniumkväve (NH 4 -N) och nitrit- och nitratkväve (NO 2 -NO 3 -N) på utgående avloppsvatten samt ammoniumkväve (NH 4 -N) på bräddat avloppsvatten. Metallerna bly (Pb), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni) och zink (Zn) i inkommande, utgående och bräddat avloppsvatten. Torrsubstanshalt (TS), glödgningsförlust, ph, totalfosfor, totalkväve, ammoniumkväve, kalium, kalcium och magnesium. Metallerna bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel, zink och silver. De organiska föreningarna nonylfenol, polyklorerade bifenyler (PCB) och polyaromatiska kolväten (PAH). Analyserna görs på dygns-, vecko- och månadsblandprover på inkommande vatten till block AB, inkommande vatten till block C och på utgående vatten. COD, tot-p och tot-n analyseras på veckoblandprov som tas varje vecka. Metallhalterna undersöks i tolv månadsblandprov per år. Övriga parametrar analyseras i dygnsprov, som tas varje vecka på varierande veckodagar. Tidpunkten för provtagningarna framgår av ett årligt provtagningsschema som upprättas av Uppsala Vatten i förväg. Slamanalyserna görs på månadsblandprov för varje månad. Egenkontrollen omfattar utöver provtagningarna enligt kontrollprogrammet även andra parametrar i avloppsvatten och slam; bland annat slammets innehåll av järn och mangan. I utgående vatten mäts TOC, fosfatfosfor och järn samt vattnets alkalinitet och konduktivitet. Under hösten har TOC-halten mätts även i inkommande vatten. Dygnsprov tas varje vecka på försedimenterat och biologiskt renat avloppsvatten på sex provtagningspunkter. Periodisk besiktning av anläggningen ska enligt kontrollprogrammet göras vart tredje år. Den senaste besiktningen utfördes under 2014-10-07. 8.2 Skydd för miljön när avloppsslam används i jordbruket (SNFS 1994:2) Avloppsslammet från Kungsängsverket certifierades i januari 2013 som återvunnen växtnäring enligt Svenskt Vattens certifieringssystem Revaq. I september 2013 användes 586 ton inom jordbruket för första gången sedan 1999. Under augusti-oktober 2014 har 3 680 ton slam kommit till användning inom jordbruket; främst utanför Uppsala kommun. Den totala slamproduktionen var 11 970 ton under året. Föreskrifterna i SNFS 1994:2 har följts. 9. Kontrollresultat 9.1 Avloppsvattenmängder Under året har knappt 18,4 miljoner m³ avloppsvatten behandlats vid Kungsängsverket, vilket är en normal mängd under senare år. I mängden ingår drygt 0,2 miljoner m 3 vatten från uppgradering av biogas, som tillförs kemsteget, varför inkommande avloppsmängd var 18,1 miljoner m 3. Debiterad - 12 -

mängd spillvatten var 11,9 miljoner m³ inklusive vattnet till gasreningen. Under de senaste 30 åren har avloppsvattenmängden minskat med 10-20 %, trots att anslutningen till reningsverket har ökat väsentligt. Avloppsvattnet från Bälinge och Lövstalöt pumpas sedan början av 1990-talet till Kungsängsverket. Avloppsvatten från Jälla och Lindbacken tillkom under 2013 och från Gunsta under 2014. Minskad vattenförbrukning och underhåll av ledningsnätet är viktiga faktorer bakom förändringen av mängden avloppsvatten. Under 2014 har åtgärder för att minska utläckaget från vattenledningarna troligen också minskat mängden tillskottsvatten till spillvattennätet. Klimatfaktorerna är också betydelsefulla för tillrinningen under det enskilda året. Regn, snösmältning och höga grundvattennivåer påverkar tillrinningen till reningsverket bland annat genom att dräneringsledningar vid hus, som är byggda före 1984, i allmänhet är anslutna till spillvattennätet. Den årliga avloppsmängden till reningsverket under åren 1976-2014 framgår av figur 2. Figur 2. Inkommande avloppsvattenmängder 1976-2014 Figur 3. Utgående avloppsvattenmängder 2014 Mm3/år 30 25 20 15 10 5 0 m3/d 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Årsnederbörden i Uppsala under 2014 uppgick till 652 mm, vilket är drygt 100 mm mer än normalt. Nederbörden per månad under första halvåret och framför allt under augusti var högre än vanligt. Att avloppsmängden under året ändå var av normal omfattning beror på att det mesta regnet föll under den gröna delen av året. Höstregn och snösmältning ger oftast en större mängd tillskottsvatten till reningsverket än nederbörden under sommaren, som fångas upp av växtlighet eller avgår genom avdunstning. Tillrinningen till reningsverket ökar kortvarigt vid regn med hög intensitet, men i övrigt påverkas avloppsflödet förhållandevis litet. Utgående flöde från reningsverket under året framgår av figur 3. Avloppsmängderna under 2011-2014 framgår av nedanstående tabell. Månadsmängderna under 2014 framgår av bilaga 1. Avloppsvattenmängder 2012 2013 2014 Inkommande avloppsvatten (m³) 20 357 000 18 740 000 18 142 700 Behandlat avloppsvatten (m³) 20 893 000 1 19 293 000 1 18 378 200 1 Bräddning/ofullst behandl. vid reningsverket (m³) 4 130 110 5 150 Bräddning/nödutsläpp från ledningsnätet (m³) 410 4 035 50 1 Dricksvatten används för rening av biogas. Vattnet avleds till kemsteget, vilket påverkar flödet från reningsverket, men inte flödet till reningsverket. Utsläppt avloppsvattenmängd var i medeltal 50 400 m³ per dygn. Årets största avloppsmängd, som uppgick till 100 300 m³, uppmättes den 22 september i samband med regn. Årets minsta dygnsmängd, 33 820 m³, kom på midsommardagen 21 juni. Bräddning av ofullständigt renat avloppsvatten förbi kemsteget vid Kungsängsverket förekom i samband med ett intensivt regn den 16 augusti. Vid reningsverket föll 47 mm på några timmar. Framför allt berördes området kring reningsverket, Årsta och Fålhagen. Stallängsgatan var täckt med 5-10 cm vatten. Bräddad mängd var 530 m 3. Bräddning förbi kemsteget inträffade även vid regnet den 22 september, då 43 mm uppmättes vid reningsverket. Bräddad mängd var 50 m 3. - 13 -

Kemsteget stängdes av för inspektion och rengöring av utloppskanalen vid två tillfällen under hösten. Förberedelser gjordes för installation av en pump för tvättvatten till gasreningen. Utsläppt mängd förbi kemsteget var 1 130 m 3 den 13 november och 3 430 m 3 den 9 december. Motorskydd och säkringar till avloppspumparna i Gunsta avloppspumpstation löste ut vid två tillfällen under kvällen och natten den 30-31 oktober. Utsläppt avloppsmängd till Lillån var 30 m 3. Vid Falebro pumpstation har kortvariga utsläpp skett till Sävjaån 21 juli och 6 december. Utsläppt mängd beräknas till 10 m 3 per tillfälle. Orsaken är oklar. 9.2 Halter och mängder i inkommande avloppsvatten Huvuddelen av avloppsmängden till reningsverket kommer till samlingsbrunnen vid block AB. Resterande del kommer till block C via Danmarks pumpstation och pumpstationen vid Strandbodgatan. Avloppsvatten överförs från inlopp AB till inlopp C, vilket gör att 52 % av flödet har behandlats vid block C under året. Föroreningshalterna i inkommande avloppsvatten är högre än tidigare, vilket är till viss del är rimligt utifrån ökat antal anslutna personer och minskad tillrinning. Under året har så gott som allt slam från de mindre reningsverken i kommunen avlämnats vid externslammottagningen vid block C och således tillförts inkommande avloppsvatten. Troligen är detta den viktigaste orsaken till att föroreningshalter och föroreningsmängder ökat i inkommande vatten. Normalt tillförs slammet slambehandlingen och belastar inte inkommande vatten annat än som rejektvatten från slamavvattningen. Halterna i inkommande vatten till block AB och C inkl. rejektvatten framgår av nedanstående tabell: Inkommande vatten 2012 1 2013 2 2014 3 BOD 7 (mg/l) 170 170 210 COD (mg/l) 380 410 470 Tot-P (mg/l) 4,7 5,4 5,8 Tot-N (mg/l) 38 44 50 Susp. substans (mg/l) 300 270 300 1 55 % av rejektvattnet till ink.c 2 56 % av rejektvattnet till ink.c 3 83 % av rejektvattnet till ink C Rejektvattnet från avvattningen av slam kan fördelas mellan block B och inkommande vatten till block C. Andelen vatten som pumpats till block C ökade till 83 % under året, vilket framför allt innebär att mängden kväve till inkommande vatten ökar. Prov på rejektvattnet har tagits vid nio tillfällen under 2014. BOD 7 - och COD-halterna, 110 resp. 480 mg/l, är ungefär som tidigare. Det gäller även kvävehalten, 720 mg/l, som är oförändrad. Tidigare provtagningar visar att totalkvävet nästan helt utgörs av ammoniumkväve. SS-halten var 150 mg/l. Föroreningsmängderna i inkommande vatten exklusive internbelastning i form av rejektvatten framgår av nedanstående tabell. Inkommande vatten 2012 2013 2014 BOD 7 (ton/år) 3 370 3 080 3 800 COD (ton/år) 7 650 7 660 8 480 Tot-P (ton/år) 100 100 110 Tot-N (ton/år) 720 790 820 Susp. substans (ton/år) 6 000 4 990 5 420 Tillförd mängd kväve med rejektvattnet motsvarar 11 % av inkommande mängd under 2014. - 14 -

Mängderna BOD 7 och kväve i inkommande vatten minskade vid nedläggningen av livsmedelsindustrierna för fem-sju år sedan och har därefter varit på ungefär samma nivå. Tillförsel av slam från mindre reningsverk och rejektvatten samt mottagning av dextrandrank med högt BOD 7 -innehåll har medfört att mängderna har ökat under 2014. Förbudet mot användning av fosfatfosfor i tvättmedel och maskindiskmedel minskade tillförseln av fosfor till reningsverket, som ökat igen under året. 9.3 Halter och mängder i behandlat avloppsvatten Reningsvillkoren uppfyllts med god marginal, vilket framgår av kommentarerna till villkoren i tillståndsbeslutet i avsnitt 7. BOD 7 -halten i utgående vatten, <3 mg/l, har varit låg och mycket stabil under året. Under året har 49 av 53 mätvärden varit mindre eller lika med 3 mg/l. Rapporteringsgränsen har använts vid medelvärdesberäkningen. Högsta BOD 7 -halten, 8 mg/l, uppmättes i oktober i samband med höga flöden. COD-halten, som är ett mått på syreförbrukningen vid fullständig oxidation av lätt- och svårnedbrytbar organisk substans, var <31 mg/l. COD-halten har varit mindre än eller lika med 30 mg/l, som är analysens rapporteringsgräns, i 46 av 52 veckoprov på utgående vatten. Rapporteringsgränsen har använts vid medelvärdesberäkningen. Högsta COD-halten var 40 mg/l, vilken uppmättes vid höga flöden i samband med snösmältning i slutet av mars. TOC-halten, som är ett mått på totalt organiskt kol i vattnet, var 9,2 mg/l. Totalfosforhalten i utgående vatten var i medeltal 0,085 mg/l, vilket är det lägsta årsmedelvärdet hittills. Fosfatfosforhalten har minskat till 0,057 mg/l. Fosforavskiljningen i biologiska reningen och i slutsteget har varit mycket stabil och långtgående under hela året, trots att den sammanlagda doseringen av järnklorid till förfällning och efterfällning har minskats något. Doseringen till kemsteget har ökats något. Högsta uppmätta totalfosforhalter i dygns- och veckoprov var 0,37 mg/l resp. 0,16 m/l. Resultatet av kontrollen av de viktigaste parametrarna i utgående vatten samt rikt- och gränsvärden i Naturvårdsverkets föreskrifter 1994:7 Kungörelse om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse redovisas i edanstående tabell. Utgående vatten 2012 2013 2014 Riktvärde/ Riktvärde/ Gränsvärde gränsvärde Tillståndsbeslut SNFS 1994:7 BOD 7 (mg/l) 3 <4 <3 10 1 15 3 COD (mg/l) <30 <31 <31 70 2 Tot-P (mg/l) 0,13 0,13 0,085 0,25 1,3 Tot-N (mg/l) 8,5 10 11 Se avsnitt 7.5 10 2 mg/l alt. 70 % 4 NH 4-N (mg/l) 1,2 1,6 1,3 Susp. substans (mg/l) 8,2 8,2 <5,4 1 Riktvärde, kvartalsmedelvärde 2 Riktvärde, årsmedelvärde 3 Gränsvärde, årsmedelvärde 4 Riktvärde, årsmedelvärde. Värdet avser den sammanlagda avskiljningen av kväve i reningsverket och i recipienten fram till Östersjön Tot-P-halten efter bioblock B har i medeltal varit 0,37 mg/l. Bioblock B drivs i syfte att bryta ned organiskt material och åstadkomma biologisk avskiljning av kväve och fosfor. Nitrifikationen har oftast varit så gott som fullständig under året. Höga nitrathalter i returslammet har försämrat förutsättningarna för den biologiska fosforavskiljningen. Förfällningen till block B är avställd; dock har kemslammet huvudsakligen pumpats till försedimenteringen i block B. Sannolikt har den långtgående fosforavskiljningen i bioblock B erhållits genom en kombination av bio-p och kemisk fällning. Fosforhalterna efter bioblock A och C var 0,57 resp. 0,32 mg/l. Fosfor avskiljs genom förfällning i både block A och C. Totalkvävehalten i det renade vattnet har ökat från 10,3 till 10,9 mg/l under året; framför allt på grund av betydligt högre halt i inkommande vatten. Kvävereningen sker dels vid förbehandlingen (avskiljning - 15 -

av partikelbundna kväveföreningar), dels vid den biologiska reningen av avloppsvattnet (avskiljning av ammoniumkväve genom nitrifikation och denitrifikation samt bildning av överskottsslam). Kväveavskiljningen i bioblock A, B och C uppgick till 50 %, 80 % och 80 % i medeltal under året. Nitrifikationen har varit så gott som fullständig i bioblock A och B under en stor del av året. Ammoniumkvävehalten efter bioblock C har varit 1,9 mg/l, vilket pekar på att förhållandet mellan oxiska och anoxiska zoner varit optimalt. Stor andel rejektvatten gör att mängden kväve som tillförs och avskiljs i bio C är betydligt större än till övriga block. Bioblock A är modifierat för kväveavskiljning snarare än ombyggt för avskiljning av kväve. Denitrifikationen vid reningsverket sker utan tillsats av extern kolkälla. Ammoniumkvävehalten i det renade avloppsvattnet var 1,3 mg/l. Utsläppt mängd totalfosfor, 1,6 ton, är den lägsta någonsin från reningsverket beroende på låga resthalter och mindre mängd avloppsvatten. Detta gäller även utsläppt mängd organisk substans. Utsläppt mängd totalkväve är oförändrat 200 ton under året. Utgående vatten 1 2012 2013 2014 BOD 7 (ton/år) 73 <76 <61 COD (ton/år) <630 <600 <560 Tot-P (ton/år) 2,7 2,5 1,6 Tot-N (ton/år) 180 200 200 NH 4-N (ton/år) 25 31 24 1 Inklusive bräddning vid reningsverket Kopparhalten i utgående vatten, som var 5,3 ug/l, är det hittills lägsta årsmedelvärdet vid reningsverket. Kopparhalten har minskat med 90 % efter att de nya vattenverken med mjukgörning av dricksvattnet togs i drift under 2007. Utsläppt mängd fosfor och kväve under perioden 1976-2014 framgår av figur 4 och 5. Figur 4. Utsläppt mängd fosfor 1976-2014 Figur 5. Utsläppt mängd kväve 1976-2014 Tot-P ton/år 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Tot-N ton/år 600 500 400 300 200 100 0 Reningsresultatet framgår av bilaga 6. Uppgifter om bräddningar på ledningsnätet finns i bilagorna 3 och 4. Utsläppta mängder av olika parametrar redovisas också i emissionsdeklarationen. 9.4 Reningseffekt Reningseffekten har under året uppgått till BOD 7 98 % COD 93 % Totalfosfor 99 % Totalkväve 76 % Reningseffekten är angiven för inkommande föroreningsmängder exklusive rejektvatten. Slamvattnet från avvattning av slam påverkar framför allt kvävehalten. - 16 -

9.5 Halter av näringsämnen, metaller och organiska ämnen i slam TS-halten i avloppsslammet var i medeltal 28,6 % under året. Polymerdoseringen har ökats under året, vilket har förbättrat avvattningen av slammet. Glödförlusten i slammet, som är ett mått på andelen organisk substans, var 64,6 %. Fosforhalten var 28 g/kgts i medeltal, vilket är den lägsta halt som uppmätts. Förbudet mot fosfor i tvättmedel och maskindiskmedel har medfört att tillförseln av fosfor till reningsverket och fosforhalten i avloppsslammet minskat med 20 %. Totalkvävehalten i slammet, som har ökat med 25 % under de senaste tjugo åren, var 48 g/kgts. Ammoniumkvävehalten, 11 g/kgts, är oförändrad. Vid rötningen omvandlas organiskt kväve till lösligt ammoniumkväve, som till stor del avgår med rejektvattnet vid avvattningen av slammet. Metallhalterna i slammet har varit lägre än de gränsvärden för slamkvalitet som regeringen utfärdat, vilket framgår av figur 6. Gränsvärdena avser överlåtelse av avloppsslam för jordbruksändamål. Kopparhalten i slammet var i medeltal 370 mg/kgts under året, vilket är lägre än tidigare. Kopparhalten var som högst i mitten av 1990-talet, 1 700 1 800 mg/kgts, och avtog därefter sakta till 1 500 mg/kgts. De höga halterna av koppar orsakades av korrosion i vattenledningar av koppar i fastigheterna. Nya vattenverk med mjukgörning av dricksvattnet togs successivt i drift under 2007, varefter kopparhalten i avloppsslammet minskade, vilket framgår av figur 7. Sambandet mellan alkalinitet och ph i dricksvattnet och kopparhalten i slammet är mycket tydligt. Det är också en trolig orsak till att kopparhalten ökat något under tredje kvartalet. Även halterna av bly, 12 mg/kgts, zink, 440 mg/kgts, och silver, 1,9 mg/kgts, är de lägsta sedan mätningarna började. Metallhalterna i slammet har kontrollerats sedan 1968. Silverhalten började mätas 1994. Figur 6. Metallhalter i avloppsslammet under 2014 Figur 7. Kopparhalt i avloppsslam 2006-2014 Procent av gränsvärde 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 100 2 100 600 2,5 50 800 374 443 0,58 0,61 14 17 12 Pb Cd Cr Cu Hg Ni Zn Kungsängsverket (mg/kgts) Gränsvärden (mg/kgts) mg/kgts 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0. Kadmium/fosfor-kvoten i avloppsslammet var i medeltal 20 mgcd/kgp. Halterna av organiska ämnen i slam under 2014 framgår nedan. I tabellen anges också de riktvärden som överenskommits mellan Naturvårdsverket, Svenskt Vatten och Lantbrukarnas riksförbund under 1995. Parameter Uppmätt halt Riktvärde Nonylfenol mg/kgts 7,2 50 Summa PAH (6 st) mg/kgts 0,82 3,0 Summa PCB (7 st) mg/kgts 0,037 0,4 Nonylfenolhalten fortsätter att minska. Årets medelvärde är det lägsta sedan mätningarna började för drygt tjugo år sedan. Däremot har PAH-halten ökat under 2013 och 2014. Samtliga enskilda PAHföreningar är högre än tidigare, men framför allt har fluoranten ökat. En redovisning av analyserade parametrar i slam återfinns i bilaga 8. - 17 -

9.6 Recipientkontroll Recipientkontroll utförs av Fyrisåns vattenförbund och omfattar följande parametrar: Fysikaliska parametrar Flöde, temperatur, absorbans (filtrerat prov) Kemiska parametrar ph, alkalinitet, konduktivitet, syrgas, fosfatfosfor, totalfosfor, ammoniumkväve, nitrit- och nitratkväve, totalkväve, TOC, suspenderad substans, turbiditet, kisel Därutöver analyseras metallerna arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, nickel och zink vid några provtagningspunkter. Provtagning sker på sju platser inom Fyrisåns avrinningsområde. Prover tas en gång per månad och analyserna utförs av Institutionen för vatten och miljö vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Närmaste provtagningspunkt i Fyrisån är Vindbron, belägen ca 600 m nedströms utsläppspunkten. En länk till resultatet av provtagningarna under 2014 finns på vattenförbundets hemsida, www.fyrisan.se. 10. Kontroll av flöden och föroreningshalter Under 2014 har 50 dygns- resp. 52 veckoprov tagits på inkommande vatten till block AB och 52 dygns- resp. 52 veckoprov på inkommande vatten till block C. På utgående vatten har 53 dygnsprov och 52 veckoprov tagits. Vattenproverna har uttagits flödesproportionellt. Uppsamlat prov förvaras i kylskåp under den tid som provtagningen pågår. Analyserna har utförts av Vattenlaboratoriet vid Uppsala Vatten förutom TOC-halten, som analyserats av Institutionen för vatten och miljö vid SLU under januari - mitten av september. Metallanalyser har gjorts på tolv månadsblandprover på inkommande vatten till block AB, inkommande vatten till block C samt på utgående vatten. Analyserna har utförts av ALS Scandinavia, Luleå. Slamkvaliteten har kontrollerats i tolv månadsblandprov. ph, TS, glödgningsförlust, totalkväve och ammoniumkväve har analyserats av Vattenlaboratoriet, Uppsala Vatten. Övriga analyser av näringsämnen och metaller har utförts av ALS Scandinavia, Luleå. Undersökningen av organiska ämnen har Eurofins, Lidköping, svarat för. Samtliga laboratorier är ackrediterade för miljöanalyser. Personal från reningsverket sköter provtagningsutrustningen. Personal från Vattenlaboratoriet har hämtat in proverna. Flödet har mätts kontinuerligt. Avloppsvattenflöden och föroreningsmängder är baserade på mätresultat från den ena av två, parallella flödesmätare för utgående vatten. Flödesmätningen bygger på olika mätprinciper. Flödesmätarna har vid funktionskontroll normalt uppvisat tillfredsställande resultat. Flödesmätare finns också för inkommande vatten och för olika delströmmar efter biologisk behandling. Uppgifter om mängden producerat slam har erhållits från invägningen av avloppsslammet vid Hovgårdens avfallsanläggning. 11. Driftstörningar 11.1 Driftstörningar Bräddning av ofullständigt renat avloppsvatten förbi kemsteget till följd av hög tillrinning har skett två tillfällen under året, se avsnitt 9.1 Avloppsvattenmängder. Bräddad mängd uppgick till 580 m 3. Därutöver har kemsteget varit avställt för inspektion och rengöring av utloppskanalen vid två tillfällen. 11.2 Åtgärder under året Kungsängsverkets kapacitet att möta dagens behov är god. Befolkningstillväxten i kommunen är stark. Planeringen för rening av avloppsvatten från Uppsala med kransorter under den kommande tjugoårsperioden har påbörjats. Arbetet att ta fram en strategi för att hantera mycket höga flöden vid reningsverket fortsätter. - 18 -

Ett projekt som syftar till att förbättra behandlingen av slam pågår vid reningsverket. Målsättningen är att öka TS-halten i slammet, förbättra produktionen av biogas och minska polymerförbrukningen. Avsikten är också att få ett stabilare och mindre sårbart system för hantering av slam genom övergång från parallelldrift till seriedrift av rötkamrarna. Seriedrift innebär att förtjockat primär- och kemslam behandlas i rötkammare 1. Det rötade slammet bräddas sedan till rötkammare 2, dit överskottsslammet pumpas via trumsilarna. Detta ger en bättre utrötning av det energirika primärslammet. Skumningsrisken minskar genom att bioslammet tillförs till ett delvis utrötat slam i rötkammare 2 där gasproduktionen är låg. En övergång till seriedrift gjordes i slutet av september efter flera års förberedelser. Gassäkringstrycket höjdes till 35-40 mbar under sommaren för att klara den ökade gasproduktionen i rötkammare 1. Skumdämpare tillsattes till rötkamrarna i slutet av april för att minska skumningen. Rötkammare 2 var avställd för rengöring under juni. Arbetet gick bra. En torrsug anlitades för borttagning av sedimenten i botten av rötkammaren. Sedimenten från rengöringen transporterades till Hovgårdens avfallsanläggning för behandling. Under sommaren byttes ca 1 500 små och 500-600 stora gummimembran till luftarna i bioblock A. Arbetet gjordes successivt i en linje i taget. Slamskraporna i tre av sedimenteringsbassängerna i bioblock C kontrollerades och justerades. Under september togs stora mängder flytslam och sediment bort vid Danmark pumpstation och från stenfickan vid gallren. Skruvpumparna var avställda. Avloppsvattnet till stationen pumpades till block C via en provisorisk pumpstation och tryckledning. I början av oktober gjordes en rengöring av externsslammottagningen vid C-blocket. Sand och sediment transporterades till Hovgårdens avfallsanläggning för behandling. I november stängdes kemsteget av under någon timme för test av bräddfunktionen inför rengöringen av utloppskanalen, som gjordes i början av december. Den nya centrifugen har inte fungerat tillfredsställande under året. Periodvis har TS-halten varit låg i det avvattnade slammet och SS-halten i rejektvattnet varit hög. Rejektvattenledningen till försedimentering B fick grävas upp och bytas ut i maj på grund av igensättning. I mitten av augusti grävdes en av Telias ledningar av i Uppsala, vilket medförde att kontakten mellan Kungsängsverket och ett stort antal pumpstationer bröts. Det tog fyra dygn att åtgärda felet. Larmöverföringen fungerade dock hela tiden. Luktåtgärder vid Kungsängsverket har kommenterats i avsnitt 7.10 Villkor i tillståndsbeslutet. Vid några av avloppspumpstationerna i Skarholmen och Vårdsätra kan lukt förekomma ibland. Vid Skarholmen pumpstation tillsätts kalciumnitrat med två doseringspumpar. Doseringen styrs dels av pumparnas drifttider, tryckspilledningens längd och vattnets temperatur, dels av svavelvätehalten i luften över pumpsumpen. Kalciumnitrat tillsätts också vid pumpstationen vid Lövängsvägen, dit avloppsvattnet från Bodarna pumpas. Utrustningen har fungerat bra under året. Oxidationstanken i slutet av tryckspilledningen från Vreta till Skarholmen togs i drift under februari. Nitratdoseringen i pumpstationen i Vreta har upphört. I Bälinge pumpstation används sedan början av året huvudsakligen järnklorid för att motverka att svavelväte bildas i tryckspilledningen till Uppsala. Doseringen styrs av flödet. Därtill tillsätts kalciumnitrat vid tömningen av svartvattentankarna. I Lövstalöt pumpstation har dosering av kalciumnitrat startats under året för att minska svavelvätebildningen i tryckledningen till Bälinge. En tank för kalciumnitrat har installerats och pumpsumpen luftas. I januari 2013 certifierades avloppsslammet från Kungsängsverket som återvunnen växtnäring enligt Svenskt Vattens certifieringssystem Revaq, vilket innebär att slammet uppfyller kvalitetskriterierna för användning inom jordbruket. Uppströmsarbetet är viktigt. Exempel på aktiviteter under året: - Uppföljning av metallspårningen på spillvattennätet har gjorts i Ultuna-området med passiva provtagare. Flödet var för lågt för att få tillförlitliga resultat. - 19 -

- Provtagningar har gjorts vid Ärna flygplats i syfte att undersöka tillförseln av kadmium till spillvattennätet. Mätningarna visar att kadmiumhalten är högre än i normalt spillvatten. Prov har också tagits på flygplatsområdet för att spåra källan till utsläpp. - Prov har även tagits på externt slam, som lämnats vid Kungsängsverket. Utvärdering pågår. - Prov har tagits på sediment i olika delar av spillvattennätet. Sedimentet tillförs reningsverket antingen via avloppsvattnet eller via externslammottagningen. Avsikten är att få till rutiner för hantering av sediment med förhöjda metallhalter. - En stor informationskampanj Varje droppe räknas med inriktning på målartips, bättre biltvätt, lämna in läkemedel, fett och matrester, snällare städning och inget skräp i toan, har genomförts under senhösten. Kampanjen följs upp med telefonintervjuer. Under de närmaste åren planeras 4-6 månaders slamproduktion avsättas till jordbruket. Uppsala Vatten deltar i VA-kluster Mälardalen, som är ett samarbete mellan högskolor och VA-bolag kring Mälaren. Uppsala Vatten deltar också tillsammans med VA-bolagen i Stockholm, Göteborg och Malmö i en LCA-studie av olika slambehandlingsalternativ med återföring av fosfor, som startade i slutet av året. Projektet leds av Chalmers Tekniska Högskola och stöds av Svenskt Vatten Utveckling. Ett pilotförsök med läkemedelsrening med ozon och aktiverat kol gjordes vid Kungsängsverket under sommaren 2014. Försöket utfördes i flera parallella linjer med olika doseringar och olika kolsorter. Försöket, som ingår i Mistra Pharma, leds av KTH i samarbete med Uppsala Universitet och Stockholms Universitet. Resultatet av undersökningen kommer att presenteras under våren 2015. En konsult har upphandlats för att inventera befintliga fettavskiljare i Uppsala. Efter inventeringen, som görs 2015, ska i förekommande fall anvisningar till förbättringar utfärdas. Tryckspilledningen från Strandbodgatan pumpstation till Kungsängsverket skadades vid schaktningsarbeten i Kungsgatan i början av november och var avställd under en månad. Avloppsvattnet pumpades till Kungsängsverket via Tullgarn i stället. Överföringsledningen för avloppsvatten från Gunsta till Uppsala togs i drift under augusti. I Gunsta har en avloppspumpstation byggts vid det nuvarande reningsverket. Avloppsvattnet pumpas till Uppsala via två större pumpstationer längs överföringsledningen. Ledningen är dimensionerad för att även klara avloppsvattnet från Almunge och Länna. Pumpstationerna längs överföringsledningen är försedda med stationär reservkraft för att klara strömavbrott och undvika nödutsläpp till Funboån. Arbetet med att bygga överföringsledningarna för vatten och avlopp mellan Gunsta och Länna startades i augusti-september. Det blir en ny avloppspumpstation vid Länna reningsverk och två avloppspumpstationer längs ledningen, som huvudsakligen följer vägen mellan Gunsta och Länna. Samtliga pumpstationer förses med reservkraft. Pumpstationen i Länna förses med doseringsutrustning för kalciumnitrat och järnklorid. Dessutom kommer ytterligare fyra mindre avloppspumpstationer att bygggas för avloppsvatten från mindre bebyggelseområden längs ledningssträckan. Avloppsreningsverket i Länna rivs. Arbetet beräknas vara klart i slutet av 2016 och driftsättning ske i början av 2017. Byggnationen av utjämningsmagasinet i Luthagen har försenats till följd av att byggentreprenören gick i konkurs vintern 2014. Stilleståndstiden efter konkursen medförde problem med spontningen. Magasinet, som kommer att rymma 1 720 m 3, syftar till att avlasta spillvattenledningen genom staden när bebyggelsen i de nordvästra delarna av Uppsala ökar. Utjämningsmagasinet beräknas vara klart under sommaren 2015. Brutet vatten har installerats vid samtliga pumpstationer i Uppsala. Den nya avloppspumpstationen vid Sågargatan i Kungsängen har tagits i drift under året. På ledningsnätet har omläggning av vatten- och avloppsledningar i Uppsala skett ibland annat i Luthagen, Norby, Kungsängen och Kapellgärdet. Nyläggningsprojekt har genomförts eller pågår i Vaksala-Lunda, Gunsta-Länna, Södra Rosendal, Starbo, Danmarks-Kumla, Östra Salabacke, Industristaden och Vårdsätra. Planerad TV-inspektion har gjorts av 27 km avloppsledningar i kommunen, varav huvuddelen var spillvattenledningar. Därutöver har ledningar filmats i samband med driftstörningar och kontroll av nyanlagda avloppsledningar. Åtgärderna på ledningsnätet framgår av bilaga 10 och finns också redovisade i en särskild skrivelse om saneringsplanearbetet på VA-ledningsnäten i Uppsala kommun. - 20 -