Bostadspolitisk Strategi för Uppsala kommun 2010-2014 1
Förord Behovet av bostad skiftar genom livet, från ungdoms- till senioråldern. Ett tillräckligt stort och varierat utbud av bostäder minskar trångboddhet, underlättar familjebildning och inträdet på bostadsmarknaden samt medverka till en trygg ålderdom. Utbudet av bostäder är avgörande för den ekonomiska tillväxten. Näringslivsutveckling i Uppsala har under de senaste åren varit bland de starkaste i landet. Fortsatt utveckling av näringslivet i form av nyetableringar och expansion av befintliga företag är beroende av en god tillgång på lämpliga bostäder. Universitetens utvecklingsmöjligheter påverkas av tillgången på bostäder för studenter, gästforskare och anställda. Samtidig ökar antalet Uppsalabor stadigt för varje år. Bostadsbrist är ett välfärdsproblem och kännetecknas av att utbudet på bostadsmarknaden inte möter hushållens efterfrågan eller behov i form av lägenhetsstorlekar, upplåtelseformer, lägen, boendekostnader med mera. Nyproduktion av bostäder som bidrar till ett varierat utbud skapar också flyttkedjor som ökar möjligheterna att möta efterfrågan inte bara i nyproduktionen utan också i hela bostadsbeståndet. Den bostadspolitiska strategin lyfter fram den frågan särskilt. Bostadsfrågan är också av central betydelse för att minska utanförskapet. Därför har den bostadspolitiska strategin ett särskilt fokus på utsatta grupper. Uppsala i maj 2010-05-20 Gunnar Hedberg Kommunstyrelsens ordförande 2
3
Inledning Den bostadspolitiska strategin innehåller Uppsalas intentioner för att uppnå en god bostadssituation för alla grupper. Det krävs ett nära samspel mellan staten, kommunen och den privata marknaden i form av byggherrar, bostadsförvaltare, hyresgäster m.fl. för att åstadkomma detta. Syfte Den bostadspolitiska strategin har tre syften: Ett övergripande syfte att åstadkomma en god bostadsförsörjning i kommunen. Ett internt syfte att åstadkomma ett samlat agerande från nämnder och bolag. Ett externt syfte att påvisa kommunens intentioner för parterna på bostadsmarknaden. Det kommunala ansvaret Ansvarsfördelning för bostadsförsörjningen bygger på att staten lagstiftar och ger ekonomiskt stöd till boende, kommunen ansvarat för att skapa stabila förutsättningar och byggherrar, privata och kommunala, ansvarar för att uppföra och förvalta bostäder utifrån de marknadsförutsättningar som råder. Kommunen har, enligt lag, ett bostadsförsörjningsansvar. I lagen sägs bl.a. att: planera bostadsförsörjningen så att alla i kommunen kan leva i goda bostäder. Med goda bostäder menas även boendemiljön som helhet. Ansvaret berör inte bara nyproduktionen, utan också insatser i befintliga bostadsområden. samråda med andra kommuner som berörs av planeringen om det behövs. Det kan finnas behov av ett regionalt perspektiv på boendefrågorna då flera kommuner ingår i samma arbets- och bostadsmarknad. Socialtjänstlagen ålägger kommunerna ett ansvar för boende för äldre med behov av stöd och för personer med funktionsnedsättning. Kommunen har ansvar enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade för dem som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter. underlätta anskaffning av bostäder till nyanlända flyktingar och till hushåll som på grund av ekonomiska och/eller sociala skäl inte kan få en bostad på egen hand. Kommunala verktyg för att förverkliga en god bostadsförsörjning För att leva upp till sitt ansvar arbetar kommunen med olika verktyg: Översiktsplan och detaljplaner skapar förutsättningar att uppnå önskat byggande genom planberedskap. Kommunalt ägd mark ökar förutsättningarna för att få till stånd bostäder som marknaden annars inte kan producera. Kommunala taxor, avgifter och exploateringsavtal påverkar byggkostnaderna. Genom kommunala bostadsbolag har kommunen möjlighet att öka utbudet av hyreslägenheter. Lättillgänglig information till aktörer på bostadsmarknaden, medborgare och bostadssökande är av betydelse för en fungerande bostadsmarknad. 4
Förutsättningar för strategi 2010 Uppsala är en del av Stockholm-Mälarregionen. En region med landets största tillväxttal för såväl ekonomi som befolkning. Utvecklingen går mot en än mer integrerad regional arbetsoch bostadsmarknad. Det ekonomiska utvecklingsmönstret med växande service- och tjänstenäringar är påtagligt i Uppsala. Här spelar också universiteten och Akademiska sjukhuset viktiga roller för kunskapsförsörjning och innovationer. Investeringar i nya kommunikationer och god infrastruktur har stärkt de regionala sambanden. Tillväxten av arbetsplatser i Uppsala skapar efterfrågetryck på bostäder och en snabb prisutvecklingen på bostadsrätter och äganderätter. I kommunen bodde vid utgången av 2009 cirka 195 000 personer. År 2030 förväntas befolkningen ha ökat till 240 000. Av kommunens invånare är det ungefär 76 procent som bor i Uppsala stad, en andel som ökat det senaste decenniet. Till 2013 förväntas stadens befolkning öka med cirka 10 000 invånare, och den övriga kommunen med nära 3 000 invånare. Befolkningsökningen beror både på ett positivt födelsenetto och ett positivt flyttnetto. Kommunens bostadsmarknad utgörs av 88 000 lägenheter 2009. Av dessa återfinns 82 procent i staden och resterande 18 procent är fördelade över mindre tätorter samt på landsbygden. Andelen hyresrätter är låg för staden och kommunen som helhet, 33 respektive 26 procent. Utav stadens totala lägenhetsbestånd utgörs 11 procent av studentbostäder. Det råder allmän brist på bostäder och det blir allt dyrare att ta sig in på bostadsmarknaden. Uppsala kommun har en relativt ung befolkning. Här bor många unga och unga vuxna utgör den största inflyttningsgruppen. Det beror främst på det stora antalet studenter vid de två universiteten. De närmaste åren kommer en stor kull ungdomar att söka sig till universitetsutbildning och ut på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsläget i landet som helhet gör att många unga kommer att flytta för att studera. Bostadssituationen för de unga är särskilt svår på grund av bristen på överkomliga lägenheter och låg rörlighet på bostadsmarknaden. Utifrån bostadsmarknadsundersökningar kan vi se en brist på bostäder för ungdomar, studenter, ensamstående, barnfamiljer, arbetskraftsinflyttning samt ekonomiskt svaga hushåll. Vidare finns brist på bostäder för hemlösa och flyktingar. 5
Strategier och Strategi 1: medverka till en stabil bostadsmarknad som effektivt kan tillgodose efterfrågan. På bostadsmarknaden finns många olika aktörer, med roller som varierar över tid och sammanhang. Gemensamma mötesplatser för dessa saknas. Mötesplatser är viktiga för att samtliga aktörer ska ges möjlighet att komma till tals och få en gemensam bild av marknadens förutsättningar. Det är för få aktörer på bostadsmarknaden i Uppsala. Samtidigt är det viktigt att alla aktörer ser de långsiktigt goda utvecklingsförutsättningarna, som gör riskerna vid nyproduktion minimal. Förutsättningarna för en stabilt hög nyproduktion har aldrig varit så goda. Den bostadspolitiska strategin ska vara ett levande dokument i kommunens och marknadens arbete. Målet för en effektiv bostadsmarknad handlar om att nå jämvikt mellan efterfrågan och utbud och där plan- och beslutsprocesserna är effektiva, förutsägbara och transparenta. Det är därför viktigt att uppföljning av arbetet med kommunens bostadspolitiska strategi görs kontinuerligt. stärka kontakterna med bostadsmarknadens aktörer i regionen och två gånger per år anordna möten mellan kommunen, bygg- och fastighetsföretag, fastighetsmäklare samt konsumentorganisationer genom ett särskilt upprättat forum stimulera till ökad konkurrens genom attrahera fler aktörer till den lokala bostadsmarknaden löpande ha en god och aktuell överblick över utvecklingen av påbörjade och färdigställda lägenheter samt över behov och efterfrågan från olika kategorier brukare. Överblicken ska kunna nyttjas av såväl kommunen som bostadsmarknadens aktörer. tillhandahålla information om bostadsmarknaden allmänt samt särskilt stödja studentkårernas och nationernas information till studenter tidigt få in byggherrarna i planeringsprocessen för att tillvarata deras kompetens och skapa genomförbara och marknadsanpassade byggprojekt skapa tydliga och snabba planprocesser Ansvar Kommunstyrelsen har huvudansvaret. 6
Strategi 2: Kommunens planberedskap ska ge förutsättningar för en nyproduktion om 1500 lägenheter per år fram till 2014, varav 200 ska återfinnas i de mindre tätorterna samt på landsbygden. Med planberedskap menas att det finns en planmässig framförhållning i kommunerna som gör att bostadsbyggnadsprojekt kan komma igång snabbt och leda till goda resultat ur ett hållbarhetsperspektiv. Målet innebär en exploateringsinriktad planberedskap i form av färdiga detaljplaner. För att detta ska vara möjligt krävs både god strategisk planberedskap samt exploatörer knutna till projekt. Genom kommunalt markinnehav kan kommunen själv skapa beredskap för planläggning för bostäder. Översiktsplan 2010 ger en ram för markanvändningen i kommunen och redovisar grovt områden som kan användas för bostadsbebyggelse. Planberedskapen på denna nivå är 30 000 bostäder fram till 2030. Genom fördjupade översiktsplaner och områdesprogram ges mer detaljerade förutsättningar för markanvändningen och också principer för hur exploateringskostnader skall fördelas. upprätthålla en övergripande planberedskap genom aktuell översiktsplan, fördjupningar av den samt program kontinuerligt ha en exploateringsinriktad planberedskap genom antagna detaljplaner och pågående planarbeten möjliggöra kraftsamling och samordning av investeringar genom en för kommunen gemensam utbyggnadsordning för större utbyggnads- och omvandlingsområden genom programstudier stimulerar stadsförnyelse och kompletteringsbyggande av bostäder i den befintliga stadsmiljön För prioriterad utbyggnadsordning se bilaga 1. När prioriteringsordningen förändras görs motsvarande förändring i bilagan. Ansvar: Kommunstyrelsen har huvudansvar och samordnar övriga parter. Byggnadsnämnden har ansvar utifrån sitt uppdrag. 7
Strategi 3: Funktionsblandning vid nyproduktion och ombyggnationer av bostäder ska eftersträvas. Idag efterfrågas integrerad mångfald, variation och olikhet i stadsrummet. Områden med blandade funktioner och stadsliv värdesätts alltmer, vilket hänger samman med önskan att spara tid och erhålla bättre service. Nyckelorden för att uppfylla detta är närhet och tillgänglighet. Det krävs samverkan från många aktörer, såväl offentliga som privata, för att skapa en god stadsmiljö. För privata aktörer gäller det att se långsiktig hållbarhet och värdeutveckling i att skapa attraktiva boendemiljöer som också innehåller andra funktioner. Levande bottenvåningar är en del av stadens infrastruktur. Verksamhetslokaler ska planeras och lokaliseras där de fyller sin funktion och där verksamheter kan bli lönsamma. De kan innehålla kommersiell och offentlig service eller samlingslokaler och ska främja närmiljön. verka för att skapa förutsättningar för att verksamheter integreras i bostadsmiljön, t.ex. i bottenvåningar i de i översiktsplan 2010 angivna områden i samband med planläggning, exploateringsavtal, markanvisningar, fastighetsbildning och bygglovsärenden aktivt driva tillskapande av verksamhetslokaler utveckla samverkansformer för att stimulera ökad blandning av funktioner mellan kommunen och fastighetsägarna initiera pilotprojekt för 3D-fastighetsbildning i exploateringsområden och/eller i översiktsplan 2010 utpekade stadsstråk för att underlätta funktionsblandning Ansvar: Kommunstyrelsen har huvudansvar. Byggnadsnämnden har ett ansvar för att i planprocessen driva frågan. Fastighetsnämnden ansvarar för att i genomförandeprocesser säkra intentionerna 8
Strategi 4: Planering för bostadsbyggande och förnyelse av bostadsbeståndet ska ha sin utgångspunkt i kommunens hållbarhetspolicy. Den fysiska utformningen av samhället styr möjligheterna för människans vardag. För att åstadkomma ett hållbart samhälle ska fysiska planeringen underlätta och stödja det dagliga livet. Ett beaktande av boendeaspekter vid stadsförnyelse, bostads- och boendeplanering är därför nödvändigt för att åstadkomma trygghet, jämlikhet, tillgänglighet samt värna om integration, miljö och barns intressen. Vid sidan av nybyggnation av bostäder finns ett stort upprustningsbehov av flerbostadshus uppförda under de s.k. rekordåren. Dessa bostäder avspeglar sin tids behov och ideal. Bostäderna står inför ett ackumulerat upprustningsbehov. Upprustningen behöver ske utifrån såväl teknisk/ekonomiska som sociala och miljömässiga utgångspunkter. Områdena måste värderas utifrån de kvaliteter de besitter - såväl inre som yttre och upprustas under det närmast årtiondet. ska medverka till en balanserad sammansättning av hustyper, upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar i områden som domineras av en boendeform. vid nybyggnation av flerbostadshusprojekt med 100 lägenheter eller fler verka för att minst 30 procent utgörs av hyresrätter. öka variationen i utbudet av tomter för småhusbyggande genom den kommunala tomtoch småhuskön. öka integrationen i staden och attraktiviteten i utsatta stadsdelar. Separata bostadsområde ska ges ett rumsligt sammanhang genom sammanlänkning med andra delar av staden. ta fram ett särskilt program för förnyelse av rekordårens bostadsområden. Den s.k. Gottsundaprocessens erfarenheter ska därvid tas till vara. med stöd av strategin Klimatutmaningen driva hushållning med energi och främja ny energiteknik vid ny- och ombyggnation. Ansvar: Byggnadsnämnden och fastighetsnämnden driver inriktningen i planläggning respektive genomförande. Socialnämnden för barn och unga har samordningsansvaret för att driva processer i utsatta stadsdelar med Gottsunda som erfarenhetsbas. Kommunstyrelsen har samordningsansvar. 9
Strategi 5: Kommunens ska konsekvent verka för att det totala bostadsbeståndet utgörs av minst 30 procent hyreslägenheter. I en tillväxtregion finns ett särskilt stort behov av nyproduktion av hyreslägenheter. Behovet förstärks av att ett stort antal ungdomar de närmaste åren kommer att söka sig ut på bostadsoch ut på arbetsmarknaden. De stora bostadsköerna till Uppsalahems lägenheter visar på en ackumulerad efterfrågan. Kommunen måste därför använda de verktyg den förfogar över främst de kommunägda allmännyttiga bolagen och kommunens markinnehav. Kommunalt ägd mark är strategiskt viktig för att påverka och uppnå byggande av hyresrättslägenheter. För att nå en ökad produktion av hyresrätter är markpriset viktigt. Beroende på upplåtelseform skiftar betalningsviljan, vilket bör beaktas vid markanvisningar och vid strategiska köp och försäljning av byggbar mark. förvalta, förnya och försälja sitt markinnehav med inriktning på att uppnå en ökande andel av hyresrätter använda markanvisningar för att öka konkurrensen på byggmarknaden, där även mindre byggherrar ska komma ifråga. Nya aktörer som förvaltar hyresrättslägenheter ska bjudas in. kontinuerligt se över och anpassa prissättning av egen mark och andra villkor för att uppnå byggande av hyresrättslägenheter i ägardialoger med eget ägda bostadsbolag kontinuerligt bevaka målet om fler hyreslägenheter Ansvar: Fastighetsnämnden utifrån sitt uppdragsansvar. 10
Strategi 6: verka för en bättre bostadsmarknad för studenter I Uppsala finns cirka 30 000 helårsstudenter vid de två universiteten. Efterfrågan på studentbostäder skiftar mellan höst- och vårtermin, mellan perioder under terminerna, med årskullars storlek och med ekonomisk konjunktur. I Uppsala finns idag ungefär 11 000 studentbostäder, vilket inte möter behovet. Med den allmänna bostadsbristen förvärras bostadssituationen för studenter. Därför behövs fler studentbostäder och bostäder för studenter i det ordinarie bostadsbeståndet, som underlättar övergången till ordinarie bostadsmarknad. tillsammans med universiteten och marknadens aktörer verka för att bostäder lämpliga för studenter skapas i takt med efterfrågan stimulera nybyggnation av studentbostäder genom god plan- och markberedskap inför terminsstarter aktivt stödja universiteten, studentkårerna och nationerna för att flaskhalsar ska minimeras. Ansvarig: Kommunstyrelsen har huvudansvaret. Byggnadsnämnden och fastighetsnämnden har ansvar utifrån sina uppdrag. 11
Strategi 7: i takt med behovet verka för att attraktiva, tillgängliga bostäder skapas för gruppen äldre Fram till 2020 kommer andelen invånare i åldern 65-79 år att öka i kommunen. Andelen av befolkningen som är 80 år och äldre ökar efter 2020. Det närmaste decenniet ökar behovet både av trygghets- och vårdboenden. Enligt Äldrenämndens Boendeplan för äldre i Uppsala kommun finns ett långsiktigt behov av en till två vård- och omsorgsboenden per år tillkommer fram till 2020. Prioriteringen ska vara att utveckla en process där trygghetsboenden minskar det framtida behovet av vårdboenden. Behoven skiljer sig åt genom att i vissa fall gälla ett permanent boende och i andra fall ett boende för en viss period av livet. För de äldre är bostadsstandarden och tillgängligheten av stor betydelse för att kunna bo kvar hemma. I nyproduktion tillgodoses dessa krav. Byggande av bostäder för äldre kan också bidra till generationsväxling och rörlighet på bostadsmarknaden. vara en drivande aktör för att stimulera etableringen av fler trygghetsboenden som boendeform. erbjuda bostäder som passar för äldre i olika delar av kommunen med avseende på funktion och tillgänglighet. stimulera nya vård- och omsorgsboenden genom god plan- och markberedskap. Ansvarig: Fastighetsnämnden och Äldrenämnden har ett ansvar utifrån sina uppdrag 12
Strategi 8: i takt med behovet se till att fler bostäder för särskilda grupper skapas Kommunen har att upplåta bostäder med särskild service för dem som av fysiska, psykiska eller sociala skäl möter betydande svårigheter i sin dagliga tillvaro. Vidare har kommunen ansvar för att organisera och samordna myndighetsutövningen i boendefrågor och att bistå med bostadssociala insatser utifrån en helhetssyn på individen. Däri ligger att ha en god beredskap att tillhandahålla bostäder till personer som har beslut om stöd enligt Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Detsamma gäller i de fall kommunen ingått avtal med staten, t.ex. gällande ensamkommande flyktingbarn och flyktingar som beviljats uppehållstillstånd. samarbeta med allmännyttiga och privata bostadsbolag för att tillhandahålla bostäder för utsatta grupper i behov av bostadssociala insatser i möjligaste mån sprida bostäder med särskild service i bostadsbeståndet för att undvika koncentration och segregation. Trygghet för individen ska främjas. ha en god planberedskap för att tillhandahålla bostäder enligt sitt särskilda ansvar enligt olika lagar. Ansvarig: Barn och ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, nämnden för vuxna med funktionshinder samt äldrenämnden har ansvar utifrån sina uppdrag och gör behovsbedömning utifrån individperspektiv. Fastighetsnämnden ansvarar för att ha den samlade överblicken av kommunens sociala bostadsbestånd och förvalta det effektivt. 13