ÅRSBERÄTTELSE 2009 Träinnovationsnätverket ett projekt som utvecklar hållbar konkurrenskraft i Norrbotten för branscherna industriellt träbyggande och trämanufaktur.
Företagsutveckling och forskning i symbios I Norrbottens län finns två av landets mest effektiva och lönsamma industriella träbyggare. Företagen utnyttjar prefabricering hårt och deras framgångar tyder på att det är möjligt att bygga industriellt högt som lågt. Vad är då receptet för dessa framgångar? Det handlar främst om två saker: att våga ta kontroll (och därmed ta risker) och att prioritera långsiktighet (och därmed sprida riskerna). Motorn i industriellt byggande är fabriken, vilken naturligt också kommer att stå för det största investeringsbehovet. För att åstadkomma full beläggning krävs att två viktiga arbeten prioriteras; ständig kostnadsreducering och en aktiv marknadsnärvaro. Det första arbetet, kostnadsreducering, leder till fokus på effektivitet i tillverkningen där Lean produktion, utvecklad inom Toyota, har mycket att lära ut. Inom detta område har LTU också en stor forskarkompetens. Det andra arbetet, en aktiv marknadsnärvaro, baseras på en hög beredskap och öppenhet för att utveckla nya produkter. Detta säkerställer tillräckliga marknadsandelar samt gör att företaget står bättre rustat inför eventuella nedgångar på marknaden. För att uppnå en framgångsrik produkt som skapar reellt värde hos slutkunden, måste de industriella byggföretagen bli bättre på att släppa in befintliga och nya underleverantörer i delar av sin egen produktutveckling. Därmed garanteras också en stabilare framförhållning för alla inblandade parter. Detta ställer hårda krav på byggföretaget och på leverantören som också måste vara kostnadseffektiv och vilja leverera funktioner anpassade för en industriell husproduktion. Tänk komplett kök, inte en kökslucka. Tänk energisparande lösning, inte ett fönster. Leverantörer och trähusbyggare kan tillsammans erbjuda funktionslösningar och kvalitet men man måste våga ta riskerna med ett sådant agerande. Med långsiktighet genom ständig utveckling och forskning kan nya effektiviseringsmetoder, affärslösningar och samarbetsformer tas fram. Det är just vad LTU och IUC Norrbotten erbjuder i utvecklingsprojektet TräIN (Trä Innovationsnätverket). Det krävs mod, risktagande och uthållighet för att få kontroll över byggprocessen och därmed ekonomisk stabilitet; stabila företag är en bra förutsättning för ett gott liv i Norrbotten! Lars Stehn, Luleå tekniska universitet Anders Wäppling, IUC Norrbotten AB Luleå, Mars 2010 3 (15)
4 (15)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...5 INDUSTRIPLATTFORMEN... 8 KOMPETENSPLATTFORMEN... 8 FORSKNINGSPLATTFORMEN... 8 ETT ÅR AV ARBETE PÅ FLERA FRONTER...9 Arbete med att utveckla dragade lok med hjälp av leverantörssamverkan:...9 Webbportal för att stärka företagens kompetensutveckling och arbete med rektrytering... 10 Kartläggning av företagens utvecklingsbehov ger riktade aktiviteter... 10 Fokus på kommunikation skapar bättre förutsättningar för kunskapsöverföring... 10 Arbete med generisk projektwebb och ett tillhörande nyhetsbrev... 11 Aktivt samarbete med andra forskningsprojekt om bl.a. jämställdhet... 12 Horisontella kriterier jämställdhet, integration och miljö... 12 KONTINUERLIG UTVÄRDERING GER NYTTIGA INSIKTER... 13 ORD INFÖR FRAMTIDEN... 14 5 (15)
6 (15)
ETT PROJEKT MED STARK BAS I INDUSTRI, FORSK- NING OCH AFFÄRSUTVECKLING Strukturfondsprojektet Träinnovationsnätverket, som är ett nära samarbete mellan Luleå tekniska universitets avdelning för Träbyggnad, utvecklingscentrat IUC Norrbotten och SME företag inom träbyggnads och trämanufakturbranschen i Norrbotten, startade upp i slutet av 2008. Finansieringen kommer från 5 kommuner i Norrbotten, Längmanska företagarfonden, Länsstyrelsen, Vinnova, Tillväxtverket, IUC Norrbotten och Luleå tekniska universitet. Projektet leds av Lars Stehn, professor på avdelningen för Träbyggnad på Luleå tekniska universitet, och Anders Wäppling, VD på IUC Norrbotten. Övre Norrland har genom sin råvarutillgång, industri samt forsknings och utvecklingskompetens unika tillväxtförutsättningar. Med detta som bakgrund har syftet med projektet från början varit att skapa tillväxt inom träbyggnads och trämanufakturbranschen i regionen, med sikte på en internationell marknad. Detta har lett till att TräINs mål är följande: Att skapa innovativa miljöer som vidareutvecklar små och medelstora producenter av småoch flerfamiljshus i trä till dragande lok och som drivande utvecklare av deras egna leverantörsnätverk Att stärka den allmänna utvecklings och konkurrenskraften hos små och medelstora företag inom träbyggnads och trämanufaktubranschen Att vidareutveckla LTUs kompetens inom träbyggande till en självklar, efterfrågad resurs med högsta internationella klass för regionen. Arbetet i TräIN är uppdelat i tre väl avgränsade men integrerade plattformar och under dessa plattformar har ett antal delprojekt startats upp. Respektive delprojekt har en individuell planering med flertalet aktiviteter som pågår kontinuerligt och andra insatser som sker när behov identifieras. TräINs ledningsgrupp Styrgrupp Forskningsplattformen Industriplattformen Kompetensplattformen Expertgrupp inom träbranschen & affärsutveckling Norrbottniska företag inom träbyggande och trämanufaktur 7 (15)
För att stödja det operativa arbetet i TräIN med expertkompetens har projektet knutit till sig ledande Svensk träbyggnads och trämanufakturkompetens i en referensgrupp bestående av Hans Eric Johansson (Träbyggnadskansliet), Börje Pihlqvist (fd Trä och Möbelindustriförbundet) samt Staffan Bregé (Professor i marknadsstrategi vid Linköpings Universitet). Till detta finns en styrgrupp med deltagare från företagen FIN Snickerier, SA Englunds, Boden Hus, Polardörren, och Möbelskaparna. INDUSTRIPLATTFORMEN Industriplattformen, som leds av projektledaren Christer André vid IUC Norrbotten AB, består av sex olika delprojekt som sträcker sig från mässbesök till årliga behovsinventeringar med TBN metoden och produktutvecklingsinsatser. Bland annat besöks kontinuerligt mässor såsom Hem & Villamässan, Lignamässan i Hannover, Byggvarumässan i Oslo, samt en möbelmässa i Birmingham. I industriplattformen stöds också strategisk utveckling av länets träindustri genom kompetens vid strategisamtal och anordnade av workshops och seminarier, bland annat sker utvecklingen av IUC årliga stora konferens (2009 i Piteå och 2010 i Kiruna). Nya projekt som har startats stödjer produktutveckling av komponenter (fönster, dörrar, etc.) av värmebehandlat trä. KOMPETENSPLATTFORMEN Kompetensplattformen, som leds av projektledaren John Sandström vid IUC Norrbotten AB, består av tre olika delprojekt som sträcker sig från inventering av kompetensbehov till utformningen av en kompetensportal. Bland annat pågår arbete för att skapa en internetbaserad kompetensportal där lokala, regionala, nationella och internationella aktörer inom kompetensutveckling ska kunna erbjuda utbildningar som efterfrågas av träindustrin i norrbotten. FORSKNINGSPLATTFORMEN Forskningsplattformen, som leds av projektledaren Anders Björnfot vid Luleå tekniska universitet, består av sex olika delprojekt som sträcker sig från forskning om lågenergihus och leverantörssamverkan till framtagande av nya systemlösningar i ett industriellt byggande. Bland annat utförs en inventering av husbeståndet i Norrbotten för att fastställa parametrar som påverkar en god energihushållning. Forskning utförs också i syfte att utreda hur leverantörer och byggare bättre kan arbeta tillsammans vid produktframtagning. Ytterligare ett projekt som ligger i framkanten av forskningen är en undersökning om huruvida en mindre lokal leverantör av kompletta kökslösningar kan vara mer kostnadseffektiv än en större köksleverantör. Tillsammans med forskningen pågår ett arbete med att utveckla en affärsvänlig kommunikation, alltså hur forskningen bättre kan kommunicera sina resultat med industrin. 8 (15)
ETT ÅR AV ARBETE PÅ FLERA FRONTER Under 2009 har det aktivt bedrivits arbete både inne på universitetet, ute bland företagen och bland samverkansprojekt som syftar till att med olika medel uppnå de uppställda målen. En utvärdering av programmets genomförda kontra planerade aktiviteter visar att programmet nu, trots den sena starten (i princip först 2008 09), nästan löper enligt plan. En prognos över efterkommande år visar att vi, med aktiverade resurser, kommer att kunna genomföra planerade aktiviteter enligt plan. Dock så ter det sig svårt att uppnå programmets uppsatta mål om ökad omsättning, lönsamhet och sysselsättning då världen nu under längre tid har varit i en klar lågkonjunktur (som säkert varar över hela projektperioden). Positivt är dock att det verkar som om byggbranschen generellt är på väg mot bättre tider. Därför kvarstår våra mål, men förhoppningen i första steget är att lindra effekten av lågkonjunkturen och se till att våra företag kommer ut stärkta när marknaden vänder så att de har ett försprång gentemot deras konkurrenter. Inom programmet pågår ett kontinuerligt arbete med att omformulera programmets indikatorer så att de bättre speglar konjunkturen och så att dessa på nytt kan fungera som en uppnåelig vision för projektets fortsättning. Exempel på det arbete i TräIN som bedrivits under 2009 specificeras i efterföljande stycken. ARBETE MED ATT UTVECKLA DRAGADE LOK MED HJÄLP AV LEVERANTÖRS- SAMVERKAN: Både forskning av processen med att skapa företag som kan agera dragande lok för ett leverantörsnätverk, samt industriella insatser gentemot detta har utförts. Det har resulterat i att två företag i Norrbotten har påbörjat processen med att bli dragande lok och att utveckla sin leverantörssamverkan. Resultatet från forskningen indikerar att viktiga nyckelområden i denna process är arbetet med en affärsmodell som tillåter och stöttar samverkan, ett systematiskt arbete med kundbehov och ett upprättande av gemensamma och överenskomna mål inom nätverket som gör att alla inblandade parter vinner på affären. Forskningsprojektet går nu in i nästa fas, där de identifierade nyckelområdena undersöks vidare för att ta reda på hur en konkurrenskraftig produktutveckling baserad på leverantörssamverkan kan åstadkommas, och hur man därigenom kan öka konkurrenskraften hos mindre husbyggnadsföretag. 9 (15)
SATSNING PÅ TILLVERKNING AV LÅGENERGIHUS OCH HÅLL- BAR UTVECKLING Ett forskningsprojekt som handlar om hur olika energibesparande parametrar vid tillverkningen av hus påverkar den slutliga energiförbrukningen har dragits igång. Förhoppningarna är att nya förbättrade metoder för planering och tillverkning av småhus ska kunna tas fram. TräIN har även blivit involverat i det nationella träbyggnadsprogrammet Trästad 2012 i olika grupperingar, vilket syftar till att både öka kommunernas kompetens som upphandlare och förvaltare av byggnationer i trä med syfte att uppnå en hållbar regional utveckling. WEBBPORTAL FÖR ATT STÄRKA FÖRETAGENS KOMPETENSUTVECKLING OCH ARBETE MED REKTRYTERING För småföretagare är kompetensutveckling ofta en kostsam historia, speciellt om de är hänvisade till utbildningar i Stockholm som av kostnadsskäl för utbildningsföretaget inte kan erbjudas i Norrbotten. Inom TräIN har ett arbete pågått med att utveckla en webbportal för utbildningar som kan hållas i Norrbotten, med syfte att öka tillgängligheten på kompetenshöjande utbildningar för företagen och skapa rimligare kostnader. Inom detta projekt har även en kartläggning av företagens kompetensbehov genomförts. Portalen kommer att lanseras under 2010. KARTLÄGGNING AV FÖRETAGENS UTVECKLINGSBEHOV GER RIKTADE AKTIVI- TETER Genom IUC Norrbottens etablerade TBN modell, Tillväxt i Befintligt Näringsliv, har företagens utvecklingsbehov kartlagts. Detta har sedan används som underlag för riktade aktiveter mot företagen, t.ex. för att öka kompetensen inom försäljning, produktutveckling och för att skapa ökad marknadsnärvaro. Ett exempel på detta är ett samverkansarrangemang runt E handel som resulterade i en dags högkvalitativ utbildning på Hotell Nordkalotten. FOKUS PÅ KOMMUNIKATION SKAPAR BÄTTRE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KUN- SKAPSÖVERFÖRING Ett tydligt resultat av programmet är arbetet med att skapa en modell för att kommunicera forskningsresultat på ett företagsanpassat sätt, alltså att utifrån den stora informationsmängd som genereras i forskningsprojekt, bryta ner denna information till kunskap som företagen kan ta till sig på ett enkelt sätt. Inom detta arbete pågår ett samarbete med övriga strukturfondprojekt inom trä i norr och västerbotten samt med LWE på nationell basis. Samtidigt har det genomförts en mindre utbildning av doktorander på LTU träbyggnad i företagsnära forskningskommunika 10 (15)
tion. Programmets status kommuniceras också kontinuerligt med de företag som har visat intresse för deltagande i projektet. Kommunikation sker via bl.a. Kontinuerliga företagsbesök, telefonsamtal och träffar med företagen vid andra arrangemang såsom mässor och seminarium där Trä IN alltid har lyfts fram. Samtidigt finns väl genomtänkta strukturer för att sprida forskningsresultat till företag. Två workshops har anordnas för att sprida forskningsresultat mellan övriga trärelaterade strukturfondprojekt (i Norr och västerbotten, bland annat Trä Centrum Norr och Flexibel trämanufaktur) med målet att finna synergier och möjligheter till samarbete inom forskningen. En workshop, och ytterligare en planeras, har också genomförts tillsammans med programmets finansiärer. En annan informationsaktivitet är Vändpunkt 2010, IUC konferensen i Kiruna, 17 19 mars 2010. ARBETE MED GENERISK PROJEKTWEBB OCH ETT TILLHÖRANDE NYHETSBREV Informationsansvariga har anställts både hos IUC och LTU för att arbeta med frågor rörande informationsspridning. Gemensamt utvecklas nu en hemsida (se illustration nedan) för flera trärelaterade projekt som klarar av att leva längre än projekttiden eftersom IUC Norrbottens ansvarar för den. Detta skapar bättre och snabbare möjligheter för kommande träprojekt att snabbare komma igång med sin informationsspridning. I anslutning till hemsidan startas också ett mailbaserat nyhetsbrev från TräIN projektet med bättre möjligheter till målgruppsanpassad information. Bilden ovan visar en arbetsvy av hemsidan under utvecklingsfasen, vilken kommer att lanseras på www.trainorr.se under början av 2010. 11 (15)
AKTIVT SAMARBETE MED ANDRA FORSKNINGSPROJEKT OM BL.A. JÄMSTÄLLD- HET Inom forskningen pågår ett aktivt samarbete mellan pågående trärelaterade projekt i Norr och Västerbotten; TräIN, flervåningshus i trä, Flexibel trämanufaktur, Masonite samt Trä Centrum Norr, bl.a. runt kunskapsöverföring. Samarbetsaktiviteter som redan pågår med övriga program är bland annat insamling av empiri vad gäller värdebegreppet, drivande av gemensamma frågeställningar vad gäller industriellt byggande samt ett gemensamt strategiskt arbete med jämställdhetsfrågor. HORISONTELLA KRITERIER JÄMSTÄLLDHET, INTEGRATION OCH MILJÖ För att stärka arbetet med jämställdhet så är vi glada att i vår styrgrupp ha två av de ledande kvinnorna i den Norrbottniska träindustrin vi tror och hoppas att detta kommer att leda till att jämställdhetsfrågor kommer upp till ytan. Just nu pågår ett samarbete med övriga strukturfondprojekt inom trä för att utreda behovet av, och för att utvärdera insatser för, jämställdhetsarbete i norr och västerbotten. När det gäller integration så är kompetenshöjande aktiviteter för utländskt arbetskraft en grundsten i kompetensplattformens arbete, då framförallt frågan om hur vi inom träindustrin bättre kan utnyttja utländskt arbetskraft för att fylla de stora luckorna i det kompetensbehov som finns. Miljöorienterade projekt ingår i två av forskningsplattformens projekt; arbetet med lågenergihus strävar indirekt efter att minska energikonsumtionen och därmed minska belastningen på vår miljö. Förhoppningen är att programmets arbete ska leda fram till att stärka arbetet med lågenergiteknik bland norrbotten träföretag samt bidra till utvecklingen av ett koncept för lågenergihus med anknytning till Norrbotten med dess förutsättningar, företag, material och resurser. En möjlighet finns sedan för träföretagen att leverera komponenter till projekt inom Trästad 2012 (en vidareutveckling av nationella träbyggnadsstrategin) som har starkt fokus på hållbart byggande. Inom TräIN startas våren 2010 ett nytt projekt för att stödja företagens integration och kommunikation med trästad 2012. 12 (15)
KONTINUERLIG UTVÄRDERING GER NYTTIGA INSIKTER Inom TräIN pågår även ett aktivt arbete för att självutvärdera insatser; vad involverade företag anser om det arbete som har genomförts, hur företagen har informerats om genomförda aktiviteter samt hur IUC och LTU har arbetat och arbetar tillsammans. Självutvärderingen består således av både kvantitativa (lönsamhet, sysselsättning, etc.) och kvalitativa data. Arbetet sker kontinuerligt under kvarvarande programperiod. Inom programmet ser vi självutvärderingen som ett naturligt steg i att stärka det redan givande samarbetet mellan LTU och IUC Norrbotten. Inom projektet har vi arbetat fram blanketter (forskning och industriell utveckling) för uppföljning av effekten av de olika genomförda aktiviteterna. Med denna blankett finns möjligheten att följa upp resultat och effekt av individuella aktiviteter samt möjlighet att styra framtida insatser så att de på ett bättre sätt uppfyller projektets målsättningar. I kombination med detta arbete pågår en självutvärdering av programmets effekt för industrin. Detta arbete ska vara färdigställt vid årsskiftet så att programmets verksamhet, vid behov, kan förändras 2011. Övriga resultat som har genererats i projektet redovisas i nedanstående tabell. Indikator Kvinnor Män Kvinnor/män med utländsk bakgrund Antal Antal nya/skapade arbetstillfällen (fördelat kvinnor och män) Antal nystartade företag (fördelat på ägda av kvinnor och ägda av män) Antal nystartade företag med delat/mixat ägande 1 2 0/0 3 0 0 0/0 0 0 Åtgärdsspecifika indikatorer Antalet nya företag på exportmarknad 0 Kommersiella produkter utvecklade i samverkan 0 Antalet anställda doktorander i projektet 2 1 0/0 3 Antalet problemorienterade forskningsprojekt 4 Antal större seminarier 1 Antal anordnade workshops 7 Antalet utförda examensarbeten 7 Antalet forskaranställda i medverkande företag 0 0 0/0 0 13 (15)
ORD INFÖR FRAMTIDEN Med de flertal projekt som pågår gemensamt mellan LTU, IUC och företagen växer sig samarbetet allt starkare. Detta visar sig genom att projektförslag föds gemensamt mellan aktörerna och att pågående industriprojekt respektive forskningsprojekt som utvecklas vidare. I forskningssamarbetet pågår nu också gemensamma forskningsinsatser mellan olika strukturfondprojekten. Ett av projektets mål är att LTU ska bli en självklar resurs för Norrbottens träföretag och det arbete som pågår indikerar att vi kommer att nå detta mål! 2010 kommer att bjuda på bl.a. den viktiga mötesplatsen Vändpunkt 2010, lanseringen av hemsidan Trä i Norr och det tillhörande nyhetsbrevet, färdigställandet och lanseringen av kompetensportalen samt det fortsatta arbetet med att forska och sprida dess resultat och kunnande samt den oerhört viktiga samverkan med företagen. Det operativa arbetet med jämställdhetsprojektet kommer också att dras igång i början av 2010. Sedan kommer förhoppningsvis TräIN s involveringen i Trästad 2012 också att ge en större dimension till arbetet med hållbar utveckling i Norrbotten. Detta tror vi bidrar till en hållbar tillväxt i regionen! /Ledningsgruppen för TräIN Fr. vänster; Anders Wäppling, John Sandström, Lars Stehn, Christer André och Anders Björnfot.. 14 (15)
Kontaktinformation För mer information om TräIN, kontakta någon av följande personer: Professor Lars Stehn, Luleå tekniska universitet. Ordförande i styrgruppen för TräIN. E post: lars.stehn@ltu.se Telefon: 070 326 29 86 Anders Wäppling, VD IUC Norrbotten. Vice ordförande i styrgruppen för TräIN. E post: anders.wappling@iucnorrbotten.se Telefon:070 665 31 83 Christer André, IUC Norrbotten. Projektledare för industriplattformen i TräIN. E post: christer.andre@iucnorrbotten.se Telefon:070 655 35 65 John Sandström, IUC Norrbotten. Projektledare för kompetensplattformen i TräIN. E post: john.sandstrom@iucnorrbotten.se Telefon:070 383 26 00 Anders Björnfot på Luleå tekniska universitet. Projektledare för forskningsplattformen i TräIN. E post: anders.bjornfot@ltu.se Telefon: 070 216 44 62 Josefin Lassinantti på Luleå tekniska universitet. Projektledare för forskningskommunikation. E post: josefin.lassinantti@ltu.se Telefon: 070 526 00 99 Mer information finns på www.trainorr.se. 15 (15)