att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag
Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de Ru, sid 8 Anna Stamblewski, övriga foton: photos.com tryck: Davidsons Tryckeri AB, 2008. Upplaga 1:2.
Aktivt vardagsliv Vi vet idag att fysisk aktivitet är bra för hälsan, men dagens samhälle motverkar ofta rörelse och främjar en stillasittande livsstil bland annat genom utformningen av våra städer, att vi åker mycket bil och att arbetslivet har blivit mindre fysiskt krävande. Det finns ett stort behov av kunskap om vilka metoder och strategier samhället kan använda för att uppmuntra fler i befolkningen att leva ett fysiskt aktivt liv. Idag är ungefär hälften av Sveriges vuxna befolkning otillräckligt fysiskt aktiva, vilket starkt bidrar till ökad risk för många kroniska sjukdomar och förtida död. Forskning visar att det finns stor potential för främjande av ett aktivt vardagsliv för alla om samhället satsar på stödjande miljöer för fysisk aktivitet så som bra och tillgängliga gång- och cykelbanor, anläggningar för rekreation, parker och grönområden.
2
Uppdraget Statens folkhälsoinstitut har på regeringens uppdrag inlett ett tvärsektoriellt och långsiktigt utvecklingsarbete om den byggda miljöns betydelse för fysisk aktivitet. I begreppet den byggda miljön ingår offentliga inomhusmiljöer och utemiljöer i närheten av bostadsområden så som fritidsanläggningar och trafiklösningar, men även parker och grönområden i tätort. I uppdraget ingår bland annat att undersöka vilka faktorer i närmiljön som främjar fysisk aktivitet hos barn, vuxna och äldre. Men också att identifiera forskningsbehov och effektiva metoder och insatser. Köns- och åldersperspektivet ska uppmärksammas i arbetet med uppdraget. 3
4
Miljöer som står i fokus gångbanor och cykelvägar Det är viktigt att det finns bra förutsättningar för att cykla och promenera om vi ska lyckas uppmuntra befolkningen till ökad fysisk aktivitet. Vägen till och från skola, arbete och fritidssysselsättningar är enkla och viktiga tillfällen till utevistelse och fysisk aktivitet för barn och vuxna. Men dagens byggda samhälle uppmuntrar snarare folk att ta bilen, medan infrastrukturen för gång- och cykeltrafik har blivit eftersatt. Detta förhållande leder till onödiga olycksrisker och behöver därför uppmärksammas och åtgärdas. Vi behöver ta fram metoder för hur infrastrukturen kan stimulera till fysisk aktivitet. bostadsområdets närmiljö Människor är mer öppna för vardagsaktiviteter om promenadstråk, parker, affärer, motionsanläggningar och annan service är lättillgängliga och inte kostar pengar att utnyttja. Att ta hänsyn till detta vid utformningen av bostadsområden är viktigt för att underlätta en fysiskt aktiv livsstil. Upplevelsen av om en miljö är säker och trygg är viktig för människors förutsättningar till fysisk aktivitet, speciellt för kvinnor, barn, äldre och funktionshindrade. 5
6
skolgårdar och lekplatser Skolgårdar och lekplatser är mycket viktiga platser för barns lek och rörelse, men många gårdar och lekplatser i Sverige är slitna och i stort behov av förnyelse. Tillgänglighetsaspekten är mycket viktig för barns möjligheter att använda dessa lekområden. Det som styr föräldrars och barns val av plats för lek är främst närhet, trygghet, säkerhet och belysning, tillgång till toalett och dricksvatten samt möjlighet till möten med andra barn och vuxna. Forskning visar att barnen är mer aktiva om förskolans eller skolgårdens mark är kuperad och oregelbunden och har naturliga inslag av träd, buskar och stenar. Skolgårdar och lekplatser är alltså viktiga för lärande och fysisk aktivitet, men kanske har vi gjort dessa platser alltför annorlunda jämfört med det som naturen erbjuder. inomhusmiljöer Arkitektur, form och design av inomhusmiljöer spelar antagligen en stor roll för hur människor rör sig. Utformningen av byggnader och trappor är exempel där inomhusmiljön kan planeras och utnyttjas för att främja fysisk aktivitet. Forskning visar att de goda effekterna förstärks om trappor görs mer attraktiva genom bättre belysning, ljusare färger, konst på väggarna, musik, ökad tillgänglighet och större upplevd säkerhet. 7
friluftsliv nära hemmet I takt med att stressjukdomar och övervikt och fetma ökar har vi blivit mer medvetna om vilken betydelse fysisk aktivitet och friluftsliv har för folkhälsan. Här spelar parker och grönområden en viktig roll. Dessa miljöer har också andra positiva hälsoeffekter eftersom de skänker välbefinnande, bidrar till minskad stress och underlättar sociala möten. Att människor i dag inte utnyttjar parker och grönområden beror ofta på bristande trygghet och dålig skötsel och information. Det är viktigt att behålla och utveckla grönområden i nära anslutning till bostäder, då avståndet har stor betydelse för hur de boende nyttjar parker och grönområden. 8
Genomförande Uppdraget genomförs i samråd med Boverket och Movium (Sveriges lantbruksuniversitet) i de delar som rör Moviums nationella samordningsansvar för kunskapsutveckling och kunskapsspridning om barns och ungas utemiljöer. Uppdraget ska redovisas för Socialdepartementet senast den 31 december 2008. Målgrupp Målgrupper är samhällsplanerare, folkhälsoarbetare, beslutsfattare, forskare och lärare inom berörda ämnesområden. 9
Konferenser och workshops Ett första arbetsseminarium hölls 16 mars 2006 i Stockholm Fysisk aktivitet i samhällsplaneringen. Läs mer på www.fhi.se/fysiskaktivitet Workshops med tyngdpunkt på deltagarnas aktiva medverkan planeras inom utvalda teman. Resultatet från dessa träffar ska bilda underlag för de vägledningar som ska sammanställas. En nationell konferens planeras under 2008 i Östersund. 10
Skrifter I uppdraget ingår att ta fram skrifter som kartlägger forskningen om fysisk aktivitet och byggd miljö och ger praktisk vägledning. Följande skrifter är planerade: 1. En forskningsöversikt med förslag på forsknings- och utvecklingsbehov inom respektive område kommer att färdigställas under våren 2007. 2. Fyra vägledningar inom områdena Fysisk aktivitet och byggd miljö Aktiv transport Barns miljöer för fysisk aktivitet Äldres miljöer för fysisk aktivitet 3. En slutrapport baserad på insamlad kunskap. Slutrapporten ska vara klar i december 2008. Samrådsgrupp Berörda aktörer ska samlas i en samrådsgrupp som leds av Statens folkhälsoinstitut. Samrådsgruppen ska sprida kunskap om uppdraget och engagera personer med kunskap inom relevanta områden. Samrådsgruppen ska också ta fram underlagsmaterial till och granska de skrifter som ska produceras. Gruppen ska också medverka vid seminarier och workshops. 11
samrådsgruppen består av representanter från Statens Folkhälsoinstitut Boverket Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm Länsstyrelsen i Östergötland Lärarhögskolan i Stockholm Movium vid Sveriges Lantbruksuniversitet Naturvårdsverket Regionplane- och trafikkontoret, Stockholms län Riksidrottsförbundet Rådet för arkitektur, form och design Vägverket Örnsköldsvik kommun Österåker kommun 12
kontaktpersoner henrik beyer, utredare, henrik.beyer@fhi.se anna stamblewski, utredare, anna.stamblewski@fhi.se anna jansson, utredare, anna.jansson@fhi.se för ytterligare information www.fhi.se
Vi vet idag att fysisk aktivitet är bra för hälsan. Men vi behöver veta mer om vad det är som får människor att ändra sina vanor. Vi måste också skaffa oss mer kunskap om vilka metoder och strategier samhället kan använda för att Sverige ska få en fysiskt aktivare befolkning. Statens folkhälsoinstitut har på regeringens uppdrag inlett ett tvärsektoriellt och långsiktigt utvecklingsarbete om den byggda miljöns betydelse för fysisk aktivitet. I denna broschyr beskrivs regeringsuppdraget och planeringen för genomförande av uppdraget. Statens folkhälsoinstitut Distributionstjänst 120 88 Stockholm Fax 08-449 88 11 fhi@strd.se www.fhi.se ISBN 978-91-7257-473-1