Planering för attraktiva miljöer som stimulerar till fysisk aktivitet

Transkript

1 Planering för attraktiva miljöer som stimulerar till fysisk aktivitet Östersund, 16 oktober 2012 Ulrika Åkerlund, Boverket

2 Innehåll Folkhälsoläget i världen och i Sverige Bebyggelseutvecklingen och planeringens möjligheter Stödjande strukturer att utveckla Sida 2

3 Samhällsutvecklingen Människan byggd för rörelse DÅ. Fysiskt aktiva arbeten Fysiskt aktiv vardag Utomhusvistelse NU. Stillasittande livsstil Transportarbete med bil Mediekonsumtion Organiserad träning Sida 3

4 Fysisk aktivitet: definition Fysisk aktivitet används som ett överordnat begrepp och innefattar kroppsrörelser under såväl arbete som fritid och olika former av kroppsövningar, till exempel idrott, lek, kroppsövning, gymnastik, motion och friluftsliv. Det omfattar all kroppsrörelse som är ett resultat av skelettmuskulaturens kontraktion och som resulterar i en ökad energiförbrukning (FHI) Genusglasögonen: Jämställdhetsintegrering! Ca 35% av befolkningen rör sig mindre än 30 min/dag Fetma och övervikt är vanligare hos män än hos kvinnor Sida 4 30 min/dag för hälsoeffekt, 60 min/dag för viktkontroll Barn minst 60 min/dag

5 Fysisk aktivitet, hälsa och välbefinnande Globala livsstilsförändringar gör att ickesmittsamma sjukdomar ökar. Den största orsaken till förtida död globalt är högt blodtryck, rökning, diabetes och fysisk inaktivitet. Våra levnadsvanorna orsakar 60 % av alla förtida dödsfall (år %) I Sverige kostar fysisk inaktivitet 6 miljarder årligen Övervikt och fetma ökar hos barn. Vi måste bryta stillasittandet Sida 5 Kunskapen och medvetenheten om vikten av fysisk aktivitet för folkhälsan ökar (ex. FaR)

6 Fysisk aktivitet, hälsa och välbefinnande Sida 6 Källa: WHO, 2005

7 Folkhälsomålet skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Målområde fysisk aktivitet - ökad fysisk rörelse - mer fysisk rörelse i skolan och i anslutning till arbetet - mer fysisk rörelse under fritiden..inte bara till ökat välbefinnande utan har även en påvisad positiv effekt för att förebygga och behandla våra vanligaste folksjukdomar som t.ex. bröstcancer, prostatacancer, hjärt- och kärlsjukdomar, benskörhet, Parkinsons sjukdom, diabetes, demens och depression. Dessutom har fysisk aktivitet positiv effekt på bl.a kognitiva funktioner Sida 7 hos både ung och gammal.

8 Regeringsuppdrag till Boverket Boverket får i uppdrag att ansvara för ett samverkansprojekt med uppdrag att samordna och utveckla arbetet kring samhällsplanering och bebyggelseutveckling för en miljö som möjliggör och stimulerar till fysisk aktivitet i vardagen, bl.a. avseende tillgänglighet till grönområden och tätortsnära friluftsområden samt säkra, trygga och attraktiva gång- och cykelbanor. I uppdraget ingår att aktivt sprida kunskap och goda exempel om hur planeringen av den fysiska miljön kan bidra till fysisk aktivitet och hälsosamma val. Boverket ska genomföra arbetet i samverkan med Statens folkhälsoinstitut, länsstyrelserna, Sveriges Kommuner och Landsting och andra berörda aktörer. En delredovisning ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 31 december En slutlig redovisning av uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 31 december Sida 8

9 Ett samverkansprojekt Karolinska Institutet Luleå tekniska universitet Upplands Väsby kommun Stockholms läns landsting Nationella planeringsrådet för cykelfrågor Borås stad Riksindrottsförbundet Sundsvalls kommun Stockholms Stad Nacka kommun Mjölby kommun Trelleborgs kommun Lindesbergs kommun Nätverket Barn, unga och byggd miljö Karlskrona kommun Fotgängarnas förening White arkitekter AB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Radar arkitektur & planering AB Movium Trafikutredningsbyrån AB Sveriges kommuner och landsting Malmö Stad Karlskoga kommun Region Skåne Tillväxt, miljö, regionplanering Örnsköldsviks kommun Hab-o-lek Örebro kommun Naturvårdsverket Botkyrka kommun Österåkers kommun Täby kommun Statens folkhälsoinstitut Hässleholms kommun Värmdö kommun Länsstyrelserna Sveriges lantbruksuniversitet Trafikverket Skogsstyrelsen Tyréns Högskolan Dalarna Motala kommun Gymnastik- och idrottshögskolan Växjö kommun Lunds universitet Naturskyddsföreningen Helsingborgs stad Healthy cities Länsstyrelsen i Skåne Sweco infrastructure AB uddinge kommun Länsstyrelsen i Östergötland Sollentuna kommun Lunds tekniska högskola Stockholms universitet Östersunds kommun unds kommun Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) Örebro universitet Falun kommun Göteborgs stad Nacka kommun Skånes universitetssjukhus Västragötalands region Jönköpings kommun Linneuniversitetet Kalmar Uppsala Universitet Landstinget Dalarna Mats Haglund Landskapsarkitekt AB Länsstyrelsen Jönköpings län Sida 9 Föräldraföreningen för Synskadade Barn och Ungdomar

10 Sida 10 Når inte ut till samhällsplaneringens aktörer

11 Många aktörer och delar Sida 11 Källa: Statens Folkhälsoinstitut, 2012

12 Bebyggelseutvecklingen 17/10/2012 Page 12

13 Den kommunala verkligheten 17/10/2012 Page 13

14 Stödjande strukturer David Lindelöw, doktorand LTH och forskningsprojektet Urban Walking

15 Attraktiva, trygga och säkra miljöer som stimulerar till fysisk aktivitet Sida 15 Källa: Gehl J Cities for people

16

17 Fysisk planering Plan- & bygglagen Plan- och bygglagen (2010:900); kommunalt planmonopol kommunernas lagrum för planering Portalparagrafen: I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. 17/10/2012 Page 17

18 Fysisk planering Möjligheter Begränsningar Rumslig samordning Genomförandefrågor Gemensamma perspektiv Drift och underhåll Handlingsberedskap Beteendepåverkan Medborgarinflytande i planeringsprocessen Mobility Management Instrument för avvägning mellan intressen Naturvård och parkförvaltning Främja en ändamålsenlig struktur och långsiktig hållbarhet Ge förutsättningar för bygglov Jämställdhet Sjukvård Lägga fast mark- och vattenanvändning 17/10/2012 Page 18

19 Verktyg i den fysiska planeringen PBL, planeringsunderlag och planeringsprocess - Verktygen i PBL översiktsplan, detaljplan och bygglov - Planeringsunderlag tillgänglighetsanalyser, grönstrukturprogram, gångstråksplan, vitplaner, belysningsplaner, mobility management i planeringen - Sektorprogram som cykelprogram/cykelplan, fotgängarprogram, gestaltningsprogram - Konsekvensanalyser Miljökonsekvensanalys, Barnkonsekvensanalys, Social konsekvensanalys, Hälsokonsekvensanalys 17/10/2012 Page 19

20 Planeringsunderlag exempel Aktivitetsnät Dalby trafikutredning Sida 20

21 Planera för fotgängaren! Gång ett grundläggande transportsätt Lätt att få in i vardagen Planera i ögonhöjd Huvudstråk, finmaskigt nät och genvägar Orienterbarhet och konnektivitet Karlskrona kommun årets fotgängarstad Sida 21

22 Exempel Den gröna promenadstaden Stockholms tillägg till översiktsplan Sida 22

23 Belysning Österåker Foto Frida Almqvist Tyréns

24 Umeå kommun - Lämna synpunkter på trygga & otrygga platser

25 Planera för cyklisten! Cyklingen ökar fler cyklister, fler och större cykelmodeller Ur ett folkhälsoperspektiv, viktigt att satsa på både dagens och framtidens cyklister cykelpendlare, barn, unga och funktionsnedsatta Behov av ett differentierade cykelnät som i Köpenhamn med attraktiva cykelvägar Cykeln som en del av kollektivtrafiksystemet Cykelparkering vid kollektivtrafiknoder och målpunkter cykelparkeringsnorm? Sida 25

26 Cykelparkeringen infrastruktur en viktig kugge i kollektivtrafikens

27 Planera för barn och unga! Fysisk aktivitet viktig för barns och ungas motoriska och psykosociala utveckling. Barns rätt till vardagsrörlighet i den byggda miljön transportkompetens, lokalkännedom, identitet, utveckling, platser att integrera med. Mått och riktlinjer för att kunna tillgodose barns behov av friyta och attraktiva miljöer ett täthetsmått? Utveckla barnkonsekvensanalysverktyget barnperspektivet och barns perspektiv in i planeringen Sida 27

28 Planera för barn och unga Lär av barns platser och planera för livlig vardagsaktivitet Barns aktiva lek äger rum på både gröna och hårdgjorda ytor med och utan program! Spontan aktiv lek uppstår ofta i gemenskap planera för möten! (Resultat från forskningsprojektet Barn till fots)

29 Stadsrum för rörelse Rosa basketplan i Biskopsgården, Göteborg Spontanidrottsplatser Tjejer och killars olika behov Den rosa basketplanen primärt för tjejer. Bejaka olika och nya former av fysisk aktivitet skateboard, le parkour, lining. Uppmuntra den lustfyllda rörelsen på Puckelbollplanen kan ingen och alla spela fotboll Sida 29

30 Potentialen i det tätortsnära landskapet Ett viktigt landskap för vardagsrekreation och friluftsliv Naturen ökar människors motivation till fysisk aktivitet (låg tröskel). Friluftsliv är den aktivitet som lättast motiverar människor till ökad fysisk aktivitet. Ett landskap i omvandling på grund av bebyggelsetryck, produktionslandskap blir rekreationslandskap, fler människor på mindre ytor behov av planering. Ett landskap som faller mellan stolarna utanför detaljplanelagt område, perifert för naturvården. I en enkät från 2007 svarade 60 % att de det senaste året besökt ett naturområde inom 10 mil från sin bostad. Mer än hälften var inom gång- och cykelavstånd. (Friluftsliv i förändring) Sida 30

31 Hästhållningen ökar från till hästar på 40 år. Tre fjärdedelar av dessa är i det tätortsnära landskapet, vilket ställer krav på tillgänglighet till häst, betesmarker m.m. Genusglasögonen: Jämställdhetsintegrering! Det finns ca ryttare i Sida Sverige, % av dessa är kvinnor.

32 Ändamålsenlig struktur och utformning för rörelse och fysiskt aktiva liv Att planera för fysisk aktivitet och hållbara transportsätt bidrar även till att uppnå samhällets övriga mål minskade koldioxidutsläpp, social sammanhållning, god bebyggd miljö. Planeringen kan inte styra beteende och ändra människors levnadsvanor men kan skapa utveckla förutsättningar stödjande miljöer och strukturer. Utnyttja planeringens möjligheter för att se samband, för samverkan över sektorer och för dialog med Sida 32 medborgarna och andra aktörer.

33 Följ med! Projektet med aktiviteter, dokumentation från workshops, länkar till goda exempel m.m. Boverkets blogg Eller kontakta oss på: och Sida 33

34 Reflektionsfråga Vilka åtgärder som ni har vidtagit i era kommuner har varit mest effektiva för att öka fysisk aktivitet? Fysiska, kampanjer, information, skydd? Sida 34