1(7) Handläggare Eva Ness 6 Minnesanteckningar Samverkansråd med länets organisationer för funktionshinderfrågor Tid: Torsdag 15 maj 2014, (Förmöte organisationerna mellan 12:00 13:00) 13:00 16:00 Plats: Trafikförvaltningen på Lindhagensgatan 100, konferensrum T-Centralen Deltagare: Från handikapporganisationerna: Britt-Marie Färm, HSO/Mag och tarm Tomas Hellström, HSO/Stockholm dövas förbund Inge-Britt Lundin, HSO Leif Pehrson, SRF Birgitta Flognfeldt, HSO/RTP-S Göran Gustafson, SRF Jaan Kaur, DHR Bengt Jansson, HSOs kansli Lennart Karlsson, SRFs kansli Hamaddah Mansour, SRFs kansli (två teckentolkar) Från Trafikförvaltningen: Stefan Wallin, Sektionschef, SU/Sektion Ditte Kahlström Janson, Tillgänglighetsexpert, SU/Sektion Eva Ness, Sektionsassistent, SU/Sektion Per Englund, Biträdande sektionschef, TA/Buss och Färdtjänst Tomas Ramstedt, Projektledare, konsult, PU/Program (punkt 2) Christoffer Sandahl, Gruppchef, Spårvägsmuseet (punkt 3) Karin Ander, Konsult, Projekt Flytt Spårvägsmuseet (punkt 3) Anna Rehnstedt, Projektledare, PU/Projekt, Flytt Spårvägsmuseet (punkt 3) Christian Löf, Affärsstrateg, SU/Sektion Affärsutveckling (punkt 5) Mikael Eriksson, Strategisk planerare, SU/Sektion Planering (punkt 5) Lars Liljegren, Affärsområdesansvarig Lokalbana, TA/Lokalbana (punkt 6) Sonny Österman, Sjötrafikstrateg, SU/Sektion Planering (punkt 7) Åsa Tivelius, Avtalscontroller, Enheten för sjötrafik (WÅAB) (punkt 7) Marc Weiman, Trafikplanerare, Enheten för sjötrafik (WÅAB) (punkt 7) Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen 112 51 Stockholm Telefon: 08 686 16 00 Fax: 08-686 16 06 E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 www.sll.se Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan
2(7) Mötesanteckningar 1. Inledning och godkännande av dagordningen Stefan Wallin hälsade välkommen. Vid beredningsgruppmötet beslutades att frågorna ställs efter presentationerna. Alla presenterade sig. Dagordningen godkändes med tillägg för punkter enligt punkten 8. 2. Information om upprustning Saltsjöbanan Tomas Ramstedt se bilaga Saltsjöbanans upprustning är ett delprojekt i Program Slussen. Tomas Ramstedt är delprojektledare för Saltsjöbanans upprustning. Trafikstopp vecka 24 33 under 2015, 2016 och 2017. Tågtrafiken ersätts med bussar. Avstängningen något längre än sommartidtabellens gilltighetstid. Projektering sker i år. Arbetena kommer igång 2015. Längs Saltsjöbanan förekommer många smala plattformar. Kapacitetshöjning åtgärdas genom mötesspår vid bl.a. station Tippen. Det blir inga dubbelspår. Som grund för tillgänglighetsarbetet används utredningen Enkelt avhjälpta hinder och RiTill. Enligt Ditte Kahlström Jansson kommer Tomas Ramstedt att få träffa resursgrupp tillgänglighet land och sjö framöver gällande tillgänglighetsaspekterna i och omkring stationerna med taktila stråk och planfria korsningar. En tillgänglighetsutredning görs för varje station längs Saltsjöbanan. Vissa åtgärder ska kommunen göra. Projektet har kontakt med Nacka kommun. I tillgänglighetsutredningen ger man förslag på åtgärder och tittar på andra lösningar för t.ex. Saltsjö Järla. Där är det så trångt mellan spåren att om man bygger en hiss blir det inget kvar av trappan. Det går inte heller att bredda spåren. Förslag att göra en plankorsning. Ett sådant alternativ är inte beroende av hissar. Enligt DHR måste en plankorsning vara ett komplement till hissar och inte ett alternativ. Långa ramper kan vara ett komplement, när inget annat fungerar. Enligt projektet blir det svårt att hitta lösningar i Saltsjö Järla. Ramper är beroende av avstånd och lutning. Projektet tror att rampen blir ca 10 20 m lång. Projektet får titta och bedöma om det är rimligt att genomföra detta. Projektet diskuterar även tillgänglighet i samråd med Nacka kommun. SRF har några synpunkter Finns det policy kring mittplattform eller sidoplattform? Enligt projektet finns det riktlinjer för plattformar. Det är fördel med mittplattform där det är möjligt, men svårt att bygga. I Nacka och Saltsjö Järla och Tippi är det sidoplattformar. Plankorsningslösningar eller tunnlar? Plankorsningslösningar är vanligare än tunnlar. Få tunnlar byggs, enligt projektet. Har skyltarna talad information? Om kravet finns i RiTill, svarade projektet. Högtalare ingår vid upprustningen av banan. För trappmarkeringar följs SLs krav. Det kan bli olika då kommunen äger en trappa. Diskussioner förs med kommunen så att det blir likvärdiga trappmarkeringar. Enligt Ditte Kahlström Jansson finns ett problem. Vi kan inte ändra våra markeringar. Vi måste följa TSD. Vi har ett problem mot kommunen. Vi får återkomma när frågan blir aktuell.
3(7) Olika resvägar ställer till problem för synskadade t.ex. Projektet tittar på ersättningshållplatser. Projektet kallar till samråd om ersättningstrafiken för Saltsjöbanan. Vi diskuterar med kommunen. SRF efterlyser samarbeten och menar att ersättningstrafik med bussar för många blir färdtjänst istället. Hur planeras färdtjänst in som en del av ersättningstrafiken? Trafikförvaltningen och färdtjänsten bör teckna avtal om extra färdtjänstfordon eller med taxi. Enligt Trafikförvaltningen är det inte möjligt att ordna flera färstjänstresor vid ersättningstrafik. DHR tycker att man glömmer att det är svårt för människor med rollatorer när man t.ex. ska gå över spåret till andra perrongen. Hissar är viktiga för tillgängligheten. Projektet höll med om att det är viktigt med plana övergångar. Vagnarna som ska användas är gamla tunnelbanevagnar, som har plant insteg. Upprustning av vagnarna följer RiTill. Viktig synpunkt från mötesdeltagarna. Järla station är en skolbarnstät station, enligt HSO. Behovet av hiss måste kontrolleras. Projektet inventerar var det finns skolor. Tänk även på äldreboende, tycker HSO 3. Flytt spårvägsmuseet bilaga Christoffer Sandahl, Gruppchef, Spårvägsmuseet, Anna Rehnstedt, Projektledare, PU/Projekt, Karin Ander, Konsult presenterade sig. Anna Rehnstedt visade bilder och beskrev hur det nya spårvägsmuseet kommer att utformas. Nuvarande museum ligger i Söderhallen, som ska rivas. Visionen är att skapa världens bästa lokaltrafiksamling. På Trafikförvaltningen finns en referensgrupp, som används som bollplank. Ett externt magasin för lagring av material och fordon, kommer att behövas: Allt får inte plats i det nya museet, som kommer att ligga nära Norra Djurgårdsstaden och i Nationalstadsparken. Byggnaden är ritad av arkitekt Ferdinand Boberg. Han har även ritat gasklockan i Gävle. Fastighetsanalys har gjorts av Tyréns. Det finns ett stort saneringsbehov. Benchmarking har gjorts för att ta reda på hur liknande museer har formats, bl.a. har man besökt England. En enkät ska genomföras, som Trafikförvaltningen skickar ut till organisationerna. Svaren skickas till Christoffer Sandahl. DHR frågade hur innehållet kommer att göras tillgängligt för hela familjen. Det blir svårt att se in i fordon t.ex. om man sitter i rullstol. Hur tar man sig till entrén? Vilka parkeringsmöjligheter kommer att finnas? Projektet svarade att det kommer att vara färre fordon uppställda. Man vill inte ha någon depåkänsla. Man ska kunna se dem bättre och de ska vara mera tillgängliga. Vi har inte rådighet över marken utanför museet. Det kommer att finnas 2 3 hissar för besökarna. Skåp för ytterkläderna, som går att låsa. Ett minitåg kommer att gå runt byggnaden. Det är långa avstånd till kollektivtrafiken till och från museet, enligt DHR. Stockholm stad vill ha många bussar, men SL lär ha sagt nej. De boende i området har kritiserat bristerna i kollektivtrafiken. Det finns inte så mycket mark för parkeringar. DHR föreslog att projektet lämnar förslag till Stockholm Stad, annars kommer det inte att finnas några parkeringsplatser. Handikapporganisationerna i Stockholm Stad undrar hur SL kommer att agera.
4(7) Förstudierapporten klar 20/5 med förslag på hur bl.a. kollektivtrafiken ska byggas ut till området. Många faktorer spelar in sjötrafik, buss och även Spårvägs City. Bra kollektivtrafik är en central fråga för projektet och museet. Stockholm stad har rådigheten över marken utanför museet och ska se till att det finns handikapplatser. Funktionshinderorganisationerna och Trafikförvaltningen får prata med Stockholm stad om detta. HSO tipsade om att det bör finnas information på olika språk, som även bör översattas till teckenspråk. Besökarna kan hyra en surfplatta med teckentolkning att ta med sig runt i museet, där olika saker förklaras. Tomas Hellström, HSO, har kontakter som kan hjälpa till med detta. Ett bra förslag tyckte projektet. Man hoppas kunna öppna det nya museet ett par månader efter flytten. HSO föreslog ett minitåg som åker runt och hämtar besökare vid hållplatser och parkeringsplatser. Projektet har fått förslag, men vet inte hur genomförbart det är. Projektet försöker få till en hållplats så nära museet som möjligt. 4. Förlåtande attityd biljettkontroll Ditte läste upp följande svar från Thomas Silvander, ansvarig för intäktssäkring på TA/Försäljningsavdelningen: Biljettkontrollen har under introduktionen av access och reskassan haft en mjukare attityd till de som känt att de inte förstått hur det nya biljettsystemet fungerar (remsan ersattes mot reskassa) Efter samtal med biljettkontrollen kan vi bekräfta detta. Den statistik som finns är antalet utfärdade kontrollavgifter böter under år 2012 var 16224 st. och under år 2013 hade dessa sjunkit till 10557 st. detta pga. av en mer förlåtande attityd från biljettkontrollanter under 2013. Intressant siffror tyckte HSO, som även vill se 2014. Trafikförvaltningen har anledning att återkomma när dessa siffror är klara. 5. Information om Förstudie färdtjänst (E26) Christian Löf, Mikael Eriksson och Per Englund Flera trafikavtal samt två avtal för callcenter går ut i början på 2016. Långa ledtider gör att arbetet måste börjas nu. En förstudie kallad E26 (Etapp 26) genomförs därför nu. Förstudien beskriver vilka förutsättningar som ska gälla vid upphandlingen. För att komma fram till dessa förutsättningar görs även en övergripande översyn av Färdtjänstens inriktning kallad Framtida inriktning för Färdtjänsten. Projektet tittar bland annat på hur man gör på andra håll i landet. Det finns tre olika delprojekt: Affärsinriktningen, Anropsstyrdtrafik och Nya IT-lösningar Skrivningen antal färdtjänstresor avser inte antal färdtjänsttillstånd, enligt projektet. Då ska det framgå tycker handikapporganisationerna. Inga stora förändringar i den kommande upphandlingen förutom att det sannolikt inte är möjligt att ha kundval. Beroende på den långsiktiga utredningen kan det bli förändringar i framtiden. Funktionshinderoganisationerna anförde att enligt FN-konventionen har de rätt att se de förslag som projektet lägger fram, innan förslaget läggs fram för politikerna. När förslaget
5(7) sedan är lagt, ska organisationerna ha möjlighet att påverka och tycka till. Organisationerna har rätt att komma in i utredningsprocessen, framförde SRF. Trafikförvaltningen svarade att organisationerna är med. Trafikförvaltningen skickar ut remisser även till organisationerna. Projektet redogjorde litet kring hur t.ex. LOU begränsar valfriheten, som idag finns i rullstolstaxiavtalet. Ren juridiskt är det inte säkert att valfriheten att välja leverantör går att behålla i nästa avtal. SRF framförde att språkbruket är mycket viktigt. Politikerna ser nog gärna att andelen färdtjänsttillstånd minskar. Det som minskar är antalet färdtjänstresor. De som behöver färdtjänsttillstånd idag, behöver det även i framtiden. Resor med många byten skapar oro för att de inte ska fungera. Färdtjänsten är servicemässigt sämre ibland och om möjligt väljer de som kan den allmänna kollektivtrafiken. Projektet får inte lova politikerna att andelen färdtjänsttillstånd kommer att minska. Om en resa med den allmänna kollektivtrafiken t.ex. innebär ledsagning från olika trafikslag för att resan ska fungera, då väljer man färdtjänstresan istället. Organisationerna vill ha mera samverkan mellan allmän kollektivtrafik och färdtjänst. Olika typer av färdtjänsttillstånd kommer att öka byråkratin. Enligt organisationerna ska det stå färdtjänstresor och inte resenärer. Visionen och övergripande mål är att antal färdtjänstresenärer inte ska öka. Inriktningsmålen kommer ifrån trafikförsörjningsprogrammet, som politikerna beslutat. 1 Det finns mål i de olika programen och även i SLLs delaktighetsprogram. Ge möjlighet till ett friare resande. Att fritt välja taxibolag tillåter inte lagen. HSO menade att det inte är kundval man pratar om utan resor efter behov. Antal resor som man anser sig behöva. Det vore önskvärt med valfrihet. DHR frågade om det är lagen eller tillämpningen av lagen som är olika. LOU ändrades 2008. Det var ett EU-direktiv som kom, som implementerades i svensk lag. Då försvann möjligheten att välja mellan flera leverantörer. Nu gäller rangordning, mängdordning eller förnuftkonkurrensutsättning. Det går inte ha i taxiavtal, t.ex. och då försvinner valfriheten. Återigen påpekade HSO vikten av rätt språkbruk. Om projektets skrivning presenteras för politiken kommer de att tro att det är individen som menas. Organisationerna har länge efterlyst vad det skulle kosta med resor efter behov för alla. Det ligger inte i uppdraget att titta på, enligt projektet. HSO tycker att projektet ska kolla om det finns landsting som har resor efter behov. Hur har projektet tänkt när inriktningsmålen har tagits fram? Vem har störst behov? Hur mäter man det? Projektet har dialog med politikerna gällande intäkter och kostnader på fråga från DHR. Projektet ska redogöra för underlaget i utredningen. Skrivningen att vara till för dem som har störst behov kan ju tolkas fritt, enligt HSO. Affärsmodellen handlar inte om vinstandelar. Det är en hjälp för projektet att se hur man lägger upp förfrågningsunderlaget och målen i dem för att kunna se hur anbuden ser ut. Det kommer en ny EU-lag 2016, som ska implementeras, då kommer LOU att ses över. Det går inte att handla upp något efter en lag som ännu inte finns. LOU är inte tillämpligt på kommunerna. 1 Organisationerna har fått lämna remissynpunkter.
6(7) Vid resursgrupp Färdtjänst 12 juni återkommer projektet med informationen. Organisationerna vill även ha ett extra resursgruppmöte innan slutgiltigt förslag. 6. Sommaravstängning Tvärbanan Lars Liljegren se bilaga Planerna att stänga av Tvärbanan i sommar har pendlat fram och tillbaka. Ursprungligen skulle signalsystemet bytas längs den befintliga banan från Alvik till Sickla Udde. Det arbetet har försenats. Istället kommer vissa infrastrukturåtgärder att genomföras innan det nya signalsystemet kommer. Mellan Alvik och Gröndal kommer ett fordon att gå. Den sträckan är svår att ersätta med buss. Inga arbeten längs den delen i sommar. Ersättningsbuss mellan Liljeholmen och Sickla Udde. Mellan Liljeholmen och Gröndal ingen ersättningstrafik, istället förstärkts busslinje 133 som går till Ekensberg. 2 Mellan Valla Torg och Linde blir det en del sprängningar. Man försöker samordna arbetena med kommunen, eftersom spåren går i gatan. Rälsbyte sker vid flera kurvor längs banan. Kommunen ska byta beläggning på hela sträckan och göra tillgänglighetsanpassningar. Viss armatur byts ut. Avstängningen blir 8 veckor lång. Näst år stängs banan av under 15 veckor från 2015-05-15 2015-08-17. Linje 133 trafikeras med ordinarie bussar med rullstolsplatser bl.a. DHR tror inte att linje 133 kommer att räcka till och efterlyste närtrafikbussar för dem som har behov av det. Lars Liljegren tar med sig den frågan. Hur sker informationen bl.a. till synskadade så att även synskadade hittar rätt till ersättningsbussarna? Ersättningstrafiken går in vid samma hållplatser som Tvärbanan på vissa platser och på vissa platser inte. Det får vi se över, svarade Lars Liljegren. När det gäller informationen utnyttjas alla kanaler som finns även taltidningar. HSO föreslog ett fördjupat samarbete mellan trafikavdelningen och färdtjänsten, då många troligen kommer att behöva ökad resandetilldelning. 7. Möjligheterna att förbättra byte mellan vatten och landtrafik. Hur arbetar man med frågan? Trots att WÅAB deltog i mötet berördes aldrig detta. 7.1 Tillgänglighet vid kajer för nya båtlinjer 2015 Sonny Österman-se bilaga Sonny Österman visade översiktsbild på nya pendelbåtslinjer i Stockholm. Linjen från Ekerö (Tappström) in till Stockholm (Klara Mälarstrand) är tänkt att avlasta trafiken när man tar bort en fil på Ekerövägen och stänger av en fil på Nockebybron. Linjen är inte beslutad ännu. Kungsholmstorg Söder Mälarstrand Klara Mälarstrand är tänkt att bli en skytteltrafiklinje från 2017 då centralbron stängs av för reparationer. Då stängs även gångoch cykelbron av under centralbron. Linje 8o får ökad turtäthet för att avlasta Slussen när den byggs om. Till hösten kommer ett nytt fartyg som går på batteri på linje 80. Det blir fyra fartyg för ökad turtäthet. Elbåten klarar inte hela sträckan, då den går på batteri. Funktionshinderorganisationerna har sett elbåten. När det gäller tillgång till bryggor har man förberett för upphandlingar. Det finns många olika bryggförvaltare. Förfrågningsunderlag tidigast 2015. Emelielinjen går säsongsvis och drivs kommersiellt. TN valde att gå vidare med dem. Båtarna är tillgängliga. 2 Den får 10-minuterstrafik istället för som nu 20-minuterstrafik
7(7) På pendelbåtar sker inte bara persontransporter även cyklar får tas med, enligt DHR. Vi konkurrerar om samma utrymme. I nya tonnaget är båda OK, enligt Sonny Österman. Det ska inte säljas glass ombord på båtarna. Viss förvirring rådde kring nordostlinjen, som är en skärgårdslinje. När ärendet går upp till TN beskriver projektet tillgänglighetsaspekterna för de olika handikapporganisationerna. När det gäller Ekerölinjen har man haft kontakt med Ekerö kommun och samverkat. 8. Övrigt Vi får besvara frågorna skriftligen sammanfattade Stefan Wallin beträffande: 8.1 Ingen bussförbindelse till närsjukhuset i Järva 8,2 Cyklar på tunnelbanan i det utrymme som är avsatt för rullstolar är det verkligen sant undrar DHR. Trafikförvaltningen tar med sig frågan till C20- och C30-projekten. Det är flexibla utrymmen, som politikerna vill ska användas även för annat. 8,3 Annonsering i tunnelbanan Organisationerna vill ha extra möte med politikerna om färdtjänststudien. Extra sammanträde innan beslut fattas. Stefan Wallin avslutade mötet genom att önska alla en trevlig sommar! Antecknat av Eva Ness