SLÄTMOSSENS NATURPARK



Relevanta dokument
Och vad händer sedan?

Större avloppsanläggningar - skötsel och underhåll

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Brandholmens avloppsreningsverk.

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Detaljplan för avsättningsmagasin vid Albysjön Del av Alby 15:32

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

Dagvatten - tekniska lösningar från tak till utsläpp. Kort om mig

Arstafältet, Valla å och Valla damm

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen

Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun. Antagen av Kommunfullmäktige

Bilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad

Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson

Sjön saneras från kvicksilver

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Gunnesboskolan Övre F-5 nov 2015 Vattenlek, odlingslådor och insektslockande åtgärder Rapport med redovisning och utvärdering

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning

Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen

Del av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall

Entreprenörer som jobbar med Rent Dagvatten skapar nytta för kommuner, fastighetsägare och byggherrar!

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

Miljömål för alla. Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Gunvor Bergquist.

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren. Renare samvete under broarna

BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN

Skötselplan. för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

Samrådsyttrande från föreningen Rädda Ältasjön gällande tillståndsansökan för produktion av biogas på fastigheten Solvärmen 1

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet

PM, dagvattenhantering

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/ :R 14 april 2009

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

TYRESÅPROJEKTET. - Tillsynsprojekt inom miljömålet Friska vatten. 28 november Christian Weyer

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg

Tillsyn över biltvättsanläggningar i Stockholms stad


Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren

Grönytefaktor Hyllie, Malmö. Varför grönytor även på kvartersmark? Temperatur Luftfuktighet. Dagvattenhantering

SKÖTSELPLAN. Funktionsbeskrivning för Haninges parkytor

Slamavskiljare Markbädd Nordkalk Filtra P

Rening vid Bergs Oljehamn

Vattenrening nr 53400

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida

Gavleån. En ren kraftkälla för Gävle

Vickes strandäventyr

VA och dagvattenutredning

Miljöprogram Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige

Forsen 2, Tunafors fabriker

Dränering och växtnäringsförluster

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Facit till 38 No-försök

PLANBESKRIVNING med genomförandebeskrivning. DETALJPLAN FÖR Hullarydsvägen i Frinnaryd tätort, Aneby kommun

Goda exempel. från investeringsprogrammen Klimp och LIP

Innehållsförteckning Biolan Suotis del- och reservdelsförteckning... 2

Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba

Motion till Nacka kommunfullmäktige den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (mp)

a hudceller b nervceller c blodceller d njurceller

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster

PM Dagvattenåtgärd Mörbyviken

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Projektet. Projektets upplägg. Bakgrund till projektet De senaste rönen om infiltrationsanläggningar och markbäddar

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

Vad är en översvämning?

Dagvattenhantering dp Härnevi 1:17 i Upplandsbro

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Sweco Environment AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

KOMPOSTERINGS- GUIDEN

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats.

Strandinventering i Kramfors kommun

Lyktan 5 Utvärdering av filter för dagvattenrening

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING

Bara vanligt vatten. är inte så bara. Renare vatten och mindre sopor.

Översiktlig dagvattenutredning för detaljplan för del av Tegelviken 2:4 (Jungs väg)

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3

Kv. Flintyxan. Gunnesbo. lkf.se/flintyxan

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

PRELIMINÄR BEHOVSBEDÖMNING

Planhandlingen utgörs av denna planbeskrivning samt en plankarta i skala 1:1 000 med tillhörande bestämmelser.

Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd

Transkript:

SLÄTMOSSENS NATURPARK

Slätmossens naturpark är formad av människan under åtminstone hundra år. Men först nu, genom dammanläggningen, på ett avsiktligt sätt. Denna gång står paradoxalt nog naturen som förebild. Genom riktad gallring och planteringar påskyndas den naturliga utvecklingen mot ökad biologisk mångfald. Området rymmer en överraskande rik mosaik av små biotoper: Höglänta hällmarker med enstaka knotiga tallar, skvattramdoftande myrmark, promenadvänlig utglesad björkskog, äng, lövsumpskog och täta otillgängliga områden där djuren ännu kan hitta gömslen undan oss människor.

Iområdets sydvästra del har torvbrytningen under början av nittonhundratalet efterlämnat ett fantasieggande fårigt landskap. Ungbjörken håller nu så sakta på att ta över strängarna av torrlagd mossmark som löper mellan de avlånga vattenfyllda gravarna. Broar, grusgångar och spänger för torrskodda promenader över fuktiga mossar gör nu Slätmossen tillgänglig för alla slags besökare. Dammarna i hjärtat av Slätmossen är samtidigt en anläggning för dagvattenrening där naturen står som förebild i både funktion och estetik. I de böljande strandlinjerna har blommor som fackelblomster och svärdslilja planterats. Längre ner de oansenliga men omistliga vattenväxterna tåg och starr. Vattenväxterna binder närsalter och hjälper till att syresätta vattnet. Luft och ljus gynnar en frisk mikroflora och underlättar nedbrytning av organiska föroreningar. Luftningen hörs som ett lättsamt porl på olika håll i anläggningen. Där vattnet rör sig långsammare sjunker metaller och andra tyngre föroreningar till botten och bäddas in i sedimenten.

På ett liknande sätt har våtmarker i alla tider fungerat som naturliga vattenreningsverk. Men med alla naturfrämmande ämnen som cirkulerar i samhället nuförtiden är biologisk vattenrening en kunskapskrävande utmaning. Haninge kommun har antagit utmaningen. Här sker nu vattenrening fullt synligt framför våra ögon. Perspektivet skiftar. Vad kan vi lära här? Är vi redo att se oss själva i vattenspegeln? Vattnet som omger oss avslöjar hur vi lever. Slätmossen har formats av människan med naturen som läromästare och samarbetspartner. Här kommer många människor i sin vardag att erfara vattnets magnetiska dragningskraft. Vad drar människan till vatten? Är det vetskapen om att vattnet är livets urmoder en förutsättning för allt levande? Hillevi Helmfrid, fristående skribent i miljöoch framtidsfrågor

DAGVATTENRENING I SLÄTMOSSEN Slätmossen tar emot stora mängder dagvatten från Haninges centrala delar. Varje år rinner ungefär 300 miljoner liter dagvatten genom anläggningen. Dagvatten är regn och smält snö som leds bort från bebyggda områden via gatubrunnar och rörsystem. Dagvattnet spolar med sig föroreningar från bilar, asfaltytor och byggnader. Föroreningarna kan bestå av luftburna partiklar, gummi- och asfaltrester, oljor och närsalter. Syftet med anläggningen är att uppnå en mekanisk och biologisk rening av dagvattnet och samtidigt ge rika rekreationsmöjligheter åt kommuninvånarna. Haninge kommun har för projekt Slätmossens naturpark erhållit bidrag från regeringens lokala investeringsprogram (LIP). 7. BÄCKEN 8. STORA DAMMEN 9. UTLOPP 6. MELLANDAMMEN 4. FLÖDESREGLERING 5. DAMMLUCKA 3. ÖVERSVÄMNINGSYTOR 1. INLOPP 2. RENSDAMM FÖLJ VATTNETS VÄG 1. Inlopp: Dagvattnet leds in till anläggningen via en inloppsbrunn där vattnets hastighet sänks. 2. Rensdamm: Vattnet bromsas upp ytterligare och tunga partiklar som gummirester och sand sjunker till botten. Löv och skräp som kommer med vattnet samlas här och rensas bort mekaniskt. 3. Översvämningsytor: Vattnet sprids över översvämningsytorna. Där renas det från kväve, fosfor och skadliga ämnen såsom oljor, metaller och syretärande ämnen. Reningen sker med hjälp av växter, fastläggning i mark och bakterier som återfinns naturligt i mark och vatten. För att reningen i översvämningsytorna ska fungera, är det viktigt att flödet genom ängarna inte blir för stort. Vid häftiga och ihållande regn kommer enbart det första vattnet, som också är det mest förorenade, att spridas ut över översvämningsytan. 4. Flödesreglering: Utloppen från översvämningsytorna är konstruerade så att vattnet sjunker undan med ett konstant flöde. Detta tar 1-2 dygn. 5. Dammlucka: Vid kraftiga regn, då översvämningsytorna är fyllda, bräddar vattnet över dammluckan, direkt till mellandammen. 6. Mellandammen: Vattnet rinner sakta genom dammen vilket gör att partiklar kan sjunka till botten. Dammen bromsar också upp det vatten som vid mycket höga flöden leds direkt hit via dammluckan. 7. Bäcken: Stenarna i bäcken får vattnet att sätta sig i rörelse och på så sätt syresätts vattnet. 8. Stora dammen: Dammens storlek och slingrande form gör att partiklar och föroreningar sjunker till botten. Vattnet renas från kväve, fosfor och syretärande ämnen med växternas och bakteriernas hjälp. 9. Utlopp: När vattnet lämnar Slätmossens dagvattenanläggning har det renats från ungefär hälften av de föroreningar som fanns i vattnet från början. Vattnet rinner därefter vidare genom de gamla torvdikena och når så småningom Östersjön via Husbyån.

FAKTA Tidplan Projektering hösten 1999 Byggtid januari 2000 maj 2001 Huvudman Tekniska kontoret Projektledare Petra Lindvall Förslag till dagvattenhantering WRS AB genom Peter Ridderstolpe Projektering J&W Samhällsbyggnad genom Marie Åslund och Gunnar Olvik Anläggning Tekniska kontoret För mera information kontakta gärna tekniska kontoret, Haninge kommun, tel: 08-606 70 00 E-post: tekniskakontoret@haninge.se Produktion: A&S Reklam AB 08-777 00 10, 2001. Foto: Beatrice Lundborg. Illustration: Bosse Falk.