Med framtiden i kikaren Distrikts- årsmöte 18 april 2009 Motioner
Motion nr 1 ang verksamhetsbidrag till folkhögskolorna Wendelsberg och Tollare Under november månad 2008 kallades skolornas rektorer till ett samtal med IOGT- NTO:s ordförande och förbundsdirektör. Vid detta samtal informerades rektorerna om att eftersom lotterierna gått dåligt under 2008 var förbundet tvunget att spara. Man hade sett över verksamheten och var glad att man inte skulle tvingas avskeda personal på kansliet. Däremot kände man sig nödsakad att dra in de 300 000 kronor de båda folkhögskolorna har att dela på samt att de elever som är medlemmar i IOGT-NTO och som idag erhåller ett årligt stipendium skulle bli av med detta, med omedelbar verkan. När vi studerat rambudgeten som des under kongressen 2007 ser vi att det är avsatt 300 000 kronor för folkhögskolorna för år 2008 och lika mycket för år 2009. De pengar skolorna får från IOGT-NTOrörelsen är viktiga då det gäller att visa huvudmannens intresse för skolorna. De är också viktiga då det är de enda pengar som inte är öronmärkta för ett speciellt ändamål, vilket kan hjälpa skolorna att prova på verksamheter utan att begära extra projektbidrag för små projekt. Nykterhetsrörelsen insåg mycket tidigt att folkbildningen var viktig mål för att nå fram till ett gott samhälle. Man insåg att alkoholen var ett hinder på vägen men även en dålig utbildning hindrade den stora delen av befolkningen att kunna höja sig och genomföra förändringar till ett bra liv för alla. Vi får inte tappa detta initiativ utan se till att vi även fortsättningen har ekonomiska möjligheter att bedriva folkbildning. Därför äskar vi att bidragen till folkhögskolorna ökas med en inflationskompensation till 340 000 kronor för 2010 och till 350 000 kronor för 2011. Detta eftersom bidragen inte höjts sedan 2005 och att stipendier till de elever som tillhör IOGT-NTO även i fortsättningen utdelas. Birgitta Svensson Medlem i Aktiv och Trofast IOGT-NTO-föreningen 13 B1546 Aktiv och Trofast de att sända motionen vidare till IOGT-NTO-distriktets årsmöte i Halland 2009. Gunnar Svensson Ordförande Folkhögskolorna är viktiga för IOGT-NTOrörelsen. Därför är det också viktigt att de har möjlighet att följa med i samhällsutvecklingen och allra helst vara ledande i densamma. Folkhögskolorna ska även vara en vapensmedja för rörelsens utveckling och kunna erbjuda verksamhet som gynnar rörelsens mål. En förutsättning för detta är att folkhögskolorna har en trygg ekonomisk situation. Grundtryggheten måste levereras från huvudmannen. att tillstyrka motionen, samt att sända den vidare till IOGT-NTO:s kongress. 2
Motion nr 2 IOGT-NTO i Halland behöver prioritera de yngre medlemmarna! Förr fanns det flera aktiva nykterhetsföreningar i Halland och det ordnandes aktiviteter för alla åldrar. Nu är det nästan enbart verksamhet för 60+ och äldre och dessutom dagtid eller fredagskvällar. Många är våra medelålders och äldre medlemmar kom in i rörelsen som unga och för att det fanns roliga och intressanta saker att göra. Resor och dans ordnades. Vad finns idéerna nu? Det kan vara svårt att starta nya verksamheter i egen regi, men föreningarna måste tänka till. Därefter kan ex. IOGT-NTO-konsulenten jobba vidare med förslagen och senare hjälpa till att genomföra dem. När ett lyckats koncept hittats så ska det spridas vidare till alla IOGT- NTO-föreningar i Halland. Distriktsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att yngre medlemmar måste engageras i IOGT-NTO:s arbete, men menar att verksamheten helst ska finnas så nära medlemmarna som möjligt, d v s i föreningarna eller i lokala intressegrupper. Problemet är att vi idag inte möter de yngre medlemmarna i vår traditionella verksamhet. Ett arbete för att finna en lösning på ovanstående ingår i IOGT-NTO Hallands och förbundets utvecklingsavtal för 2009 Förbundets utvecklingskonsulent har ett uppdrag att finna Uppdra åt konsulenten att ta fram koncept med inriktning på verksamhet för våra yngre resp nya medlemmar. Minst 2 ggr per år ska verksamhet för yngre medlemmar i hela Halland ordnas. Minst en barnfamiljsaktivitet ska ordnas per år samt att distriktsstyrelsen även planerar för utveckling av denna typ av verksamhet och gärna inhämtar hjälp från Junis-distriktet. dessa yngre och nya medlemmar och hitta sätt att få dem aktiva i IOGT-NTO. Om lösningen heter distriktsordnade träffar och barnfamiljsverksamhet är dock inte säkert och distriktsstyrelsen anser därför att det är fel att om sådan verksamhet innan utvecklingskonsulenten kan bedöma vilka åtgärder som är mest lämpliga. Motion nr 3 IOGT-NTO i Halland behöver moderniseras på många sätt! Varje förening har medlemsblad och program för medlemmar och i Kustvärnet redovisas de i datumföljd. Men idag kan information om verksamheten spridas på enklare sätt via nätet. Mejl och hemsidor når många och det behövs moderna hemsidor för varje förening och distriktet bör ha en samordnande roll i genomförandet. Se exempelvis Junis Hallands hemsida www.junis.org/ halland. Det finns nog kunskap och kompetens bland rörelsens medlemmar och bekantskapskrets och därför bör kostnaderna för att ordna enklare hemsidor inte bli så stora. Enhetliga hemsidor bör tas fram för samtliga IOGT-NTO-föreningar i Halland. Distriktet bör ha en samordnande roll och ska på sin egen hemsida ha länkar ut i hela verksamheten. Varje förening bör utse minst en person som ansvarar för uppdateringen av den egna hemsidan. Kurs för ansvariga bör genomföras av distriktet. Utse ansvarig som ska se till att ovan genomförs inom 2009. Uppdra åt distriktskonsulenten att komplettera Hallands hemsida med aktuellt register över alla föreningsgårdar, lokala kontaktpersoner i olika frågor och länkar till föreningarnas hemsidor. 3
Distriktsstyrelsen kan konstatera att det redan idag finns möjlighet att ha en egen hemsida, för den IOGT-NTO-förening som vill, under iogt.se. Förbundet erbjuder möjligheten kostnadsfritt. Det enda som krävs är att föreningen utser någon som ska ansvara för sidan. Förbundet ordnar även administratörsutbildning så att den hemsidesansvarige uppfyller behörighetskraven. Det är idag inte någon IOGT-NTO-förening i Halland, som valt möjligheten att ha en egen hemsida. Beträffande innehållet på IOGT-NTO Hallands hemsida finns sedan länge förteckningar över föreningsgårdar och föreningarnas kontaktpersoner. En hemsida blir aldrig färdig och allt kan givetvis göras bättre, men då måste också föreningarna bidra med konkreta tips. Motion nr 4 Öppna våra föreningslokaler för barn- (Junis) och ungdoms- (unf-) verksamheten! Det finns fortfarande många fina godtemplargårdar och föreningsanläggningar i Halland. De ska givetvis vara öppna för alla inom rörelsen. Om ni har turen att ha en Junis- eller Unfförening på hemorten eller om vi vill vara i en lokal tillfälligt måste IOGT-NTO se fördelarna och inte leta fel och nackdelar med verksamheten/besöket. Det är viktigt att barnen och deras Junis-ledare känner sig välkomna och att ungdomarna/unf:arna respekteras. Ekonomi och behov av hyresintäkter gör att många föreningar hyr ut sina lokaler, men det måste finnas plats för den egna verksamheten. IOGT-NTO förening som vill starta upp/vill ha ny Junis-verksamhet i egna lokaler eller vill vara fadderförening uppmanas att meddela det till Junis distriktsstyrelse. Varje IOGT-NTO-förening bör utse en kontaktperson för barn/ungdomsförbunden. Prioritera eller söka externt stöd/fond för installation av utrustning som underlättar för barn - och ungdomsverksamheten ex. en filmkanon som även ger vuxenföreningen utökade möjligheter. Självklart ska våra lokaler vara öppna för barn- och ungdomsverksamhet. Det är även distriktsstyrelsens uppfattning att så är fallet. Dock har varje lokalägare myndighetskrav och ett ansvar för att de som vistas i lokalen ska kunna göra det utan risk för olyckor och skador. Därför kan det i en del fall finnas föreskrifter om begränsningar i användningen av lokalen. Hur dessa ser ut varierar givetvis beroende på lokalens standard och utformning. Motionären föreslår att föreningarna ska utse kontaktpersoner och utrusta lokalerna på sätt som gynnar barn- och ungdomsverksamheten. Beslut om detta kan rimligen inte fattas på IOGT-NTO Hallands distriktsårsmöte, eftersom varje förening och lokalägare är självständiga juridiska personer med eget ansvar. 4
Motion nr 5 IOGT-NTO:s grundsatser ska genomsyra hela verksamheten! Lars Svedberg har nu besökt Halland 2 ggr. Många fick inspiration och vill jobba vidare med IOGT-NTO som är så mycket mer än bara en nykterhetsorganisation. Öppna upp för andra kulturer och människors olikheter. Nykterhet är inte målet utan ett medel att nå målet Tänk i nya banor och ha roligt i IOGT-NTO under 2009 och framåt Anpassa distriktets arbetsplan till punkterna ovan. IOGT-NTO Hallands arbetsplan bygger på mål och verksamhetsinriktning, som antogs vid IOGT-NTO-kongressen i Uppsala 2007 och som är IOGT-NTO:s högsta nde organ. Mål och verksamhetsinriktningen är nivåneutral, d v s den ska genomsyra IOGT-NTO såväl i förbundsverksamheten som i distrikt och föreningar. Distriktsstyrelsen anser att IOGT-NTO Hallands arbetsplan, utöver mål och verksamhetsinriktning, även uppfyller grundsatser och program och att någon ytterligare anpassning därför inte är nödvändig. Distriktsstyrelsen vill däremot uppmana föreningarna att i större utsträckning anpassa sina arbetsplaner till kongressens beslut. att avslå motionen. Motion nr 6 Distriktsrådet är till för att binda samman de tre förbunden IOGT-NTO, UNF och Junis. Fungerar det? Möten genomförs regelbundet och bl. a berättar varje förbund vad som är på gång i distriktet. Några gemensamma projekt diskuteras i stort sett aldrig. Representanter för barn- och ungdomsförbunden känner att allas åsikter och idéer inte är lika värda. Hallands distriktsårsmöten bör vara en av årets höjdpunkter och inte något som måste genomföras/ genomlidas. Kräva att distriktsrådet arbetar mer för helheten inom distriktet och dess utveckling samt att samordningen mellan förbunden blir bättre. Om distriktsrådet ska vara med och ordna distriktsårsmötena för alla förbunden (gemensam mötesdag önskar vi väl alla), så måste planering, program och genomförande anpassas till alla förbundens önskemål. Distriktsrådets uppgift är enligt IOGT- NTO-rörelsens stadgar att arbeta för samordning och effektivt utnyttjande av IOGT-NTOrörelsens resurser på distriktsplanet. Sådana resurser handlar främst om gemensam distriktsexpedition och personal. Sedan ett stort antal år har UNF och Junis själva ansvarat för sin egen personal och köpt administrativa tjänster av IOGT-NTO, som ansvarat för distriktsexpeditionen. På senare år har UNF och Junis dessutom inte heller varit villiga att betala för de tjänster distriktsexpeditionen utför åt dem, vilket IOGT-NTO till viss del även tillmötesgått. Det är distriktsstyrelsens uppfattning att det samarbetsavtal, som tecknats efter krav från UNF och Junis, missgynnar samordning och effektivt resursutnyttjande. Vid sammanträdet, då planeringen av distriktsårsmötet behandlades, var en av UNF:s och Junis totalt fyra ledamöter närvarande. IOGT-NTO:s samtliga tre ledamöter deltog. Då kan man ställa sig frågan om var intresset för distriktsrådet finns. När det gäller utformning och program för distriktsårsmötet är det natur- 5
ligtvis viktigast för IOGT-NTO att det anpassas till de IOGT-NTO:are som förväntas delta. Motion nr 7 Hallands distrikt behöver en starkare och mer utvecklingsvänlig distriktsstyrelse och tydligare arbetsplan! Tydligare arbetsplan för distriktet/distriktsstyrelsen och distriktskonsulenten och uppföljning av arbetsplanen i god tid före nästa årsmöte. Ledamöter som verkligen vill vara med och förbättra IOGT-NTO:s verksamhet och som tillför organisationen något positivt ska väljas till distriktsstyrelsen. Som påtalats i annat yttrande följer IOGT- NTO Hallands arbetsplan mål och verksamhetsinriktning antagen på IOGT-NTO:s kongress. Som en del i distriktets utvecklingsavtal med IOGT-NTO-förbundet utvärderas arbetsplan och utvecklingsinsatserna löpande och redovisas årligen till IOGT-NTO. Vilka ledamöter som väljs till distriktsstyrelsen är en fråga för distriktsårsmötet. Förslagsrätt tillkommer varje ombud från föreningarna och den som inte är ombud kan antingen via något av ombuden eller via valberedningen nominera personer till de uppdrag som tillsätts på distriktsårsmötet. I vilken grad de ledamöter som väljs vill engagera sig har den nuvarande distriktsstyrelsen inga synpunkter på, men antar att den som accepterar ett uppdrag också tror sig kunna tillföra något. Motion nr 8 ang Kuggavik ideell förenings ekonomi IOGT-NTO:s Hallandsdistrikt är en av tre ägare till kursgården Kuggavik. De två andra är IOGT-NTO-distrikten Göteborg och Älvsborg. Kuggavik har under ett flertal år haft en verksamhet som inte burit sig ekonomiskt. En förändring kom 2005 då verksamheten började ge överskott. För 2008 redovisar Kuggavik återigen negativt resultat trots att uthyrningen ökat och intäkterna därigenom ökat. Tydligen har styrelsen för Kuggavik (som har det yttersta ansvaret för verksamheten) inte haft tillräcklig koll på utgifterna, vilket är mycket oroande inte minst mot bakgrund av att IOGT-NTOdistriktet och flera lokala föreningar har pengar utlånade till Kuggavik. Pengar som om inte verksamheten går ihop ekonomiskt kan gå förlorade. IOGT-NTO:s distriktsårsmöte föreslås att: Kräva av Kuggaviks styrelse se till att utgifterna sänks så att verksamheten ger positivt resultat i fortsättningen. Kuggaviks styrelse r INNAN ny personal ska anställas. Robert Lychou Ordförande Leon Gambetta, Varberg 6
Det är förvånande att motionären har kännedom om Kuggavik ideell förenings ekonomiska resultat innan ens föreningens egen styrelse fastställt förslaget till bokslut. Distriktsstyrelsen har efter kontakter med föreningens ordförande fått bekräftat att det troligen blir ett ekonomiskt underskott för verksamheten 2008. Till största delen beror det på att föreningen bytt auktoriserad revisor och den nya revisorn förespråkar andra principer än tidigare gällande avskrivningar på fastigheterna. Personalkostnader och övrigt följer i stort sett budgeten. Som motionären konstaterar har IOGT- NTO Halland lånat ut pengar till Kuggavik ideell förening. Med nuvarande ekonomiska läge synes det vara en god placering, då det är svårt att få bättre avkastning på detta kapital på annat håll. Samtidigt är det från Kuggavik ideell förenings utgångspunkt förmånliga räntevillkor. Vidare har IOGT-NTO Halland fastighetsinteckning i bra läge som säkerhet. En halländsk IOGT-NTO-förening har lånat ut pengar till Kuggavik ideell förening. Genom IOGT-NTO Hallands initiativ undantogs den och två föreningar i Älvsborgs distrikt från det ackord, som verkställdes för några år sedan och värnades därmed särskilt som tack för att man ställt upp i ett tidigare besvärligt läge. Distriktsstyrelsen har fullt förtroende för den styrelse som valts att leda Kuggavik ideell förening och litar på att den fattar de beslut som på lång sikt är bäst för Kuggavik ideell förening. Det är inte självklart att sänkta kostnader med automatik ger ett bättre ekonomiskt resultat. Det kan även innebära minskade intäkter med anledning av att kapaciteten måste sänkas p g a besparingar. att avslå motionen. Motion nr 9 ang förbundets ekonomiska stöd till distrikten IOGT bildades som en folkrörelse för drygt 130 år sedan. Samhället har förändrats genom åren, men folkrörelsetanken har bestått. Samhället fortsätter att förändrats och om vi inte möter framtiden på rätt sätt, så blir det svårt att fortsätta vara en stark folkrörelse. Det kommer att krävas mer av oss på det lokala och regionala planet för att rekrytera nya ledare och andra frivilligarbetare. Individualismen är idag mycket framträdande i samhället samtidigt som det finns fler organisationer och andra sammanslutningar som slåss om de ideella krafterna. Med den ålderstruktur som finns i vår organisation, så krävs det en ganska omfattande rekrytering av frivilligarbetare för att upprätthålla aktiva lokalföreningar och personer som tar ansvar för våra fastigheter. Den rekryteringen känner vi ett stort ansvar för och den är det bråttom med. För att vara en framgångsrik folkrörelse behövs en bred förankring och målsättningen måste vara att det ska finnas minst en verksamhet i varje kommun. Samarbete med NBV och rörelsens övriga organisationer är en självklar del i det framtida lokala arbetet. Den lokala och regionala verksamheten måste sättas i första rummet. Ett under-ifrån-perspektiv föder kreativitet och kongressens mål- och verksamhetsinriktning blir redskapet i detta arbete. När man som vi, har en tilltro till värdet av det lokala och regionala arbetet, är det också viktigt att klara en långsiktig finansiering. Formerna för stöd från kommuner och landsting har förändrats. Utöver att det finns mindre pengar att konkurrera om, har fokus flyttas från regelstyrda bidrag till projektstöd. Det har också i många kommuner startats ett arbete om att träffa avtal mellan den offentliga och den idéburna sektorn. Av detta följer att medel behövs för att matcha denna typ av stöd som ofta förutsätter medfinansiering. Vi har också en tilltro till att pengarna gör mest nytta desto längre de når ut i verksamheten. 1 000 kr kan till exempel vara mycket pengar i en lokal verksamhet. För att lyckas vara en stark folkrörelse i framtiden krävs att: vi utvecklar det lokala och ideella engagemanget nya och blivande medlemmar ser oss som det bästa alternativet för sitt ideella samhällsengagnemang vi syns i lokala debatter i media och skapar goda dialoger med kommunpolitiker och tjänstemän 7
de ideella ledarna och andra funktionärer erbjuds personlig utveckling, bland annat genom lokala/regionala utbildningar och ledarvårdsträffar distrikt och föreningar, för att känna trygghet, har en långsiktig finansiering För att ytterligare stärka det lokala och regionala arbetet enligt ovanstående tankar föreslår vi kongressen att istället för 250-kronan och de tidigare 4 miljonerna i distriktsstöd, avsätta 20 miljoner i direktstöd till distrikten, att följande fördelning görs av de 20 miljonerna: Distrikt under 1 000 medlemmar: 700 000 (10 distrikt = 7 milj) Distrikt 1 000-1 500 medlemmar: 850 000 (8 distrikt = 6 milj) Distrikt över 1 500 medlemmar: 1 000 000 (5 distrikt = 5 milj) Värvarstimulans, 100 kr/värvad medlem: 1 000 000 Ulf Johansson Distriktsordförande Hit går IOGT-NTO:s pengar Källa: Accent nr 1/2009 VERKSAMHETSKOSTNADER IOGT-NTO:s aktiviteter Regionalt och lokalt stöd Utvecklingskonsulenter Samlingslokaler STYRELSE, KANSLI, STRATEGI Samordning Styrelsen Service - ekonomi Kanslifastighet MEDLEMSKOSTNADER Accent Medlemsregister Samarbetsorgan Medlemsförsäkring ÖVRIGT Internationellt Kongressen Kurs och samlingslokalfond TOTALT 25 335 000 kr 15 270 000 kr 7 000 000 kr 1 250 000 kr 48 855 000 kr 8 525 000 kr 3 520 000 kr 3 730 000 kr 3 000 000 kr 18 505 000 kr 5 265 000 kr 1 500 000 kr 970 000 kr 150 000 kr 7 885 000 kr 2 095 000 kr 1 900 000 kr 600 000 kr 4 595 000 kr 79 840 000 kr Ovanstående motion har tillkommit efter diskussioner mellan distriktsordförandena i Kronoberg, Jönköping, Kalmar, Blekinge, Skåne och Halland. Den kommer att lämnas som en gemensam motion till IOGT-NTO:s kongress med distriktsordförandena som undertecknare. Distriktsårsmötet föreslås att tillstyrka motionen. 8