LUNDBY GAMLA PRÄSTGÅRD, VIBY Viby socken, Hallsbergs kommun, Närke

LUNDBY GAMLA PRÄSTGÅRD, VIBY Viby socken, Hallsbergs kommun, Närke Pappspänning av tak i sydöstra rummet. INVÄNDIGA RESTAURERINGSARBETEN I FORM AV BYGGNADSVÅRDSLÄGER 2010 Antikvarisk rapport Estrid Esbjörnson antikvarisk konsult

2 INNEHÅLL Inledning 3 Rapportens upplägg 4 Kort byggnadshistorik 4 Administrativa uppgifter 4 Beskrivning av byggnaden 5 Utförda arbeten 6 - Allmänt 6 - Exteriör 6 Norra och södra fasaderna 6 Östra gaveln 6 Yttertrappa 7 - Interiör 7 Blå rummet 7 Sydöstra rummet 7 Salen 9 Köket 10 Sydöstra skrubben på vinden 11 Västra gavelrummet 11 Vinden 12 Antikvariska iakttagelser 12 Salen 12 Köket, eldstads- och bakugnskomplexet 14 Köket, skåp 17 Köket, fönster 17 Nordvästra skrubben på vinden 18 Västra gavelrummet på vinden 18 Vinden över Västra gavelrummet 18 Slutord 20 BILAGOR 21 Materialredovisning Deltagarlista 22

3 2010-111-17 INLEDNING Under sommaren 2010 påbörjades restaureringsarbeten av södra flygeln vid Viby prästgård, vilken går under namnet Lundby gamla prästgård. Arbetet skedde i form av ett byggnadsvårdsläger i Svenska byggnadsvårdsföreningens regi med 13 deltagare (se förteckning i slutet av rapporten). Projektet genomfördes med starkt engagemang från fastighetsägaren Viby församling, representerad av kyrkoherde Benjamin Lundqvist, men även från medlemmar i församlingen, lokala hantverkare, lokala entreprenörer, Viby Hembygdsförening m.m. Under lägertiden ägde ett Öppet hus rum, lördagen 14 augusti. Länsstyrelsen stödde projektet med byggnadsvårdsbidrag. För att lägermedlemmarna skulle få pröva på olika arbetsuppgifter påbörjades /genomfördes olika typer av arbeten i olika rum; fönsterrenovering och -målning, lagning av timmer, demontering och uppmurning av kakelugnar, arbeten med köksspis- och bakugn, skorstensfrågor, putslagning, lagning av papptak, spänning av nytt papptak o.dyl. Några åtgärder kan betraktas som slutförda, andra är endast påbörjade och ytterligare annat är ännu inte åtgärdat över huvud taget. Arbetet med att restaurera Lundby måste därför fortsätta, eftersom behoven är stora. Som underlag för arbetet har dels legat ett Renoveringsprogram, upprättat 2009-11-27 av Leif Göthberg, Arkitektur och Byggnadsvård, dels Antikvarisk utredning och dokumentation, utarbetad 2009-11-27 av undertecknad Estrid Esbjörnson, antikvarisk konsult. Byggnadsvårdslägret i Lundby gamla prästgård den 9 19 juli 2010.

4 RAPPORTENS UPPLÄGG Efter en kort historik och beskrivning av byggnaden redogör jag för de utförda arbetena rum för rum. Därefter redovisar jag olika antikvariska iakttagelser, som gjordes under arbetets gång. Slutligen lämnas en redogörelse för material, kulörer o.dyl. som använts. KORT BYGGNADSHISTORIK Den aktuella flygelbyggnaden har varit prästgård för Viby socken. Den är uppförd 1793 97, sedan den förra prästgården på samma plats brunnit ner 1793 1. Byggnaden förlorade sin funktion som bostad för socknens kyrkoherde när en ny och större manbyggnad uppfördes under senare delen av 1820-talet, dvs den nuvarande prästgårdsbyggnaden Lundby prästgård. Lundby gamla prästgård kom därefter att användas som arrendatorsbostad fram till 1925 samt därefter mera sporadiskt för olika verksamheter. (Se utförligare information i den ovan nämnda rapporten Antikvarisk utredning och dokumentation ) ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Fastighetsägare: Viby församling Länsstyrelsens diarienummer: 434-03020-2010 Tillstånd från Länsstyrelsen: 2010-07-09 Projektering/bygghandlingar: - Renoveringsprogram, upprättat 2009-11-27 av Leif Göthberg, Arkitektur och Byggnadsvård - Antikvarisk utredning och dokumentation, utarbetad 2009-11-27 av Estrid Esbjörnson, antikvarisk konsult. Handledare: - Kjell Möller, samordnare från Svenska Byggnadsvårdsföreningens sida, fönsterrenovering - Per Edlund, målare - Håkan Bagger, byggmästare - Puts & Tegel i Örebro AB, kakelugnssättning - Gabor Pasztor, konservator Antikvarisk kontroll och dokumentation: Estrid Esbjörnson, antikvarisk konsult Fotografier: Estrid Esbjörnson (om ej annat anges) Tidpunkt för arbetenas utförande: 2010-08-09-19 Bidrag: Byggnadsvårdsbidrag från Länsstyrelsen 2010 (166.000 samt 10.000 för antikvarisk kontroll). 1 Uppgifter i mejl 2010-10-13 av fil.dr. Ann-Marie Lenander, som forskar i byggnadens historia och som är ordförande i Viby kyrkoråd.

5 BESKRIVNING AV BYGGNADEN Lundby gamla prästgård är uppförd i 1 ½ våning av timmer med faluröd locklistpanel. De vitmålade fönstren utgörs huvudsakligen av sexdelade tvåluftsfönster men även andra utföranden förekommer. Byggnaden är orienterad i öst-västlig riktning, där ingångsdörren en pardörr finns på norra sidan. Byggnaden har på baksidan och delvis även på kortsidorna en hög stengrund. Invändigt har byggnaden på bottenvåningen en traditionell sexdelad plan med farstu innanför ytterdörren, två gavelrum på ena sidan, ett gavelrum och kök på den andra sidan samt en stor sal mitt fram. I farstun finns en trappa, som leder upp till vinden. På vardera vindsgaveln finns ett gavelrum med en oinredd skrubb på vardera sidan. Det stora vindsutrymmet i övrigt är oinrett. Under trappan i farstun finns en källarnedgång med en stentrappa, som leder till en källare under byggnadens mittparti. I byggnaden finns två skorstensstockar med rökgångar från de olika kakelugnarna och eldstäderna. Eftersom byggnaden stått mer eller mindre oanvänd under lång tid är den i behov av olika typer av åtgärder (för mera detaljerad redogörelse, se Renoveringsprogram respektive Antikvarisk utredning och dokumentation ). Byggnaden saknar i princip helt moderniteter. Rummen benämns i rapporten: - På bottenvåningen; Farstun, Nordöstra/ Blå - rummet, Sydöstra rummet, Salen, Sydvästra rummet/pigkammaren samt Köket. - På vinden; Östra gavelrummet, Västra gavelrummet, Vinden samt de fyra skrubbarna Nordöstra, Sydöstra, Sydvästra respektive Nordvästra skrubben. Lunchpaus med alltid lika välsmakande mat i prästgårdsträdgården.

6 UTFÖRDA ARBETEN Arbete påbörjades i flera av rummen men slutfördes endast på ett par ställen. Några av rummen berördes inte alls av sommarens arbete. Avsikten med denna fördelning av arbetet var dels att deltagarna skulle få möjlighet att pröva på olika sorters arbete, dels att man var tvungen att arbeta på olika ställen för att helt enkelt få plats i byggnaden. ALLMÄNT - Rensning av båda skorstensstockarna från fågelbon. Tillfälliga nät är uppsatta över skorstenarna mot kajor innan man ordnar en slutlig lösning. - Öppning av skorstenar för att sätta in sotluckor. Två sotluckor sattes in högt upp på östra skorstensstocken på vinden. - OBS! Kakelugnen i salen är av sotaren godkänd för eldning! EXTERIÖR Norra och södra fasaderna - Norra fasaden; målning av fönsterbåge och fönsterfoder på östligaste fönstret (Blå rummet) samt västligaste fönsterbågen (köket) - Södra fasaden; målning av fönsterbåge i västligaste fönstret i 3-fönstergruppen (Salen) Nymålat fönster och fönsterfoder till Blå rummet på norra fasaden. Östra gaveln. - Nedersta timmerstocken på södra hälften av väggen visade sig vara rötskadad och angripen av myror. De rötskadade delarna av stocken höggs bort, ca ett par centimeter av stockens tjocklek. Den aktuella stocken är tillfälligt täckt med Gore Tex duk och en panelbräda för att åtgärdas nästa år, antingen halvsulning eller helt byte. Skadorna har uppkommit genom att det runnit in vatten vid vattbrädan, som varit dålig. Det är troligen samma skador på norra halvan av gaveln, och kanske likadant på västra gaveln. - Ny vattbräda / droppbräda på hela östra gaveln Rötskadad timmerstock på södra hälften av östra gaveln sedan de sämsta partierna huggits bort. T.h. ses partiet, som var angripet av myror.

7 Yttertrappa - Ett hörn av trappan frilades under mark, vilket visar att trappan haft ytterligare ett trappsteg. Marken har således höjts på husets framsida. Entrétrappan har tidigare haft två trappsteg, vilket visar att marken framför huset successivt höjts. INTERIÖR Blå rummet - Kittning och målning av norra fönstret; i princip grundmålning, eftersom den invändiga kulören inte är bestämd. - Påbörjad uppmurning av kakelugn, upp till ca halva höjden. Denna kakelugn fanns sedan 1992 nerpackad i byggnaden. Kakelplattor över eldstadsöppningen är skadade och behöver lagas. Kakelugnen i Blå rummet under återuppförande. Sydöstra rummet - Lagning av vägg och innertaket i rummets sydöstra hörn uppe vid taket efter en tidigare vattenskada. Därvid byttes två timmerstockar ut varav den ena syns i ovanförliggande vindsskrubb, den sydöstra samt två plankor i taket. Därvid återanvändes äldre timmer resp. plankor. - Spänning av nytt papptak med efterföljande patentering med mager oljefärg. Limfärgning återstår. - Påbörjad uppmurning av kakelugn, upp till ca knappt halva höjden. Denna kakelugn fanns sedan 1992 nerpackad i byggnaden. Ett par kakel hade en oval stämpel på ena kortsidan, B M LUNDGREN, ÖREBRO.

8 Överst t.v. Det lagade taket. Övriga foton visar pappspänning i olika stadier. Upptill: Kakel med stämplad signatur B M LUNDGREN, ÖREBRO. Nedtill: Återuppmurning av kakelugnen.

9 Salen - Lagning av hål i det befintliga papptaket (hålet fanns nära fönstren). Först patenterades papptaket med mager oljefärg, därefter lagades den trasiga pappen genom att klistra fast ny papp på skadan. Sedan klistrades tunn makulaturpapp på hela taket med tapetklister. Därefter patentering med oljefärg och slutstrykning med limfärg. - Nerrivning av kvarvarande, löst hängande tapet från ca 1920-30-talet. Vissa underliggande tapetrester sitter fortfarande fast på väggarna (se vidare Antikvariska iakttagelser, Salen). - Putslagning med kalkbruk på mindre väggpartier, där befintlig kalkputs saknades. OBS! En referensyta med äldre tapeter och upphugget timmer sparades över det östligaste fönstret. - Lagning, kittning och målning av det sydvästligaste fönstret; i princip grundmålning, eftersom den invändiga kulören inte är bestämd. Ovan: Skadan i papptaket före lagning. Foto: Ann-Marie Lenander. Nedan: Putslagning. T.h. är väggarna lagade.

10 Köket - Nerknackning av den löst sittande putsen på eldstads- och bakugnskomplexet med sparande av en referensyta med olika puts- och färglager upptill på spisen. Borttagning av sekundära plåtskivor i spiskåpan. Borttagning tillfälligt under arbetet av den inmurade järnspisen. Städning / dammsugning av bakugnen. - Renskrapning av plåtlucka till värmeugn på eldstads- och bakugnskomplexets sida, med sparande av en referensyta i ena hörnet. - Kittning och målning av norra fönstret, i princip grundmålning, eftersom den invändiga kulören inte är bestämd. Eldstads- och bakugnskomplexet sedan den dåliga putsen och färgen knackats ner.

11 Sydöstra skrubben på vinden - Lagning av timmerstommen i östra delen av södra väggen nere vid golvet efter en tidigare vattenskada. Totalt utbyttes två timmerstockar, varav den ena syns rummet nedanför, det Sydöstra rummet. Därvid återanvändes äldre timmer. Vidare förstärktes de angränsande rötskadade golvbjälkarna med regelvirke. Timret ovanpå de bytta stockarna är ganska dåligt men behöver inte nödvändigtvis bytas ut just nu utan kan göras senare. - Iläggning av ny golvisolering av kutterspån i det renoverade partiet. I resten av golvet ligger det en fyllning av lera med sågspån ovanpå. - Golvplankorna är ännu inte återlagda. Golvbjälklaget i den sydöstra vindskrubben under lagning och efter iläggning av isoleringsmaterial. Västra gavelrummet på vinden - Nerplockning av kakelugnen - Lagning av skorstensstocken på framsidan, dvs bakom den nerplockade kakelugnen, samt på södra sidan, inne i garderoben. - Håltagning i skorstensstocken på norra sidan för att rensa och senare sätta in en sotlucka här. Håltagning i skorstensstocken bakom kakelugnen. Rivning av kakelugnen. Övre delen av skorstensstocken bakom kakelugnen efter lagning.

12 Vinden - Håltagning i östra skorstensstocken högt upp under taknocken och insättning av sotlucka. - Nedknackning av den befintliga lösa putsen och ny putsning (utfördes november 2010). Under och efter isättning av sotlucka i östra skorstensstocken på vinden. ANTIKVARISKA IAKTTAGELSER Salen - Sedan den befintliga tapeten tagits ner finns det på väggarna kvar spår efter minst 5 olika tapeter, främst på väggen mot farstun. 1/ den befintliga beige, 2/ en gulaktig, 3/ en mera mönstrad i gula och bruna färger, 4/ en blommönstrad med beige på grön botten (det finns rätt mycket kvar av den) 5/ en randig tapet i brunrött på ljus botten. - Det finns rester efter ytterligare tapeter, vilka är äldre. Under taklisten över fönstren finns direkt ovanpå timret blåmålad lumppapp. Man har här snedhuggit timret genom denna papp för att få fäste för ovanförliggande puts. - På några väggpartier var putsen nertagen/bortfallen. Där ser man också att timret snedhuggits för att putsen ska fästa. - Den befintliga putsen utgörs av kalkputs i två lager. Den förefaller inte vara så gammal. Det innebär att de fem beskrivna tapetlagren ovan inte har så hög ålder till skillnad från lumppappen över fönstren. - På två mindre partier på västra väggen söder om dörren till pigkammaren samt på södra väggen invid östra fönstret - var bortfallen puts sedan tidigare lagad med papp och tidningspapper. - På västra väggen syntes tydligt i putsen en stor, lite mörkare rektangel. Det måste vara den murade muren till eldstads- och bakugnskomplexet.

13 Salen sedan den befintliga tapeten tagits ner. På väggen t.v. syns ett parti av timmerväggen med snedhuggna spår för putsen. Det större mörka partiet är muren till eldstadskomplexet i köket. T.h. syns rester av äldre tapeter. Detalj av de äldre tapeterna ovan. Man kan urskilja fem olika skikt. Snedhugget timmer som putsunderlag. Detalj av äldre blåmålad lumppapp över fönstren, där man sedan snedhuggit timret för att få yngre putsskikt att fästa.

Köket, eldstads- och bakugnskomplexet Sedan putsen knackats ner på eldstads- och bakugnskomplexet, och järnspisen lyfts bort liksom plåtskivorna i spiskåpan, avslöjades olika detaljer. Dessa visade att komplexet var ombyggt, kanske inte bara en gång utan flera gånger. Att en ombyggnad skett när järnspisen sattes in kan man nog vara ganska säker på. Men exakt vilka andra åtgärder som utförts var svårt att avgöra! De olika detaljerna gav fler frågor än svar, trots att Håkan Bagger gjorde vad han kunde för att tolka dem. Järnspisen. Eldstaden måste ha byggts om i samband med att järnspisen installerades. Under järnspisen låg en större och två mindre skivor av gjutjärn, antagligen som underlag för att stabilisera spisen. Dessa skivor var återanvända. Eldstadsplanet till vänster om järnspisen. Det täcks av en gjutjärnshäll med en ful kant framtill med gjutskägg och med ett fyrkantigt hål i nedre högra hörnet för en ståndare, som hållit upp en spiskåpa. Hällen visar antingen att eldstaden och därmed spiskåpan varit betydligt mindre tidigare eller att hällen är återanvänd från annat håll. En järnhäll i muren till vänster om eldstadsplanet. Den är sekundärt inmurad som väggskydd. Ursprungligen har det varit en häll som avslutar en bergslagskamin nertill. Den är således återanvänd. Tegelstenar av olika material och utseende. Hela eldstadskomplexet är relativt slarvigt murat. Det finns några sprickor, som kan tyda på skarvar. En del tegelstenar är sotiga, vilket visar att de haft ett annat läge i en spis tidigare och att spisen därför är ommurad. Det finns både brända och obrända tegelstenar, de sistnämnda särskilt i väggen t.v. om själva eldstaden. De flesta tegelstenar torde vara handslagna. Bakugnen. Tegelstenarna framför själva bakugnen ser annorlunda ut. De är rödare och måste vara maskinslagna, de verkar också vara mera hårdbrända och yngre. Bakugnen måste vara ommurad jämfört med resten av spiskomplexet. I botten på bakugnen ligger fyrkantiga, eldfasta plattor. På framsidan av bakugnen kan man ovanför luckan lyfta på ett par tegelstenar. Genom detta hål har röken från bakugnen kommit ut i den stora skorstenspipan. Den murade spiskåpan. Det yttre hörnet hålls uppe med hjälp av ett fyrkantigt järnstag från taket. Staget hänger lite snett i förhållande till spiskåpans hörn, vilket gör att det ser lite provisoriskt ut men det kan också bero på att staget måste vara fastsatt i en bärande takbjälke. Järnstaget ser lite yngre ut, vilket bidrar till misstanken att spiskåpan kan vara ommurad. Rökgångar. Från järnspisen har röken från början letts genom ett järnrör via ett hål i muren ovanför järnspisen till den murade rökgång, som finns bakom den nedan beskrivna nischen. Senare när denna rökgång inte fungerat längre? har man haft ett längre järnrör, som man i stället låtit gå upp i den stora skorstenen. Spjäll. Den stora skorstenen över eldstaden har först haft ett vippbart spjäll av kraftigare plåt, som sitter i rökgången i skorstenen i västra vindsgavelrummet. Det har reglerats med en ståltråd av något slag. Senare har detta spjäll ersatts av ett tunnare plåtspjäll längre ner i skorstenen, och reglerats med hjälp av en järnten. Utskjutande kant. På ett litet parti nertill till vänster och ett större parti nertill till höger på spiskomplexet finns en utskjutande, ca 1 cm bred, kant. Kan det vara en rest av ett större, öppet eldstadsplan, som senare blivit påmurat och därmed dolt? Olika putspåslag och färger. Det fanns olika putspåslag och färger, vilket också visar att det skett olika förändringar, ombyggnader och ommålningar av eldstads- och bakugnskomplexet. Murarna var före arbetet täckta av ett ca 0,5 1 cm tjockt lager med puts och färg, som knackades ner (dock finns en referensyta kvar). De färger som iakttogs var gulvitt, vitt, grått (smuts?) och grön umbra (den inbördes ordningen undersöktes inte). Allra underst fanns direkt på tegelstenarna överallt med ett undantag - spår efter ett tunt, ljusblått färgskikt (limfärg?). Det var ungefär samma färg som på kökets befintliga pärlspontpanel. Ovanpå den blå färgen fanns ett tunt lerskikt, inte minst på spiskåpan. Väggen framför bakugnen däremot saknade både den blå färgen och lerskiktet. Här fanns i stället en vit färg. Beror detta på en senare ommurning av bakugnen? 14

15 Det är inte helt lätt att tolka de olika iakttagelserna. Eftersom det finns samma blå färg på spisen som på pärlspontpanelen får man ett intryck av att spiskomplexet gjorts om och/eller målats i samband med att köket kläddes med sin ljusblå pärlspontpanel. Detta kan ha skett under 1800-talets senare decennier eller 1900-talets första, då pärlspontpanel var vanlig. Det grå lerskiktet ovanpå den blå färgen är svårt att förklara. De många puts- och färgskikten ovanpå tyder på ett flitigt förbättrande, vilket är lite förvånande eftersom byggnaden kanske inte användes regelmässigt efter 1925. Förvånande är också att det på spisen även finns en granska mörk färg grön umbra som inte återfinns i köket i övrigt. Värmeugn på spiskomplexets högra sida. Högt uppe bakom en järnlucka finns i muren en rektangulär öppning, som längre in övergår i en nisch med rundad ovansida och med en rökkanal baktill, som står i förbindelse med den stora skorstenspipan och tidigare även rökgången från järnspisen. När järnluckan skrapades ren från färg en referensyta sparades visade det sig att luckan var full av en stor mängd symmetriskt ordnade hål över hela ytan (för ventilation?). Varför övergick den rektangulära öppningen till en rundad nisch? Har det tidigare här på sidan av eldstaden funnits en nisch, som inrymt en bergslagskamin, men som senare tagits bort i samband med senare ommurningar? Eldstads- och bakugnskomplexet sedan den dåliga putsen och färgen knackats ner. Väggskydd, som utgörs av en återanvänd häll till en bergslagskamin. Under den bortlyfta järnspisen låg några gjutjärnsskivor som underlag. I förgrunden platsen för den borttagna järnspisen och i bakgrunden eldstadsplanet av gjutjärn med ful kant framtill och hål för ståndare i ena hörnet.

16 Man ser tydligt att eldstads- och bakugnskomplexet är ommurat och att det finns olika typer av tegel med olika utanpåliggande färger, här vitt och ljusblått. Spiskåpan är förankrad i taket med hjälp av ett lite snett järnstag. Man ser också den ljusblå färgen allra underst. Detalj av spiskåpan med svarta återanvända tegelstenar och den ljusblå färgen direkt på teglet. Är den utskjutande kanten, som anas i teglet, en rest av ett större eldstadsplan, som senare blivit påmurat och därmed dolt? Varför har värmeugnen denna utformning med en rundad ovansida bakom en rektangulär öppning? Är det rester av en igenmurad nisch, där det tidigare stått en bergslagskamin?

17 Köket, skåp - Det finns spår efter två inbyggda väggskåp, som är borttagna. De framträder främst genom att man ser svaga spår efter skåpen i taket, genom skarvar i taklisterna och delvis även genom spår på angränsande väggar. Skåp 1 i SV hörnet. Här finns idag ett rektangulärt inbyggt väggskåp, klätt med samma pärlspontpanel som i köket i övrigt. Här har det tidigare funnits ett större fyrkantigt hörnskåp med avskuret hörn ut mot rummet. Är det nuvarande skåpet ombyggt och utgör en rest av det tidigare? Gångjärnen är flyttade och dörren har tidigare öppnats åt andra hållet. Inne i skåpet finns tapeter, som förmodligen klistrats dit i efterhand. Skåp 2 på norra väggen vid NÖ hörnet. Även här finns spår efter ett hörnskåp, mindre än det förra. Panelen på norra väggen utgörs delvis av en paneldörr med spår efter borttagna gångjärn. Panelen från det tidigare skåpet tycks återanvänt på väggen. Ovan. Det ombyggda skåpet i sydvästra hörnet, där man i taket kan ana spåren efter ett större fyrkantigt hörnskåp med avskuret hörn. Nedan: Spår efter ett hörnskåp i nordöstra hörnet, där man ser en återanvänd paneldörr på väggen och spår i taket. Köket, fönster - Under den befintliga ljusa (vita?) färgen på fönsterkarmen iakttogs 1/ en ljusblå färg (samma som på pärlspontpanelen), 2/ en grå eller gråblå färg samt 3/ en brunröd färg (underst).

18 På fönsterkarmen i köket syns olika underliggande färger; ljusblått, grått/ gråblått och underst brunrött. När man lyfter på golvbräderna i nordvästra skrubben över köket framgår det att köket tidigare haft synliga takbjälkar och limfärgsmålat tak. Nordvästra skrubben på vinden - När man lyfter på golvplankorna i detta utrymme ser man att de på undersidan varit målade med vit limfärg liksom sidorna på de golvbjälkar, som golvplankorna vilar på. Detta utrymme ligger ovanför köket. Detta innebär att köket från början haft synliga takbjälkar och ett högre tak. Senare har man spikat på ett undertak av pärlspontpanel så att takbjälkarna dolts och fyllt mellanliggande utrymme med sågspån. Västra gavelrummet I detta rum finns en fristående skorstensstock, som på ömse sidor döljs av en sekundär garderob. Framför skorstensstocken finns en kakelugn, som plockades ner för ommurning. Följande iakttagelser gjordes: Skorstensstocken. Den innehåller två rökgångar, dels från köket, dels från pigkammaren. Den öppnades på norra sidan och då blottades det ursprungliga, vippbara spjället till rökgången från köket. På östra sidan, ut mot rummet, var nedre delen av framsidan slätputsad med vit färg (övre delen var förändrad pga kakelugnen). Visar det att rummet från början inte haft en eldstad? På södra sidan ser man att skorstensstocken är påmurad. Dessutom finns här en rökgång, som inte leder någonstans. Kakelugnen. Vid nerplockningen konstaterades att den innehöll en del bråte, t.ex. en tidning från 1917, del av sko, flaska o.dyl. Kakelugnen är från 1800-talets senare del och således yngre än byggnaden. Av utseendet att döma förefaller det som om den är återanvänd på platsen. Garderoben. Denna är inte ursprunglig men kan ändå ha en viss ålder. Den döljer en del tapeter o.dyl., som berättar om rummets tidigare utseende. Bakom den fristående skorstenen är väggen täckt av lumppapper, som underst är målad i ljusblå färg, vilket torde vara rummets ursprungliga kulör. Ovanpå på ömse sidor om skorstensstocken är pappen målad med rosa färg, en färg som återfinns på fler håll i rummet. I garderoben finns också dels avtryck av en blommig tapet, som man rivit ner och som inte syns på andra väggar, dels tapeter, som finns på andra håll i rummet. Bröstpanelen runt rummets väggar fortsätter på södra väggen in i garderoben, medan det på östra väggen endast finns en på lumppapp målad bröstpanel. Ytterligare undersökning av garderoben och tapeterna i detta rum kan ge mer information! Vinden över Västra gavelrummet - Över västra gavelrummet finns en annan typ av isolering än i golvet i Sydöstra vindsskrubben. Här ligger det halmhack samt några uppslängda utslitna pliggade skor, en järnventil, en träså, ett gammalt paraply m.m.

19 För att undersöka skorstenarna gjordes olika öppningar. Här är det skorstensstocken bakom kakelugnen i Västra gavelrummet, som innehåller rökgången från köket med ett vipp-bart spjäll av plåt. Den sekundära garderoben bredvid kakelugnen och skorstensstocken i Västra gavelrummet innehåller spår efter tapeter och en bröstpanel, vilka avslöjar rummets tidigare utseende.

20 SLUTORD Det gjordes några upptäckter, som påverkar de framtida arbetena. - Syllstockarna på främst gavlarna behöver undersökas för att se att de inte är rötskadade. - Marken på framsidan av byggnaden behöver sänkas. Att marken förhöjts framgår av trappan, där nedre steget är dolt. - Taket i sydöstra rummet ska limfärgas. Det gjordes också några antikvariska iakttagelser, som gav ny information om byggnadens utseende. Fortfarande återstår mycket att analysera och sammanställa men några nya rön kan nämnas: - Kakelugnen i Sydöstra rummet är tillverkad av kakelugnsmakare B M Lundgren, Örebro. Han var kakelugnsmakare i Örebro 1845-1864 och bedrev egen firma 1854-1861 2. - Eldstads- och bakugnskomplexet i köket är ombyggt - Det har tidigare funnits två väggskåp i köket - Taket i köket har tidigare haft synliga bjälkar - Västra gavelrummet på vinden har kanske inte haft någon eldstad från början Estrid Esbjörnson Antikvarisk konsult Tillägg: Benjamin Lundqvist, Kjell Möller, Håkan Bagger och Per Edlund har fått ta del av rapporten före färdigställandet för synpunkter och ändringar. 2 Enligt uppgift från Carl-Magnus Lindgren, Arkivcentrum, Örebro, i mejl 2010-10-20.

21 BILAGA MATERIALREDOVISNING Linoljekitt till fönsterbågar: Glasmesterkitt 683 (Dana Lim A/S, Danmark) Färg fönsterbågar: Oljefärg Lasol (Engvall & Classon) Kulör fönster: NCS 2500-N Bruk till kakelugn: Lerbruk Putslagning: Kalkbruk, släckt murkalk E (Weber) samt Trädgårdskalk Putsning skorstenar: Puts- och murbruk C Murning sotluckor: Hydrauliskt kalkbruk (Weber) Färg papptak: Platsblandad limfärg med cellulosalim och krita

22 Byggnadsvårdsläger Lundby gamla prästgård Viby 8-19 augusti 2010 DELTAGARE 13 st Nils-Ivar Andersson Hammar Jan Björkström Österskär Lars Dahlgren Mölltorp Katarina Date Västra Frölunda Marcus Granbom Nora Frida Johansson Örnsköldsvik Nilla Lundberg Västerås Ann-Margreth Löthman Stockholm Jennifer Post Hägersten Gunnel Sjöström Skanör Anna Wahren Älta Linda Gustavsson Örebro Susanna Herlitz Viby