ruralt fysiska strukturer ekologiska samband hydrologi vyer landskaps känsla produktion konventionen gestaltning värdefullt flöden nutid utveckling



Relevanta dokument
3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

Täkter hot eller tillgång eller både och?

ÖVERSÄTTNING (EA, landskapskonv sv off version) Europarådets medlemsstater som undertecknat denna konvention,

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tydligare statligt ansvar i plan- och bygglagen

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

För delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig.

Carl Johan Sanglert Fil dr Kulturgeografi 2013 Att skapa plats och göra rum Landskapsperspektiv på det historiska värdets betydelse och funktion i

Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016

VANDRA LÄNGS GALÄRVÄGEN

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

UTVECKLING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN

Landskapskaraktärsanalys - ett planeringsunderlag för långsiktig regional utveckling

LANDSKAPET SOM DYNAMISK HELHET

Samhällsekologisk Stadsbyggnad

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Landskapskonventionen vad innebär den? Louise Andersson

HÅLLBAR TILLVÄXT. Miljöarbete i Uddevalla kommun

Plan för hållbarhet. Ett uppdrag att tydliggöra hållbarhetsperspektiven i VEP:en. Ange namn på verksamheten

Kunskap om vindkraft och landskap

Lärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Vår rödgröna biståndspolitik

STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf )

Yttrande

Kulturen i Örnsköldsvik

Världskrigen. Talmanus

Ekologisk hållbarhet och klimat

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Statsrådsberedningen Stockholm Remissyttrande ang Promemoria DS2007:48


Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar

Lokal arbetsplan Läsåret 12/13. Stavreskolans Äldrefritids

LANTBRUKARNAS REMISSYTTRANDE. Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, får härmed avge följande yttrande över innehållet i rubricerat betänkande.

ARKITEKTUR. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Delbetänkandet UCITS V En uppdaterad fondlagstiftning (SOU 2015:62)

Karin Hammarlund.

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1

MINNESANTECKNINGAR Datum Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson

Funktionshinderområdets värdegrund

106:e plenarsessionen den 2 3 april RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

Landrapport Sverige. Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv. Landrapport Sverige 1

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Naturbrukarna

Riktlinjer fö r pedagögisk ömsörg i Nörrta lje kömmun

HÅLLBART SAMHÄLLE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Sigtunaprojektet landskapet i centrum

De mänskliga rättigheterna

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän

Esbo stad Protokoll 65. Fullmäktige Sida 1 / 1

HUR KLARAR VI DETTA?

KRIG OCH KONFLIKTER I VÄRLDEN

Vad är värdefullt i kulturmiljöerna och för vilka är de värdefulla?

Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på )

Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott

KRAFTSAMLING

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/ Gäller från: Fastställd av: Kommunstyrelsen,

Uppföljning av mångfaldsplanen

Nationella Skräpplockardagar

VATTENTJÄNSTLAGEN 6. 2 Lagen om allmänna vattentjänster 3 Tre nyckelbegrepp 4 Expertutlåtanden 5 Slutsatser 6 Bilagor, källor och referenser

Idé & framtid. LEdarna sveriges chefsorganisation Ledarna 1

Framtidsutredningen om stadens ekonomiska utveckling på lång sikt Rapport från stadsledningskontoret

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende

LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007

Energimyndighetens kommentarer till det andra utkastet till grundskolans kursplaner

Naturskyddsföreningens granskning inför valet till Europaparlamentet 2014

Rekommendation om det historiska urbana landskapet

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Mänskliga rättigheter i Sverige. Vad innebär det i rollen som statsanställd?

PROTOKOLL Svar på medborgarförslag 2014:07 om att ta fram en kommuntäckande grönstrukturplan KS-2014/261

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, Antaget av kommunfullmäktige

STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE

VÄRLDENS LÄNDER RESAN

BEHOVSBEDÖMNING. Detaljplan för Kvarter Persikan i Aneby tätort, Aneby kommun. Samhällsbyggnadsavdelningen

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd

Europeiska landsbygdsmanifestet

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket Ur GSD Blå kartan, diarienummer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Hur europeisk och nationell lagstiftning påverkar kvinnors företagande

Läroplan för handledarutbildning

Sigtunaprojektet ett landskap för alla Golfanläggningen som drivkraft för att implementera den Europeiska Landskapskonventionen

Förslag till RÅDETS BESLUT

fokus på anhöriga nr 10 nov 2008

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet

Transkript:

arkitektur konflikt naturtyp ekosystem tidsdjup rörelsemönster minnen ruralt fysiska strukturer ekologiska samband estetik arena hydrologi implementering produktion vyer landskaps känsla riktning hållbart topografi landmärke konventionen kontrast spridningskorridor demokrati framtid kulturarv natur urbant brukande utblick planera politik miljö privat förändring gestaltning värdefullt rättighet lek dåtid flöden samband nutid kontinuitet småskaligt historier ägande utveckling klimat rumsligt energi element överenskommelse biotop ekonomi tidlöshet ideologi socialt arbete grönstruktur kollektivt upplevelse identitet ansvar anspråk rekreation visuellt barriär storskaligt karaktär hemmahörighet gränser folkligt biologisk mångfald välbefinnande organiskt människa kultur ljud mat hälsa makt lag skydd konsumtion platser symboler mångformighet Jerker Moström, Riksantikvarieämbetet

Frågor Vad innebär egentligen en konvention för landskap, hur kan den verka? På vilket sätt kan vi tolka dess intentioner? Vilka förväntningar är rimliga att ha på den? Council of Europe 2

Nödvändig bakgrund Europarådet som avsändare och förvaltare av landskapskonventionen Konventionsbegreppet Landskapskonventionens ideologiska, politiska och rättsliga grund

Europarådet / Council of Europe/ Conseil de l Europe Mellanstatlig organisation, grundades 1949 Säkra FN:s deklaration om mänskliga rättigheter i Europa Europakonventionen (Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna t och de grundläggande d friheterna) Ej att förväxlas med Europeiska rådet eller Europeiska unionens råd som alltså båda är EU-institutioner. Betydligt fler medlemsstater än EU (47 resp 27) 4

Europarådet / Council of Europe/ Conseil de l Europe Främja demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsutveckling. Ett förenat Europa som bygger på en humanistisk syn på samhället. Äger kraft som Europas moraliska auktoritet. Utfärdar konventioner och andra typer av fördrag - ca 200. Verkar genom moraliska sanktioner Council of Europe 5

Vad är en konvention? Fördrag, konvention, traktat, benämning på en internationell överenskommelse sluten mellan två eller flera stater och underkastad internationell rätt (lat. conve ntio 'sammankomst', 'överenskommelse', av conve nio nio 'komma samman', 'passa', 'komma överens') Oskriven men allmänt omfattad social regel Council of Europe 6

Vad är en konvention? The conventions of the CoE are not statutory acts of the Organisation. They owe their legal existence to the consent of those member states that sign and ratify them Konventioner inte lag som det går inte att pröva ett beslut mot. De är heller inte direktiv som är styrande. Juridisk eller ekonomisk sanktionsmöjlighet saknas Ofta upp till varje land att bestämma på vilket sätt man vill genomföra (ex. genom lagändringar) Council of Europe 7

Miljön en mänsklig rättighet? Frågor om mänskliga rättigheter brukar förknippas med politiskt våld, krigsbrott, förtryck eller fattigdom. Men miljön då? Stockholmsdeklarationen 1972 - Första gången som det ömsesidiga sambandet mellan mänskliga rättigheter och miljö uttrycks officiellt. Människan har en grundläggande rätt till frihet och jämlikhet i en livsmiljö med en kvalitet som tillåter ett värdigt liv och välbefinnande, samtidigt som hon ansvarar för att skydda och förbättra miljön för nuvarande och kommande generationer (Princip 1) United Nations 8

Landskapet en mänsklig rättighet? Uttryck för en humanistisk miljösyn som utvecklats och förstärkts ytterligare inom Europarådets hägn och fått ett rumsligt uttryck genom planeringsfrågorna Detta är en viktig bakgrund för uttolkningen av landskapskonventionen intentioner Landskapet är en beståndsdel i det enskilda och sociala välbefinnandet som är så vital att den motiverar människor rätten att kunna medverka i de beslutsprocesser som påverkar landskapet United Nations 9

Så, vad innebär då en konvention för landskap? Inte en lag, direktiv eller regelsystem Snarare ett program eller normativt ramverk för landskap med botten i en europeisk samsyn och acceptans En av de viktigaste komponenterna är uppmaningen om en aktiv landskapspolitik - litik det är här det finns möjlighet att realisera konventionens intentioner Attityder, synsätt, kunskap k centralt Juridiken kan utgöra ett stöd för detta men kan inte i sig självt utgöra en tillräcklig kraft 10

Vilka förväntningar är det rimligt att ha? Långsiktighet! Genomförandet sker inte över en natt men det startade långt före ratificeringen Tid krävs för att konventionen ska sippra in i de olika delarna av det svenska systemet ELC är i mångt o mycket gamla frågor i uppdaterad form och i en starkare förpackning - Tillvaratagande av tidigare erfarenheter viktigt! Det är vi/ni som utgör motorn för konventionen Utan ett ständigt pågående samtal om dess tillämpning betyder den inget 11

Landskapskonventionen inte ensam! ESDP (European Spatial Development Perspective) som sedan blev EU:s territoriella agenda: plats och geografiskt sammanhang, kontextuell politik, sektorsintegration och delaktighet (underifrån) EU:s Leipzigstadga i + Toledodeklarationen, d om hållbara städer urbana landskapet Europeiska rådets slutsatser om arkitektur: kulturens bidrag till hållbar utveckling 12

Jerker.mostrom@raa.se www.raa.se/landskapskonventionen www.raa.se/elc