Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Läsåret 2014/2015 TRANÅS KOMMUN Hösten 2014 Författare: Soili Nilsson, Marianne Persson, Julia Valaszkai Lärcentrum Västra Vux
Innehållsförteckning Bakgrund...2 Skollagen (6 kap. 8 )...2 Diskrimineringslagen (3 kap. 16 )...2 Arbetsmiljölagen (AFS 1993:17)...2 Definitioner och begrepp...3 Direkt diskriminering...3 Indirekt diskriminering...3 Likabehandling...3 Trakasserier...3 Sexuella trakasserier...3 Kränkande behandling...3 Mobbning...3 Värdegrund...4 Uppföljning av föregående likabehandlingsplan...4 Kartläggning...5 Identifiering av riskfaktorer exempel och förslag på åtgärder...5 Övergripande mål...5 Konkreta mål för läsåret 2014/2015...6 Aktiva åtgärder vid en uppkommen situation...6 Uppmärksamma...6 Utreda...6 Dokumentera...6 Åtgärda...6 Utvärdera...6 Uppföljning...6 1
Bakgrund Skolan ska varje år ta fram en plan för likabehandling (enligt diskrimineringslagen) och mot kränkande behandling (enligt skollagen). Arbetet bör bedrivas i en process i vilken personal och elever aktivt deltar. Information om planen ges löpande under läsåret, dock alltid under introduktionsdagar. Skollagen (6 kap. 8 ) Kränkande behandling Huvudmannen är skyldig att varje år ta fram en plan mot kränkande behandling, för att säkerställa att skolan arbetar aktivt för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Rektor ansvarar för att arbetet genomförs i samarbetet mellan skolans elever och personal. Planen ska innehålla redogörelse för vilka åtgärder som påbörjas eller genomförs under det kommande året. Uppföljning av hur åtgärderna har genomförts tas med efterföljande års plan. Diskrimineringslagen (3 kap. 16 ) Likabehandlingsplan En utbildningsanordnare ska varje år upprätta en plan med en översikt av de åtgärder, som behövs för att främja lika rättigheter och möjligheter för elever i verksamheten. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Planen ska även innefatta arbete mot att förebygga och förhindra trakasserier och innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som verksamheten avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Arbetsmiljölagen (AFS 1993:17) Arbetsgivaren ska planera och organisera arbetet så att kränkande behandling förebyggs och klargöra att kränkande behandling inte kan accepteras i verksamheten. Denna föreskrift gäller i skolan likaväl som på andra arbetsplatser. De studerande är jämställda med andra arbetstagare enligt Arbetsmiljölagen. 2
Definitioner och begrepp Direkt diskriminering; innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering; innebär att alla behandlas lika, t ex att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller liknande som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med viss diskrimineringsgrund. Likabehandling: innebär att alla ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon av diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier; innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Om någon ur personalen utsätter en elev för trakasserier benämns det diskriminering. Sexuella trakasserier; innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling; innebär ett uppträdande som utan att ha samband med diskrimineringsgrunderna kränker någons värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara synliga och handfasta såväl som subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via telefon och sociala medier t ex nedsättande tilltal eller ryktesspridning. Trakasserier och kränkande behandling kan också vara av sexuell natur. Det kan handla om beröring, tafsande, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelade. Repressalier får inte användas mot någon som anmält eller medverkat i en utredning om kränkande behandling. Mobbning; Är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet eller med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. 3
Värdegrund Verksamheten ska främja goda relationer och en god miljö. Alla känner sig välkomna, trygga och respekterade. Nolltolerans råder mot trakasserier och annan kränkande behandling. Uppföljning av föregående likabehandlingsplan Stora brister av tillgängligheten för fysiskt och psykiskt funktionshindrade. På kommunal nivå är diskussioner om en flytt av Västra Vux en politisk fråga. Beträffande den frågan är inget beslutat i dagsläget. Planerna kvarstår dock, ärendet har dock inte högsta prioritet med tanke på den politiska situationen som uppstod efter det senaste valet. För fysiskt funktionshindrade finns ramper vid varje entré och goda möjligheter till handikapptoaletter. Hiss finns att tillgänglig i hus 5, dock inte anpassad för persontransport. För psykiskt funktionshindrade har vi inga konkreta hjälpmedel till hands, däremot erbjuds hjälp för att tillgodose individuella behov, t ex genom extra lästid, muntliga prov, rekommendation av relevanta talböcker etc. Ett ökat behov av extraresurser gör att frågan om t ex specialpedagog har lyfts. I denna fråga finns dock mer att utveckla. Förekomsten av etniska grupperingar, med risk för segregerande följder. Genomförda enkätundersökningar har visat att en stor del av eleverna upplever att grupperingar förekommer, medan ett fåtal upplever det som ett problem. Olika samtalsarenor och mötestillfällen har byggts upp genom kontinuerliga möten för personal och elever. Förslaget om eftermiddagsfika en gång i veckan eller månaden där en skolform/grupp ansvarar för genomförandet har inte skett i tänkt arrangemang. Det är svårt att få kontinuitet i ett sådant arrangemang då elevernas studietider varierar kraftigt, nya elever kommer och går under terminstiderna. Bristande elevdemokratiskt arbete Ett studeranderåd har startat under hösten för SFI-elever och planer på att utöka detta till övriga skolformer är påbörjade. I studeranderådet diskuteras frågor rörande elevdemokrati och eleverna ges möjlighet att diskutera frågor som rör deras skolsituation, både avseende praktiska och teoretiska frågor. För att främja engagemang i elevdemokratiskt arbete kommer arbetet med utformningen av årets likabehandlingsplan att diskuteras i studeranderådet, för att så småningom tas upp och diskuteras i undervisningen. 4
Kartläggning Vi har studerande från alla kontinenter med olika sociala, kulturella och religiösa bakgrunder. Därför är det av yttersta vikt att vara observant på alla tendenser till kränkande eller diskriminerande yttranden och behandling. Riksdagen har beslutat om ändringar i diskrimineringslagen from 1 januari 2015, vilket innebär att begreppet funktionshinder ändras till funktionsnedsättning. Innebörden är densamma. Lagen tydliggör vikten av ökade krav beträffande tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Identifiering av riskfaktorer exempel och förslag på åtgärder Riskfaktorer Religionstillhörighet Månadsrapportering Rökning vid entrèer Sexuella trakasserier Ryktesspridning Hotsituation Funktionsnedsättning Åtgärder Ökad information, samtal diskussioner om olika religioner och värdegrund Ändrade rutiner vid månadsrapportering för etableringsdeltagare Förbättra påtryckningen för att få rökare att gå till anvisade platser och att inte slänga fimpar på marken Återkommande upplysning om normer och beteenden gentemot varandra Återkommande upplysning om gällande samhällsnormer Omedelbart agerande vid aktuell situation Samtal, information om olikheter för att skapa tolerans för allas lika värde Ovan nämnda riskfaktorer kan uppstå i olika grad, dock ska alltid händelsen anmälas till rektor för vidare hantering. Övergripande mål Ingen mobbning eller kränkande behandling ska förekomma inom verksamheten. Utgå från verksamhetens övergripande uppdrag och verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Förebygga och avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som verksamheten identifierat vid kartläggningen. Om det trots det förebyggande arbetet uppstår situationer ska det finnas en arbetsplan för att se till att situationen upphör. 5
Konkreta mål för läsåret 2014/2015 Synliggöra likabehandlingsplanen i olika sammanhang, t ex vid introduktion, mentorstid och APT. Införa studeranderåd för alla skolformer. Diskutera likvärdig betygssättning. Medarbetarsamtal. Årlig arbetsmiljöenkät, både för personal och studerande. Värdegrundsarbete Aktiva åtgärder vid en uppkommen situation Uppmärksamma; genom samtal enskilt eller i grupp, enkäter, lednings- eller arbetslagsmöten, information från andra studerande eller information från annat håll. Utreda; vid kännedom/upptäckt ska uppkommen situation skyndsamt anmälas till rektor. Rektor ansvarar för utredning av händelsen samt att vidta åtgärder för att förhindra liknande situation uppstår i framtiden. Dokumentera; fyll i blankett för anmälan och dokumentera kontinuerligt under processens gång. Åtgärda; berörda parter kallas till samtal för att avgöra vilka åtgärder som behöver vidtas. Uppföljningssamtal ska alltid göras och datum bestäms vid mötet. I de fall det är frågan om ett lagbrott ska polisanmälan göras. Utvärdera; uppföljning och eventuella nya åtgärder dokumenteras. Om problemet kvarstår trots vidtagna åtgärder tas ärendet upp för handläggning igen. Uppföljning; dokumentet ska hållas aktuellt och följas upp och revideras årligen genom: -Utvärderingar -Arbetsmiljöenkäten -APT -Skyddsrond 6