Det globala skuldproblemet -sociala och hälsomässiga konsekvenser Nordisk Insolvenskonferanse Bergen 31.8 2.9. 2011 Richard Ahlström Avd för

Relevanta dokument
Överskuldsättning, hälsa och livskvalitet. Richard Ahlström Avd för Psykologi Institutionen för samhällsvetenskap Mittuniversitetet Östersund

Dödsfall under och efter skuldsanering

HFS Hälsovinstmätningsprojekt

Kommunikationsavdelningen

SF 36 Dimensionerna och tolkning

Balans i Livet. Balans i Kroppen

Östgötens hälsa Rapport 2006:8. Folkhälsovetenskapligt centrum. Oktober Lars Walter Helle Noorlind Brage

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Björn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett

Hälsoläget i Gävleborgs län

Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på kronofogden.se.

DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES. Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset

% Totalt (kg) Fetma >

Stadens sociala samband

Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt?

Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut?

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D

Kommunal budget- och skuldrådgivning med en omarbetad. skuldsaneringslag

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan

Folkhälsostrategi

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Kapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance.

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprofil Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Psykosociala arbetsdimesioner, exponering för våld, burnout, och attityd till våldsanvändning hos poliser i yttre tjänst

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Västra Götalandsregionen september Patientrörlighetsdirektivet

Resultat brukarundersökning inom Bergs kommuns hemvård och särskilt boende... 2

Resultat från utvärderingen hösten 2006 utifrån utvecklingsområden:

Skuldsanering. Är du så skuldsatt att du inte kan betala dina skulder? Så här ansöker du om skuldsanering. Kronofogdens bedömning

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Folkhälsa. Maria Danielsson

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Förslag till bidragsfördelning 2011 till ideella organisationer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Nationella resultat 2014

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36

Behov och behovsanalyser vid HSK Göteborg. Anders Östlund Hälso- och sjukvårdskansliet Göteborg

Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2013

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

I Sverige lever idag runt 1000 personer med Addisons sjukdom (primär binjurebarksvikt).

PROTOKOLL. Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö

Stockholms besöksnäring

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Instrument för att mäta generell hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL)

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

Allmänt hälsotillstånd


Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg

Psykisk hälsa och social situation under graviditet

Rökning har inte minskat sedan Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1996 s. 548 (NJA 1996:87)

Långvarig smärta och utmattning. likheter och olikheter vid rehabilitering

HFS HÄLSOVINSTMÄTNINGSPROJEKT. delrapport 1

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

På väg Enkät för föräldrar

Innehållsförteckning:

Skatteverket Skuldsanering

Flexjobb. - Lösningen på den tysta jobbkrisen?

Barns och ungas hälsa

Delrapport Hälsosam Ragunda juni 2013

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2009:9

Inkvarteringsstatistik för hotell

Tolvan öppenvård förändring i försörjning och andra faktorer efter behandling, 2007 april 2009

Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa. Att uppleva sin tillvaro som meningsfull Att kunna använda sina resurser väl

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Dysfunktionell andning

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Resultat Smärtkliniken

Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver

HSB - Panelundersökning 5

SJÖAR MED HÅRKLOMOSSA. Möckeln

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Varför så bråttom? Här hamnar vi alla förr eller senare. Alkoholister, snarare förr än senare.

Räntekommentar. Räntemarknaden MARKNADSKOMMENTAR - RÄNTOR

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: 1

Datum Dnr Förslag till överenskommelse mellan Region Skåne och Spelberoendes förening i Malmö,

Bilaga A: Frekvenstabell Sverige Sektion: Tillgång till sjukvård

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Nationella resultat 2013

3 Den offentliga sektorns storlek

Transkript:

Det globala skuldproblemet -sociala och hälsomässiga konsekvenser Nordisk Insolvenskonferanse Bergen 31.8 2.9. 2011 Richard Ahlström Avd för Psykologi Institutionen för samhällsvetenskap Mittuniversitetet Östersund

Några fakta (EU) Minst 15 % av EU:s befolkning är överskuldsatt (7%- 35%) Skuldsanering är INTE en rättighet i många medlemsländer Skuldsanering skiljer sig avsevärt mellan olika medlemsländer och andra länder utanför EU, t ex USA, Kanada and Japan). Inom EU, varierar skuldsaneringstiden från ett år (UK), tre år (Finland, Belgien), Nederländerna 4 år till tolv år (Frankrike).

Hur ser det ut i Sverige? 400.000-600.000 överskuldsatta individer plus familjemedlemmar (Kronofogden, 2008) Inkasso och olika former av utmätning är vanligt Vräkning och tvångsförsäljning av bostad relativt vanligt i jämförelse med många andra länder (OECD) Överskuldsättning innebär ekonomisk misär Skuldsanering är svårt att erhålla (endast ca 0.5 % per år) Antalet frivilliga lösningar behöver ökas Alltför få söker skuldsanering Många överskuldsattas hälsa är påtagligt försämrad i jämförelse med normalbefolkningen

Det omgivande samhället Avtalsrelationen Gäldenären Borgenären

Ny studie i samarbete med FHI Tvärsnittsstudie med möjlighet till uppföljningar Självrapportering Instrument: SF-36 (psy, fys), HADS, Förekomst av diagnosticerad sjukdom (30+st), Peykel, VE --------------------------------------------------------------------------------------- CLE, Hopplöshet, IMPdebts, PCL, SOC, AVSI-AVAT, RESsat, Livsstil (alkohol) Coping --------------------------------------------------------------------------------------- Skuldsituationen, bakgrundsfrågor (bl a vårdbehov, tandhälsa, näringsstatus, spelberoende, hjälp från budget och skuldrådgivare) -----------------------------------------------------------------------------------------

Hälsoproblem Hjärtsjukdom Hypertoni Diabetes Mage,lever,gall Cancer Reumatism Gikt Huvudvärk Rygg/nacke Allergier Psykisk ohälsa Målgruppen 11% (20,6%) 15% (22,6%) 3% (9,4%) 43% (21,2%) 4% (4%) 9% (9,4%) 2% (2,8%) 42% (20,5%) 61% (43,5%) 26% (31,3%) 28% (19,3%) Normvärden 0.8% 1.3% 1.2% 3.2% 1.5% 1.3% 0.5% 2% u.s. 8% 17%

100 75 50 25 0 PF RP BP GH VT SF RE MH Referenter Överskuldsatta - Kvinnor

100 75 50 25 0 PF RP BP GH VT SF RE MH Referenter Överskuldsatta - Män

100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 PF RP BP GH VT SF RE MH Normdata Man 35 39 år

Tabell 11 HAD Variabel Kategori Överskuldsatta % Depressio n Ångest Non-case 46,7 Possible case 19,5 Probable case 28,7 Non-case 38,9 Possible case 18,5 Probable case 37,5 Tabell Had Ångest Kön Medelvärde Överskuld Medelvärde normalpop Totalt 9,0 (SD = 5,2) 4,55 (SD = 3,73) Man 8,0 (SD = 5,1) 4,27 (SD = 3,78) Kvinna 9,8 (SD = 5,2) 4,76 (SD = 3,58) Tabell Had Depression Kön Medelvärde Överskuld Medelvärde normalpop Totalt 7,8 (SD = 5,0) 3,98 (SD = 3,46) Man 7,7 (SD = 5,2) 4,27 (SD = 3,57) Kvinna 7,8 (SD = 5,0) 3,76 (SD = 3,36)

Utmattning (Vital exhaustion, Appels et al) Detta instrument som innefattar 21 frågor mäter generell utmattning, och har ett specifikt värde vid riskvärderingen av hjärtinfarkt. Medelvärdet i normalbefolkningen är 8.1 Ett värde > 21 indikerar hög risk för infarkt. Medelvärdet för målgruppen var 24.8

Hur ser du på framtiden (HS) (s. 14) Tabell 17 HS- Hopplöshetsskalan Poäng Överskuldsatta % Normdata % 9-14 poäng (måttlig hopplöshet) 21,5 8,7 15-20 poäng (stark hopplöshet) 17,9 2,6

Tabell 28 Psykisk påfrestning Variabel Svarsalternativ Överskuldsatta % Hur psykiskt påfrestande är skuldsättningen: Inte alls påfrestande 6,3 2. 3,4 3. 3,7 4. 3,4 5. 7,4 6. 5,6 7. 8,7 8. 17,2 9. 12,4 10. Outhärdligt påfrestande 21,8 Hur har du upplevt graden av psykisk påfrestning: Påfrestning var minst i början 3,7 Påfrestning var störst i början 15,4 Påfrestning har blivit allt mindre med tiden 5,9 Påfrestning har varit ungefär lika hela tiden: 14,1 Påfrestning har blivit allt större med tiden: 32,4 Påfrestning varierar hela tiden: 19,9 Hur stor del av din tid tänker du på din nuvarande situation som skuldsatt Knappast någon tid 12,4 Ungefär an tiondel av min tid 1,7 Ungefär en fjärdedel av min tid 9,6 Ungefär hälften av min tid 12,8 Ungefär tre fjärdedelar av min tid 6,9 Den mesta delen av min tid 37,6

Tabell posttraumatiskt stressyndrom (PCL) Kategori % Överskuldsatta Soldater utan PTSD Soldater med PTSD 44,9 (sd = 17,2) 34,40 (sd = 14,09) 63,58 (sd = 14,14) Har PTSD (>44) 47,9 Har inte PTSD 52,1

Socio-ekonomiskt bokslut för överskuldsättningen i Sverige Kronofogden, 2008) Hälsovårdskostnader = 8 miljarder kronor per år Produktionsbortfall = 20-40 miljarder kronor per år Totalt: 30-50 miljarder kronor per år

Paykels kategorier för självmordsbenägenhet 1. Nej 2. Livet är inte värt att leva 3. Önskat att du vore död 4. Allvarligt övervägt att ta sitt liv 5. Någonsin försökt att ta sitt liv

Figuren är baserad på 686 överskuldsatta personer

1 Källa: Ramberg & Wasserman, 2000) Normalbefolkningen Psykvårdspersonal 1 Överskuldsatta (n=686) Självmordstankar 20,3 % 42,8 % 35,7 % Självmordsförsök 3,6 % 4,8 % 17,9 % Källa: Ramberg & Wasserman, 2000

Alkoholkonsumtion -Någon gång/år 20,3% -Någon gång/månad 24,2% -Någon gång/vecka 17,3% -Flera ggr/vecka 8,2% -Varje dag 1,1% -Dricker ej alkohol 23,3% Hunger Drygt 30% klagar över återkommande hunger. Av dessa uppger 13,5% att de hungrar flera ggr/veckan eller varje dag (!)

Vad vi inte vet Situationen för speciella riskgrupper, t ex barn och ensamstående Hur förändras hälsa och livskvalitet under skuldsättningsprocessen? Stort behov av hälsoekonomiska analyser Hjälper skuldsanering i dess nuvarande form? Blir man återställd? Behöver överskuldsatta speciella former av rehabilitering?

Vilka får skuldsanering i Sverige? Källa: Kronofogden

Tabell 1:1 Beviljande skuldsaneringar 2003 Kön Antal Könsfördelning (%) Män 589 53 Kvinnor 527 47 S:a 1116 100

Tabell 1:2 Beviljade skuldsaneringar 2003 Medelålder 2008 Kön Medelålder (µ) Man 59 Kvinna 58

Tabell 1:3 Beviljade skuldsaneringar 2003 Avlidna Kön Antal beviljande Medelålder (µ)avlidna Antal avlidna Avlidna % Män 589 66 103 9.2 Kvinnor 527 67 60 5.4 S:a 1116 66.5 163 14.6

Tabell 1:6 Beviljade skuldsaneringar 2003 ny skuldsättning Kön Antal Kontrollera de Antal nya skuldsatta Antal nya skuldsatta % A-mål E-mål Belopp SEK Män 117 13 11.1 138 36 3 597 459 Kvinnor 104 11 10.6 24 15 504 849 S:a 221 24 10.8 162 51 4 102 308

Tabell 1:7 Beviljade skuldsanering 2003- medelålder År Antal Medelålder µ Ålder efter Skusan +/- 2003 1116 53.5 58.5 0 2007 2378 56.3 61.3 + 3.2 2008 3661 56.6 61.6 + 0.3 2009 4007 56.7 61.7 + 0.1