Friska fläktar. Bra luftkvalitet i lokaler med förorenande processer

Relevanta dokument
Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren.

Växter och bekämpningsmedel

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version

Arbete med truck. Vanliga situationer som kan vara riskfyllda. Olycksrisker. Belastningsrisker

Hot och våld inom vården

FYSISK SKYDDSROND OCH EGENKONTROLL CHECKLISTA

Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön

Tillsynsprojekt förskolor i Uddevalla kommun 2012

Enkla steg till en säkrare arbetsmiljö inom jord- och skogsbruket

CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND Laboratorium/verkstad

Du har ansvar för arbetsmiljön

Systematiskt brandskyddsarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Sida 0 av 12. Radon i bostäder. Kartläggning av radonarbete i SABO-företag. Mars 2016

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

KOMMENTARER TILL CHECKLISTA PLAST

Du har ansvar för arbetsmiljön

Energirapport med smarta tips

Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem

Energirapport villa. Datum för besiktning: Fastighetsbeteckning: Lervik 1:256. Lerviksvägen 108 / Åkersberga

Teknisk fastighetsförvaltning. Pass 7: Ventilationssystem, OVK, BÄR och besiktningar inom branschen

Bättre arbetsmiljö varje dag

Riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Socialförvaltningen. Antagna av SN:

INFORMATION OM EGENKONTROLL

Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete

Anmälan om bassängbad Enligt 38 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Plan- och byggförordningen. Plan- och bygglagen. BBRs (Boverkets byggregler) krav på ventilation och luftkvalitet.

Checklista och åtgärdsplan för ridskolor

Beredskap vid misstanke om att ett barn far illa

Information om egenkontroll enligt miljöbalken för skolor

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE GRUNDUTBILDNING

Flexit bostadsventilation

Energirapport. med smarta tips. Datum för besiktning: 10 februari Besiktigad av (certnr): Ola Eklund (1087)

Allmän checklista/handlingsplan vid skyddsrond

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV

Resultatet av inspektionen

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Tolkningar och bedömningar av Egenkontrollförordningen

Regelverk vid ansökan om godkännande av fristående förskola

Truckolycka vid godsterminal, Göteborg, 2011

Radonbidrag i Västernorrlands län

Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 4. För att det är ett lagstadgat krav.

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Backagärde 4:1. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Andas lätt och räkna rätt skolan! Hur påverkas elevernas prestationer och hälsa av skolans inomhusluft?

Räddningstjänsten Öland. Guide till Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA)

Fallolycka vid tillbyggnad i Sollentuna, 2009

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

FRISKARE INNEKLIMAT I EN MER ENERGISMART FASTIGHET. Tätning av ventilations- och imkanaler med VentilFlex och FuranFlex

Checklista för undersökning av assistansmiljön 2015 Personlig assistans

Allergi, irritation, kontakteksem

Information om egenkontroll enligt miljöbalken för förskolor

Södertörns brandförsvarsförbund. Mål och policy för systematiskt arbetsmiljöarbete vid

EN RÄDDNINGSPLAN FÖR FAMILJEN

UTDRAG UR HANDBOKEN BRANDSKYDDSANSVARIG FÖRESTÅNDARE BRANDFARLIG VARA AVSEENDE SYSTEMATISKT BRANDSKYDD

Arbetsmiljöpolicy och riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete på Fackförbundet ST

Inneklimat och vädring i energieffektiva nybyggda lägenheter i Västra hamnen

Riktlinjer för Systematiskt säkerhetsarbete

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö

EGENKONTROLL ENLIGT MILJÖBALKEN

Många bäckar små. En informationsskrift från Teknisk förvaltning/fastighet om energi

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Hållbar arbetsmiljö med kvinnor i fokus. inspektionsaktivitet vecka 10-11, Rapport 2014:9

Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda. En snabbkurs

Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling

Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Chalmers Teknikpark Chalmersfastigheter AB Bengt Dahlgren AB

SÄKERHETSHANDBOK EN HANDBOK OM SÄKERHET PÅ HYRESBOSTÄDER I NORRKÖPING

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren

Tillstånd att hantera asbest vid rivning

Följa upp, utvärdera och förbättra

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

skyddsrond: Digital arbetsmiljö

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Viggbyholm 93:12

Frågorna utgår från AFS grundpaket som är aktuella för samtliga arbetsplatser i Region Kronoberg.

CE-märkning av personlig skyddsutrustning

Kundtjänst: gemensamt mål

Steg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen

Råd och anvisningar angående Systematiskt brandskyddsarbete (SBA)

Struktur Marknad Individuell

HJO KOMMUN CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND (ALLMÄN DEL)

Egenkontroll ENLIGT MILJÖBALKEN. Skolor och förskolor i Linköpings kommun. Linköpings kommun linkoping.se

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Myckleby-Gunneröd 1:6

Egenkontroll på skolor

Tobaksfri graviditet. ge ditt barn en uppväxt utan tobak

Tillsyn över solarier i Solna år 2005

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

EN SUNDARE ARBETSMILJÖ MED BÄTTRE INOMHUSLUFT

Belastningsskador Nej tack!

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

CHECKLISTA FÖR PLÅTSLAGERIVERKSTÄDER

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.

Lönesamtalet. 19 oktober 2005 Lars Karlsson

Handlingsplan för arbete med utsatta EUmedborgare som vistas i Lunds kommun

Djurhållning inom lantbruket

P LANBESKRIVNING. fastigheten Pelikanen 25 1(11) tillhörande detaljplan för. inom Gamla staden i Norrköping

Våld och hot om våld i arbetet Riktlinje och riskbedömning

Ventilation historia och nutid - självdrag eller återvinning

Ditt grundskydd mot växtskyddsmedel

NYHET! Gyptone Quattro 70

Transkript:

Friska fläktar Bra luftkvalitet i lokaler med förorenande processer

Luftföroreningar påverkar människans andningsvägar, ögon, hud och inre organ. Ventilation är ett sätt att hålla luftföroreningskoncentrationen på en acceptabel nivå. Inom industrin eller vid annan verksamhet där hälsofarliga ämnen hanteras behövs oftast både processventilation och allmänventilation för att människor ska kunna vistas där utan att få bestående skador eller besvär av luftföroreningar. När det är möjligt ska man använda material och processer som avger så lite föroreningar som möjligt. Ibland kan det vara nödvändigt att ersätta skadliga kemikalier med mindre hälsofarliga ämnen och göra maskin- eller processtekniska förändringar för att hålla nere nivån av luftföroreningar. huv eller punktutsug vara tillräckligt. Det är mycket viktigt att punkt - ut suget placeras så nära föroreningskällan som möjligt eftersom effektiviteten avtar snabbt med avståndet från utsugsöppningen. Tänk på att utsugets effektivitet även påverkas av luftströmmar som uppstår från kalla eller varma ytor, maskiners och människors rörelser eller materialtransporter till exempel omlastning på transportband, byggnadens utförande, portar, fönster etc. Giftiga ämnen ska kapslas in Ventilationssystem bör utformas så att luftföroreningarna tas om hand så nära källan som möjligt. När man handskas med extremt giftigt eller farligt material är total inkapsling ofta den enda möjligheten. I andra fall kan till exempel dragskåp,

Ljus och ljudsignal vid fel I lokaler där processventilation är en förutsättning för att hindra att skadliga halter av föroreningar sprids, ska eventuella fel i ventilationssystemet visas av ett kontrollsystem. Till exempel genom ljus- eller ljudsignal. Avsikten är att skydda människor från akuta skador vid hantering av hälsofarliga ämnen. Fläkten kan bullra Fläktstyrda ventilationssystem kan ge upphov till buller. Även låg bullernivå kan leda till försämrad prestation vid koncentrationskrävande arbete. Ventilationsinstallationer ska, liksom andra maskiner, installeras och underhållas så att de ger ifrån sig så lite oväsen som möjligt. I det här fallet innebär det rätt val av fläkt och ljuddämpare, utformning av fläktinlopp, utformning och placering av spjäll samt utformning av don. Två viktiga begrepp att känna till när man pratar om ventilation är frånluft och återluft. Frånluft är luft som förs bort från ett eller flera rum. Återluft är frånluft som förs tillbaka till en grupp av rum. Återluft ska utredas Ventilationssystem med återluft får endast installeras om särskild utredning har visat att de är lämpliga. Vidare gäller att frånluften ska renas innan den förs tillbaka till lokalen. Reningsanordningen för återluft ska vara tillförlitlig. Återluftsföringen ska kunna stängas av helt. För att hindra att tobaksrök sprids till rökfria lokaler via ventilationssystemet, bör lokaler där rökning är tillåten ha egen frånluft. Tilluft och frånluft Den luft som förs in i ett rum kallas för tilluft. Den är avsedd att späda ut föroreningarna i luften inomhus och behöver därför vara så ren som möjligt. Den kan även behöva värmas upp under den kalla årstiden för att inte skapa drag. I vissa typer av lokaler kan det vara nödvändigt att låta ventilationssystemet vara igång även när det inte pågår någon verksamhet i lokalen. Byggmaterial, möbler och kemikalier avsöndrar ämnen som kräver ständig ventilation.

Underhåll och kontroll ska dokumenteras Enligt reglerna ska ventilationssystem kontrolleras och underhållas regelbundet. Detta är A och O för att garantera en bra luftkvalitet. Kontrollen och underhållet ska dokumenteras. Dessutom ska det finnas drift- och underhållsinstruktioner. Ett exempel på vad instruktionerna bör innehålla är: Driftinstruktioner Beskrivning av byggnader, vilka verksamheter som bedrivs och vilka ventilationssystem som finns. Beskrivning av installationernas funktioner och placering. Det är bra om ett flödesschema kan upprättas, där det framgår hur de ska skötas och var mät- och kontrollpunkter, rensluckor, filter med mera finns. Uppgifter om luftmängder, tekniska data etc. Uppgift om driftstider. Uppgift om ventilationssystemens säkerhetsbestämmelser (arbetsbrytare, nödstopp med mera). Ritning och beskrivning över hur ventilationssystemen ser ut vid dags dato. Underhållsinstruktioner Uppgifter om underhållsrutiner (filterbyte, rensning av kanaler etc.) och uppgifter om hur ventilationssystemen fungerar om det börjar brinna. Ventilationen kan, om det vill sig illa, förvärra branden. Det är därför viktigt att uppgifter finns om vilka fläktar som stannar och vilka spjäll som öppnas/stängs vid en brand. Projekteringsdata personbelastning, värme- och föroreningsalstring. Uppgifter om hur och under vilka förutsättningar ventilationen fungerar som det är tänkt. Det här är viktigt att veta vid kontrolltillfällena. Felsökningsschema. En enklare information om hur man använder ventilationssystemet är bra att ta fram för de personer som arbetar i lokalerna.

Pengar att spara Det finns stora besparingar att göra genom ett förbättrat underhåll. Ett ventilationsaggregat har i genomsnitt en livslängd på ca 20 år. Genom att underhålla ventilationssystemet (exempelvis genom regelbunden översyn av filter och drivremmar) kan livslängden förlängas med cirka 25 procent. Vem bär ansvaret? Det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för arbetsmiljön. I stora företag är det styrelsen och VD som ska se till att arbetsmiljöarbetet fungerar. I de flesta fall lämnar företagsledningen över denna arbetsuppgift till någon eller några andra. Det är helt korrekt att göra så om företagsledningen samtidigt delar ut befogenheter att fatta beslut och pengar att använda till arbetsmiljön. Företagsledningen måste övervaka att arbetsmiljöarbetet fun gerar och ingripa om något går snett. Arbetsmiljöinspektionen kan kräva handlingsplaner Reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete säger att arbetsgivaren regelbundet ska undersöka och bedöma riskerna i arbetsmiljön. De åtgärder som inte genast görs ska skrivas ned i en handlingsplan. Hit hör också åtgärder som behövs för att uppnå en bra luftkvalitet. Handlingsplanen ska kunna visas för Arbetsmiljöverket vid en eventuell inspektion. Inspektionen utförs vanligen av Arbetsmiljöinspektionen, som är en del av Arbetsmiljöverket. Om inte reglerna följs har Arbetsmiljöverket rätt att gå in och kräva åtgärder för arbetsmiljön. Arbetsmiljöverkets regler Reglerna om ventilation och luftkvalitet finns i föreskriften Arbetsplatsens utformning, AFS 2009:02. Regler om ventilation vid olika processer och hanteringar finns i flera av Arbetsmiljöverkets regler. De finns listade längst bak i AFS 2009:02 under Information från Arbetsmiljöverket. Exempel på detta är föreskrifter om arbete i motorbranschen och frisörarbete. Regler om de förebyggande åtgärderna för att uppnå bra luftkvalitet finns i föreskrifterna Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar, AFS 2011:18.* Läs även Systematiskt arbetsmiljöarbete, en vägledning, H 450 och föreskrifterna Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:01. Regler och information om en bättre arbetsmiljö finns på vår webbplats www.av.se * Dessa regler gäller från 1 juli 2012.

Fler exemplar av denna trycksak beställs från Arbetsmiljöverket 112 79 Stockholm Telefon: 010-730 90 00 E-post: arbetsmiljoverket@av.se www.av.se Best nr ADI 550 Vår vision: Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Mars 2012. Grafisk form: Stina Söderholom.