Riskbedömningar av läkemedelsutsläpp

Relevanta dokument
Läkemedel det nya miljögiftsproblemet?

Kartläggning av läkemedelsrester i avlopps- och dricksvatten. Provtagning vid Akademiska sjukhuset, Uppsala och Lasarettet i Enköping hösten 2005.

Miljöprioritering av läkemedelsutsläpp i Katrineholm, Eskilstuna och Nyköping

Miljöindikatorer inom ramen för nationella läkemedelsstrategin (NLS)

Estelle Larsson Doktorand i miljövetenskap 11/25/2011 1

Läkemedel och miljö. Marie-Louise Ovesjö

Resultatrapport - screening av miljögifter 2014

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB

Sammanställning av läkemedelsprovtagningar

Enskilda avlopp som källa till läkemedelsrester och kemikalier Karl-Axel Reimer, Södertälje kommun Helene Ejhed, IVL Svenska Miljöinstitutet

Grundrapport AMM 12/11. Ghayda Fakhri Fouad, kemist, fil.mag Katja Hagström, yrkeshygieniker, fil.dr

Reduktion av läkemedelsrester

Läkemedel - förekomst i vattenmiljön, förebyggande åtgärder och möjliga reningsmetoder. Stockholm Vattens projekt. Bakgrund. Ingår i projektet:

Jämförelse av halter av läkemedel i utgående vatten från avloppsreningsverken i Katrineholm, Eskilstuna och Nyköping

Båtbottenfärger - historik, nuläge, framåtblick

46 pharma industry nr 4-15

Anna Maria Sundin NAM18, Linköping 31 januari 2018

Läkemedelsnivåer i vatten och miljöklassificering av läkemedel i Stockholms läns landsting. Örebro 2 september 2005

Ozonförsök för rening av läkemedelsrester vid Himmerfjärdsverket

Läkemedel och miljö. Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam

disposition vatten som livsmedel internationellt perspektiv nationellt perspektiv den nya toxikologin klassificering

Metodik för att identifiera behandlingsbehov av industriellt avloppsvatten före vidare rening i kommunalt avloppsreningsverk.

Provtagning av läkemedelsrester i rå- och dricksvatten, SLL 2017

Svensk miljöklassificering av läkemedel

Utvärdering av reningsmetoder för att minska utsläpp av läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara föroreningar

Dosering av antibiotika Sverige Barn. Antibiotikasubstans(er) Adm Rekommenderad normaldos (mg) Maximumdos (mg) Kommentar

Provtagning av läkemedelsrester i avloppsvatten, SLL 2017

Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål

Rapport - Kartläggning av läkemedelsrester i Västra Götaland

Legemiddelrester i svensk drikkevann resultater fra undersøkelser utført av Stockholm Vatten og Stockholms Läns landsting

Verksamhet. 10 vattenverk (VV) 19 avloppsreningsverk (ARV) 120 pumpstationer 230 mil rörnät

Läkemedelsrester i avloppsvatten

Läkemedelsrester i avloppsvatten

LÄKEMEDEL OCH MILJÖ Anteckningar från konferens 21 april 2004 i Göteborg

RUTINBESKRIVNING 1 (11) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer. Kotake Malin, Ssbmm TDOK 2010:311 TRV 2010/103116

Utmaningar i morgondagens vattenrening

E!e_rottoxacin #; s t. - JaCeu seconda'y. uses. to USP and PhEur

Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk

Läkemedelsrester från sjukhus och avloppsreningsverk Rapport 2010:1

Avancerad rening för läkemedelsrester erfarenheter från pågående projekt

Utveckling av membranbaserade analysmetoder och mätning av läkemedelsrester i avloppsvatten och slam

SÄKERHETSDATABLAD Sida 1 / 5 Suma Dip K1 08/09/ /04/2006 MSDS NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 2. FARLIGA EGENSKAPER

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Handlingsplan Läkemedel och miljö 2012

Borttagning av läkemedelsrester i renat avloppsvatten

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2013 Öppenvård och akutsjukhus

Läkemedel och miljö. Emma Olsson leg. apotekare Läkemedelsrådet & Läkemedelsenheten

Systemperspektiv vid läkemedelsrening Seminar: Läkemedelsrening och mikroföroreningar NAM 2017, Växjö

förekomst, spridningssätt och ekotoxikologiska egenskaper

Säkerhetsdatablad. 1.1 Produktbeskrivning

Eskil Åkerberg AB SÄKERHETSDATABLAD Linolja Kokt

Det måste också vara fastställt att inga oönskade ämnen kan komma in i själva produkten vid hanteringen eller fyllnadsprocessen.

Screening av miljögifter och läkemedel vid Trelleborgs avloppsreningsverk

Säkerhetsdatablad i överensstämmelse med Förordning (EG) Nr. 1907/2006 (REACH)

Läkemedel från källa till utlopp

Läkemedelsrester i avloppsvatten. Berndt Björlenius Stockholm Vatten VA AB

Läkemedelsrester och andra skadliga ämnen i avloppsreningsverk - koncentrationer, kvantifiering, beteende och reningsalternativ

Förskola - Gillberga förskola. Enkätresultat för Förskolan Barn 2015

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin

Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde

Båtbottenfärger nyheter om reglering

Säkerhetsdatablad. Moland Vit Lut. Ersätter datum: Granskningsdatum:

Biofilmsprocess med rörligt bärarmaterial för nedbrytning av läkemedelsrester. Sofia Johannesson

SÄKERHETSDATABLAD. Leverantör: KEMGROSSISTEN, Ellipsvägen 5, Kungens Kurva

1.3 Närmare upplysningar om den som tillhandahåller säkerhetsdatablad

Urinvägsantibiotika till kvinnor, 18år eller äldre,

SÄKERHETSDATABLAD. 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som det avser

Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar

Biologisk rening, primärt för enskilda avlopp. Malmö 20 januari,

Säkerhetsdatablad i enlighet med (EG) 1907/2006

Måla båtbotten Du har väl koll på reglerna?

Estelle Larsson Membrane Extraction Group Division of Organic Chemistry 9/16/2010 1

Införande av läkemedelsrening vid Himmerfjärdsverket

Hoten mot dricksvattnet


Antibiotikastatistik- kvartalsrapport Publiceras på SMI:s hemsida under augusti 2013

1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET. 3. SAMMANSÄTTNING/INFORMATION OM BESTÅNDSDELAR.

RAPPORT. BEHOV AV AVANCERAD RENING VID AVLOPPSRENINGSVERK - Finns det recipienter som är känsligare än andra? MILJÖ INDUSTRI

SÄKERHETSDATABLAD. 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som det avråds från

IVLs arbete som tredjepartsgranskare av miljöinformationen på ww.fass.se. av Jörgen Magnér (PhD in Applied Environmental Science)

Systemförslag för rening av läkemedelsrester och andra prioriterade svårnedbrytbara ämnen

SÄKERHETSDATABLAD. HÄLSA Upprepad kontakt kan ge torr hud eller hudsprickor. Gas/ånga i höga koncentrationer kan irritera andningsorganen.

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten

Säkerhetsdatablad Enligt 1907/2006/EG

Storgatan GRILLBY Tel

Mariehamn Stad, Stadskansliet Mikroplaster och läkemedel Mariehamns Stad Datasammanställning

Miljögiftsscreening på Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2009: 16

Plan för läkemedel och miljö

för erhållande av Apotekarlegitimation 3 december 2014

SäkerhetsDataBlad Utskriftsdatum 27 november 2013 GLASPUTS P9

Kungsbacka vattenrike

1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET. 3. SAMMANSÄTTNING/INFORMATION OM BESTÅNDSDELAR.

Förbättrad fosforavskiljning i enskilda avlopp. Ola Palm

Röd Etanol Säkerhetsdatablad

Monitorering av läkemedel i Helge å

Säkerhetsdatablad. I nödsituationer ring: Ecovation Produktion AB tel Giftinformationscentralen 112

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartalsrappport

Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde

Problem vid Analyser. - hur vet vi att reningen ger rätt effekt? av Jörgen Magnér (Forskare IVL)

Transkript:

Riskbedömningar av läkemedelsutsläpp Katja Hagström Yrkeshygieniker, ekotoxikolog, FilDr Örebro Universitetssjukhus katja.hagstrom@orebroll.se

Bakgrund - Sverige Förbrukas årligen 1 000 ton läkemedel Existerar ungefär 7600 olika produkter med cirka 1 200 aktiva ämnen och 1 300 hjälpsubstanser 10 % av försålda läkemedel till vårdinrättningar och 90% till samhället

Utsläpp av läkemedel

Olika läkemedels grupper Smärtstillande läkemedel NSAID-grupp: antiinflammatoriska läkemedel Könshormoner Antibiotika Antidepressivt läkemedel (SSRI) Blodtryckssänkande läkemedel tex: beta-blockerare och vätskedrivande läkemedel

Läkemedels miljöeffekter Läkemedel innehåller aktiva ämnen som är: stabila mot fysikalisk och kemisk påverkan anpassade för att stå emot biologisk nedbrytning Miljöklassificering PBT-index Miljörisk - riskkvoten

PBT-index Är en beskrivning av ett ämnes miljöfarlighet Persistens - om ämnet bryts ner i naturen Bioackumulation - ansamling i fettvävnad Toxicitet- giftighet för vattenlevande organismer Ämnet kan få ett värde mellan 0-9

Miljörisk - riskkvoten Riskkvoten = PEC/PNEC PEC - Predicted Environmental Concentration PNEC - Predicted No Effect Concentration MEC- Meassured Environmental Concentration Risk för miljöpåverkan Riskkvot Försumbar <0,1 Låg 0,1-1 Medelhög 1-10 Hög >10

Mätningar i Sörmland Katrineholm 2 sjukhus Inkommande och utgående vatten från avloppsreningsverk (ARV) Eskilstuna 1 sjukhus Inkommande och utgående vatten från ARV samt utgående vatten från våtmarken efter reningsverket Nyköping 1 sjukhus med 3 provplatser Inkommande och utgående vatten från ARV

Analys och bearbetning 95 olika substanser analyserades Bearbetning 7 högsta för varje provtagningsplats Prioriterade ämnen

Miljöprioritering Beräknad riskkvot = MEC/PNEC Multiplicerat med PB Alla med beräknad riskkvot >0,1 prioriteras utifrån värdet på på beräknad riskkvot*pb Värden över kvantifieringsgränsen betecknas med A och för värden under kvantifieringsgränsen med B

Resultat Alla ämnen kunde inte miljöprioriteras eftersom PNEC-värden inte fanns Exempel Losartan Tramadol Cetrizin Oxazepam 4 platser 3 platser 2 platser 4 platser Blodtryckssänkande Smärtstillande Allergimedicin Lugnande

Halter från sjukhusen Ämne Antal Halt (μg/l) platser Medelvärde Max Paracetamol 6 290 1 100 Ibuprofen 6 31 120 Naproxen 5 6 14 Ciprofloxacin 4 46 87 Furosemid 4 20 41 Atenolol 3 20 50 Smärtstillande NSADI- antiinflammatoriska läkemedel Antibiotika Blodtryckssänkande Antal provplatser: 6

Halter i ARV Ämne Inkommande vatten Utgående vatten Antal prover Medel (μg/l) Antal prover Medel (μg/l) Paracetamol 3 72 3 0,9 Naproxen 3 4,0 2 1,1 Ibuprofen 3 5,3 3 0,3 Furosemid 3 2,8 3 2,6 Atenolol 3 2,5 3 1,8 Metopronol 2 2,5 3 2,1 Smärtstillande NSADI- antiinflammatoriska läkemedel Blodtryckssänkade Antal provplatser: 3

Paracetamol 300 250 Nyköping Katrineholm-Kullbergska Katrineholm-Karsudden Eskilstuna 200 Halt (ug/l) 150 100 50 0 Sjukhus ARV-in ARV-ut

Miljöprioritering sjukhusen Miljöprioritering Karsudden Kullbergska Mälarsjukhuset Nyköping A1 Ibuprofen Ibuprofen Östriol Ibuprofen A2 Östradiol Östradiol Ibuprofen Östradiol A3 Naproxen Ciprofloxacin Ciprofloxacin Östriol A4 Klozapine Norfloxacin Östradiol Etinylöstradiol A5 Sertralin Erytromycin Sulfametoxazol Östron NSADI- antiinflammatoriska läkemedel Könshormoner Antibiotika Antipsykotiska läkemedel SSRI antideprisiva läkemedel

Miljöprioritering utgående vatten ARV Miljöprioritering Katrineholm Eskilstuna Nyköping Våtmark A1 Ibuprofen Ibuprofen Ibuprofen Ibuprofen A2 Östriol Erytromycin Azitromycin Erytromycin A3 Erytromycin Azitromycin Naproxen Sulfametoxazol A4 Sulfametoxazol Diklofenak Erytromycin Naproxen A5 Diklofenak Naproxen Sulfametoxazol - NSADI- antiinflammatoriska läkemedel Könshormoner Antibiotika

De farligaste Riskkvot*PB > 100 44 gånger från 13 provplatser Hormoner: etinylöstradiol, östradiol och östriol Anti-inflammatoriska: ibuprofen och naproxen Antibiotika: erytromycin, norfloxacin, sulfametoxazol och tetracyklin Övriga: ciprofloxacin, klozapine, paracetamol och sertralin

De farligaste utgående vatten ARV Riskkvot*PB > 100 Ibuprofen för alla 3 reningsverken och utgående vatten från våtmarken Östriol för 1 reningsverk

Ämnen under kvantifieringsgränsen Könshormoner Etinylöstradiol, östradiol och östriol Antibiotika Sulfametoxazol, ofloxacin och norfloxacin

Sammanfattning (1) Smärtstillande medel Vanligast är paracetamol Högst halter men minska i reningsverken Låg miljöprioritering Antiinflammatoriska medel Ibuprofen högst miljöprioritering på de flesta platser platser Höga halter men minska i reningsverken

Sammanfattning (2) Blodtryckssänkande medel Vanligt förekommande och verkar kunna öka i reningsverken Låg miljöprioritering Könshormoner Hög miljöprioritering Antibiotika Hög miljöprioritering Höga halter från sjukhusen

Fortsatt arbete En bättre miljöprioritering som gäller alla uppmätta ämnen Vilka ämnen ska vi analyser?

Bättre miljöprioritering Det spelar stor roll vilket PNEC-värde som används i bedömningen Finns brist i grundinformation Saknas information om Läkemedels egenskaper Ämnenas olika metaboliter Samverkan med andra miljögifter och mellan läkemedel Vad sker i reningsverken?

Analys av ämnen Genomgång av metoder Data från försäljning och användning på sjukhusen Ursprungsämnen eller metaboliter?

Tack för uppmärksamheten!