Nyheter Nyheter Biokraften gav drygt 9 TWh el nder 2006 Den 16 april offentliggjorde Energimyndigheten hr stor elprodktion som nder 2006 berättigade till elcertifikat. Så här ser siffrorna t; Den totala prodktionen av förnybar el från biokraft, småskalig vattenkraft, vindkraft och solkraft var 12 156 GWh, en ökning med 859 GWh, det vill säga nästan en hel TWh jämfört med 2005. Biokraft, det vill säga el- prodktion med biobränslen och torv, stod för 75 procent av den certifikatberättigade elprodktionen, eller 9 149 GWh, en ökning med 590 GWh (+6,9 procent). Småskalig vattenkraft ökade med 219 GWh till 2 018 GWh (+12,2 procent) och vindkraften ökade 50 GWh till 988 GWh (+5,3 procent). Solel gav inte mer än 20 GWh, men det var å andra sidan en fyrdbbling. Mängden kvotpliktig el för 2006 ppgick till 97 TWh. Den el som används i tillverkningsprocessen i elintensiv indstri är ndantagen och ppgick till 40, 4 TWh nder året. 97,8 procent av elcertifikaten lämnades in och annllerades. Kraft & Kltr lämnade in sin deklaration för sent och tvingas betala en kvotpliktsavgift på 74 miljoner kronor, en pålaga som kan överklagas. Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att biokraften står för 75 procent av den förnybara elen i certifikatsystemet och att biokraften stod för nära 70 procent av tillväxten inom systemet nder 2006. Detta innebär att biokraften behåller sin helt dominerande ställning inom den förnybara elprodktionen vid sidan av den storskaliga vattenkraften. Text: Kjell Andersson Fotomontage av Söderenergis anläggning i Igelsta i Södertälje med det nya kraftvärmeverket till höger. Söderenergi investerar 2,4 miljarder i nytt biokraftvärmeverk Södertälje, Botkyrka och Hddinge kommner bygger kraftvärmeverk för 2,4 miljarder i Södertälje. Detta är den största miljösatsningen någonsin för kommnerna. Igelsta kraftvärmeverk blir desstom det hittills största biobränsleeldade kraftvärmeverket i Sverige och beräknas vara i drift i början av 2010. Kraftvärme är en resrseffektiv teknik att prodcera el och värme samtidigt. När el prodceras ppstår stora förlster av värme. Denna värme kan istället för att kylas bort, såsom sker i kraftverken på kontinenten, användas för att värma pp bostäder och I ja nari 20 07 sk rev Strängnäs Energi A B kontrakt med Babcock & Wilcox Völnd värt 200 miljoner danska kronor. Denna beställning är den första för en ny generation mltibränslepannor för kraftvärme som ska klara en lång rad av både biobränslen och avfall i samma panna. Pannan är anpassad för tre typer av bränslen: W/P/P (wood/paper/plastic), RT-flis, lokaler. Det nya kraftvärmeverket beräknas få en samtidig prodktion av cirka 200 MW fjärrvärme och 85 MW el. Denna elprodktion motsvarar cirka 100 000 villors förbrkning av hshållsel. Kraftvärmeverket kommer att eldas med bio- och retrbränslen. Hvdbränsle blir i första hand skogsbränslen. De tre kommnernas gemensamma satsning leder till att den långsiktiga kostnadstvecklingen för prodktionen av fjärrvärme tryggas. Investeringen beräknas ha en återbetalningstid kring tio år. Leveranssäkerheten stärks ytterligare på grnd av den tökade prodktionen. Inte Strängnäs investerar i ny panna och skogsbränsleflis. I ordern, som är en viktigt referens för Babcock & Wilcox Völnd, ingår bränslehantering, förbränningsrost, 36 MW ångpanna, kontroll och övervakningssystem. Pannan levererar ånga pp till 480 graders temperatr och 70 bars tryck. Den totala verkningsgraden för anläggningen blir cirka 90 procent. Källa: BWV minst viktigt är att tsläppen från den tökade verksamheten kommer att minska. Störst betydelse har minskningen av koldioxidtsläppen. Redan idag motsvarar Söderenergis minskning av koldioxidtsläppen 12 procent av det nationella målet för Sveriges minsk ning av vä xt hsgaser enligt Kyotoprotokollet. Detta efter den omställning som gjorts nder 90-talet från att elda kol till att elda främst bio- och retrbränslen. Med kraftvärmeverket minskar tsläppen ytterligare med 75 000 ton koldioxid per år vilket motsvarar ytterligare fyra procent av det nationella målet. Byggstart i Tidaholm Den officiella byggstarten av Tidaholms fjärrvärmeanläggning startade den sjnde febrari. Representanter från Tidaholms Energi AB, Handelsbanken samt representanter från KMW, Hotab, NCC och Carl Bro samlades på fastigheten Eldaren 1 där fjärrvärmeanläggningen ska stå färdig om ett år. Globalt bidrar den nya kraftvärmepannan till en minskning av 450 000 ton koldioxid tack vare ersatt import från kol- och oljeeldade kraftverk på kontinenten. Vi är mycket stolta över att i detta nika samarbete mellan Hddinge, Botkyrka och Södertälje knna ge detta bidrag för ett framtida mer hållbart samhälle, säger Anders Lago, styrelseordförande och kommnalråd i Södertälje. Söderenergi förser idag via distribtörerna Telge Nät och Södertörns Fjärrvärme mer än 70 000 hshåll, kontor och indstrier i södra Storstockholm med fjärrvärme. Källa: Söderenergi Fjärrvärmeanläggningens samförbränningspanna ska startas den 23 janari 2008. Man kommer prodcera el, motsvarande 450 elppvärmda villor per år, och prodktionsvolymen är beräknad till 70 GWh. Användningen av fossil olja kommer då att minska med mellan 2000 och 2500 kbikmeter per år i Tidaholms tätort. Årets solenergianläggning kombinerar med pellets Under Svenska Solenergiföreningens årsmöte, torsdagen den 26 april, delade kommnstyrelsens ordförande i Göteborg, Göran Johansson, t Svenska Solenergiföreningens pris till Årets Anläggning. I år gick tmärkelsen till Bosse och Sonja Nilsson, Södra Näs Camping i Varberg som har investerar i en 64 m 2 solvärmeanläggning och ackmlatorsystem som kompletterats med en pelletspanna. Anläggningen prodcerar allt varmvatten till campingens 300 platser och värmer det 300 m 2 stora servicehset med golvvärme nder höst-vintervår. Systemet har projekterats och levererats av Eronom som tvecklar lönsamma solvärmesystem för stora energiförbrkare. För att dokmentera effektiviteten i solvärmesystemet har en opartisk energikonslt anlitats som med hjälp av det internetbaserade programmet Energy Gard övervakat systemet nder ett år. En kalkyl baserad på energiprodktionen i solvärmeanläggningen visar att merkostnaden för solvärmeanläggningen sparas in redan efter två år. Därefter är besparingen 150 000 kronor eller mer varje år jämfört med elppvärmt vatten. Kalkylen gäller nder förtsättning att elpriset stiger som förväntat Tvärstopp för TallOil: Företaget försatt i rekonstrktion efter stora förlster TallOil har vxit exceptionellt snabbt. De första fem åren på 2000-talet fördbblades omsättningen varje år samtidigt som verksamheten gick med vinst. Vi har organiserat oss för en fortsatt snabb tillväxt och försökt att ta in externt kapital för att genomföra ett antal investeringar rnt om i världen. Vi har expanderat fort med en tnn balansräkning och blivit känsliga för svackor i likviditeten. N har det hänt att ett antal viktiga projekt orsakat förlster och vi har tappat några knder samtidigt som vi inte fått in externt kapital, förklarar Henrik Lndberg koncernchef och ägare till TallOil. Under början av maj pågick förhandlingar med intressenter om att gå in i delar eller hela bolaget. Dotterbolagen TallOil Stora Vika och TallOil Fasta Bränslen försattes i konkrs den 11 april och TPS försattes i rekonstrktion samma dag. Moderbolaget TallOil försattes i rekonstrktion den 3 maj. De största tillgångarna i Bosse och Sonja Nilsson på Södra Näs Camping i Varberg samt Göran Johansson, kommnstyrelsens ordförande i Göteborg, och Åke Hjort vd på Eronom. och med hjälp av statliga investeringsbidrag. Eronom har en lång tradition att tveckla värmeprodkter med låg energiförbrkning och minsta möjliga koncernen är engineeringverksamheten i TPS, hamnen i Stora Vika, pelletsprodktionen i Liepaja samt ett antal tvecklingsprojekt som etanolprodktion i Karibien och pelletsprodktion i Kanada. Ett antal miljoner är investerade i dessa tvecklingsprojkt men det krävs ytterligare finansiering för att de ska förverkligas. Rekonstrktören, Mats Emthén på Carlers Advokatbyrå, är optimistisk om möjligheterna till en lyckad rekonstrktion av TallOil-företagen. Text: Anders Haaker miljöpåverkan. Företaget har varit pionjär inom långsiktigt hållbara energikällor som bioenergi, värmepmp- och solfångarteknik. Källa: Svensk Solenergi 10 miljoner till Chalmers Energimyndigheten har beviljat Chalmers tekniska högskola, Göteborg, totalt 10 miljoner kronor för ett projekt som handlar om förbränning i en flidiserad bädd. Forskning och tveckling inom förbränningsteknik är ett viktigt område inte minst för tvecklingen av effektiv kraftvärmeprodktion baserat på biobränslen. Chalmerspannan är en viktig försöksanläggning för denna verksamhet. Bland annat handlar det om att knna optimera förbränningen av nya förnybara bränslen. 48 Nr 3 2007 Nr 3 2007 49
Från sprit till etanol - ny vd för Nordisk Etanolprodktion tsedd Satsningen på en etanolfabrik i Karlshamn tar n ytterligare ett viktigt steg. Mikael Rneson, idag prodktionschef på Sprit V&S Absolt Spirits, blir VD För den tyska marknaden har Svensk Rökgasenergi tecknat ett agentavtal med Mann Natrenergie GmbH & Co. KG i Langenbach, Rheinland-Pfalz. Företaget är sedan tidigare knd till Svensk Rökgasenergi. Den 8-9 jni invigs rökgaskondenseringsanläggningen System Renergi i en av Mann Natrenergies pelletsfabriker. Mann Natrenergie har gedigen erfarenhet inom bioenergibranschen och har n startat en ny organisation för försäljning av Svensk Rökgasenergis prodkter. Mann Natrenergi grndades 1994 och har i dag 80 anställda. Mer information finns på www.mann-energie.de. Svensk Rökgasenergi har även tecknat ett agentavtal med företaget ISO Sp. z o.o. avseende totallösningar för kommner i Polen. Många fjärrvärmeverk ska konverteras från kol- till biobränsleeldning, och det finns en stor potential för Svensk Rökgasenergis kondenseringssystem. Den första anläggningen förväntas installeras nder tredje kvartalet i år. Företaget ISO har sitt kontor i Kolbdy strax tanför Gdansk och har sj anställda. för Nordisk Etanolprodktion AB. Jst n pågår projekteringen av fabriken. Anläggningen ska prodcera över 130 000 kbikmeter etanol per år och Mikael Rneson sltar som platschef på Vin & Sprit och börjar som vd för Nordisk Etanolprodktion den 1 agsti. Nyheter Svensk Rökgasenergi växer i Eropa och får nya ordrar i Sverige En rökgaskondensor klar för leverans vid SRE:s lokaler i Kallhäll norr om Stockholm. Nya svenska leveranser Vida-Grppen har givit Svensk Rökgasenergi en order på en komplett rökgaskondenseringsanläggning med saltspärr och vattenbehandling för leverans till pelletsfabriken i Lessebo. Biopannan har en effekt på 23 MW och kondensorn beräknas ge ytterligare ca 6 MW. Sltmontering är planerad vecka 28. Vaggeryds Energi AB installerar rökgaskondensering i fjärrvärmeverket i Vaggeryd. Uppdraget tförs som totalentreprenad och omfattar en kondensor Renergi GK D1000 med vattenbehandling. Kondensorn kommer att ansltas till två fastbränslepannor med en totaleffekt på 10 MW. Leveransen sker vecka 24 och anläggningen driftsätts i höst. Detta är Svensk Rökgasenergis andra ppdrag från Vaggeryds Energi AB inom loppet av ett år. Den tidigare ordern avsåg rökgaskondensering till värmeverket i Skillingaryd, som även den tfördes som totalentreprenad. Svensk Rökgasenergi har även fått en order att för Hotabs räkning leverera System den totala investeringen är på drygt 1 miljard. När fabriken är i fll drift kommer cirka 50 personer att arbeta där. Byggstarten är planerad till 2008 med en byggtid på 18 månader. Mikael Rneson är i dag platschef vid V&S destilleri i Nöbbelöv där all finsprit till Absolt Vodka tillverkas. Bränneriet har nder hans ledning tvecklats till ett av de mest energieffektiva destillerierna i världen. Jag hoppas knna bidra till att optimera driften i etanolfabriken i Karlshamn. Ett annat område som är viktigt är inköp och kvalitetskontroll av råvara, även där kommer jag att ha stor nytta av min erfarenhet från V&S, säger Mikael Rneson. Rekryteringen av Mikael Renergi till Färjestadens fjärrvärmeverk. Rökgaskondensorn Renergi är av typen GK D700 med vattenbehandling och ska i ett första skede öka effekten av värmeverkets 3 MW-panna, samtidigt som anläggningen förbereds för ytterligare en likadan biobränslepanna. Kondenseringstrstningen levereras vecka 37 och värmeverket startas pp i höst. Källa: Svensk Rökgasenergi tar oss ett stort steg mot målet, att snabbt projektera och anlägga en etanolfabrik i Karlshamn, säger Jörgen Andersson, styrelseordförande i Nordisk Etanolprodktion AB. Nordisk Etanolprodktion AB hävdar att man vill skapa Sveriges största och mest effektiva prodktionsanläggning för biobaserad etanol med tydligt foks på miljö, forskning, tveckling och lönsamhet. Bolaget ska bidra till en snabbare omställning mot förnyelsebara bränslen, både nationellt och internationellt. Det ska också medverka till att Sverige på sikt radikalt minskar behovet av import och användningen av fossila drivmedel. Källa: Nordisk Etanolprodktion LRF Konslt Redaktör: Dag Hallén, Tel: 054-17 74 05, Fax: 054-19 02 84 E-post: dag.hallen@konslt.lrf.se, Hemsida: www.konslt.lrf.se Postadress: LRF Konslt, Köpmannagatan 2, 652 26 Karlstad Stor framtidstro bland Sveriges bönder Antalet bönder som vill investera i prodktion av förnybar energi har ökat med hela 50 procent jämfört med förra året. Nästan var femte lantbrkare, 18 procent, svarar i år att de nder det närmaste året kommer att investera i eller tveckla energiprodktion jämfört med 12 procent i fjol. Det visar årets Lantbrksbarometer som är den största årliga kartläggningen av tillståndet i svenskt lantbrk. Totalt har nästan 4 000 bönder intervjats av SIFO på ppdrag av LRF, LRF Konslt och Swedbank. Det är högtryck i det svenska jordbrket. Alla krvor pekar ppåt, trendbrottet i fjol har blivit ny hvdtrend med ökande investeringar i byggnader och nysatsningar i nya verksamheter som komplement till jordbrket. Stigande råvarpriser är en delförklaring, men också ett växande självförtroende bland bönderna själva. Av dem som satsar vill hälften tveckla energiprodktion för avsal och hälften för egen konsmtion. Liksom i fjol vill de flesta satsa på eldning av spannmål eller halm, men andelen har minskat kraftigt från 44 procent i fjol till 35 procent i år. Ökat har däremot andelen som vill tveckla energi från skogen och vindkraft. Hela 29 respektive 26 procent av dem som vill satsa på energi väljer dessa alternativ jämfört med 16 respektive 18 i fjol. Därefter följer biogas, raps och hampa med 10, 9 respektive 7 procent. Intresset för energiskog (salix) var lägst även i fjol med 8 procent. I år har andelen som vill investera i denna energiprodktion rasat till rekordlåga 3 procent. Andelen bönder som vill satsa på energiprodktion är högst på slätterna. Var fjärde bonde i Skåne, 25 procent, vill satsa på energi och 20 procent av bönderna i Östergötland och Västra Götaland. Lika högt är intresset i Västmanlands län och nästan lika högt, 19 procent i Västernorrlands län. Hela 37 procent av bönderna anser att lönsamheten var ganska eller mycket god nder 2006. Det är en ökning med 10 procentenheter jämfört med 2005. Många har i dag stora förväntningar på att åkermarken skall rädda Sveriges energiförsörjning. Tillsammans med skogens resrser anses biobränslena knna räcka till nästan 50 procent av de drygt 400 TWh som svenskarna använder. Man kan också konstatera i årets barometerndersökning att det är de traditionella grödorna som vinner mark det vill säga odling av energivete till etanolprodktion samt oljeväxter för RME-prodktion. Energigrödor av flerårig karaktär har svårare att få gehör. Vad vi n ser i barometerndersökningen är att lantbrket och företagaren har börjat inse att åkermarken kan användas till fler marknader än tidigare. Intresset har börjat vakna på allvar. Kanske är jst det här det viktigaste, att varje företagare som sitter vid köksbordet och gör sina framtidsprognoser lyfter blicken och fnderar ett slag. Det finns helt plötsligt fler köpare till hans prodkter. Köpare som han idag inte riktigt känner. En hel bransch som är så stor att den är svår att överblicka. Den företagare som ägnar några extra minter åt att fndera över denna nya marknad har allt att vinna. Energimarknaden är idag stor. I morgon är den gigantisk. Låt oss anta att en möjlig marknad för biobränsle är 200 TWh. Säg att varje KWh kan betalas med 40 öre i sltledet exklsive skatter. Då är marknadsvärdet 80 miljarder kronor! Nyligen har LRF via sitt medlemsregister ndersökt hr mycket som prodceras i de nya affärsgrenarna såsom entreprenad, hästverksamhet, trism, energi med mera. Energiverksamheten beräknas 2006 stå för en omsättning på 1 033 miljoner kronor. Detta är i så fall endast 1,25 procent av marknaden! Vi som jobbar nära lantbrksföretagaren med rådgivning ser en ökad marknadsmedvetenhet. Detta är bra! Lantbrksföretagaren måste tänka marknadsmässigt när gäller energisatsningar. Det kan till exempel nämnas att över 75 procent av de intäkter som beräknats enligt ovan är intäkter från förädling av vedråvara, närvärme och vindkraft. De lantbrksföretagare som hittills satsat på energiprodktion har alltså tänkt rätt! Se till att få del av förädlingsvärdet, det är ni som sitter på råvaran! Dag Hallén, Rådgivningssamordnare Energi, LRF Konslt Landet rnt Koskiten ska ge energi Polcirkelns Lantgård planerar att satsa på en biogasanläggning i ansltning till ladgården. Förtom att vi ska använda metangasen i koskiten är det tänkt att vi i anläggningen eventellt ska ta hand om kommnens komposterbara avfall. Enligt beräkningar ska det räcka till för att ge el och värme till 50 villor i byn. Det säger Tomas Mörtberg, delägare och vd. Mångmiljoninvestering i flis Ola Pettersson, 23 år, startade eget företag i flisbranschen för knappt ett år sen. N har han bestämt sig för att satsa stort och nyinvestera. Går det inte n så går det inte alls. Bioenergi ligger i tiden, och det var därför jag ville försöka. Om fem år hade det kanske varit för sent. Affärsidén är att tillverka energiflis till värmeverk och mindre anläggningar, säger Ola. Torvsilo exploderade i Västerås En explosionsartad brand inträffade i april vid kraftvärmeverket i Västerås. Det var en lagersilo med torvpellets som exploderade. Dammgasexplosionen i silon var mycket kraftig och skadade både silons tak, som lyfte vid explosionen, väggar och ett intilliggande magasin dit elden spred sig. Ingen människa skadades vid branden. Ny pelletsfabrik på gång En pelletsfabrik är på väg att starta i Kristinehamn. Bakom projektet står Nordic Bränslepellets AB. Anläggningen planeras för 20 000 ton pellets om året. Bakom Nordic Bränslepellets AB står Jan Larsson och Johan Nilsson. De kommer att packa i småsäckar men också leverera i lösvikt. 50 Nr 3 2007 Nr 3 2007 51
Landet rnt BAFF - BioAlcohol Fel Fndation Redaktör: Jan Lindstedt, Tel: 0660-751 93, Fax: 0660-549 03 E-post: jan.lindstedt@baff.info, Hemsida: www.baff.info Postadress: Box 83, 891 22 Örnsköldsvik Svenska Trädbränsleföreningen Redaktör: Sven Hogfors Tel: 08-787 59 04 Landet rnt Pannan som värmer åtta av tio villor N är den igång. Älvsbyns nya kraftvärmepanna som innan årets slt kommer att värma över 80 procent av villorna i samhället. Den stora ansltningen har gjort Älvsbyn till Sveriges fjärrvärmetätaste kommn. Intresset för fjärrvärme i Älvsbyn är stort. I sltet av 2006 var 650 villor av 1000 ansltna och ytterligare 150 planerar att anslta sig nder 2007. Vd för Älvsbyns energi AB, Jan Sipola, känner inte till någon annan kommn i landet med så hög ansltningsgrad. Biofel vill bli världsledande En fortsatt satsning blir att tveckla Västerbotten och Västernorrland till en världsledande region för omställning av transportsektorn till biodrivmedel. Det bestämdes på BioFel Regions föreningsstämma i Örnsköldsvik. N är samtliga kommner i Västerbotten och fyra av sj kommner i Västernorrland med i processen. Under kommande period 2007-2009 kommer foks att öka på möjligheterna med FT-diesel från förgasning av biomassa och ett fortsatt arbete med att kommersialisera etanolfabriken. Ny processledare och vd för BioFel Region är Eva Fridman. Rsning efter skogsbränsle Under fjolåret ökade antalet anmälningar från privata skogsägare i Västernorrland om att ta t grot med 150 procent mot året innan. Och den berörda arealen ökade med 325 procent. Ändå är det bara början på en kommande tveckling. Beräkningar från skogsindstrin säger att det sklle gå att ta t skogsbränslen motsvarande 8 TWh i Norrland och i dag tar vi knappt t ens 1 TWh. Uttaget av skogsbränslen sklle knna tiodbblas, säger skogsbränsleforskaren Marcs Åström hos Skogsstyrelsen i Kramfors. Tar vi klimateffekterna på tillräckligt stort allvar? En av expertpanelens medlemmar kommenterar de nya rönen så här. Det enda positiva i IPCC:s färska rapport om klimatförändringarna är att det snart går att odla majs i Sverige. IPCC-rapporten framhåller att klimatförändringar inte längre är något vagt och avlägset hot. Nej, klimatförändringarna är något som finns här och n, och det blir bara värre. Befinner mig i skrivande stnd i Zaragoza, inre delarna av Spanien. Här liksom i Frankrike bävar man för de höga temperatrerna nder sommaren som kan bli ödesdigra för många äldre, sjka och fattiga. Träffade även en professor från Portgal som konstaterade att cirka 30 procent av landet, det bördigaste, kommer att bli översvämmat om havsnivån stiger 1,5 meter. Alarmerande även för oss i Sverige även om vissa otroligt nog tycks finna tröst i att vi kan klara oss bättre än andra. Ungefär som de i första klass på Titanic tänkte den första timmen efter krocken med isberget! Sverige och svenskarna både kan och vill göra något meningsfllt för att minska risken för katastrofer. Den globalt största och svåraste tmaningen är att minska de fossila CO 2 tsläppen från trafiken. Här visar vi n att vi som gott exempel kan påskynda en global tveckling i positiv riktning. Flexifel bilar introdceras i Eropa och tankställen för e85 kommer efter hand. Frankrike har besltat att bygga 500 etanolpmpar. Det hade aldrig skett om inte vi gått före i Sverige. Saab gör sådan kontinental sccé med sin BioPower att Adi och andra måste följa. Världen verkar jst n vara överens om att etanol är det biobränsle som har den största potentialen att ersätta oljebaserade drivmedel de närmaste 10-15 åren. I en färsk Mc- Kinsey-rapport framhålls att den globala biodrivmedelsprodktionen kommer att nå 300 miljarder liter till 2020. De sista 10 åren har den tvecklats från cirka 20 till 60 miljarder liter. Viktigt för klimatet, eftersom varje liter bensin eller diesel som ersätts med ett förnybart drivmedel som etanol betyder ett litet steg mot en övergång till ett hållbarare samhälle samtidigt som beroendet av olja och tsläppen av fossil koldioxid minskar. Vad som pågår jst n är ett formidabelt race i ppbyggnaden av etanolindstrin - framförallt i USA och Brasilien, som har kortaste startsträckan. Ofattbara investeringar görs i sockerrörs- och spannmålsetanol. Intressant är att Storbritannien från april 2008 kommer att införa en hållbarhetsredovisning på biodrivmedel. Det är främst diskssionerna om biodiesel från palmolja i Malaysia som drivit fram kraven. Det är mycket bra och kan förhoppningsvis minska misstänkliggörandet från de personer som inte inser att vi omgående behöver inleda en sccessiv övergång till biodrivmedel. Självklart skall den göras på ett hållbart sätt, men det bästa får inte bli det godas fiende. Vi behöver både eropeisk prodktion och import från länder tanför EU för att klara tmaningen i EU- direktivet. Intresset för celllosabaserad etanol har formligen exploderat i USA och man satsar miljardbelopp i tvecklingen. Även riskkapitalister börjar intressera sig för området. Men för att vi skall behålla och tveckla vår ställning som världsledande indstrination när det gäller processerna för framställning av den andra generationens biodrivmedel baserade på celllosa krävs 10 åriga satsningar som motsvarar 10-20 öre på diesel och bensinpriset. Det är dags för politikerna att översätta sin positiva inställning till handling om vi skall behålla försprång och kontroll på processen. Avsltningsvis kan jag konstatera att det n är minst en krona billigare per mil att köra på etanol (e85) än bensin, och att vi snart har 1000 tankstationer i Sverige? Varför slås det inte pp rbriker om det i media, på samma sätt som när e85 var dyrare? Då ifrågasatte man, ja till och med påstod tan nderlag att flexifelägare inte tankar etanol. Är det så att tredje statsmakten, media, hellre föredrar att vi kan odla majs i Sverige än försöker att dra sitt strå till klimatstacken? Mer information om etanol och andra biodrivmedel finns bland annat på www.baff.info, w w w.biofelregion.se och www.sekab.com. Jan Lindstedt Vad vill nya regeringen i energipolitiken? Vid regeringsbildningen i höstas var bdskapet för fortsatt energipolitik ngefär att lagt kort ligger nder närmaste mandatperioden. Detta var väl minsta gemensamma nämnare för de regeringsbildande riksdagspartierna. N har en väldig massa tredningar, delegationer, kommittéer och breda partipolitiska överläggningar satts igång när det gäller klimat- och energipolitiska frågor. Dom har ett eller ett par år på sig att bli färdiga. När och var kommer tredningssverige att landa? Lagom till nästa val? Och med ett samlat bdskap som alliansen kan vinna ytterligare ett val på? Tre viktiga frågeställningar: Skall Sverige fortsätta att ligga före andra EU-länder i klimatpolitiken? Statsministern talar gärna om harmoniserad politik inom EU och det betyder väl Södra Skogsenergi Bioenergi för bättre miljö! Säkra leveranser ger trygghet Skogsråvara och torv från Södras medlemmar Biprodkter och pellets från egna indstrier Stora volymer och lagringsresrser Långsiktiga och stabila affärsrelationer Effektiva metoder och helhetssyn Miljöhänsyn i alla led Välkommen att kontakta oss! att Sverige inte skall ligga före. Men vi har väl tjänat på att ha god framförhållning hittills? Vi har bland annat drastiskt minskat vårt oljeberoende och kostnaden för oljeimport. Kostnader och intäkter för den manövern borde analyseras mer ingående. Klimatpolitiken har omsatts i energipolitik framför allt genom den svenska skatten på koldioxidtsläpp från fossil energi. Detta svenska styrmedel är många gånger starkare än vad tsläppshandeln är för indstrin. Om tsläppshandeln skall leva vidare efter 2012 så blir det ytterst angeläget att på något sätt få med USA och Kina i systemet. Skall det lyckas så måste kraven med all sannolikhet sättas mycket lågt nder många år. Många röster höjs i Sverige för stabila spelregler i energipolitiken så att man vågar satsa på framåtsyftande investeringar. Då ligger det närmast till hands att fortsätta med den modell för koldioxidstyrning som tillämpats sedan början av 1990-talet. Kommer alliansregeringen även inför nästa val att låta lagt kort ligga när det gäller den svenska modellen för koldioxidstyrningen? Hr blir det med fossilgasen? Skall den få en gräddfil till kraftvärmeverken genom speciell rabatt på koldioxidskatten? Näringsministern har sagt att hon inte vill ha ett beroende av rysk gas. Men hr är det med de övriga allianspartierna? Frågorna hamnar n nder ett eller flera år i ett svåröverskådligt tredningsmaskineri och i breda partipolitiska diskssioner. Vi får nog vänta ett bra slag innan vi kan skönja vad som kommer fram när krtröken lagt sig. Kanske blir det mycket väsen för ingenting. Det är j också en strategi. Sven Hog fors Södra Skogsenergi AB 351 89 Växjö Tel 0470-890 00 Fax 0470-893 93 www.sodra.com Pellets och sol för idrottsförening Med en elräkning som orsakade på gränsen till röda minssiffror i boksltet och som gav kassören gråa hår tänkte idrottsföreningen IFK Bergvik grönt. Efter noggranna ndersökningar av idrottsplatsen föll valet på en pellets- och solfångarlösning. I rnda tal har anläggningen kostat föreningen 450 000 kronor. Föreningen räknar med att ha tjänat in den kostnaden på tre år. Ny bränslepanna i Gstafs Med ett gemensamt saxklipp invigde Abbe Ronsten och Lotta Bergstrand en ny fastbränslepanna i Mora by i Gstafs. En anläggning som kan minska energikostnaderna för boende i Mora men också förse Räddningstjänstens station med värme. Investeringen gick på nästan 2,5 miljoner kronor. Miljödomstolen sa ja till sopförbränning Miljödomstolen dömde till Wermland Papers favör, och domen innefattar också ett verkställighetsbeslt. Därmed kan byggandet av sopförbränningsanläggningen påbörjas även om domen sklle överklagas igen. Tillståndet att bränna gmmiflis pphävs, men i övrigt har inte miljödomstolen i Vänersborg några invändningar mot den planerade sopförbränningsanläggningen i Åmotfors. Under förtsättning att detaljplanen godkänns, kommer bolaget att driva projektet vidare och i höst kan det bli byggstart. Kraftigt minskade tsläpp av växthsgas Mångmiljonerssatsningen på miljön i Forshaga gav resltat. Nästan 300 villaägare har fått hjälp att byta t oljepannan mot miljövänligare ppvärmning, och tsläppen av koldioxiden i kommnen har minskat med 1700 ton per år. 52 Nr 3 2007 Nr 3 2007 53
Landet rnt Svenska Torvprodcentföreningen Redaktör: Magns Brandel, Torsgatan 12, 111 23 Stockholm Tel: 08-441 70 73, Fax 08-441 70 89, Hemsida: www.torvprodcenterna.se E-post: magns.brandel@torvprodcenterna.se PiR Pelletsindstrins Riksförbnd Redaktör: Tomas Isaksson Tel: 036-38 78 81, Mobil 070-601 51 90, Fax 036-38 78 90 E-post: tomas.isaksson@lantmannen.com, Hemsida: www.pelletsindstrin.org Landet rnt Vackert rött hs döljer fjärrvärme Många fjärrvärmeanläggningar är fla plåtskjl som skämmer omgivningen. Men det behöver inte vara så. Gstav Svensson, vd för Skyllbergs Brks AB, har gått en annan väg. Han har varit mycket noga med att den fliseldade fjärrvärmeanläggningen som bolaget n ppfört också ska passa in i den gamla brksmiljön. Rnt årsskiftet togs den nya fliseldade fjärrvärmeanläggningen i drift. Investeringen var på rnt nio miljoner kronor och pannan kan prodcera pp till 700 kw värme. Bakgrnden till satsningen är höjda energipriser. Valltork vill töka Bobergs valltork satsar på torvpellets. Det kan innebära mellan sex och åtta nya tjänster. Bobergs valltork expanderar på energisidan. Jst n väntar föreningen och lantbrkskooperativet i Fornåsa på ett godkännande för tillverkning av torvpellets. Vi är inte klara miljömässigt. Det ska först kollas så att det inte finns någonting i torven som kan vara skadligt för miljön, säger ordförande Bengt-Åke Karlsson. Vi hoppas på ett godkännande till hösten. Ja till rapsfabrik på Händelö Miljödomstolen godkände i går planerna på den stora rapsfabriken på Händelö i Norrköping. Biobränsle i Norrköping AB, får tillstånd till en årlig prodktion av 350 000 ton biodiesel eller vegetabilisk olja och 450 000 ton pellets gjorda av restprodkterna efter oljetvinningen. N börjar vi bygga så fort alla avtal är färdiga, säger Shany Poijes, affärstvecklare för fabriksprojektet. Poijes räknar med att bygget, som beräknas kosta omkring en miljard, ska vara igång i jni. Regeringsppdrag om klimatanpassat torvbrk I ppdraget till Statens energimyndighet som skall genomföras i samverkan med Natrvårdsverket konstateras att torvbrk nder gynnsamma förtsättningar kan ha en mer fördelaktig miljöpåverkan än om man enbart tar hänsyn till tsläppen vid förbränning. Ett torvbrk som ppvisar dessa goda egenskaper sklle knna betraktas som ett klimatanpassat torvbrk. Det gäller särskilt om man ser torvbrket från ett livscykelperspektiv. Enligt regeringen finns en tilltagande konkrrens om skogsråvara som biobränsle och en viss tillgång till torv som kompletterande bränsle sklle knna ha en stabiliserande effekt för prisbildningen på biobränslemarknaden. Vidare pekas på genomförda stdier av bland annat SGU som visar att det finns en relativt god tillgång till sådan mark som lämpar sig för ett klimatmässigt sett bättre torvbrk. Först skall tredas möjligheten att sätta ned emissionsfaktorerna för förbränning av torv från torvtäkter som var i Energimyndigheten har beviljat Chalmers tekniska högskola, Göteborg, 13 miljoner kronor för ett forskningsprojekt som berör energisystemslösningar. kallat Pathways - svenska systemlösningar. Projektet ska samordnas med ett större eropeiskt forskningsprojekt och innehåller fem delområden. drift år 2006 eller ppfyller kriterier för ett klimatanpassat torvbrk. En redovisning av denna del av ppdraget skall ske senast den 15 september 2007. Om detta inte visar sig vara en framkomlig metod för att främja ett klimatanpassat torvbrk skall möjligheten att införa ett certifikatsystem för torv tredas senast till den 1 april 2008. Samtidigt måste klara kriterier för ett klimatanpassat torvbrk tvecklas och preciseras och myndigheterna kommer att behöva bistå även i detta arbete. Detta arbete kommer ske parallellt med arbetet med de olika stödsystemen. En tgångspnkt för detta arbete är enligt ppdraget det nderlag som tagits fram tidigare av IVL med flera. Torvnäringen skall regelbndet informeras och ges möjligheter att lämna synpnkter på detta arbete. Enligt torvbranschen ger ppdraget en tydlig viljeinriktning från regeringens sida genom att slå fast att ett klimatanpassat torvbrk är möjligt. För öppnade torvtäkter markerar regeringen att det Chalmers får 13 miljoner för två energiforskningsprojekt Investering för hållbar tveckling. Ett företagsekonomiskt inriktad projekt som ska kartlägga bland annat drivkrafter för investeringar. Rättsliga hinder och möjligheter för förnybara energiresrser inom EU och dess medlemsstater. Vägar mot thålligt energisystem - koldioxidtsläpp är mer fördelaktigt från resrshshållningssynpnkt att tnyttja torven för energiändamål än att bara låten torven ligga kvar och oxidera. Vi tolkar det också som att det kommer att krävas en aktiv medverkan från branschens sida för att tveckla kriterier för ett klimatanpassat torvbrk. Det pekas i ppdraget på det nderlag som IVL och torvnäringen har tagit fram. Från branschens sida är vi självfallet beredda att bistå med att ta fram kriterier för ett klimatanpassat torvbrk. Tidpnkten för den första redovisningen i september ger goda möjligheter för regeringen att ta ställning till förslag innan vi går in i nästa åtagandeperiod för EUs handelsperiod för koldioxid den 1 janari 2008. Det beror dock på hr denna fråga kommer att hanteras i Bryssel. Även om det finns en viss osäkerhet om exakt hr detta arbete skall bedrivas i fortsättningen innebär det ändå goda signaler till branschen från regeringens sida. Magns Brandel från stationära sektorn. Lokala marknader och infrastrktrer för värme och kyla - inklsive avvägningar på användarsidan. I projektet ska potentialen för fjärr- och kraftvärmetbyggnad analyseras. Biobränslen för el och värme i Eropa - konkrrens och samverkan med andra sektorer. Det börjar bli badtemperatr Glädjande att knna läsa i nästan alla dagsoch affärstidningar om sågverksindstrin som rllar på och tjänar pengar som aldrig förr. En del belyser att råvarpriserna varit lägre eller lika och en del hävdar att priserna varit högre jämfört med föregående år, samtidigt som försäljningspriserna på samtliga sortiment även biprodkter såsom sågspån och ktterspån slagit nya rekord. Självklart är det marknadskrafterna som styr vilket nödvändigtvis kommer att öka möjligheten för nya råvaror inom en ganska snar framtid. Tyvärr drabbas Pelletsindstrin av sågverkens förbättrade intjäningsförmåga och därigenom sltligen våra pelletsknder. Fast vid en jämförelse mot dagens olja- och elpriser finns det fortfarande väsentliga incitament för såväl nvarande som nya pelletsanvändare. Det planeras, projekteras och byggs ett antal nya pelletsfabriker i vårt avlånga land vilket är positivt och nödvändigt för att säkerhetsställa pelletstillgången. Kommande leveranssäsong kommer sannolikt att överträffa föregående. 2006 års leveranser var rekord och sltade på knappa 1,7 miljoner ton eller ca 8 TWh vilket kan mätas mot prognosen för 2007 med sina knappa 2 miljoner ton eller ca 9,6 TWh, en fantastisk vision och planerad ökning på hela 19 procent. Sedan 1994 har det levererats cirka 107 000 brännare till villasidan vilket motsvarar en årsförbrkning av pellets på cirka 640 000 ton, rekordåret var som väntat 2006 med cirka 32 000 försålda enheter. Vi ser samtidigt att den procentella ökningen för 2006 inom mellanskaligheten i antal försålda enheter varit 72 procent jämfört med 68 procent för småskaligheten, för båda segmenten bedöms fortsatt stark tillväxt ett antal år framöver. Då dagens biprodkter från sågverksindstrin har ett väl definierat användningsområde och endast en liten andel används för direkteldning kommer framtidens prodcenter att välja andra råvaror, vilket borde gagna hela branschen. En bedömning är att vi kommer att få se ett ökat tbd av grpp 2, kanske till och med grpp 3 pellets som tillverkats i Sverige. Hitintills har ca 95 procent av svensk pelletsprodktion varit grpp 1, i framtiden kommer fördelningen att vara annorlnda, kanske kommer villamarknaden vara den enda som garanterat kommer att knna få leveranser av grpp 1 pellets? I takt med sista tidens pristveckling på pellets i Sverige ökar också intresset för import, det finns en fantastisk vision i vår omvärld där ett flertal länder kommer att satsa på prodktion, vi vet att efterfrågan ökar i Sverige men frågan är om inte Eropa i övrigt ökar änn mer med Tyskland i topp. Det enda vi med säkerhet vet, är att morgondagen inte kommer att se t som gårdagen, vi har fortfarande vind i seglen vilket torde innebära att morgondagen blir bättre. Ha n en nderbar sommar i hängmattan med en god bok eller på badstranden, var rädda om er så möts vi igen efter semestern. Självklart är nya medlemmar alltid välkomna, för mer information kontakta Johan Vinterbäck på tfn 08-441 70 83 alternativt johan.vinterback@ pelletsindstrin.org eller gå in på www.pelletsindstrin.org gör det per omgående! Tomas Isaksson Gotlänningar tar över Västerdala Bioenergi Sedan den första april har det Gotlandsbaserade företaget Rindi Energi AB köpt samtliga aktier i Västerdala Bioenergi i Vansbro med 16 anställda. Anläggningen i Vansbro blir Rindis tionde bioenergianläggning och ägarna räknar med att investera ytterligare 15-18 miljoner i Vansbro. Västerdala Bioenergi passar mycket väl in vår koncern och blir vår första anläggning med kombinatet fjärrvärme och pelletstillverkning. Vansbroanläggningen fngerar otroligt bra och vad jag har förstått så är det den första anläggningen som lyckats med den här kombinationen av pelletstillverkning, fjärrvärme och även elprodktion, säger Kenneth Ljngkvist som är Rindis koncernchef. Rindi Energi AB kommer n så snart som möjligt att investera i ytterligare en pelletspress vilket ska ge en ökad prodktion från dagens 45 000 ton per år till cirka 70 000 ton per år. En investering i storleksordningen 15-18 miljoner. Ny anläggning för biogas till sommaren Ytterligare en lantbrkare i Götene kommn satsar n på biogas. Till sommaren räknar Lars Åslnd på Högebo med att knna ta en ny anläggning i drift. Den ska samtidigt fngera som referensanläggning för företaget Götene Gårdsgas AB. Biogasen som ska prodceras på Högebo kommer i första hand att användas till elprodktion. Spillvärmen ska tas tillvara, dels för att hålla rätt temperatr på själv processen och dels till ppvärmning av svinstallet via golvvärme. Marks bostad byter till pelletsvärme Åtta mindre panncentraler för pelletsvärme ska byggas i småorter i Mark. Marks Bostad AB ska köpa värmen av Derome Bioenergi i Veddige. För att på sikt få bort oljeppvärmningen helt och hållet har Marks Bostads AB skrivit ett 15- årigt avtal med företaget Derome Bioenergi om värme från mindre panncentraler för pellets. Den totala kostnaden blir mindre för oss än om vi sklle ha investerat i egna fastbränsleanläggningar, säger Magns Hjelmgren, vd för Mark Bostads AB. Södra vill bli grön eljätte Pappersmassajätten Södra breddar verksamheten och siktar på att investera 800 miljoner kronor i vindkraft. Förnybar energi blir allt viktigare för skogskoncernen, som räknar med att dra in hndratals miljoner kronor årligen i vinst på sin snabbt växande energioffensiv. De senaste åren har över hälften av företagets investeringar gått till energiområdet. Totalt har rnt 900 miljoner kronor plöjts ned i bland annat eltrbiner i samtliga de tre massabrken i Sverige. Det har gjort att Södra, som ägs av 50 000 skogsägare, ökat sin årliga elprodktion kraftigt till 1,8 TWh. 54 Nr 3 2007 Nr 3 2007 55
Welcome to NORDIC BIOENERGY 2007 STOCKHOLM SWEDEN 11-13 JUNE www.nordicbioenergy2007.se Conference, Side events, Exhibition, Stdy tors - Nordic bioenergy experience and competence Match making meetings - Find yor bioenergy bsiness partner Recritment activity - Find yor ftre bioenergy expert Klimattredningarna Regeringen har tillsatt tre olika tredningsgrpper kring klimatpolitiken. Snabbast att komma igång var det vetenskapliga rådet för klimatpolitiken, nder ledning av SLU:s rektor Lisa Sennerby- Forsse och bestående nästan tesltande av professorer. Där finns pålitliga bioenergivänner som Thomas B Johansson från Lnd och Christan Azar från Chalmers med. Så har vi statsministerns kommission för hållbar tveckling, vars pplägg i mycket liknar Göran Perssons kommission mot oljeberoende. Till skillnad från Göran Perssons kommission finns här få företrädare SVEBIO - Nytt Redaktör: Kjell Andersson, Telefon: 08-441 70 87 E-post: kjell.andersson@svebio.se, Hemsida: www.svebio.se Vad gör alliansregeringen? Det har n gått ett drygt halvår sedan regeringsskiftet, och kontrerna ten, som lades den 16 april. Den visade som sklle knna finnas med i vårbdge- börjar klarna kring den energi- och miljöpolitik som alliansregeringen driver. Den i ett avseende. Regeringen fllföljde n sig vara ganska fattig på nyheter tom nya regeringen hade inte så stora möjligheter att påverka bdgeten i höstas. Där- en miljöbilspremie på 10 000 kr till pri- det konkreta löftet från valrörelsen om för fanns det en viss nyfikenhet kring vad vatpersoner. för de gröna näringarna eller bioenergin. Men professor Azar är med här också. N har regeringen tillsatt ytterligare en grpp, en traditionell parlamentarisk klimattredning. Här hittar vi både välbekanta och nya namn inom energipolitiken. Utredningen ska ledas av Hans Jonsson, tidigare LRF-ordförande. Från folkpartiet kommer Carl B. Hamilton, riksdagsledamot, från centerpartiet Claes Västerteg, riksdagsledamot, från kristdemokraterna Anders Wijkman, ledamot av eropaparlamentet, från moderaterna Sofia Arkelsten, riksdagsledamot, från socialdemokraterna Lena Hallengren, riksdagsledamot I övrigt kan man sammanfatta regeringens politik så här: - De stora frågorna har lagts i tredningar. - De övergripande styrsystemen får fortsätta i stort sett oförändrade. - Dragkamp om enskilda bdgetkonton och dålig långsiktighet. och tidigare statsråd, från vänsterpartiet Wiwi-Anne Johansson, riksdagsledamot och från miljöpartiet Maria Wetterstrand, riksdagsledamot och språkrör. Utredningens förslag ska vara klara redan 15 janari 2008. Bland annat ska tredningen lämna förslag om klimatmål 2020 och 2050 och vilka positioner Sverige ska inta i klimatförhandlingarna. Utredningen ska också lämna förslag på ytterligare åtgärder som kan behövas. Under 2008 ska regeringen sedan lägga en klimatpolitisk proposition för att lägga fast den svenska klimatpolitiken efter 2008/2012. Nordic Bioenergy 2007 is sponsored by: Oförändrade styrsystem Det är påtagligt hr lite den nya regeringen gjort för att ändra styrsystemen i energipolitiken. Visserligen avbröt man den gröna skatteväxlingen men man har inte sänkt någon av de energioch miljöskatter som höjdes inom ramen för skatteväxlingen, med ndantag för att man inte genomförde skatten på flyget. Elcertifikatsystemet löper som tidigare besltat och ger jst n stora nyinvesteringar i förnybar elprodktion. Skattebefrielsen för biodrivmedel har förlängts till 2013. Sänkt CO 2 -skatt i den handlande sektorn ligger fortfarande i EU-kommissionen på notifiering. Totalt sett är styrmedlen starka både för värme, el och drivmedel från biobränslen. Spported by: Bioenergiportalen.se Carbon Offset Sponsor: Dragkamp om enstaka konton Ett problem för energiministern är att för effektivare energianvändning som av den gamla energipolitiken löper t. Socialdemokraterna, vänstern och centern att stödja den kommnala energirådgiv- energimyndigheten använts i hvdsak för hade enats om olika insatser inom ramen ningen och de regionala energikontoren. för fem- eller sjåriga program, som sedan Enligt bdgetpolitikens logik nollades förlängts. Men åtgärderna var i princip anslagen av finansdepartementet när tiden tidsbegränsade. Ett exempel är det konto gått t. Näringsdepartementet måste slåss för att få behålla pengarna. När regeringen enats om att lägga tillbaka anslaget på en något lägre nivå än fört skickar de nya pressekreterarna t pressmeddelanden om att regeringen n ska satsa stora smmor på effektivare energianvändning. Som om det vore nya pengar! Organised by: In co-operation with: The CO 2 netral bsiness event! Varning för stop-and-go Erfarenheten från konverteringsstödet till villaägarna borde tnyttjas när man hittar på nya styrmedel. Konverteringsstödet gav t ex pelletsbranschen en enorm rsh nder 2006. Men hösten 2005 var det stiltje, i avvaktan på stödet. Och n är det åter tvärstopp i branschen, när stödet försvnnit. Detsamma hotar att hända på miljöbilsmarknaden. Under vintern gick försäljningen av miljöbilar tillbaka eftersom man väntade på den tlovade premien. N är det tjrrsning (titta på annonserna i tidningarnas motorbilagor!). Men det finns bara 50 miljoner anslagna i år, och det räcker bara till 5 000 bilar. Miljöminister Andreas Carlgren(c) har lovat att nya pengar ska skjtas till om pengarna tar slt. Men även dessa pengar måste anslås av Nr 3 2007 riksdagen, som snart tar långt sommarlov. Vi hoppas att vi slipper ppleva samma ryckighet som det blev på pelletsbrännarmarknaden. Svebio varnade den gången och Svebio varnar n. Men enligt den politiska logiken är ingenting bättre en ett väl synligt bidrag till den enskilde. Svebios linje är att starka generella styrmedel fngerar bättre, och man slipper stop-and-go. 57
Bli medlem Medlem i Svebio i Svebios engagemang i eropeisk bioenergi är tveklöst en styrka för våra exportsatsningar Mats Granstrand, VD, Järnforsen energi system AB. Järnforsen har tillverkat förbränningsanläggningar sedan 1984, med kapacitet på 0,5-20 MW. Företaget exporterar mellan 30 och 35 procent av tillverkningen till 20 olika länder. Bland dem finns Tyskland, Zambia och Japan. Ring 08-441 70 80, maila info@svebio.se eller besök oss på www.svebio.se för mer information om medlemskap. Bli medlem i Svebio Svebio företräder oss bra på bioenergiområdet, med bred verksamhet, framtidsfrågor och har ett internationellt perspektiv Kenneth Mårtensson, VD, Sala-Heby Energi. Kommnalt energibolag som tidigt byggde kraftvärmeverk och pelletsppvärmning för småhsägare. N satsar företaget på att ta vara på jordbrkets bioenergiresrser. Bland annat med spannmålspannor som eldar havre från bygdens lantbrkare. Nästa steg i tvecklingen blir ett energikombinat med etanoltillverkning i ansltning till kraftvärmeverket. Också här är områdets lantbrkare engagerade som råvarleverantörer. Ring 08-441 70 80, maila info@svebio.se eller besök oss på www.svebio.se för mer information om medlemskap. Welcome to www.worldbioenergy.se Taking yo from Know-How to Show-How Photo: Ugr Evirgen, istockphoto