2004-11-10 1(10) Plats och tid: Borås, kl. 19:00 22:00 Beslutande: Sassi Wemmer Holger Sandin Sven-Olof Carlsson Ted Öjbro Irwing Johansson Övriga: Utses att justera: Claes-Göran Claesson Irwing Johansson Paragraferna: 60-73 Underskrifter: Sekreterare:.. Sassi Wemmer Ordförande:.. Sven-Olof Carlsson Justerare: Irwing Johansson
2004-11-10 2(10) 60 Dagordning Dagordningen godkändes 61 Genomgång föregående protokoll Protokoll 040909 gicks igenom och lades till handlingarna. AU-protokoll 041005 gicks igenom och lades till handlingarna. 62 Ekonomin Genomgång av resultat- och balansrapport. På banken finns idag ca.18 tkr. Pengarna från Folkrörelserådet har fortfarande inte kommit ännu. Så fort dessa pengar har kommit, regleras styrelsearvoden. Rapporterna godkänns. 63 Tomtebrevet Irwing i samarbete med Eva ansvarar för brevet. Punkter som ska tas upp är: Produktion av multimedia CD inför röstningen om placeringen av nästkommande landsbygdsriksdagen. CD kan beställas, en per utvecklingsgrupp, hos Sassi. Information om Rådslaget, information om Leader+ projektet Ungdomsplattform, Kalvträffen 13-14 jan 05, information om vi fick landsbygdsriksdagen till Sjuhärad. Deadline för tomtebrevet: 15 dec. 64 Landsbygdsriksdagen 2006 Multimedia CD:n om Sjuhärads möjligheter är klart och skickas ut till alla medlemmar till Folkrörelserådet. Den 7 dec avgörs var landsbygdsriksdagen genomförs.
2004-11-10 3(10) 65 VG-regionens program för kommersiell service Vad händer i VG regionen? Varje kommun ska göra en kommunal plan. Ansvaret på regionen ligger på L. Franzon. Affär på landet utbildningsprojekt. Serviceprojekt i Nittorp som startar som pilotprojekt genom LUE projektbeskrivningen skickas till oss för genomgång innan projektet lämnas in. Länsbygderådets roll kommer att vara spridare av kunskapen. Irwing skickar projektbeskrivningen till Länsbygderådets AU för genomgång och eventuella ändringar. Länsbygderådet kan efter genomgången vara delaktig i projektet. 66 VG-regionens program för social ekonomi Social ekonomiska rådet: I rådet sitter16 personer, därav 4 från Sjuhärad. Första mötet genomfördes 041109. Sjuhärad ska arbeta som en enhet med alla organisationer inom den sociala ekonomin! Pressrelease ska ut angående Socialekonomiska rådet, vad det är för något och vem som är med. Förslag till studiebesök för utvecklingsgrupper om hur Västra Götalandsregionen fungerar och hur olika processer inom regionen fungerar. Detta kan även vara intressant för ungdomar. 67 SES Irwing har av Länsbygderådet Sjuhärad utsetts till ersättare för Ted. Vid förra mötet för SES fick Irwing inte närvara i mötet förrän punkt 6 med motivering att han inte är personligt upptagen som styrelserepresentant i SES. Länsbygderådet som innehar en AU-plats i SES har nu även blivit degraderat till adjungerande medlem. Länsbygderådets åsikt angående SES representation är att man representerar en organisation och inte en enskilt personlig åsikt. Irwing Johansson utses av Länsbygderådet Sjuhärad från och med den 9 september 2004 som Länsbygderådets representant i SES. Han ersätter därmed Ted Öjbro och övertar Teds plats. Länsbygderådet Sjuhärad kräver att få tillgång till SES stadgar för att utreda representationen av organisationerna eller personerna. Kommer Länsbygderådet till nästa SES möte inte ha fått tillbaks statusen som ordinarie medlem kommer Länsbygderådet Sjuhärad att agera mycket tydligt gentemot SES.
2004-11-10 4(10) 68 Förslag på program om social ekonomi Skrivelse från Sjuhärad: Vad har hänt? Gemensam skrivelse skulle ha gått in till Regionen men på något sätt har det blivit strul. Skaraborg plockade inte in det som vi tyckte och det framgick inte att det var från oss. Vi måste enas om gemensamma uttal framöver och samordna det på ett bättre sätt. 69 Rådslaget Genomgång av Evas förslag. Hur får vi byalagen med på det här? Det måste även finnas en egennytta med i genomförandet. Lokal genomförande med lokala dragplåster. Eva gör slutversionen enligt förslaget och lägger även till att utvecklingsgrupperna deltar i de kommunvisa möten. 70 Landsbygdens dag 2005 Brevet från FRR om man skall fortsätta eller om det krävs förändringar för upplägget av dagen. Egentligen behöver vi satsa mera än förra året. Idéer skall skickas till FRR. Punkten diskuteras närmare den 15 dec. 71 Projektidéer på kö Lär av varann. Inga nyheter. Ungdomsplattform: Ansökan till Leader ska skickas in. Ungdomar ska aktiveras mera. Inget beslut tas idag kolla även med PUSS-projektet. Alla ska läsa igenom projektet till nästa gång. Alla kontakter som Ted har tagit hittills är mkt positiva. Beslut på nästa mötet. Turismföretag på landsbygden Inga nyheter. Lanthandel på nätet Inga nyheter.
2004-11-10 5(10) Forts 71 Scottish Border: Sassi har träffat folk ifrån Scottish Boarder och det finns ett mycket stort intresse att genomföra gemensamma aktiviteter. Länsbygderådet skulle behöva genomföra en studieresa dit för att kunna utarbeta möjliga samverkansprojekt. Prioriteringar ungdom, utvecklingsgrupper, länsbygderåd och organisationen runt omkring är även ett intressant tema för Skottarna. Sassi går vidare och utarbetar ett koncept samt tar kontakter med eventuella finansiärer. 72 Rapporter: 15/9 Au möte med kommunalförbundet: Diskussion om Landsbygdriksdagen och CD:n. Negativ inställning till basfinansiering, enklare med projekt, ffa internationella och ungdomar, landsbygdsriksdagen är mkt positiv för Sjuhärad. Positivt möte i övrigt. 16/9 Lokalekonomi på Torpa: 33 personer har deltagit. Info från Eko-banken och U. Herlitz, Elin presenterade lokalekonomiskt analys. 20/9 GBV i Herrljunga/Hov: Redovisning av landsbygdens statistik över utvecklingen på landsbygden. Inflyttnings och utflyttningstrender. Det finns även positiva trender på landsbygden. Ca 100 deltagare. 4-5/10 LBR-träff i Stockholm: Se bilaga 1 13-14/10 Landsbygdsforum GBV i Östersund: Redovisning på nästa möte. 20-21/10 Emmaboda-konferens: Var mycket bra konferens, en dag seminarier, en dag studieresor med besök hos landsbygdsföretag. Får vi inte Landsbygdsriksdagen, så kommer vi att organisera något liknande som i Emmaboda istället. På www.emmaboda.se finns rapport om konferensen. 73 Kalendarium i höst: 18-19/11 Lokalekonomidagarna, Universitetet i Växjö, Eva deltar. 7/12 FRR, Höstmöte Sthlm, Sassi, Sven-Olof och Eva deltar. 15/12 Styrelsemöte LBR Sjuhärad i Nittorp, kl 19.00, alla deltar 30/11 Möte VG-regionens Länsbygderåd med Kent J. Eva deltar. 13-14/1 05 LBR-träff i Kalv.
2004-11-10 6(10) Bilaga 1 (1/5) Länsbygderådsträff Stockholm 4-5 oktober 1 Öppnande med lägesrapport Ystad var en bra landsbygdsriksdag, se rapport senare. Organisationen rådslaget senare. Näringsdepartementets utredning viktig fråga..för landsbygden. 2 Upprop dagordningen. 3 Länsbygderådens roll Dagsläget: Gävleborg har fått bra stöd - fått pengar och personal anställda. Kort presentation. Tur med att komma rätt in tid. Länsbygderådets omorganisation: en handläggare ute hos kommunerna. Skrivit projekt om frågor som ingen ville ta i. Har fått kansli med anställd som jobbar med de nätverk som finns. Tvärsektoriell uppbyggnad, även ungdomar aktiveras genom tydliga kontakter med elevråden, nätverk med lokala landsbygdsutvecklare, resursbank, informationen kopplas till bygdenet. Medlemsservice, lyfta upp medlemmar, starta lokala landsbygdssriksdagar. Se bygdenet för vidare information. Finansieringen kommer från länsstyrelsen - 1,6 miljoner för 2 år! Gävleborg även ansökan inne hos Mål 2 med lika mycket pengar. Har även 100 tkr från FFR och näringsdepartementet tillväxtdelegationen samt arbetsförmedlingen. Har skrivit projektet själva. Ansökan kommer att läggas ut på nätet. Landsbygdsakademin har startats nätverksdelen i alla fall. Början av projektet uppstartfasen med att knyta kontakter. Information, förankring hos kommunerna som implementeras i arbetet: t ex ordna seminarier. Det ingår 255 medlemmar utvecklingsgrupper. Länsbygderådet har fått uppdraget att jobba med landsbygdsutvecklingen. Länsstyrelsen har lagt ut uppgiften på Länsbygderådet. Länsstyrelsen är även involverad i Akademin. Finansiering genom regional utvecklingsnämnd. Det krävs en bra initiativtagare hos länsstyrelsen som kan och vill driva igenom ett sådant projekt. Balansgång mellan lokala, kommunala landsbygdsutvecklare och länsbygderådet kräver bra förankring och arbetsdelning. Bygga upp samverkan med offentliga tjänstemännen som har det i sina uppdrag att arbeta med landsbygdsutveckling. Stöd åt varandra. Just nu finns det enorma summor att tillgå i offentliga sektorn men det finns nästan inga resurser att komma åt dessa!!!!!!!! Förnya angreppssättet i att påverka och styra upp utvecklingen på landsbygden. hur??? Länsbygderåden fortfarande i uppbyggnads- och visionsfasen, svart att få kontinuerliga statliga anslag på grund av eventuella identitetsbrister???? Kan man lite på partner? 4 Ansökan hos Näringsdepartementet FFR ligger fortfarande en miljon back. Sena besked från departementet att pengarna kommer. I juni i år lämnades ansökan om 2 gånger 10 miljoner för 2 år. Att en uppväxling av dessa pengar med ideella krafter i utvecklingsgrupperna sker behöver visas. Dessa pengar är inget
2004-11-10 7(10) Bilaga 1 (2/5) bidrag, de är en investering. Vi är inte självständiga, tycker vissa, men vi kan ändå säga och tycka vad vi vill - i viss mån naturligtvis. Efter landsbygdsriksdagen i Ystad finns det ett bra förhållningssätt från central nivå men ändå händer sakerna väldigt långsamma. Folkrörelse-Sverige tar stryk hela tiden och behöver kämpa för sina anslag hela tiden. Vad händer med den unika traditionen? Ansökan har inte behandlats ännu och det verkar inte hända så mycket just nu. Grupparbete: Hur har vi lyckats att komma in i planeringsarbetet på kommunal respektive regional nivå på länsbygderådsnivå? Vad tycker vi som länsbygderåd om hur vi har lyckats? Byarörelsens inflytande: Gotland är nöjd som det är Västmanland och Gävle har fått ökat inflytande senaste åren. Hos andra finns vissa vita fläckar där det inte fungerar alls. Dalarna går framåt. De flesta har nog lyckats relativt bra och har kommit med i olika planeringsprogram på ett eller annat sätt. Man börjar nästla in sig i olika sammanhang. Ingen har gått bakåt i utvecklingen. Antingen står det stilla eller så går det framåt. Vilka hinder finns för länsbygderåden? Resursbrist. Inget eget kansli hur nå vi ut hela tiden till alla grupper? Ideelle tiden räcker inte till. Attityden hos tjänstemän och beslutsfattare måste arbetas med mera. Var skall man lägga sina resurser? starka prioriteringar krävs. Vilken betydelse har pengarna på hur vi lyckas framöver? Vi behöver pengarna från FFR eftersom de anses som egna pengar i olika projektsammanhang. Bra med egna pengar som man kan styra över själva. Hur få loss pengar från departementet? Tendens finns att vi kommer att få mindre pengar i framtiden. Hur kan vi öka summan av de centrala pengarna igen? Inspirationspengar? Skapa ekonomiska hållbara system för att visa behovet. Driva fram medel för landsbygdsutveckling. Visa vilken kraft det finn på lokal nivå värdesätta ideellt arbete. Visa tydligare vad vi gör. Trycka på underifrån det här behövs. Näringsdepartementet måste även styra, öronmärka pengar som går till Länsstyrelsen, så att dessa är tvungna att avsätta dessa till landsbygdsutvecklingen med länsbygderåden som förvaltare. Vi behöver en självständig landsbygdspolitik. Skaffa oss goda vänner t ex kommunalförbunden och kommunförbunden som kan hjälpa oss att trycka på underifrån. Vi måste bli välkända. Syns inte finns inte. Hur ska vi agera gentemot departementet? Underrätta departementet om vad vi tänker. Forma även opinionen med en tydlig bild av vad vi vill. Vilken legitimitet har Länsbygderåden? Styrka, aktiviteter. Kan vi företräda våra lokala grupper? Har inte kommit fram till ett svar. Direktfinansiering av länsbygderåden som t ex LKU från departementet kan vara en lösning. Men det skulle hela tiden kräva medfinansiering som behöver klaras av. Koppla finansieringsfrågan till rådslaget!
2004-11-10 8(10) Bilaga 1 (3/5) 5 Medel till länsbygderåden Länsbygderådets pengar från FFR har utbetalats i första omgången, nu återstår ca. 50 tkr att utbetala till de under hösten. Vissa har inte skickat in rekvisitionen ännu. De utbetalade pengar öronmärks till viss del att användas till rådslaget. Pengarna skall betalas ut så fort som möjligt. Diskussioner om det är möjligt att öronmärka i efterhand. I framtiden kommer det nog krävas medlemsavgifter för att kunna matcha centrala anslag. Hur får man medlemmarna till att förstå att avgiften behövs för att få loss pengarna? Nätverket för social ekonomi kan uppfattas som konkurrent till folkrörelserådet. FFR måste visa att man har mandat för utvecklingsgrupperna och länsbygderåden. Medlemsavgiften är även ett sätt att visa legaliteten och medbestämmandestrukturen hos utvecklingsgrupperna. Folkrörelserådets koppling till Leader+ är mycket mindre än under Leader II. FFR måste ta ett tydligare steg in i Leader+. Är LEADER en metod för att utveckla folkrörelsen? Hur ska FFR få loss pengarna från departementet?????? Utdelning av enkäten: Dessa används som underlag till Näringsdepartementet för att äska pengar. Och är redovisning av länsbygderådens verksamhetsrapport. Kommer ut digitalt. Höstens utbetalning av medel till länsbygderåden kommer inte att öronmärkas, men man förutsätter att pengarna används till rådslaget - en del i alla fall. Pengarfördelning inför nästa kommande - år: Länsbygderåden måste uppfylla vissa grundkrav som t ex årsredovisning, delta i möten osv. Alla får samma belopp. Om pengarna skulle gå direkt ut till länen, kräver det ett medföljande regleringsbrev så att pengarna öronmärks till Länsbygderåden. En gemensam pott centralt genom FFR. Tydliga krav som följs upp. Alla lika slant med motprestation. Växla upp pengarna är var och ens ansvar. Inga krav från FFR att växla upp. Frågan skall även ingå i rådslaget. Vid mycket större anslag behöver det funderas över hur fördelningen kommer att ske. Projektinriktade insatser osv. Det behövs en strategi för detta. 6 Landsbygdspolitiken och Landsbygdsutredningen Hur ska vi agera? Satsa allt med en gång eller gå långsamt framåt? Diskussioner med riksdagsledamöterna och överläggningar behövs vi måste även arbeta hemma och påverka de lokala riksdagsmän. Men har vi resurser till ett sådant strategiskt arbete? Det krävs ju även personer till detta och hur ska det hela organiseras? Fundera på detta på hemmaplan. Hur ska FFR agera och hur kan enskilda länsbygderåden agera? Idag på mötet är 20 länsbygderåden samlade kan vi göra ett inlägg i media- här och nu med en gång???? Kan man använda landshövdingarna för att lobba? Uppsökande verksamhet och möten med politiska partierna kanske är en möjlighet. Tjänstemännen i offentliga sektorn är mycket viktiga nyckelpersoner som måste övertygas. Gå inte ut och hota! Men det är dags att gå ut och visa upp sig och sina funderingar. Kan man kräva att bli tagen på allvar?
2004-11-10 9(10) Bilaga 1 (4/5) Pressmeddelande som går ut över hela landet? Vi måste även visa på olika exempel som visar tydliga och mätbara resultat, kopplat till ekonomisk tillväxt - som t ex att 1 krona blir 3 kronor. Landsbygdspolitikens utredning är ganska allmänt hållen, gruppen som ska arbeta med utredningen är ej tillsatt ännu. Folkrörelserådet finns med på listan men det är inte säkert att vi kommer med. 7 Slutrapport Landsbygdsriksdagen Sammanfattning: Godkänd. Slutrapporten är nästan klar. Hur ser framtiden ut för landsbygdsriksdagar och hur skall formen se ut framöver? En snabbutredning kommer att tillsättas som tar fram formerna för framtiden. Folk vill kunna prata! Tänk på detta vid nästa riksdag. 2 ansökningar finns för nästa genomförande Sjuhärad och Värmland. 8 Projekt Hållbara bygder: Det pågår en påverkningsprocess hela tiden med departementen. Huvudsyftet att ändra politiken. Entreprenörer för lokal utveckling: Nutek projekt. Folkrörelserådet är projektägare. Diskussioner förs om hur projektet kommer att läggas upp. LKU Västmanland inblandat. Lokal ekonomi.nu: Initierades av FFR, projekttid 2004-2006, Nutek finansierad. Projektägare LKU. Stimulera lokal utveckling och processer, även det lokala kapitalet, kunskap, social samverkan, större ekonomisk dynamik eftersträvs. Tre olika pilotprojekt genomförs. Bygde.net: Utveckling pågår. Öppna källkoder, större frihet, billigare, enklare att administrera, mer levande bilder och aktuell information. Allt som fanns tidigare kan finnas med sedan också. Egna e-mail till länsbygderåden. Krävs mera folk till IT-satsningen från länsbygderåden. Inga kostnader för länsbygderåden uppstår. Demokrati: Samspel mellan medborgar och kommunen. Finns på idéstadiet och under beredning. 9 Rådslaget Uppstart av det praktiska arbete i jan 2005. Under hösten planeringsarbete. Viktigt med deltagandet så vi kan visa upp våran styrka. Dra igång det regionalt, länsbygderåden funderar över hur vi tänker lägga upp det. Redovisning i december 04. Första mötet med datum i januari 05. Engagera folkbildningen för att genomföra rådslaget. Vuxenskola och ABF har båda meddelat att de är intresserade och vill vara med i projektet. De kommer att ta fram eget, enkelt studiematerial till alla som kan användas lokalt. Genomförande i studiecirkel. Nationellt 200 tkr avsatt för planeringen av rådslaget men inga personer avsatta för arbetet ännu. Slutresultatet är en sammanställning av alla områden. Se även hemsidan för mera information. Problem: Allmän tugg igen, hur och när ska vi jobba framåt och på riktigt. Hur hantera Nätverket för social ekonomi? Varför rådslag? Stärka rörelsen! Visa på metoderna och kraften av utvecklingsgrupperna och organisationen. Hur driver vi en enskild fråga? Vilka är våra huvudfrågor? Implementera rådslaget i delar av det ordinarie arbete. Samtal som process.
2004-11-10 10(10) Bilaga 1 (5/5) Målformuleringen? Hur utvärdering? Landsbygdspolitiska programmet vänder sig utåt och är svårt att använda gentemot departement och regering. Vad är en utvecklingsgrupp resa majstång eller? Vi måste kunna svara på alla dessa underliga frågor. Vi måste närma oss en punkt som kan förtydliga våran gemensamma roll. Vilka instrument (metoder) har vi som utvecklingsgrupper? Internevaluering. Till 7 dec förslag på strukturen och organisationen från länsbygderåden. 12 Möten Statens reträtt från landsbygden mindre konferens med fokus på frågorna, visa upp alternativa möjligheter, inbjud politiker, samverkan med glesbygdsverket, SmåKom osv. 14 kommande länsbygderådsträff 9/10 Feb 2005 nästa möte. Plats utanför Stockholm! Skicka in offerter om man vill genomföra en sådan träff. 10 fem goda exempel En serie, häften: I varje häfte ett ämnesområde, medfinansiering behövs. Förslag på häften, butiker, äldreservice på landet, skolor på landsbygden. Nya exempel behövs från hela Sverige. 11 Internationellt samarbete Finland: Kolla hur det är organiserat med landbygden i Finland. Bulgarien: Prepare möte med Stig och Nils HS. Finns flera arenor man kan engagera sig och flytta fram positioner. Får inte kosta så mycket - och gör det inte heller. Matchning av avsatta pengar för transnationella kontakter krävs. 17 jan 05: European Rural Parliament i Stockholm SIDA kan vara en framtida samarbets-/finansieringspart, kontakt