bilaga 1 del B sid 1 Checklista och Inspektionsprotokoll för skola/förskolainspektioner (Ursprungligen från Miljösamverkan Älvsborg oktober 1997, här obetydligt modifierad) Bilagan består av följande delar: Förslag till användning av Checklista och Inspektionsprotokoll Checklista Inspektionsprotokoll
bilaga 1 del B sid 2 Förslag till användning av Checklista och Inspektionsprotokoll för skola/förskolainspektioner Inspektionsområde Checklistan och inspektionsprotokollet är avsedda för första-inspektion, eller vid besök på verksamheter som inte inspekterats på länge. Viktigast att besöka är barnomsorgslokaler och skolor som inte heller Yrkesinspektionen besökt på länge. Om man är osäker på vilka skolor Yrkesinspektionen kommer att besöka eller har besökt i kommunen kan man tala med Yrkesinspektionen i Borås eller Göteborg, adress och telefon se sid 104. Checklistan, allmänt Checklistan är i stort sett identisk med den som använts i Bengtsfors 1996, den grundar sig i sin tur på material från bl.a Vänersborgs kommun. Checklistan är lång, men kontrollerna avses utföras enkelt, som en översiktlig granskning genom att iaktta, samt genom att fråga vaktmästare och annan personal på plats. Mätningar görs inte. Om mätningar bedöms behövas i något avseende noteras detta. Mätningar och/eller enkäter kan vid behov göras i ett senare skede. Sådant som är särskilt svårt att bedöma vid enkel inspektion är indraget från vänsterkanten. Det är inte meningen/rimligt att man ska kunna bocka av alla checklistans punkter vid besök i alla lokaler. Checklistan finns som stöd för minnet och ger förslag på kontroller. Man kan också göra en egen variant av checklistan, begränsa eller utöka den efter vad man tror sig hinna med eller bedömer som viktigast. Inspektionsprotokollet Notera endast iakttagelser om brister, eller oklarheter som kan behöva utredas. Gör inte noteringar typ inga anmärkningar, då det kan ge upphov till missförstånd om något slags godkännande eller att inga brister alls föreligger. Så noggrann är inte inspektionen och kan knappast bli heller. Arbetsgång 1. Börja gärna en inspektionskampanj med att berätta för ansvariga på skoloch barnomsorgsförvaltningarna att en inspektionsomgång kommer att genomföras, låt dem ta del av checklistan, och be dem också skicka ut den till alla rektorer, förskoleföreståndare etc. Informera på motsvarande sätt fastighetsförvaltningen. Har man en samrådsgrupp, typ Friska-hus-grupp eller Allergigrupp med deltagande av t.ex. skola, barnomsorg, fastighet, byggnad, miljökontor och skolhälsovård kan kampanjen i stället starta med ett möte i denna
bilaga 1 del B sid 3 grupp. Checklistans närmare innehåll kan diskuteras, liksom vilka verksamheter som ska prioriteras för besök om man inte hinner med alla. 2. Inför varje inspektion, kontakta vaktmästaren. Han måste följa med för att man ska kunna få tillgång till alla utrymmen man vill titta på. Han har ofta mycket bra kunskaper om lokalerna och egna iakttagelser av brister och problem att förmedla. Han vet ofta också vilka i övrig personal som det kan vara särskilt viktigt att tala med vid besöket. Man kanske kan avstå från att bestämma tid för inspektionen också med annan personal, t ex föreståndare, för att inte göra inspektionsplaneringen för tungrodd, men det är lämpligt att de meddelas i förväg om när inspektionen kommer att genomföras. Inspektionerna bör ske när skolan/förskolan är igång. 3. Vid inspektionen, låt vaktmästaren visa runt. Börja gärna med en vandring utomhus runt byggnaderna, för att få överblick och för att titta på det som har med utemiljön att göra. Gå sedan igenom byggnad för byggnad, men givetvis inte t.ex. varje klassrum på större skolor. Stanna upp då och då under inspektionen, ögna igenom checklistan, för att se om ni missat att fråga om eller titta på något viktigt. Missa inte att fråga en och annan i personalen ni möter (dagbarnvårdare, lärare, städpersonal) om de har något särskilt att framföra. Brister som ni är säkra på kan gärna nämnas för vaktmästaren direkt. En del har han ofta möjlighet att åtgärda själv. 4. Efter inspektionen. Skriv en inspektionsrapport som tillställs berörda. Den man riktar sig formellt till är huvudmannen för verksamheten, d.v.s. skolan och barnomsorgen, men samtidigt bör fastighetsägaren/förvaltaren få rapporten, dessutom för kännedom naturligtvis den medföljande vaktmästaren och föreståndaren på den verksamhet man besökte. Yrkesinspektionen ska också få en kopia. Var tydlig i rapporten och framhåll att inspektionen varit av översiktlig karaktär, och inte gör anspråk på att vara heltäckande. Både mindre och större brister kan ha missats. I rapporten kan man gärna referera klagomål man mottagit under inspektionerna, även om man inte säkert kan bedöma deras relevans. Några kommentarer till punkter på checklistan Här ges ingen detaljerad vägledning till hur bedömningar kan göras, vad som är bra och acceptabla värden etc. Några punkter ska dock kommenteras. A. Inredning och utformning. Heltäckningsmattor ska undvikas, av hygieniska skäl. Enligt en uppgift kan nålfilts/heltäckningsmatta vara ett alternativ i källarlokaler med viss men begränsad
bilaga 1 del B sid 4 fuktbelastning i golvet. Troligen för att den kan släppa igenom fukten, där andra material skulle stänga den inne och orsaka mögel. Heltäckningsmattan är naturligtvis lika svårrengörbar här som på andra ställen, så om den alls ska accepteras får bedömas utifrån lokalens användning. Mörka ytor är svårrengörbara i den meningen att man inte ser smutsen lika lätt som på ljusa ytor. För vägledning om lågemitterande material, se t.ex. Upphandling av sunda hus (11) B. Inomhusklimat m.m. Dagsljus bedöms med sunda förnuftet, påtala t.ex. grupparbetsrum i källarlokaler och korridorer med för små eller få fönster. Elljus, fråga personalen. Påpeka i rapporten om det är klagomål eller sannolikt otillräckligt. Avskärmning mot solljus görs med utvändiga markiser, persienner har inte samma effekt mot värmen. Efterklangstid. Fråga. Försök bedöma om det verkar kalt och hårt och i behov av dämpning. Bullernivåer: Se Socialstyrelsens Allmänna råd 1996:7 Buller inomhus och höga ljudnivåer (39). C. Hygienisk standard Städning. Läs gärna på i Socialstyrelsens Allmänna råd 1996:33 Städning i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar (3). På många håll har man snålat in på städningen, som också ofta utförs under pågående verksamhet i lokalerna så det aldrig blir chans att få ordentligt rent. E. Olycksfallsrisker En fråga som inte uttryckligen ligger under tillsynsansvaret enligt miljöbalken, men olycksfallsrisker är heller inte uttryckligen uteslutna. Är de inte ringa eller helt tillfälliga så bör olycksfallsrisker kunna omfattas av balken. Under alla förhållanden är det rimligt att när man ändå är ute också ägnar viss uppmärksamhet åt olycksrisker. Rådgör med Yrkesinspektionen när ni stöter på svårbedömda saker. Mycket kan dock bedömas med hjälp av sunt förnuft. Klämskydd i dörrar är en tjock gummilist på dörrens gångjärnssida (kanske finns andra lösningar också). Jordfelsbrytare är en dramatiskt säkerhetshöjande och relativt billig installation på elsystemet. Bör finnas åtminstone där små barn vistas. Gymnastiksalar: Skolorna brukar (?, måste?) låta fristående kontrollorgan granska säkerheten i hängande redskap m.m. i gymnastiksalar. Det är knappast något vi klarar att granska själva. Intyg om senaste kontroll kan finnas uppsatt, titta/fråga efter det. Klättringssäkra staket finns sällan, men ett nätstaket är ändå bättre än inget alls, för att avskärma mot t.ex. gata eller sjö och möjliggöra för förskolepersonal att hinna ingripa. För lekredskap finns följande Svensk Standard som man kan skaffa och vid tveksamhet kontrollera mot:
bilaga 1 del B sid 5 Svensk Standard avseende säkerhetskrav på lekredskap (Beteckning / Titel / Fastställd) SS 99 10 10 Lekredskap - Definitioner och allmänna säkerhetskrav 1989-04-26 SS 99 10 11 Lekredskap - Gungor - Säkerhetskrav 1989-04-26 SS 99 10 12 Lekredskap - Rutschbanor - Säkerhetskrav 1989-04-26 SS 99 10 13 Lekredskap - Linbanor - Säkerhetskrav 1989-04-26 SS 99 10 14 Lekredskap - Karuseller - Säkerhetskrav 1989-04-26 SS 99 10 15 Lekredskap - Provning avseende säkerhet 1989-04-26 SS 99 10 16 Lekredskap - Stötdämpande underlag - Säkerhetskrav 1989-04-26 SS 99 10 17 Lekredskap - Anläggningar - Säkerhetskrav 1989-04-26 G Utomhusmiljö. Impregnerat virke i lekredskap: Bör nog undvikas helt, även snällare sorter. Kreosotimpregnerat virke bör man kräva att det avlägsnas, om det skulle påträffas. Vid nyanläggning och utbyte bör icke impregnerat virke användas, t.ex. lärk som är relativt rötbeständigt.
bilaga 1 del B sid 6 Checklista för skola/förskolainspektioner Indragen marginal = sådant som är mer svårkontrollerat vid enkel inspektion A. Inredning och utformning av lokaler! Lämpliga material och ytskikt i byggnad och inredning avseende rengörbarhet och risk för kvalster, mögel m.m., risk för emission av kemiska ämnen. - Ex ej heltäckningsmattor - Ex ej mörka, ojämna el. på annat sätt svårrengörbara ytor, - Ex ej skivor, limmer m.m. som avger t ex formaldehyd.! Möbler och textilier, lämpliga/olämpliga material - Massivt trä el. spånskivor, faner etc - Plast - Natur el. syntetfiber - Flamskyddsbehandlade?! Inredning utformad för att underlätta städning - skohyllor, höjd under skåp, etc - bänkar, bord etc lätta nog att flyttas/lyftas B. Inomhusklimat m.m.! Ljusförhållanden. - Tillräckligt med dags- och elljus. - Avskärmning av för mycket solljus och värmeinstrålning möjligt? - Flimmerfria lysrör! Ljudförhållanden. - Störningar utifrån t.ex. trafik. - Störningar inifrån, t.ex. ventilationsbuller - Akustisk miljö inne, t.ex. efterklangstid?! Värme, kyla, drag.! Fukt och mögel etc: Lukt? Klagomål? Synliga tecken på skador?! Ventilation/vädring. - Uppgifter från OVK (Obligatoriska ventilationskontrollen) som kan inhämtas före eller efter inspektionen från byggnadsnämnden: Ventilationen är bra eller ska åtgärdas, Hur? När? - Finns öppningsbara fönster och möjlighet till rastvädring? - Placering av luftintag, ev. risk för avgaser, frånluft m.m. - Finns fungerande skötselrutiner av ventilationen - antal elever/barn ej för stort, med tanke på ventilationskapacitet? - lektionslängd ej för lång med tanke på behov av vädring? C. Hygienisk standard! Rengöring och städning. - Tillräckligt ofta - Rätt teknik (t ex ej dammsugning regelmässigt) - Hur ofta tvättas gardiner, andra textilier och sängutrustning? - Miljöanpassade rengöringsmetoder - Metoder anpassade för olika ytor som ska rengöras! Toaletter, hygienisk standard, ren tvål etc
bilaga 1 del B sid 7 D. Underhåll! Slitage-underhåll av golv, väggar etc E. Olycksrisker. Säkerhetsfrågor, främst förskola och lågstadium. Samt vissa specialområden i skolan. Uppenbara brister? Har säkerhetsanalys utförts? Kan avse:! INOMHUS - Klämskydd i dörrar - Spärrar i fönster och fönsterdörrar (kedja, eller i handtaget) - Leksaker - Elinstallationer (petskydd och jordning, jordfelsbrytare, inga lösa skarvsladdar m.m.) - Förråd för rengöringsmedel och andra kemikalier låsta - Tippskydd på spis - Hyllor och skåp m.m. säkert förankrade i vägg - Barnsäkerhetsspärr på lådor för köksknivar m.m. - Elementskydd, om elementen kan bli skadligt varma - Småbarnsgrindar ovan- och nedanför trappor - Vattentemperatur i kranar (varmvatten ej för hög, ej för låg, bör vara mellan 50 och 60 C vilket känns hett men skållar inte, för låg temp. innebär risk för bakterietillväxt) - Slöjdsalar: säkerhetsbrytare och andra skyddsanordningar - Gymnastiksalar, är hängande redskap m.m. besiktigade av utomstående kontrollant?! UTOMHUS - Grindar till gård, bör vara inåtgående - Staket, 100 cm ej klättringsbart - Lekredskap: Gungor, klätterredskap, rutschbana, linbana. Förankring, sand, speciella detaljer. - Vattensamlingar (undviks om små barn) - Trafik: Dels gator m.m. intill området, dels varutransporter o.dyl. inom området. - Brunnar, ej för barn öppningsbara lock - Giftiga växter. F. Särskilda hälsoskyddsfrågor! Särskilda allergirisker - Djur, levande - Djur, uppstoppade - Olämpliga material t ex heltäckningsmattor, nålfiltsmattor o.dyl. - Allergiriskabla växter inomhus! Luftrenare, luftbefuktare eller andra anordningar som ev. kan innebära risker! Hälsorisker via leksaker o.dyl. Exempelvis andra färger och lim än sådana avsedda för barn! Radon. Undersökt? Om nej, finns blåbetong, eller ligger byggnaden på riskområde för markradon? G. Utomhusmiljö! Förskola: 40 m 2 lekyta/plats (Avser mer pedagogisk kvalitet än hälsoskydd)! Störningar (buller, avgaser m.m.)! Trafik, säkerhet, störningar! Impregnerat virke i lekredskap?! Sandlådor. 40 cm sanddjup. Byte av sand? Besök av katter?
bilaga 1 del B sid 8 Inspektionsprotokoll för skola/förskolainspektioner Skola / förskola Sida Inspektionsdag Inspektör Medföljande vaktmästare Tel vaktmästare Ev. uppgifter om annan medverkande personal Kort beskrivning av tillsynsobjektet (verksamhet, antal barn, byggnads-/ombyggnadsår etc.) Byggnad, rum etc. Anmärkningar/anteckningar
bilaga 1 del B sid 9 Skola / förskola Sida Byggnad, rum etc. Anmärkningar/anteckningar