Bällstarummet, Kommunalhuset, Vallentuna måndagen den 20 oktober 2003 kl 18.00 21.15

Kommunstyrelsen 20 oktober 2003 Plats och tid för sammanträdet Bällstarummet, Kommunalhuset, Vallentuna måndagen den 20 oktober 2003 kl 18.00 21.15 Beslutande Sten-Åke Adlivankin (m), ordförande Leif Öhman (m) Bo Ivgren (m) 91-106 Jane Schultzberg (m) 107-109 Ove Hahn (m) Gunnel Orselius-Dahl (fp) vice ordf Jörgen Hellberg (fp) Ove Ekström (c) Jerker Sjögren (kd) Hans Strandin (s) Jaana Tilles (s) Göte Axelsson (s) Mauritz Lindroth (s) Nicklas Steorn (mp) Ersättare Jane Schultzberg (m) 91-106 Claes Ericsson (m) Staffan Modig (fp) Tommy Eckelöv s) Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Kommundirektör Kjell Johansson Kommunsekreterare Anna Lindholm Jaana Tilles (s) Kommunledningskontoret, Vallentuna Sekreterare Anna Lindholm Paragrafer 91-109 Ordförande Sten-Åke Adlivankin Justerande Jaana Tilles Organ BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 20 oktober 2003 Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Datum för anslags nedtagande Kommunledningskontoret, Vallentuna Underskrift 1 (46)

Innehållsförteckning: Motion Förhandla om lönesänkningar för de som tjänar mest...3 Motion Komplettering av planutredningsunderlaget för Hagaskolan med en simhall.5 Riktlinjer för distans/mobilt arbete för förtroendevalda i kommunstyrelsen...6 Riktlinjer för distans/mobilt arbete för anställda i Vallentuna kommun...8 Förlängd försöksverksamhet med lokala styrelser med elev- respektive föräldramajoritet till juni 2007...10 Sammanträdesplan 2004 samt utannonsering av kommunfullmäktiges sammanträden 2004...12 Revisionsrapport, intern kontroll avseende efterlevnad av redovisningslagen fakturahantering...14 Månadsuppföljning augusti 2003...16 Handikappidrottsföreningar bidrag...17 Förslag till åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Stockholms län...20 Citybanan i Stockholm. Järnvägsutredning för pendeltågstunneln. Yttrande...26 En modern nationell storstadspolitik. Yttrande...28 Fler kärnor - remissvar...29 Stockholmsregionens samspel med sin nära omgivning. Yttrande...32 Interreg III C-projekt Strategic Development and co-operation between airport regions in Europe /STRAIR. Förslag...35 Planprogram för centrala området i Vallentuna. Budget för skede 3...39 Exerman-Hersby naturreservat...40 Övriga frågor Extra kommunstyrelse och kommunfullmäktige sammanträde...44 Anmälningslista...45 Sid 2 (46)

Motion Förhandla om lönesänkningar för de som tjänar mest KS 91 Dnr 2003.066 024 Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige avslå motionen. Ärendet Demoex föreslår i motionen att kommunfullmäktige beslutar att förhandla med alla kommunanställda som har en månadslön över 25.000 kronor om en lönesänkning enligt formeln: (Månadslön x 0.8) + 5000 = ny lön. Avsikten med åtgärden uppges vara att uppnå besparingseffekter för kommunen. I motionen anges bl.a. att Som en jämförelse tjänar Vallentuna kommuns tjänstemän över femtusen kronor mer i månaden än riksgenomsnittet. Kommunstabens synpunkter Löneläget i kommunen Uppgiften om att Vallentuna kommuns tjänstemän skulle tjäna 5000 kr över ett riksgenomsnitt för tjänstemän har kommunen inte tidigare träffat på. Kommunen gör återkommande uppföljningar av lönerna för kommunens anställda. Kommunförbundets lönestatistik för kommuner inom stockholmsregionen visar att Vallentuna i stort har likvärdiga löner med andra kommuner i Stor-Stockholm. Beroende på Vallentunas storlek och ett relativt sett längre avstånd till regionkärnan ligger lönerna för vissa yrkesgrupper snarare lägre än i vissa mer centralt belägna kommuner. Kommunen använder inte begreppet tjänstemän vid lönejämförelser eller i andra sammanhang. Jämförelser görs utifrån vilka yrkesgrupper anställda tillhör eller den funktion och det ansvar t.ex. ledare har. Individuell lönesättning Vallentuna kommun har sedan flera år tillämpat individuell lönesättning. Varje anställd lönesätts vid en årlig löneöversyn. Lönesättningen utgår från fullmäktiges fastställda policy för lönebildning. Även vid nyanställning tillämpas en individuell lönesättning. Fullmäktige policy är bl.a. att Lönebildningen är ett av de viktigaste verktygen för att trygga personalförsörjningen. Lönebildningen används för att kommunen på kort och lång sikt ska kunna rekrytera och behålla kompetenta medarbetare. 3 (46)

Forts 91 Det är viktigt för kommunen - liksom för varje annan arbetsgivare - att med lönen som ett instrument kunna knyta duktiga och kompetenta medarbetare till sig. Detta gäller speciellt i Vallentuna under de närmaste åren då många anställda kommer att gå i pension. Vissa yrkesgrupper är redan idag svåra att få tag på. För att stimulera anställda att ge god service med hög kvalitet är det viktigt för kommunen att genom en resultatanknuten lönesättning visa på möjligheten till ett positivt löneutfall på kort sikt eller på längre sikt. Kommunens möjligheter att rekrytera/behålla bra medarbetare är beroende av ingångslönerna men också vilken löneutveckling som medarbetaren kan förvänta sig senare i anställningen. Lönespannen för olika grupper ger signaler om kommunens intresse av att satsa på duglighet, erfarenhet och ökad kompetens. Det enskilda anställningsavtalet Lönen är en del i det enskilda anställningsavtalet, som träffats mellan arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsgivaren kan inte ensidigt försämra eller sänka överenskomna lönevillkor. Löner över 25.000 kronor/månad Av kommunens ca 1.400 medarbetare har ca 180 anställda löner över 25.000 kronor per månad. Av dessa är ca 70 lärare. Ca 50 är ledare - varav 15 är rektorer och 10 är ledare inom vården. 15 är sjuksköterskor, logopeder, psykologer och kuratorer.. I övrigt ingår specialister inom ekonomi, PA, IT, teknik, fritid, kultur, skola, vård och omsorg. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 2 oktober 102 föreslagit kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. Beslutsgång Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta i enlighet med arbetsutskottets förslag. Handlingar i ärendet 1. Motion från Demoex, daterad 26 maj 2003 - Förhandla om lönesänkningar för de som tjänar mest 4 (46)

Motion Komplettering av planutredningsunderlaget för Hagaskolan med en simhall KS 92 Dnr 2000.079 822 Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Ärendet I en motion till kommunfullmäktige 2000-05-05 från Fritidspartiet i Vallentuna föreslogs att kommunstyrelsen skulle ges i uppdrag att komplettera underlaget för planeringen av Hagaskolan med innehållet en simhall med 8 banor. Motionen bereddes inom kommunstaben efter remiss till samhällsbyggnadsnämnden. Kommunstyrelsen föreslog kommunfullmäktige att avslå motionen. Kommunfullmäktiges beslut 2000-10-16 73 Ärendet återremitteras till kommunstyrelsen för att återupptas då en detaljplan för området föreligger. Kommunstabens synpunkter Sedan motionen inlämnades har förutsättningarna förändrats. Någon planering för en Hagaskola pågår inte för närvarande och torde inte bli aktuell inom överskådlig framtid. I det nu pågående arbetet med att ta fram en planutredning för centrala Vallentuna kommer däremot frågan om ett eventuellt markreservat för framtida etablering av simhall/badhus att belysas. Kommunstaben anser därför att ärendet avseende behandling av motionen nu kan avskrivas från vidare handläggning. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 2 oktober 104 föreslagit kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Beslutsgång Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta i enlighet med arbetsutskottets förslag. Handlingar i ärendet 1. Fritidspartiets motion 5 (46)

Riktlinjer för distans/mobilt arbete för förtroendevalda i kommunstyrelsen KS 93 Dnr 2000.173 026 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att bordlägga ärendet. Ärendet I Vallentuna kommun finns det nu teknisk möjlighet att via Internet kunna komma åt sina dokument, intranätet samt skicka och ta emot post från annan plats än kommunens lokala nätverk. Kommunfullmäktige antog den 26 november 2001 en policy för distansarbete och mobilt arbete för kommunala arbetstagare. Kommunstyrelsen beslöt den 8 april att avsätta 92300 kr för att ge de förtroendevalda i kommunstyrelsen tillgång till kommunens intranät samt e-postadresser. Föreliggande förslag innehåller kompletterande riktlinjer. Kommunstyrelsen avgör vem eller vilka förtroendevalda som skall få möjligheten att arbeta på distans/mobilt. Kommunstyrelsen avgör också vilken typ av uppkoppling som är nödvändig. Användarförsäkran Alla som skall använda kommunens distans/mobila arbetsmöjlighet skall skriva på en användarförsäkran. Användarförsäkran består av ett dokument som binder användaren till att lyda vissa regler och ta ansvar för användandet. Dokumentet är uppdelat i ett huvuddokument och ett tillägg för den distans/mobila lösningen. Rättigheter i Active Directory Förtroendevald som använder sig av distans/mobila lösningen kommer att ha en hemkatalog, tillgång till ITorget och en egen e- postadress, @vallentuna.se. Säkerhet Förtroendevald som använder sig av distans/mobila lösningen skall ha en egen token-dosa, som genererar engångslösenord, för att logga in mot kommunens nätverk. Kostnadsersättning för Internetaccess i hemmet Kommunen ersätter varje användare med 1800 kr per år. Ersättningen skall täcka slitage på utrustning, pappersförbrukning och bläckpatroner/toner. Förtroendevald som är ansluten till den distans/mobila lösningen ska eftersträva att digitalt ta del av kommunens information, kallelser, protokoll etc. På så sätt kan kostnader för tryck och porto minimeras. 6 (46)

Forts 93 Abonnemang Ansluten förtroendevald kommer att ha ett abonnemang hos ITenheten. Abonnemanget kostar 700 kr per år och täcker kostnader för servrar, teknisk service samt token-dosa. Anslutningsmöjligheter Följande möjligheter finns till anslutning: 1) Ny uppringd förbindelse (56K eller ISDN där ingen annan teknik finns att tillgå eller om kapaciteten räcker till). Kommunstyrelsen står för installationskostnaden av ett nytt telefonabonnemang och modem. Förtroendevalda ringer upp en speciell fjärranslutning som fakturerar uppkopplingskostnaden till kommunstyrelsen. Abonnemanget är spärrat för utgående samtal förutom till fjärranslutningen. 2) Ny fast uppkoppling (ADSL/kabelmodem) Kommunstyrelsen betalar installationen, startavgiften och kabelmodemet. Kommunstyrelsen betalar 150 kr per månad i ersättning för månadsavgiften. 3) Befintlig uppringd förbindelse Vid uppringd förbindelse ringer den förtroendevalda upp en speciell fjärranslutning som fakturerar uppkopplingskostnaden till kommunstyrelsen. 4) Befintlig fast uppkoppling Kommunstyrelsen betalar 150 kr per månad i ersättning för månadsavgiften. Support IT-enheten kommer inte att ta något ansvar eller ge någon support till förtroendevalda på deras privata utrustning, dator, skrivare, skärm eller mjukvara. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 2 oktober 115 föreslagit kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. Yrkanden Ove Ekström (c) yrkar att ärendet bordlägges. Beslutsgång Ordförande Sten-Åke Adlivankin ställer proposition på yrkandet och finner att kommunstyrelsen bordlägger ärendet. 7 (46)

Riktlinjer för distans/mobilt arbete för anställda i Vallentuna kommun KS 94 Dnr 2000.173 026 Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige antar riktlinjer för distans/mobilt arbete för förtroendevalda anställda i Vallentuna kommun. Ärendet I Vallentuna kommun finns det teknisk möjlighet att via Internet kunna komma åt sina dokument, intranätet samt skicka och ta emot post från annan plats än kommunens lokala nätverk. Kommunfullmäktige antog den 26 november 2001 en policy för distansarbete och mobilt arbete för kommunens arbetstagare. Föreliggande förslag innehåller kompletterande riktlinjer. Vem skall få tillgång till tekniken? Förvaltningschef avgör vem eller vilka anställda som skall få möjligheten att arbeta på distans/mobilt. Förvaltningschefen avgör också vilken typ av uppkoppling som är nödvändig. Användarförsäkran Utöver den ordinarie användarförsäkran ska den anställde underteckna ett kompletterande dokument för den distans/mobila lösningen. Säkerhet Anställd som använder sig av den distans/mobila lösningen ska ha en egen token-dosa, som genererar engångslösenord, för att logga in mot kommunens nätverk. Abonnemang abonnemang hos IT-enheten. Abonnemanget kostar 1500 kr per år och täcker kostnaderna för servrar, teknisk service token-dosa. Kostnadsersättning för Internetaccess i hemmet Följande möjligheter finns till anslutning: 1) Ny uppringd förbindelse (56K eller ISDN där ingen annan teknik finns att tillgå eller om kapaciteten inte räcker till). Förvaltningen står för installationskostnaden av ett nytt telefonabonnemang. IT-enheten betalar modemet. Den anställda ringer upp en fjärranslutning som fakturerar uppkopplingskostnaden till IT-enheten. Abonnemanget är spärrat för utgående samtal förutom till fjärranslutningen. 8 (46)

Forts 94 2) Ny fast uppkoppling (ADSL/kabelmodem) Förvaltningen betalar installationen, startavgiften och kabelmodemet. Förvaltningen betalar 150 kr per månad i ersättning till månadsavgiften. 3) Befintlig uppringd förbindelse Vid uppringd förbindelse ringer den anställda upp en speciell fjärranslutning som fakturerar uppkopplingskostnaden till ITenheten. 4) Befintlig fast uppkoppling Förvaltningen betalar 150 kr per månad i ersättning för månadsavgiften. Support IT-enheten kommer inte att ta något ansvar eller ge någon support till anställda på deras privata utrustning, dator, skrivare, skärm eller mjukvara. Normal service och support ges för IT-enhetens utrustning. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 2 oktober 116 föreslagit kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. Beslutsgång Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta i enlighet med arbetsutskottets förslag. 9 (46)

Förlängd försöksverksamhet med lokala styrelser med elev- respektive föräldramajoritet till juni 2007 KS 95 Dnr 2003.097 611 Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att förlänga mandatet för den lokala styrelsen vid Lovisedalsskolan till och med den 30 juni 2007. Ärendet Lokal styrelse med föräldramajoritet är en försöksverksamhet i grundskolan och obligatoriska särskolan som pågått sedan 1996. Försöksperioden har utsträckts till 2007 och Myndigheten för skolutveckling tar över från Skolverket. Alla kommuner och skolor som redan tidigare har inrättat lokala styrelser och som vill att dessa ska kunna fortsätta att verka under de kommande fyra åren, fram till utgången av juni 2007, måste tillse att den lokala styrelsens mandat förlängs genom ett nytt kommunalt beslut. Kommunfullmäktige har den 15 juni 1998 36 godkänt att grundskolenämnden inrättar en försöksverksamhet med lokala styrelser som under nämnden svarar för driften av en skola. I driftansvaret ska även ingå försöksverksamhet och skolbarnomsorg. Lokal styrelse med föräldramajoritet infördes vid Lovisedalsskolan från och med höstterminen 1998. I december 2000 gjordes en uppföljning av försöksverksamheten vid Lovisedalsskolan. Rektor Lilian Lundström har den 20 augusti träffat styrelsen. Lokala styrelsen på Lovisedalsskolan önskar ett nytt kommunalt beslut, där mandatet för styrelsen förlängs. Barn- och ungdomsnämndens förslag Barn- och ungdomsnämnden har den 10 september 93 föreslagit kommunfullmäktige att förlänga mandatet för den lokala styrelsen vid Lovisedalsskolan. Nämnden har också beslutat att representanter från den lokala styrelsen ska bjudas in till nämndens sammanträde den 14 oktober. Den lokala styrelsen skall då inkomma med en utvärdering av dess arbete. Kommunstabens synpunkter Kommunstaben har inget att erinra mot barn- och ungdomsnämndens förslag. Beslutet bör dock kompletteras med att det förlängda mandatet för den lokala styrelsen vid Lovisedalsskolan skall gälla till och med den 30 juni 2007. 10 (46)

Forts 95 Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 2 oktober föreslagit kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. Beslutsgång Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta i enlighet med arbetsutskottets förslag. 11 (46)

Sammanträdesplan 2004 samt utannonsering av kommunfullmäktiges sammanträden 2004 KS 96 Dnr 2003.093 006 Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen godkänner förslaget vad avser kommunstyrelsen och överlämnar ärendet till kommunfullmäktige för ställningstagande vad avser kommunfullmäktiges sammanträdestider. Annonsering av kommunfullmäktiges sammanträden 2004 sker i den tidning där kommunens informationssidor samt på kommunens hemsida. Ärendet Kommunstaben har lagt fram ett förslag till sammanträdestider, se nedan, för arbetsutskottet, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Förslaget är framtaget med hänsyn till tidplanen för kommunplan 2004-2006. Kommunstabens förslag Arbetsutskottet godkänner förslaget vad avser arbetsutskottet. Kommunstyrelsen godkänner förslaget vad avser kommunstyrelsen och överlämnar ärendet till kommunfullmäktige för ställningstagande vad avser kommunfullmäktiges sammanträdestider. Annonsering av kommunfullmäktiges sammanträden 2004 sker i den tidning där kommunens informationssidor samt på kommunens hemsida. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 20 oktober 122 beslutat i enlighet med kommunstabens förslag. Beslutsgång Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta i enlighet med arbetsutskottets förslag. 12 (46)

SAMMANTRÄDESPLAN 2004 Arbetsutskott torsdagar 9.00-17.00 Kommunstyrelsen Måndagar 18.00 Kommunfullmäktige Måndagar 19.00 Sista dag för handlingar Beredning tisdagar 8.30 Utskick torsdagar Sammanträde Utskick torsdagar Sammanträde Utskick torsdagar Sammanträde 30 dec 12 jan 15 jan 26 jan 22 jan (KP) 13 jan 20 jan 22 jan 29 jan 5 feb 16 feb 19 feb 8 mars 9 mars 16 mars 18 mars 25 mars 1 april 19 april 22 april 3 maj 6 april 13 april 15 april 22 april 29 april 10 maj 13 maj 24 maj 12 maj (KP) 27 april 4 maj 6 maj 13 maj 27 maj 7 juni (KP) 10 juni 21 juni (kl 16.00 KP) 29 juli Prel. 9 aug 12 aug Prel. 23 aug 3 aug 10 aug 12 aug 19 aug 26 aug 6 sep 9 sep 20 sep 24 sep 28 sep 30 sep 7 okt 14 okt 25 okt 28 okt 8 nov 2 nov 9 nov 11 nov 18 nov (VP) 25 nov 6 dec (16.00) 9 dec 20 dec 30 nov 7 dec 9 dec 15 dec 13 (46)

Revisionsrapport, intern kontroll avseende efterlevnad av redovisningslagen fakturahantering KS 97 Dnr 2003.072 007 Beslut Kommunstyrelsen beslutar överlämna kommunstabens synpunkter som svar till revisorerna på Komrevs revisionsrapport avseende efterlevnad av redovisningslagen vad gäller fakturahantering. Ärendet Revisorerna i Vallentuna har överlämnat en granskningsrapport upprättad av Komrev, gällande intern kontroll avseende efterlevnad av redovisningslagen, och begärt svar i form av kommunstyrelsens yttrande samt beslut om åtgärd. I rapporten anser Komrev att kommunens samlade verifikationsmaterial håller en relativt god standard men följande åtgärder rekommenderas: Samtliga nämnder skall i enlighet med attestreglementet fastställa behörighetsattestanter. Behörighetsattestanter skall användas mer konsekvent inom kommunen. Blanketten där fält finns för behörighetsattest skall användas. Underlag till både kassaverifikationer och bokföringsordrar bör förbättras. En uppstramning av rutinen bör ske när det gäller notering om syfte/ändamål och deltagare för fakturor som avser resor, kurser, konferenser och representation. Kommunstabens synpunkter Av rapporten framgår att vissa brister inom fakturahanteringen kan konstateras trots ett dokumenterat regelverk och återkommande utbildningsinsatser för berörd personal. Kommunledningskontoret, genom Konsult & Service Ekonomi, kommer därför att fortsätta med återkommande informations- och utbildningsinsatser för förvaltningarnas personal som arbetar inom området fakturahantering. Vad gäller kommunstyrelsens eget verksamhetsområde så har personalgrupperna inom kommunledningskontoret haft en genomgång av revisionsrapporten och de anmärkningar som avser kommunstyrelsen. Avsikten är också att genom fortlöpande insatser inom ramen för kommunstyrelsens interna kontrollplan nå effekter som i fortsättningen minimerar bristerna vid fakturahanteringen. 14 (46)

Forts. 97 Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 2 oktober 104 föreslagit kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. Beslutsgång Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag. 15 (46)

Månadsuppföljning augusti 2003 KS 98 Dnr 2003.010 042 Beslut Kommunstyrelsen godkänner rapporten. Ärendet Kommunledningskontoret har sammanställt Månadsuppföljning (MU) efter åtta månader 2003 för samtliga nämnder. I rapporten redovisas bokförda belopp för perioden samt prognoser för helåret. Totalt prognostiseras ett underskott med -14,7 mkr vilket är knappt 2 mkr bättre än i uppföljningen efter 7 månader. Justeringar har gjorts i nämndernas budgetar för uteblivna arvodeshöjningar vilket sänkt ramarna med totalt ca 1,1 mkr. I realiteten är därmed prognosen 3 mkr bättre än föregående månad. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 2 oktober 106 föreslagit kommunstyrelsen att notera informationen till protokollet. Beslutsgång Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag. Handlingar i ärendet 1. Månadsuppföljning för kommunens samtliga nämnder 16 (46)

Handikappidrottsföreningar bidrag KS 99 Dnr 2003.082 805 Beslut Kommunstyrelsen delegerar till fritidsnämnden att besluta om yttrandet och skicka in det till Stockholms Handikappidrottsförbund och Föreningen Storstockholms Kultur- och Fritidschefer (FSKF). Ärendet Stockholms Handikappidrottsförbund och Föreningen Storstockholms Kultur- och Fritidschefer (FSKF) har gemensamt fått i uppdrag av KSL:s styrelse att bl.a. lyfta fram och utreda ett antal frågor rörande regionalt samarbete. En arbetsgrupp har fått i uppdrag att utreda och lämna förslag på att pröva en gemensam stödmodell för handikappidrotten i länet. Arbetsgruppen har inriktat sitt arbete mot att försöka finna en lämplig modell för ett gemensamt verksamhetsbidrag till handikappidrottsföreningar i Stockholms län. Problemet är att förutsättningarna för att kunna bilda handikappidrottsföreningar är olika i våra olika kommuner. Mindre kommuner kan exempelvis ha för få handikappade för att själva kunna bilda olika specialföreningar. Tillgången till anpassade lokaler spelar också en roll. Detta innebär att några kommuner med goda etableringsförutsättningar får dra ett tyngre lass än andra genom att flera föreningsmedlemmar kommer från andra kommuner och därigenom belastar dessa kommuners kostnader för lokaler och föreningsbidrag. En enkät som genomförts i samtliga länets kommuner utom Nykvarn och Södertälje visar, att 560 tkr årligen betalades ut i verksamhetsbidrag till länets handikappidrottsföreningar 2001. Om detta belopp fördelas på alla innevånare i de aktuella kommunerna blir bidraget 0,37 kr per medborgare. Arbetsgruppen föreslår därför att varje kommun ska bidra med 0,50 kr per innevånare och år och att dessa medel skall överföras till Stockholms Handikappidrottsförbund, som sedan administrerar bidraget efter normer fastställda av medlemskommunerna. Arbetsgruppens förslag Arbetsgruppen föreslår, att ett gemensamt/generellt verksamhetsbidrag införs för handikappidrottsföreningarna i länet. Medlemskommunerna betalar ett årligt belopp, som baseras på antalet innevånare i respektive kommun multiplicerat med ett visst belopp. Beloppet för 2003 föreslås vara 0,50 kr. Bidragsbeloppets storlek föreslås omräknas vart tredje år. 17 (46)

Forts 99 Kommunerna betalar in sina bidragsbelopp till Stockholms Handikappidrottsförbund, som fördelar bidraget efter normer fastställda av medlemskommunerna tillsammans. Samtliga handikappidrottsföreningar ansöker om bidrag hos Stockholms Handikappidrottsförbund. Gruppen föreslår vidare att handikappidrottsföreningarna skall vara anslutna till Stockholms Handikappidrottsförbund för att vara godkända för statligt aktivitetsstöd. Fritidskontorets yttrande Förutsättningen för att kunna bedriva handikappidrott med ett brett urval av föreningar som representerar olika idrottsgrenar kräver samverkan över kommungränserna där alla medverkande kommuner tar ett gemensamt ansvar. Ambitionen att hitta ett enhetligt verksamhetsbidrag för länets handikappidrottsföreningar är ett steg i rätt riktning. Förslaget att beräkna varje kommuns bidrag till en samlad bidragspott utifrån antalet kommuninnevånare kan dock slå väldigt fel. För Vallentunas del skulle detta innebära ett bidrag på ca 13.000 kronor per år. I dag finns en handikappidrottsförening i kommunen som 2002 erhöll ett bidrag på 1.350 kronor. Vissa kommuner har en utbyggd fritidsverksamhet för sina funktionshindrade medborgare där handikappidrottsföreningarnas verksamhet utgör en del av ett större utbud medan utbudet i andra kommuner i stort sett omfattas av handikappidrottsföreningarnas verksamhet. I Vallentuna har exempelvis de funktionshindrade ett 20- tal olika fritids- och idrottsaktiviteter att välja mellan. För att åstadkomma en rättvisare beräkning av det kommunala verksamhetsbidraget bör varje kommun i stället betala i förhållande till antalet aktiva deltagare i de olika handikappidrottsföreningarnas verksamhet. Stockholms Handikappidrottsförbund administrerar bidraget och debiterar respektive kommun utifrån andelen aktiva medlemmar i respektive förening, vilket borde vara enkelt att hantera med dagens teknik. Fritidskontorets förslag Vallentuna kommun stöder förslaget att ta fram ett kommungemensamt verksamhetsbidrag för länets handikappidrottsföreningar samt att Stockholms Handikappidrottsförbund administrerar detsamma förutsatt att bidragsnorm och ersättningsnivåer godkänts av samtliga kommuner beräkningsgrunden för det kommunala bidraget skall vara andelen aktiva föreningsmedlemmar rån respektive kommun. 18 (46)

Forts 99 Kommunstabens synpunkter Kommunstaben stöder i allt väsentligt fritidskontorets synpunkter och tillstyrker därför att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med fritidskontorets förslag. I det aktuella ärendet kan det vara motiverat med en lösning där kommunerna bidrar till verksamheten i relation till hur många aktiviteter som handikappade från kommunen deltar i. Principiellt är det dock tveksamt med en utveckling där allt fler beslut inom det kommunala kompetensområdet fattas av andra än kommunens valda politiker. Kommunstabens förslag till beslut Kommunstyrelsen överlämnar fritidskontorets synpunkter till KSL, vilket innebär följande svar på remissen. Vallentuna kommun stöder förslaget att ta fram ett kommungemensamt verksamhetsbidrag för länets handikappidrottsföreningar, som administreras av Stockholms Handikappidrottsförbund, under förutsättning att: bidragsnorm och ersättningsnivåer godkänts av samtliga kommuner beräkningsgrunden för det kommunala bidraget skall vara andelen föreningsmedlemmar från respektive kommun. Kommunstyrelsen beslutar vidare att kostnaden för bidrag till handikappidrotts-föreningar även i fortsättningen ska täckas inom fritidsnämndens budget. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 2 oktober 108 överlämnat ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. Yrkanden Ordförande Sten-Åke Adlivankin yrkar med stöd av den borgerliga gruppen att kommunstyrelsen delegerar till fritidsnämnden att besluta om yttrandet och skicka in det till Stockholms Handikappidrottsförbund och Föreningen Storstockholms Kultur- och Fritidschefer (FSKF) Beslutsgång Ordförande Sten-Åke Adlivankin ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med det. 19 (46)

Förslag till åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Stockholms län KS 100 Dnr 2003.084 419 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att, som remissvar till Miljödepartementet, anta myndighetsnämnden för teknik och miljö förslag till yttrande om förslag till åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i länet. Ärendet Vallentuna kommun har av Miljödepartementet fått Länsstyrelsens i Stockholms län förslag till åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Stockholms län på remiss. Remissen skall besvaras senast den 15 oktober 2003. Kommunstaben har inhämtat yttrande från myndighetsnämnden för teknik och miljö. Myndighetsnämnden för teknik och miljö sammanträdde den 4 september 2003. Vid sammanträdet riktades långtgående kritik mot länsstyrelsens förslag till åtgärdsprogram, vilket inte godtogs. Nämnden beslöt att ge dess ordförande i uppdrag att tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen utforma nämndens förslag till kommunstyrelsen, grundat på diskussionerna i myndighetsnämnde. Bakgrund Förutsättningen för åtgärdsprogrammet har varit att det skall gå att förena med Stockholmsregionens tillväxt. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid skall klaras 1 januari 2006 enligt svensk lagstiftning. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid överskrids idag och kommer med stor sannolikhet att överskridas år 2006 på ett antal gator och vägar i länet om inga åtgärder vidtas. Detta gör det nödvändigt att upprätta ett åtgärdsprogram för Stockholmsregionen. Enligt Länsstyrelsen är den enda möjligheten att klara miljökvalitetsnormen i Stockholms län till 2006 att genomföra en kombination av 15 åtgärder, varav åtta huvudåtgärder. De åtta huvudåtgärderna är: 1. Tillfällig höjning av skrotningspremien i länet 2. Höjd fordonsskatt för personbilar utan katalysator 3. Miljözon för personbilar utan katalysator 4. Skärpta krav i miljözonen 5. Miljöavgifter (Trängselavgifter) 6. Översyn av parkeringspolitiken 7. Ökad kontroll av förmånsbeskattning av fri parkering 8. Genomfartsförbud för tunga fordon på Hornsgatan 20 (46)

Forts 100 Kommunstabens förslag till yttrande Vallentuna kommun anser att det innebär betydande svårigheter att genomföra samtliga åtta förslag till huvudåtgärder för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid till 2006. Vad gäller miljöavgifter (trängselavgifter) finns det en stor opinion i länet mot detta förslag. Kommunen anser därför att andra mer långsiktiga åtgärder måste genomföras. Dessa kommer inte att leda till att normen klaras till 2006, men medför en hållbar sänkning av kvävedioxidhalten åren därefter. Bland de åtgärder som bör genomföras snarast är sådana trafiksatsningar som avlastar Stockholms innerstad. Utökade resurser för detta behöver anslås i de statliga infrastrukturplanerna. Väginvesteringar som är angelägna är bl a förbifart Stockholm (Norrortsleden - Västerleden), Älgviken Fors, Norra länken, Södertörnsleden och tvärförbindelser som Vallentuna Trafikplats/Grana-Hammarby. Det är också mycket angeläget med kraftiga satsningar på kollektivtrafiken. Både in mot stadskärnan, mellan befintliga och nya regionala kärnor samt till Arlanda. Den spårbundna trafiken behöver förbättras och byggas ut med bl a Citybanan, utbyggnad av pendeltågssystemet med och en ny förbindelse till Arninge, upprustning av Roslagsbanan, Mälarbanan och Nynäshamnsbanan och utbyggnad av tvärspårvägar. Dessutom behöver länet resurser för förbättring i den kollektiva busstrafiken med fler bussfiler, ökad turtäthet och bättre omstigningspunkter mellan olika trafikslag, bl a fler infartsparkeringar. Härtill kommer fortsatt teknisk utveckling av bilar och bränsle. Vallentuna kommun instämmer i Länsstyrelsens farhågor att om reglerna för miljökvalitetsnormen tillämpas alltför strikt så skulle det innebära att knappast något ytterligare byggande kan ske i länet. Kommunen anser därför att reglerna måste ses över och att de statliga anslagen för förbättring av trafikinfrastrukturen måste utökas. Detta är nödvändigt för att inte Stockholmsregionens långsiktigt hållbara tillväxt ska hotas och att den internationella konkurenskraften ska försämras. 21 (46)

Forts 100 Myndighetsnämndens för miljö och teknik yttrande Samtliga åtta huvudåtgärdsförslag för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid till 2006 kan inte genomföras. Detta betyder att hela åtgärdsprogrammet faller. Andra åtgärder måste tillkomma. Dessa är av mera långisktig karaktär och kommer inte att leda till att normen klaras till 2006 men väl att få betydelse för hållbar sänkning av kvävedioxidhalten åren därefter. Bland de åtgärder som kan komma ifråga är väginvesteringar såsom för kringfart Stockholm (Västerleden-Norrortsleden), Södertörnsleden, Norra länken, Österleden, satsningar på spårbunden trafik såsom pendeltågssystemet, Citybanan, Mälarbanan och Nynäshamnsbanan samt upprustning av Roslagsbanan och Saltsjöbanan, vidare förbättring i den kollektiva busstrafiken med fler bussfiler och ökad turtäthet, ökat antal infartsparkeringar. Härtill kommer fortsatt teknisk utveckling av bilar och bränsle. Myndighetsnämndens för miljö och teknik kommentarer till Länsstyrelsens åtgärdsprogram Syftemålet med Länsstyrelsens åtgärdsprogram är naturligtvis gott. Alla önskar vi oss ren frisk luft oavsett var i länet vi bor. Förorenat vatten och förorenad mark kan vi undvika, men luft måste vi ständigt andas. Länsstyrelsens förslag till program baseras på det faktum att Sverige fastlagt att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid skall klaras under 2006, medan gränsvärdena för kvävedioxid enligt EU-direktivet skall klaras senast 2010. Sannolikt har Sverige här tagit på sig ett större engagemang än vad man kan hålla. Enda möjligheten enligt Länsstyrelsen att klara miljökvalitetsnormen i Stockholms län till 2006 är att genomföra en kombination av 15 åtgärder, varav åtta huvudåtgärder. De åtta huvudåtgärderna är: Tillfällig höjning av skrotningspremien i länet Höjd fordonsskatt för personbilar utan katalysator Miljözon för personbilar utan katalysator Skärpta krav i miljözonen Miljöavgifter (Trängselavgifter) Översyn av parkeringspolitiken Ökad kontroll av förmånsbeskattning av fri parkering Genomfartsförbud för tunga fordon på Hornsgatan 22 (46)

Forts 100 Länsstyrelsen säger själv att det råder osäkerhet om såväl åtgärdernas effekter som deras genomförande. För att med säkerhet klara miljökvalitetsnormen år 2006 krävs därför att åtgärdsprogrammet genomförs i sin helhet. Man befarar också att om reglerna kring miljökvalitetsnormer tillämpas alltför strikt skulle detta innebära att knappast något ytterligare byggande kan ske i länet. Personbilar utan katalysatorer står för en hög andel av kvävedioxidutsläppen i förhållande till sitt antal. Det är därför positivt att rikta åtgärder mot dessa. Det är en riktig tanke att man med höjda skrotningspremier kan minska antalet personbilar utan avgasrening i syfte att minska halterna kvävedioxid. Åtgärdsförslaget innebär en höjning av skrotningspremien från 1 700 kr till 10 000 kr att gälla under 2005 och i Stockholms län. Kostnaden för staten kan här springa upp till ett miljardbelopp. Höjs fordonsskatten samtidigt för samtliga bilar utan avgasrening med ca 1 500 kr uppkommer ingen kostnad för staten. Sannolikheten för att få igenom riksdagsbeslut i detta hänseende synes liten. Idag har kommuner enligt trafikförordningen rätt att utge föreskrifter om miljözoner för den tunga trafiken. Ställs även krav på att endast personbilar med avgasrening får trafikera en miljözon bör utsläppen av kväedioxider minska där. Härför behövs en lagändring och kommunen kan ge ut nya lokala trafikföreskrifter. Frågan om införande respektive försökverksamhet med miljöavgifter/trängselavgifter har idag i hög grad blivit politiskt kontroversiell. De framförda argumenten för respektive mot miljö- /trängselavgifter är väl kända. Med hänvisning till argumenten mot trängselavgifter förordas att trängselavgifter inte skall införas, inte ens med motiveringen att de skulle minska kvävedioxidhalter. Länsstyrelsen föreslår att man ska göra en översyn av parkeringar i innerstaden. Det bör då tänkas på att minskat antal parkeringsplatser i Stockholms innerstad i vissa fall kan leda till onödig biltrafik. Till exempel kan försvårande för boende i innerstaden att parkera sina bilar leda till ökad trafik då innerstadborna tvingas ta bilen till jobbet. Fri parkering vid arbetsplatsen är generellt en skattepliktig förmån. Efterlevnaden av denna regel är låg. Skattemyndigheten har inte resurser att granska detta förhållande särskilt. Man gör andra prioriteringar. Förslaget skulle ge dåligt utbyte. 23 (46)

Forts 100 De stora kvävedioxidutsläppen på Hornsgatan inger bekymmer. Genomfartsförbud för tung trafik skulle medföra att halten av kvävedioxid sjunker kraftigt eftersom den tunga trafiken står för en betydande del av utsläppen. Detta får vägas mot att den tunga trafiken flyttar till angränsande gator och att busstrafik och leveranser till fastigheterna inte tillåts. Här borde överenskommelser mellan kommun, köpmän, transportörer, de boende m fl kunna ge lösningar. Samtliga åtta huvudåtgärdsförslag för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid till 2006 kan sålunda inte genomföras. Detta betyder att hela åtgärdsprogrammet faller. Andra åtgärder måste tillkomma. Dessa är av mera långisktig karaktär och kommer inte att leda till att normen klaras till 2006 men väl att få betydelse för hållbar sänkning av kvävedioxidhalten åren därefter. Bland de åtgärder som kan komma ifråga är väginvesteringar såsom för kringfart Stockholm (Västerleden-Norrortsleden), Södertörnsleden, Norra länken, Österleden, satsningar på spårbunden trafik såsom pendeltågssystemet, Citybanan, Mälarbanan och Nynäshamnsbanan samt upprustning av Roslagsbanan och Saltsjöbanan, vidare förbättring i den kollektiva busstrafiken med fler bussfiler och ökad turtäthet, ökat antal infartsparkeringar. Härtill kommer fortsatt teknisk utveckling av bilar och bränsle. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 2 oktober 109 föreslagit kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. Yrkanden Ordförande Sten-Åke Adlivankin yrkar med stöd av den borgerliga gruppen avslag till kommunstabens förslag till yttrande och bifall till myndighetsnämnden för teknik och miljö förslag till yttrande. Nicklas Steorn (mp) yrkar avslag till kommunstabens förslag till yttrande. Hans Strandin (s) yrkar bifall till kommunstabens förslag. Beslutsgång Ordförande Sten-Åke Adlivankin ställer proposition på kommunstabens förslag till yttrande och finner att kommunstyrelsen avslår det. Vidare ställer han proposition på myndighetsnämnden för teknik och miljös förslag till yttrande och finner att kommunstyrelsen antar det som sitt eget. 24 (46)

Forts 100 Reservation Nicklas Steorn (mp) reserverar sig till förmån för sitt eget yrkande. 25 (46)

Citybanan i Stockholm. Järnvägsutredning för pendeltågstunneln. Yttrande KS 101 Dnr 2003.094 532 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta UNO-ledningsgrupps yttrande till Banverket angående Citybanan i Stockholm, järnvägsutredning för pendeltågstunnel. Ärendet Banverket har sänt ärendet på remiss med inbjudan till bl a kommunerna att lämna synpunkter. UNO ledningsgrupp har genom gruppens ordförande i Danderyd, Gunnar Oom, antagit följande yttrande till Banverket. Kommunstaben föreslår kommunstyrelsen att anta UNO ledningsgrupps yttrande. Bakgrund Den formella hanteringen vid byggande av järnväg är kortfattat följande steg: Förstudie Järnvägsutredning Regeringsprövning Järnvägsplan. I rubricerat ärende har Banverket kommit till steg 2: järnvägsutredningen. Synpunkter på utredningen kan lämnas till Banverket senast 5 september 2003. UNO kommunernas yttrande Nordostkommunerna UNO lämnar här följande gemensamma svar. Kommunerna kan även komma att avge egna separata yttranden. Tillkomsten av pendeltågstunneln genom city är mycket viktig för regionen och för landet och är samtidigt en förutsättning för tillkomsten av en pendeltågslinje till nordost. UNO-kommunerna kritiserade förstudien till pendeltågstunneln eftersom den inte tog hänsyn till en kommande pendeltågslinje till nordostsektorn. Inom kort blir en av regionplane- och trafikkontoret beställd Idéstudie pendeltåg Solna Arninge klar. Från idéstudien är följande citat hämtat: En pendeltågsgren som den bästa kollektivtrafiklösningen för nordostsektorns utveckling, bekräftas i den översiktliga utvärdering som gjorts av olika kollektivtrafikscenarier. Det är därför mycket tillfredsställande att konstatera att Banverket i föreliggande järnvägsutredning nu har integrerat en pendeltågslinje till Täby Arninge i det kommande järnvägsnätet för Stockholm Mälardalen. 26 (46)

Forts 101 Av järnvägsutredningen framgår att järnvägssystemet kan inrymma direkttåg från Täby- Arninge till både Nynäshamnslinjen och till Södertäljelinjen. Av utredningen framgår också möjligheten att införa snabbpendeltåg mellan Täby Arninge och Södertälje. Att dessa möjligheter redovisas är mycket positivt och helt i linje med de krav som nordostkommunerna tidigare framfört. Järnvägsutredningen redovisar också hur många arbetsplatser som kan nås inom 60 minuters restid från större orter i länet. I denna redovisning finns Täby centrum med. En ökning från ca 500000 arbetsplatser till ca 1100000 arbetsplatser redovisas vid fullt utbyggd infrastruktur. Även om huvuddelen av denna ökning beror på en ökning av antalet arbetstillfällen i länet, är det en tydlig redovisning av hur viktig infrastrukturen är för utveckling av den regionala kärnan Täby centrum Arninge. En pendeltågslinje till nordost med stationslägen inom den regionala kärnan kommer att påtagligt förstärka funktionen som regional kärna. UNO-kommunerna har vid ett flertal tillfällen påtalat hur viktiga infrastrukturfrågorna är för nordostsektorns utveckling. Nu när utbyggnaden av Norrortsleden har påbörjats så kommer en förbättring för den vägbundna trafiken snart att uppnås. Det är lika viktigt med förbättringar av den spårbundna trafiken, därför är det mycket angeläget att planering för pendeltågslinjen till Arninge fortsätter och genomförs så snabbt som möjligt. Det bör vara fullt möjligt att planeringsmässigt klara av en utbyggnad av pendeltågslinjen så att den kan öppna för trafik ett eller ett par år efter pendeltågstunnelns öppnande. UNO-kommunerna stöder byggandet av en pendeltågstunnel genom Stockholms city och har ingen erinran på järnvägsutredningen. UNOkommunerna framhåller också vikten av att planeringen för pendeltågslinjen till nordostsektorn genomförs så att trafiken till nordost kan öppnas snarast efter det att pendeltågslinjen i city står färdig. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 2 oktober 110 föreslagit kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. Beslutsgång Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag. 27 (46)

En modern nationell storstadspolitik. Yttrande KS 102 Dnr 2003.051 219 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta UNO-ledningsgrupps yttrande till Regionplane- och trafikkontoret angående remisshandlingen En modern nationell storstadspolitik. Ärendet Regionplane- och trafiknämnden har remitterat En modern nationell storstadspolitik till kommuner, regionala organ m fl för yttrande senast den 1 oktober 2003. Remisshandlingen finns tillgänglig på Regionplane- och trafikkontorets webbplats http://www.rtk.sll.se/. Region- och trafikplanekontoret (RTK) har utrett förutsättningarna för och behovet av en sammanhållen nationell politik för att bättre tillvarata storstadsregionernas möjligheter att bidra till tillväxt och välfärd. Storstadsregioner kan under förutsättning att de ges goda utvecklingsmöjligheter utgöra drivkrafter för utveckling och tillväxt i hela landet. Syftet med en storstadspolitik är att lyfta fram de rikspolitiska åtgärder som krävs för att storstäderna ska kunna fylla sin roll för den nationella utvecklingen. Viktiga områden är infrastrukturen i transportsektorn, den högre utbildningen och forskningen, det nationella utjämningssystemet mm. UNO ledningsgrupp har den 2 oktober 2003 antagit nedanstående yttrande till Regionplane- och trafikkontoret. UNO kommunernas yttrande UNO-kommunerna instämmer i behovet av att statsmakten utvecklar en sammanhållen nationell storstadspolitik för att bättre ta till vara storstadsregionernas möjligheter att bidra till tillväxt och välfärd i hela landet och uppmanar Stockholms läns landsting att aktivt verka för att staten utvecklar en modern nationell storstadspolitik. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 2 oktober 111 föreslagit kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. Beslutsgång Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag. 28 (46)

Fler kärnor - remissvar KS 103 Dnr 2003.050 211 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta UNO-ledningsgrupps yttrande till Regionplane- och trafikkontoret angående rapporten Flera kärnor. Ärendet Stockholms läns landstings Regionplane- och trafiknämnd beslöt 2003-03-17 att utan eget ställningstagande uppdra åt Regionplaneoch trafikkontoret att sända ut rapporten Flera kärnor på remiss. Kontoret har sänt ärendet på remiss till berörda aktörer. Remisshandlingen finns tillgänglig på Regionplane- och trafikkontorets webbplats http://www.rtk.sll.se/. UNO ledningsgrupp har den 2 oktober 2003 antagit nedanstående yttrande till Regionplane- och trafikkontoret. Bakgrund En viktig del i den regionala utvecklingsplanen RUFS 2001 är att utveckla regionen så att den blir flerkärnig. I Flera kärnor sammanfattas ett fördjupat kunskapsunderlag inför det fortsatta arbetet. Berörda aktörer bereds nu genom remissen möjlighet att lämna synpunkter på underlaget och på strategier för genomförande. Rapporten kommer tillsammans med remissinstansernas synpunkter även att utgöra ett av underlagen för uppföljning och aktualitetsprövning av RUFS. UNO kommunernas yttrande Inledning Inom ramen för UNO samarbetet antogs hösten 2001 en avsiktsförklaring i syfte att stärka UNO kommunernas samarbete för att utveckla E18 stråket med Arninge som en regional kärna. Samtliga sex UNO-kommuner har i respektive kommuns kommunfullmäktige och/eller kommunstyrelse antagit den gemensamma avsiktsförklaringen. Avsiktsförklaring UNO kommunerna är överens om att fortsätta samverka för att utveckla E18 stråket med Arninge som en regional kärna med bostäder, arbetsplatser, högskola mm till gagn för nordostregionens utveckling och tillväxt. Nordostkommunernas gemensamma kraftsamling kring utvecklingen av den regionala kärnan innebär också ett ansvarstagande för utvecklingen och tillväxten inom Stockholmsregionen. 29 (46)

Forts 103 Nordostkommunerna har därmed tagit på sig ett stort ansvar för att åstadkomma ett stort bostadsbyggande och många nya arbetsplatser. Samtidigt är nordostsektorn den del av Stockholmsregionen som har lägst kollektivtrafikstandard. Vi förutsätter därför att kraftfulla satsningar genomförs såväl på kollektivtrafikanläggningar som i vägsystemet. Utveckling av den regionala kärnan Nordostkommunerna kommer under hösten 2003 att ytterligare intensifiera arbetet med att utarbeta en vision, strategi och ett handlingsprogram för utveckling av nordostsektorn med kärnan Täby C Arninge -Rosenkälla. Inriktningen är att ge kommuninvånarna inom nordost högre livskvalitet genom ökad närhet till arbete inom kunskaps och tillväxtföretag, till högre utbildning samt till kommersiell och offentlig service mm. Infrastruktur Rapporten Flera kärnor klargör att avgörande villkor för att utveckla en yttre kärna är hög tillgänglighet till knutpunkter i trafiksystemet och att det är väl utbyggt i både radiell riktning och på tvären. Tvärförbindelser underlättar rekrytering av arbetskraft. Rapporten menar också att i deras roll som centrum bör de ha en tydlig roll som bytespunkter i det spårbundna kollektiva trafiksystemet inom regionen och ha en hög inomregional tillgänglighet i det överordnande vägsystemet. På vägsidan är Norrortsleden samt förbifart Stockholm mycket viktiga för att påtagligt förbättra tvärförbindelserna inom regionen. På kollektivtrafiksidan är en ny pendeltågslinje mellan Solna och Arninge den överlägset bästa järnvägslösningen för utvecklingen av nordostregionen. Detta bekräftas i en pågående idéstudie som utförs av Region- och trafikplanekontoret. Banverkets järnvägsutredning För Citybanan i Stockholm visar dessutom tydligt vilken stor betydelse infrastrukturen har för den inomregionala tillgängligheten, vilket förutsätter bra stationslägen inom den regionala kärnan i nordost. Tillgänglighet till Arlanda I Flera kärnor lyfts tillgängligheten till Arlanda fram som avgörande för den yttre kärnans utveckling att bli ett attraktivt centrum för näringsliv och vetenskap. Tillgången på järnvägsstation och direkta förbindelser med Arlanda, liksom tillgängligheten i omlandet, blir viktiga faktorer som i praktiken kan komma att avgöra kärnornas framtida rollfördelning. 30 (46)

Forts 103 Nordostsektorns förbindelser med Arlanda är dåliga. Inte minst gäller detta kollektiva transporter. Direktförbindelser saknas. UNO-kommunerna har sedan länge yrkat att tillgängligheten till Arlanda måste förbättras. Såväl spårförbindelserna som förbättrade vägförbindelser, är av vital betydelse för en fortsatt utveckling inom nordostsektorn. För utbyggnaden av spårförbindelserna till Arlanda bör parallellt utredas förutsättningarna för en förlängning av dels Roslagsbanans Vallentunagren, dels den planerade pendeltågslinjen till Arninge. Kollektivtrafikstandarden i nordostsektorn är undermålig. Ett sätt att relativt snabbt förbättra kollektivtrafiken till Arlanda är att inrätta en stombusslinje via Arninge. Förbättrade vägförbindelser mellan nordostsektorn och Arlanda bör utredas ytterligare. Ett första steg är att, i enlighet med RUFS, snarast bygga ut den planerade nya sträckningen för Väsbyvägen mellan Grana och Hammarby samt bygga en ny trafikplats i Vallentuna centrum. Förbättrade vägförbindelser mellan länets norra delar är också angeläget. Riksväg 77 och länsväg 273 bör ingå i en analys. I detta sammanhang bör behovet av högkvalitativ busstrafik beaktas. Förslagsvis som en stombusslinje Norrtälje Rimbo Arlanda. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 2 oktober 112 föreslagit kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. Yrkanden Nicklas Steorn (mp) yrkar på avslag till arbetsutskottets förslag Beslutsgång Ordförande Sten-Åke Adlivankin ställer proposition på avslagsyrkandet och finner att kommunstyrelsen avslår det och istället beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag. Reservationer Nicklas Steorn (mp) reserverar sig till förmån för sitt eget yrkande. 31 (46)